(P)olitik (1)

3rid

Fortsatta tankar kring ett sverigevänligt parti (P):

Vad gäller politik och budskap kan jag se följande områden att lyfta fram:

1.  Svenskhet och migration

2.  Välfärd och trygghet

3.  Fred och geopolitik

4.  Ekonomi och penningsystem 

5.  Beredskap och infrastruktur

6. Demokrati – författningsfrågor, massmedia

7. Folkhälsa


svland

”Sverige är svenskarnas land” måste vara en självklar utgångspunkt för (P).

Det rymmer dock en oklarhet!  Avses med ”svenskarnas” bara etniska svenskar eller innefattas även naturaliserade svenskar?

Bådadera, vill jag hävda. Men med tyngdpunkt på det förra.  Vad som nu pågår i Sverige är ju ett folkutbyte.

Ordet ”folkmord” är starkt laddat, men är inte det just vad som sker på etniska svenskar? Det behöver inte handla om fysiska avrättningar. Så här definieras ”folkmord” i FN:s folkmordskonvention:

…envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen,

a) att döda medlemmar av gruppen;

b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada;

c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis;

d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen;

e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

Här blir både punkterna b, c och d relevanta för Sverige idag.

Se även dessa två filmer:



 

Vi svenskar måste värna vår fortsatta existens som folk!

Vi måste ha en plats på jorden som är vår, där vi kan känna oss hemma.

Ett eget land, ett hemland.


Den förda migrationspolitiken bedrivs inte för svenskars skull.

Den bedrivs inte ens för utlänningars skull.

Den bedrivs därför att makthavarna har ett projekt, om att avskaffa nationell sammanhållning.


Det pågår nu en offensiv mot oss svenskar och den tar sig många uttryck utöver de öppna gränserna och massinvandringen:

• bostadsbrist och privat skuldsättning – prioritering av ”nyanlända svenskar” 

• arbetslöshet – prioritering av ”nyanlända svenskar”

• ekonomisk otrygghet, genom höjda skatter

• sämre social service

• fysisk otrygghet 

• skola i fritt fall, historielöshet

• skuldbeläggande av svenskar, förlöjligande av svenskhet.

Mycket av ovanstående drabbar även invandrade svenskar.

De som kommit till Sverige för flera decennier sedan, lärt sig svenska, skaffat arbete och som överhuvudtaget lever som andra svenskar har alla förutsättningar att se vad som händer i vårt land, och reagera.

De som kommit hit för att stanna permanent. Också de har intresse av ett fungerande svenskt samhälle.

(P) ska värna intressen för såväl etniska som naturaliserade svenskar.

Det blir därför naturligt att partiets arbete bärs upp av båda kategorierna.


P:s linje kring invandringen måste innefatta:

• stopp för ytterligare probleminvandring 

• repatriering av redan probleminvandrade

• beslut om uppehållstillstånd och medborgarskap får fattas endast av etniska svenskar.

Partiet måste också fokusera på orsaker till flyktingströmmar – dvs geopolitiken och det permanenta krigandet från USA:s och dess lierades sida.


Fortsättning följer.

herre



Mer

https://www.youtube.com/watch?v=PwNcvugL0H0

http://www.friatider.se/norskt-forslag-skicka-tillbaka-invandrarna-till-afrika

https://janmilld.wordpress.com/2014/02/27/folkmord/

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/23/kiev-2014-geopolitik/

http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-18519395

http://www.vitbok.se

Partitankar

oktettny

De sju ”traditionella” pk-partierna i riksdagen har med DÖ än tydligare smält samman till i praktiken ett enda parti. Sjupartiet.

Vilken roll spelar Sverigedemokraterna i det läget?

1.

Genom att SD har en i jämförelse med Sjupartiet kritisk hållning till den förda invandringspolitiken samtidigt som partiet tagit sig in i riksdagen och  finns med i de återkommande redovisningarna av väljaropinionen erbjuder detta en möjlighet för medborgarna att ge uttryck för en protest.

yougov


2.

Parallellt med detta har Sverigedemokraterna två andra funktioner, båda blockerande:

a) Genom att SD så till den grad peststämplats av hela etablissemanget inom media och politik har det varit omöjligt för någon av delarna inom Sjupartiet att lägga vettiga politiska förslag kring invandringen – då skulle de ju riskera att ”låta som Sverigedemokraterna” eller ”spela SD i händerna”.

I kombination med partiets politiska positionering (”antirasistiskt mittenparti”) ger detta en låsning, gör SD till en bromskloss.

sdkloss

b) SD suger upp merparten av den opposition som finns mot den extrema invandringspolitiken. Dessvärre blir det en kontrollerad opposition, där människors engagemang snarare avvecklas än utvecklas.

Det handlar då inte bara om alla dessa utrensningar, om direkta uteslutningar eller hot om sådana.

Det har också sänts ut grova signaler, att bara de som kan sätta staten Israels intressen mycket högt platsar i partiet. Jag tänker på två fall:

• dels en film där SD-företrädaren Julia Kronlid våren 2014 tar instruktioner av en judisk företrädare,

• dels den nuvarande partisekreteraren Richard Jomshofs och andras poserande framför Israels flagga på valvakan 2014.

sdisrael


Prognosen för Sverigedemokraterna blir ändå god vad gäller opinionssympatier och kommande valresultat. Negativ publicitet eller bristande intern demokrati inom Sverigedemokraterna är inget som påverkar partiets valresultat i någon större utsträckning – man är ju den enda oppositionen.

Avgörande där blir istället det svenska samhällets alltmer desperata läge till följd av den massiva bidragsinvandringen i kombination med att Sjupartiet inget gör för att ändra kursriktning. Man lämnar i praktiken walk-over till SD.

wo-sd

Behovet av ytterligare ett parti i riksdagen är uppenbart. Ett parti som:

•  inte är extremsionistiskt på det sätt som SD har blivit 

•  fungerar demokratiskt och utgör ett alternativ till pk-ismen

•  företräder en rak sverigevänlig politik i centrala frågor.

Effekten av detta skulle kunna bli flerdubbel:

– viktiga krav och angelägna budskap blir framförda

– SD får konkurrens och tvingas skärpa sig

– också Sjupartiet kan påverkas.

dyrkaupp

Problemet är naturligtvis de praktiska svårigheterna, även om den senaste uteslutningsvågen inom SD och sympatierna för Kasselstrand/Hahne skulle kunna verka katalyserande.

• En sak är göra en webbsida och sätta ihop olika program. Det kan nog vara genomförbart.

• En helt annan sak är att kandidera i val. Det kräver massor av arbetsinsatser, ekonomiska resurser och organisation.

Till bilden hör erfarenheterna från bildandet av Nationaldemokraterna år 2001. I Stockholm förfogande man över kanske 90% av de aktiva SD-medlemmarna vid sin utbrytning. Det räckte ändå inte långt, när det kom till val och att vinna röster från svenskar i allmänhet. I riksdagsvalet 2002 fick ND ca 10.000 röster, åtta år senare bara ca 1.000.


Idag är situationen annorlunda, på två sätt:

– läget är så mycket allvarligare för Sverige, uppenbart för så många fler

– SD finns redan i riksdagen, riskerar inte falla ur genom att ett radikalare alternativ gör entré.

Till bilden hör också att tid är vad vi saknar. Så snabbt som det nu går utför med Sverige och så allvarlig som situationen ser ut för både världsekonomi och världsfred kan vårt samhälle vara väldigt raserat år 2018.

Å andra sidan kan inte uteslutas att det blir ett nyval innan dess. Lövenministrarna har givit sig in i politiken utan att just begripa vad de håller på med.


trepartier

Även om vi inte skulle förmå att dra igång ett parti som på allvar kan kandidera i val och bedriva valrörelse så skulle mycket vara vunnet genom att organisera sverigevänner bakom gemensamma politiska krav och program.

Kallar man sig därvid ”parti” så kan det kanske ge mer av fokus och tyngd åt verksamheten. Låt mig här föreslå ”P”  som ett arbetsnamn.

Vid sidan av organiseringen i sig skulle P kunna sikta till att åstadkomma:

•  folkbildning

•  opinionsbildning

•  påverkan på beslutsfattare.


I nästa bloggtext vill jag återkomma med resonemang kring politiska områden, krav och inriktning.

vagvalet



Mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/09/16/valkommentar-3-guldlage-for-s/

https://janmilld.wordpress.com/2012/05/25/beredskapsparti/

https://janmilld.wordpress.com/2012/05/13/tredje-partiet/

https://janmilld.wordpress.com/2012/05/15/mer-tp/

https://janmilld.wordpress.com/2012/06/21/skarningspunkten/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/28/dok/

http://varstundisverige.blogspot.se/2015/05/olle-ljungbeck-om-politiken-som-fors.html

Kuppen i Stockholm 2014

talman

Är Sverige en parlamentarisk demokrati?

När s-ledaren Stefan Löfven efter riksdagsvalet 2014 fick talmannens uppdrag att bilda regering, då fick han först svara på talmannens fråga, om denna regering skulle ha utsikter att få sin budget godkänd av riksdagen.

Stefan Löfvens svar blev: ”ja”.

Därefter – inför riksdagens budgetomröstning – har Stefan Löfven uttryckligen sagt, att hans s-mp-regering inte skulle sitta kvar, om den inte fick sitt budgetförslag godkänt av riksdagen.

Ett egentligen överflödigt uttalande, kan tyckas. Det ligger i själva förutsättningarna för vårt parlamentariska system, att en regering i en sådan situation förväntas lämna in sin avskedsansökan till riksdagens talman, så att denne kan undersöka möjligheterna av att få fram en ny regering.

omrostn

Den 3 december 2014 röstade riksdagen.

Genom att Sverigedemokraterna – efter att partiets eget budgetförslag fallit – röstade för Alliansens budgetförslag,  fälldes regeringens budgetförslag. Det skedde med röstsiffrorna 182 mot 153.

sdledare

Nu kom ett nytt – och oväntat – besked från statsminister Löfven:

Regeringen skulle inte avgå, i varje fall inte direkt.

Anledning:

Ett extraval, nyval, skulle komma att utlysas den 29 december 2014 (det första möjliga tillfället, enligt konstitutionen). Detta riksdagsval skulle hållas den 22 mars 2015.

s-mp

Vi var många som häpnade – men snart framförallt jublade – över detta besked.

Som SD-ledaren Mattias Karlsson formulerade saken: detta nyval skulle i praktiken förvandlas till en folkomröstning om invandringspolitiken.

Det skulle kunna göras till en landsomfattande folkbildning kring invandringen.

Utsikterna för Sverigedemokraterna att lyckas bra i det valet kunde bedömas som påfallande goda, möjligen skulle partiet än en gång fördubblas. SD skulle efter detta nyval mycket väl kunna vara riksdagens i storlek andra parti.

Kanske var det här som hela Sjupartiet började få ”kalla fötter”.

3-alternativ

 yougov2

 


 

Stefan Löfven är ju en gammal fackboss. Han hann praktisera några veckor som svetsare, innan det blev en spikrak karriär inom LO.  Snart var han ordförande i Metall.

Den som haft negativa förväntningar på Löfven, att han skulle kunna komma att visa upp en provkarta av trixanden på demokratins marginaler, fick nu dessa infriade.

frdec

Än en gång krängde sig Stefan Löfven ur ett löfte.

Hur gick detta till? Hur bar han sig åt?

Den här gången hade han hjälp av sin företrädare som statsminister, Fredrik Reinfeldt – som gärna motarbetar SD-inflytande. Med dennes bistånd bakom kulisserna manövrerades December-Överenskommelsen (DÖ) fram.

Innebörden av DÖ var i sammanfattning att de fyra borgerliga oppositionspartierna förband sig att sluta opponera – de skulle inte motsätta sig nya budgetförslag från lövenministären.

Konsekvensen av detta blev att något nyval i mars 2015 inte längre befanns vara ”nödvändigt”. Nytt besked, alltså.

dok

DÖ signalerade att man inom Alliansen var ganska nöjd med löfvenministären, var inte angelägna om att ta över regeringsansvaret. Med Sverigedemokraternas stöd hade de fyra allianspartierna annars kunnat bilda regering.  Ett fortsatt stöd från SD hade de lätt kunnat tillförsäkra sig, bara genom att något litet hålla emot den pågående massinvandringen, mer än vad s-mp-alternativet representerade.

I mitten av januari hölls på begäran av SD en riksdagsomröstning  om misstroendeförklaring mot regeringen. Bara riksdagsledamöter från SD röstade för detta.

skojare

Vad som skedde i Stockholm i december 2014 kan sammanfattas som att Stefan Löfven genomförde en kupp. Utan den kuppen skulle Sverige sedan december 2014 ha haft en annan regering.

Vad har den kuppen kostat Sverige?

Mer om kuppmakare i nästa bloggtext.

svoro


Mer

http://samtiden.nu/12731/sd-ku-anmaler-lofven/

https://janmilld.wordpress.com/2015/01/20/december/

https://janmilld.wordpress.com/2014/09/16/valkommentar-3-guldlage-for-s/

SD-positioner?

whsth

SD Stockholm – alltså Sverigedemokraterna i Stockholms kommun – har nu haft sitt årsmöte. Det blev ett välbesökt möte som med klar majoritet utsåg en ny styrelse – en annan än den som tidigare suttit och en annan än den som valberedningen föreslagit.

Ny ordförande för SD Stockholm är nu William Hahne, känd som stridbar SDU-företrädare. Han leder nu en styrelse av personer med fotfäste i arbetslivet. Ett steg i rätt riktning – partiengagemang får inte vara främst en födkrok, det ska bäras fram av idéer och övertygelser.

Valet i SD Stockholm är hoppingivande. Inför valet förekom uppgifter om att SD riks öppnat ”personärende” mot William Hahne och andra, efter uppgifter från Expo. Alltid detta Expo – varför låter sig SD-företrädare styras av dem?!

Förhoppningsvis stoppas detta nu undan. SD behöver ta tillvara unga krafter, inte stöta ut dem. Det måste finnas utrymme för olika strömningar inom partiet.


rakhoger

Begreppet en ”rak höger” tilltalar nu många invandringskritiker, tydligen även kretsen kring William Hahne. Men vad lägger man då in i begreppet ”höger”?  Är det bara en negation av något man lärt sig misstro och ogilla inom politiken, nämligen ”vänster”?

Aversionen mot begreppet ”vänster” är naturlig, med tanke på uppträdandet från individer och grupper som utger sig för att politiskt stå till vänster:

• demokratiförakt och saboterande av mötesfrihet

• likriktning och intolerans mot oliktänkande

• lättkränkthet och ansvarslöshet 

• antiintellektualism och våldsbenägenhet.


Men i begreppet ”vänster” har ju traditionellt legat också något viktigt och värdefullt, som här riskerar att tappas bort. Det är samhällskittet – strävan efter utjämning och trygghet för alla. Skyddet av svaga grupper, värnande om ”småfolket”.  Folkhemstanken.

1911

Folkhemmet vilade på åtminstone två förutsättningar:

A. En stark nationell ekonomi, där alla strävade efter att bidraga. Hederlighet och hög arbetsmoral.

B. Ett slutet system. Som i ett privat försäkringsbolag.

Systemet kan fungera bara om det är slutet, dvs att utomstående är just utomstående. Nu torpederas det genom den massiva bidragsinvandringen.

Gamla människor får nu lämna sina platser på äldreboenden för att ge plats åt ”ensamkommande flyktingbarn”. Utsatta grupper av svenskar offras –  av hela Sjupartiet, inklusive (V) och (S).

Ska utsatta grupper av svenskar överges även av Sverigedemokraterna? Blir det innebörden  av ”en rak höger”?

Oavsett hur SD väljer att etikettera sig själv så ligger här ett vägval i sak.


svland

En annan fråga gäller inställningen till svenskhet och rättigheter för svenskar i Sverige.

Den paroll som jag själv fört fram – ”SVERIGE ÄR SVENSKARNAS LAND” – rymmer ju en otydlighet, eftersom det kan finnas ”svenskar” i åtminstone två olika betydelser:

A. etniska svenskar

B. svenska medborgare

Dessutom finns också andra människor som är folkbokförda och permanent boende i Sverige. Det är inte säkert att dessa kan tala och förstå svenska.

Mitt intresse gäller framförallt etniska svenskar.  Sverige är traditionellt vårt land och vi har inget annat land.

svforst

Situationen idag är uppenbar: det finns redan ett stort antal människor i Sverige som har svenska medborgarskap, men som inte är etniska svenskar.  Ska det i Sverige kunna finnas rättigheter för etniska svenskar, som inte finns för varje svensk medborgare?

• Idag är situationen den omvända: på flera sätt förekommer en negativ särbehandling av etniska svenskar. Det gäller på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden och beträffande den besynnerliga lagen om hets mot folkgrupp.  Detta måste åtgärdas, så att det blir en likabehandling!

• När det gäller grov brottslighet kan etniska svenskar självfallet inte utvisas, det finns inget land att utvisa dem till. För utlandsfödda finns däremot ett annat land och där man har dubbla medborgarskap ska utvisning kunna ske.

• Framförallt behövs en restriktivitet i beviljande av svenska medborgarskap. Det måste ske en verklig vandelprövning och kunskaper i svenska ska vara en förutsättning. Det får inte vara så att vederbörande bara sänder in en ansökan – och sedan dimper medborgarskapet bara ned efter ett tag. Svenskt medborgarskap måste få ta sin tid och förutsätta en visad vilja till assimilation in i det traditionella svenska samhället!

• Ingenting hjälper dock om vi inte får ned invandringsvolymerna och får stopp på probleminvandringen.  Den nu tillämpade viljeinriktningen att byta ut svenska folket måste ersättas med en motsatt viljeinriktning: det svenska folket ska bevaras!


ks

Låt mig slutligen instämma i vad Kenneth Sandberg skriver i Nya Tider nr 10/2015:

”En allvarlig konsekvens av Sverigedemokraternas hittills låga profil i det fåfänga syftet att förlänas ett erkännande om ‘rumsrenhet’ är att det inte funnits någon marginal för andra partier att agera inom. Minsta steg i riktning mot en restriktivare invandringspolitik riskerar att rendera attacker från PK-media om att ‘det är ju detsamma som främlingsfientliga SD vill’. 

Detta är alltså vådan av att avståndet är alltför litet mellan Sjuklövern och SD,  vilket därmed har en direkt kontraproduktiv effekt för kampen för ett svenskt Sverige.”

svoro


Mer

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/20/det-varas-for-sd/

https://janmilld.wordpress.com/2010/12/05/hoger-eller-vanster/

https://janmilld.wordpress.com/2011/07/02/abdikerad-vanster/

https://janmilld.wordpress.com/2011/07/23/extremism-hoger/

https://janmilld.wordpress.com/2011/01/14/vem-ar-extremist/

https://janmilld.wordpress.com/2011/10/25/bombvanstern/

https://janmilld.wordpress.com/2013/08/09/avsnitt-13-vanstern-som-forsvann/

http://janolofbengtsson.com/2015/03/05/det-finns-ingen-strid/

December

sjupartiet

Sverigedemokraternas yrkande om misstroende i riksdagen mot regeringen Löfven röstades ned av Sjupartiet. Det var väntat.

Inte därför att en misstroendeförklaring är obefogad, utan därför att Sjupartiet nu är just Sjupartiet. Bekräftat genom DÖ – December-Överenskommelsen.


Sakligt sett är en misstroendeförklaring – ett rött kort – mot Stefan Löfven högst befogad, mot bakgrund av hans agerande.

Det handlar dels om en lögnaktighet och svekfullhet, dels om en konfrontationspolitik som helt i onödan skärpt politiska motsättningar och lamslagit riksdagsarbetet.

rottkort

Konkreta exempel:

• Löfven åtog sig att bilda regering, där han till talmannen gav sitt ord på att han skulle få igenom sin budget i riksdagen – varpå han inte ens försökte förankra regeringens budgetförslag hos en majoritet innan det lades.

• Löfven hävdade att väljarna röstat för en förändring, vilket iofs var sant. Men han gjorde samtidigt gällande att väljarna röstat för en mer rödgrön politik, vilket ju var direkt lögn. Den enda tydliga förändringen –  mycket tydlig! – var att väljarna önskade mer av SD-politik.

forandringen

 

• Löfven tog inte sitt ansvar efter att regeringen lidit sitt budgetnederlag, han lät inte talmannen sondera möjligheterna för en ny regeringsbildning. Detta trixade han sig ur, genom deklarationen om ett extraval i mars.

• Utfästelsen om extraval sveks sedan. Istället kom DÖ.

• Löfven har anklagat SD för att vara «ett nyfascistiskt parti», utan att ge något belägg för detta. Han har inte ens bemödat sig om att ta reda på vad «fascism» betyder, utöver att ordet är ett negativt laddat epitet.


misstroende

Jämfört med vad jag förespråkade efter valet, som politik för den nya s-regeringen, har vi fått raka motsatsen. Dyrt för Sverige!


frdecember

För att summera kring Decemberöverenskommelsen.

Som jag ser saken bottnar DÖ i att invandringspolitiken har gjorts till en tabufråga.

Här finns FYRA KNUTAR, som behöver lösas upp för att politiken i Sverige åter ska kunna börja fungera normalt – som landet gjorde förr i tiden och som det alltjämt fungerar i våra grannländer.


 knut1

Knut 1: 

MASSMEDIA

Massmedia måsta ärligt rapportera. Inte – som nu – mörka och manipulera information med anknytning till invandringen.

Massmedia måste också låta olika åsikter komma fram, inte ha denna smala åsiktskorridor.


knut2

Knut 2: 

PARTIER

Alla riksdagspartier måste ta sig an invandringsfrågan, dvs klart se problem och sluta ducka för volymer.

De måste formulera krav och åtgärder, ägnade att minska problemen.


knut3

Knut 3: 

RIKSDAGSARBETET

Det måste bli slut på mobbande och sandlådebeteende.

Från varje parti måste man kunna prata med och förhandla med företrädare för varje annat parti. Sverigedemokraterna ska behandlas som andra partier.


 knut4

Knut 4: 

HAT OCH VÅLD

Hat och hot inom politiken måste tryckas tillbaka.

Där måste politiska företrädare och personer med tillgång till den mediala scenen föregå med gott exempel genom saklighet och undvikande av tillmälen.


Läs mer

http://www.friatider.se/sd-kan-ku-anm-la-maktkartellen

http://www.exponerat.net/sd-bekraftat-enda-opposition-efter-alliansens-rostnedlaggning-om-misstroendeforklaringen/

http://www.samtiden.nu/8840/sju-av-atta-riksdagspartier-gav-regeringen-sitt-stod/

https://janmilld.wordpress.com/2015/01/08/partiledaren-som-forsvann/

https://janmilld.wordpress.com/2015/01/02/sverige-vinnare/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/27/ett-vantat-svek/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/28/dok/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/29/i-sammanfattning/

Partiledaren som försvann

frdecember

I gårdagens bloggtext lyfte jag fram ett ganska förbisett faktum i samband med DÖ (decemberöverenskommelsen), nämligen att de två regeringspartierna förfogar över färre riksdagsmandat än de fyra Allianspartierna – 137 mot 142.

Ett annat förbisett faktum är att Fredrik Reinfeldt ännu vid tidpunkten för DÖ var partiledare för Moderaterna. Det borde alltså ha sett ut som på montaget ovan, inte som på bilden nedan.

do

Efter riksdagsvalet i september 2014 och nederlaget för Moderaterna aviserade Fredrik Reinfeldt sin avgång som partiledare.

I varje fall formellt kunde detta inte betyda att han i samma ögonblick hade avgått. Rimligen innehar han posten intill dess att partiet kunna utse en efterträdare. Detta kan ske först efter att Moderaterna haft sin extrastämma nu den 10 januari. Fram tills dess är Fredrik Reinfeldt alltjämt Moderaternas partiordförande.

Som vi vet försvann Reinfeldt bara plötsligt. Man kan säga att han gick under jorden, även om han gjorde både en uppmärksammad flygtur och vissa mediaframträdanden med färgstarka uttalanden).

frjorden

I den reinfeldtska frånvaron lyftes moderaternas gruppledare i riksdagen, Anna Kinberg Batra, fram. Eller Reinfeldt föste henne framför sig, kan väl sägas.

I samband med Decemberöverenskommelsen blev detta särskilt tydligt. En så viktig och dessutom starkt kontroversiell överenskommelse borde ju för partiets del inte att ha träffats genom en person som ännu inte ens var vald till partiordförande!

En raktigenom absurd situation! Och ojuste mot den politiskt ändå relativt orutinerade Anna Kinberg Batra.

kulisser

Inte nog med detta. Sin frånvaro till trots har Fredrik Reinfeldt funnits med i kulisserna, som pådrivare och regissör av Decemberöverenskommelsen. Se här och här.

Utan ett  tryck från FR är det osäkert att AKB skulle ha gått med på denna moderata harakiri. Med Decemberöverenskommelsen lägger sig (M) platt för Stefan Löfven.


Samtidigt kan riksdagen sägas ha kapats av Sjupartiet. Vilket på ett sätt blir konsekvent. Demokrati och mångkultur går ju inte ihop.

piratkapat



 

Läs mer

Låt moderaterna driva Gröna lund

(M)-bekymmer

Ytligt

Sverige vinnare?

(M)-bekymmer

akb

Läget är bekymmersamt för Moderaterna.

Så skulle det egentligen inte behöva vara.

Med en portion flexibilitet, och förmåga att tänka nytt, med litet mer av självständighet från den tilltänkta partiledaren Anna Kinberg Batra, skulle Moderaterna kunna erövra en ny chans åt sig själva!

Först kan konstateras att det från  början var ett misstag av talmannen av ge i uppdrag åt Stefan Löfven att bilda regering. Uppdraget byggde på att Löfven skulle kunna få igenom en budget i riksdagen. Det var vad han ställde i utsikt.

Detta misslyckades, och det misslyckades pga Löfvens eget agerande eller brist på agerande. Han gjorde inga försök att förankra regeringens budgetförslag i riksdagen, innan det gick till omröstning.

När sedan regeringens budgetförslag förkastats av riksdagen borde regeringen ha avgått, redan därför att Stefan Löfven i förväg hade lovat göra så.

Framförallt – även bortsett från Löfvens löfte – hade det varit naturligt att efter nederlaget låta frågan återgå till talmannen att sondera möjligheterna för en ny regering.

Istället satt alltså muppregeringen kvar, samtidigt som Stefan Löfven avgav ett nytt löfte: extraval skulle komma att utlysas.

När även den utfästelsen frångicks skedde det med hänvisning till Decemberöverenskommelsen, som Alliansen medverkat till, genom sin utfästelse att fortsättningsvis hjälpa budgetförslag från den röd-gröna sidan igenom riksdagen.

Det var ju helt onödigt!

avpix

Kring detta skriver nu Jan Tullberg kristallklart på Avpixlat:

«Den avgående ledaren hävdar att det var otänkbart att bilda regering med stöd av SD. Men hans tabun och låsningar bör vara hans personliga, inte partiets. Ett nyktert sätt att se på problemet är att ställa frågan vad SD kräver för att stödja en alliansregering? De kanske inte kräver mer än den förnyelse av invandringspolitiken som Alliansen under alla förhållanden måste arbeta fram?

En nykter beskrivning av Alliansens invandringspolitik är att man inte haft någon sådan värd namnet. Politiken har varit att undvika konflikt med Miljöpartiet genom att successivt anpassa sig till dem – inte endast den märkliga uppgörelsen 2011, utan en serie eftergifter därutöver. «

En samverkan med SD förutsätter inte att Moderaterna helt tar över SD:s invandringspolitik, det kan räcka med ett steg i rätt riktning, menar Tullberg:

«Kravet på Alliansen blir inte större än att man överger miljöpartiets invandringspolitik och återgår till något som borgerliga väljare känner igen. SD framkallar inte längre en stark beröringsskräck. Opinionsundersökningar visar att 57% av alliansväljare är positiva till ett samarbete med SD

Ett regeringsövertagande vore «ett strategiskt vinnardrag mot socialdemokratin. «

Australia Muppet Movie Premier

»Moderaterna kan ta ett steg framåt som det ansvarsfulla partiet i centrum. Man vidtar de åtgärder som måste vidtas genom att pruta ner på SD:s mer radikala politik. Likaså framstår Alliansens politik som moderat i jämförelse med de rödgröna, vars miljöpartikramande statsminister nog fastnar med sin sambos extrema invandringspolitik.»

De flesta svenska regeringar sedan den allmänna rösträttens införande har ju varit minoritetsregeringar.  Till bilden hör dock att s-regeringar konsekvent haft kommunistpartiet som stödparti. Bildtregeringen 1991-94 hade Ny Demokrati som stödparti.

«…Liksom med Ny Demokrati kommer SD inte att ingå i regeringen och SD kommer inte att ses som ett eget regeringsalternativ om de inkluderas i regeringsunderlaget och invandringspolitiken blir mer återhållsam. En exkluderingslinje och fortsatt extrem invandringspolitik kommer däremot att göra SD till ett eget allt starkare regeringsalternativ.»

svampen

Här kan påpekas att punkt 1 i Decemberöverenskommelsen lyder:

«Den statsministerkandidat som representerar största partikonstellationen släpps fram vid en omröstning i riksdagen om talmannens förslag. Det sker genom att övriga partier som står bakom överenskommelsen lägger ned sina röster.»

«Den största partikonstellationen».

Det kan tolkas på två olika sätt:

• Det parlamentariska underlaget för de två partier som ingår i regeringen, dvs (S) och (MP). Tillsammans har de 137 riksdagsmandat. Det kan jämföras med 142 mandat för de fyra partierna i Alliansen.

Inkluderas stödpartier blir antalet riksdagsmandat får de röd-gröna 158 mandat. Vid en samverkan från Alliansen med SD skulle motsvarande siffra på den sidan bli 191.

mandat

Tullberg:

«Det besynnerliga i dagens situation är dels oförmågan att hantera invandringspolitiken, men också att glömma regeringsfrågan. Det verkar troligt att många moderater är ljumma eller ointresserade av invandringsfrågan, men synnerligen intresserade av statsministerposten och anser den värd en ansträngning.

Det är kanske inte lämpligt att utvärdera Kinberg Batra ännu då hon är en protegé som står i Ledarens skugga. Det är dock dumt att tillskriva henne handlingskraft och förmåga att själv lägga om politiken i konstruktiv riktning. Det är därför av största vikt att stämman ger henne ett tydligt politiskt uppdrag: Att omvandla debaclet med decemberöverenskommelsen till en offensiv linje – sök regeringsmakten nu.»

Vad som talar emot att Anna Kinberg Batra skulle vilja lägga om den moderata kursen är inte bara att hon som moderatgruppledare i riksdagen är Reinfeldts adept, hon är sedan länge själv anhängare av fri invandring, vilket framgår av en riksdagsmotion från år 2001.

Hon har också uttalat sig om att Moderaterna «inte förhåller sig till Sverigedemokraterna».

batra2

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 162 andra följare