På mina senaste texter har det ju runnit till material i efterhand. Det har därigenom blivit ett antal ”PS” på slutet. Risken är att många missar dessa. Mina senaste PS rymmer dock viktiga moment.
Marine le Pen vore förmodligen en utmärkt president för Frankrike, inte pga att hon är kvinna, utan därför att hon företräder en vettig politik och argumenterar för den på ett bra sätt – hon är tydlig, rak och ärlig. Står på sig när hon blir ansatt av pk-journalister. Är stark i motvind.
Kan detsamma sägas om Jimmie Åkesson som statsminister i Sverige?
Nej, tyvärr! Han är alltför inriktad på att vara journalisterna till lags och leverera svar av den typ som de beställer. Till skillnad från Marine Le Pen skulle Jimmie Åkesson vid makten representera ett kärringstyre – av i princip samma slag som Stefan Löfven nu gör.
Även om Sverigedemokraterna i nästa val fick 100% av rösterna – skulle det i grunden betyda en förändring?
Ja, men inte genom att Åkesson blev statsminister. Förändringen skulle då ligga i denna opinionssvängning i sig, som skulle betyda ett annat samtalslimatet på arbetsplatser och i kommuner runtom i hela landet.
SD-ledningen har nu hamnat i en återvändsgränd. I backspeglen måste jag konstatera att jag begick ett misstag, då jag på SD:s riksårsmöte 2005 pläderade för att Jimmie Åkesson skulle ersätta Mikael Jansson som partiordförande. Det var olyckligt att Åkesson då valdes.
Iofs lyckades Kenneth Sandberg och jag på samma riksårsmöte genomdriva antagandet av ett utförligt 33-punktmanifest om invandringspolitiken. Hade SD-ledningen hållt sig till denna politiska inriktning, då skulle situationen idag ha kunnat se annorlunda ut – för såväl partiet som för Sverige!
Nuvarande SD-ledning har hamnat i en återvändsgränd, har målat in sig i ett hörn.
Som Sverigedemokraterna idag fungerar gör partiet nog mer skada än nytta i politiken.
Filed under: pk, sd, Sverigedemokraterna | Tagged: pk, sd | 125 Comments »