LÅSNINGEN – en ”rykare”!

dyrkaupp

Här kommer en recension av Jan Tullbergs bok ”LÅSNINGEN – en analys av svensk invandringspolitik”, med hänvisningar till mer utförliga citat, kapitel för kapitel,  på BGF-sidan.

Boken är snyggt inbunden och på drygt 300 sidor. Den kostar 179 kr på Bokus.

Den finns även att ladda ned som pdf-fil.

Jan Tullberg skriver lättfattligt och är samtidigt intellektuell i ordets bästa bemärkelse. Hans bok rymmer många värdefulla fakta och starka argumenteringar. Han är dessutom rak och ärlig.  Vågar ”kalla en spade för en spade”.

spade1

”Det är omöjligt att ifrågasätta dagens uppfattningar utan att bryta mot konvenansen.”  Vissa fakta och argument måste framföras, även om vissa därvid kan känna sig ”kränkta”, resonerar Tullberg.

”En ambition med denna bok är att den en dag kan bli en del av en kritik som framstår som så stark och legitim att försvararna av den rådande politiken måste ge sig in i diskussionen. Att inte ta matchen blir att förlora på walk over. Förhoppningsvis kommer den dagen, men när detta skrivs känns den avlägsen. Dock, om den kommer, talar  mycket för att förändringen blir snabb och radikal. När ett tabu väl bryts så framstår dess föråldrade krav på lydnad som helt orimliga. Varför får inte detta diskuteras? Vem har givit en liten grupp rätt att bestämma vilka argument en motståndare får välja och om denne alls skall släppas fram?”

”Det är viktigt att understryka att denna bok inte bara är ute efter beslut enligt folkviljan. Den förespråkar beslut enligt en folkvilja som skall vara så upplyst som möjligt.”

LÅSNINGEN kan rekommenderas till inköp och läsning – en av de hittills bästa böckerna i ämnet!

jt

År 1990 fanns i Sverige nio ”utanförskapsområden”, med hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande. Fjorton år senare – år 2004 – hade antalet ökat till 157. Tullberg: ”Det blir allt mer uppenbart att invandringen leder till ett stort minus och att förneka det blir oseriöst.”

”Den svenska invandringspolitiken är inte en noga genomtänkt plan utan en ansamling ogenomtänkta beslut.”

Sedan tar en ”tillkämpad okunnighet” vid. Med boken ”Låsningen” vill Jan Tullberg ”stimulera fler med olika ståndpunkter och argument att vilja ’ta debatten’ om elefanten som står mitt i det politiska rummet.”

Som bokens titel anger finns idag – och sedan länge – en låsning i den invandringspolitiska debatten i Sverige, en låsning som möjliggör alla galenskaperna, en låsning som ansvarsfulla medborgare måste försöka dyrka upp.

Ja, någon riktig debatt i sakfrågan förekommer överhuvudtaget inte i media så att den når den stora allmänheten, det är mest sidofrågor som diskuteras där.

Den allsidiga debatten är idag strypt:

”Det är inte en diskussion mellan två parter med olika åsikter utan en kampanj av en part med en åsikt som fördöms i emotionella och moralistiska ordalag, och vars argument inte bemöts. Den etablerade åsiktens advokater som officiellt säger sig vara emot vi-och-dom-tänkandet hänger sig själva åt den mest ofruktbara uppdelningen  för en intellektuell debatt: i de goda och de onda. I och med den uppdelningen är den intellektuella argumentationen överspelad. Det behövs väl inga argument för att backa upp ett ställningstagande mot det onda, det hörs ju på ordet.”

Varför ska godheten kompromissa med ondskan?

”I detta mentala klimat blir det viktigt att visa indignation mot varje form av invandringskritisk attityd.”

”Varje uttryck för misstro mot ett ’ensamkommande flyktingbarn’ anses visa på en sämre karaktär.”

”Att bli indignerad över termen skäggbarn blir ett sätt att göra reklam för sin egen karaktär. Godtrogenhet blir en proxy för godhet.”

”Kulturen föreskriver alltmer ett etnomasochistiskt paradigm. Vi skall alla visa en hycklande skam över vårt välstånd, att vi har vit hudfärg, heterosexuella böjelser och en svensk nationalitet. Från tolerans mot andra attribut än våra egna övergår vi till intolerans mot vår egen identitet.”

Vad som nu pågår är i praktiken en form av kolonialism:

”… det anses finnas ett behov av ett  nytt folk; för att ta hand om pensionärerna, för att ta jobb som svenskar inte vill ha, för att ta hand om alla invandrare.  Svenskar anses inte längre kunna klara uppgifterna själva. Mest av allt för att det plötsligt uppstått en plikt att ta emot den som vill komma hit. I den tidigare värdegrunden var nationellt självbestämmande och suveränitet centrala värden och kolonialism något tvivelaktigt. I den nyanserade värdegrunden är kolonialism, under beteckningen ’flyktingpolitik’, något oundvikligt och positivt.”

En ambition med ”Låsningen”  är att lyfta fram mönster och ge övergripande bilder, tydliggöra trender. Den vill bidraga till mer av realism och ”bryta låsningen i invandringspolitiken”.

Slutsatser ska inte bygga på önsketänkande: ”Vi bör se migrationen utifrån dess faktiska effekter och med realistiska prognoser. Många börjar tyvärr med ett partipolitiskt ställningstagande och sedan väljer man en verklighetsbild som passar till partiprogrammet…”

SONY DSC

 

”Låsningen” är indelad i nio kapitel. Här nedan några rader kort om varje kapitel – med länkar till mer utförliga texter på BGF-sidan.

1. En kvävd debatt

Stor vikt läggs vid journalister och massmedia, demokrati och kultur. Det är där boken börjar:

”Invandringsfrågan har tyvärr avintellektualiserats och sentimentaliserats; detta är ett försök att höja nivån.”

Märkligt nog gäller detta behov särskilt journalister, som ju anser sig ha ett intellektuellt yrke. Tullberg gisslar deras propaganda om olika begrepp. Officiellt hyllar media en moral om ”sant, relevant och konsekvensneutralt”, vilket den ju är fjärran från att leva upp till.

”… en öppen diskussion kräver ett rättframt språk. Ett synliggörande av tabun är ett viktigt första steg…” 

2. Behöver Sverige invandring?

Demografi. Om invandringens påverkan på arbetslöshet och sysselsättning.

3. Ekonomiska effekter

Är invandringen lönsam för svenska folket?

hemlos96

4. Invandring, kriminalitet och kriminalisering

Rymmer två moment: invandrarkriminalitet och kriminalisering av opposition – ”hets mot folkgrupp” mm

5. Invandringsindustrin

Om ”snällhet” och myndigheter som sviker.

6. Surrogatdebatter

”Integrationen, rasismen och hatet är några av dessa frågor som undviker de viktiga: invandringens omfattning och effekter.”

”Surrogatdebatterna är ofta röriga och styrda av emotioner.”

7. Sverige i ett globalt perspektiv

”Hur kommer Sverige att förändras i framtiden?”

”Nu revideras värdegrunden till att förespråka en multikultur som hävdar att alla kulturer har samma värde och att svenskar inte bör ha ett företräde, varken till eller i Sverige, då den deklamerade moralen är ’alla människors lika värde’.”

8. En statsmakt på glid

Om den begränsade yttrandefriheten och utvecklingen i totalitär riktning.

”Kriminalisering av åsikter, yrkesförbud och en mobbning av dissidenter…”

9. En kulturrevolution och förnuftets återkomst

”Bristen på demokratisk debatt i media och en brist på interndemokrati i de politiska partierna har skapat en stark likriktning som skrämt till tystnad…. Förnekelsen har sin tid, men det finns också möjligheter till positiv förändring. Kan vi få en förnuftets återkomst? En politik som främst vinner terräng genom att dissidenter mobbas och att alltfler tabun etableras kan komma till en brytpunkt där förbuden faller. Förändringen kan bli som ett korthus: de bräckliga argumenten har med möda hållit uppe varandra, och faller ett dras de andra med i fallet.”

stim

Vi som engagerat oss i invandringsfrågan och under ett antal år försökt bidraga till en mer sansad hållning har ju tvingats konstatera hur galenskaperna bara eskalerat: dels en ökad fjärrinvandring med alla dess konsekvenser, dels ett samhällsklimat där rädslan sprider sig.

Ska man inte till slut gå så uppenbart in i väggen, att det måste bli en vändpunkt?

Jan Tullberg menar att vändningen visserligen kan komma att dröja ytterligare, men att den kan bli genomgripande, när den kommer. Ett resonemang som iofs kan ligga i linje med artikeln på sidan 7 i vårtabloiden: ”Är svenska partier som ett FISKSTIM?” Alla kan komma att byta fot samtidigt.

”Låsningen” ger inte bara fakta och argument, den är också ägnad att inge visst hopp.

db

Jag började läsningen av Jan Tullbergs bok samtidigt som TV-nyheterna visade bilder från östra Ukraina, om hur ukrainska militärkolonner bytte sida. Konfronterade med verkliga människor punkterades de tillmälen om ”terrorister” som fabricerats av kuppregimen i Kiev.

Min association går till svenska journalister och deras politiskt korrekta mediakolonner. Tänk om också de kunde byta flagg och ställa sig på folkets sida!

 

Naivt? Kanske det, men hur roligt blir det att vara journalist, när man:

a)  möts av ett allt öppnare förakt från svenskar i allmänhet, som drabbats av projektet?

b) driver en linje som inte tål saklig granskning, förlorar varje fri debatt?

SONY DSC

Boken ”Låsningen” är vad jag brukar kalla en ”rykare”. Den förtjänar många läsare – rekommenderas!

Det slår mig att i nästa tabloid blir det lämpligt att lyfta fram boken ”Låsningen” och flera av dess starka poänger!

Eller hur?

Se där ett skäl att rensa pallarna i Göteborg, Stockholm, Värmland, Dalarna, Östergötland och Skåne från vårtabloider – så att vi snart kan ”ge järnet” även för en andra 2014-tabloid!

FLASKHALSEN där är just nu pengar. Eftersom vi höjde upplagan för vårtabloiden till 150.000 ex blev den dyrare än först planerat. Opinionsbildarnas plusgironummer är 68 84 55 – 5.

knutpunkter

Sverige och NATO

nato1

Ska Sverige gå med i NATO?

Klart är att det är vad våra makthavare arbetar för.

• Den brådstörtade nedmonteringen av det svenska militära försvaret, fanns det ett syfte bakom detta såtillvida att vi svenskar snart skulle komma att känna oss stå utan annat val än att ingå i NATO för att få säkerhetspolitisk trygghet?

• Steg för steg har Sverige dragits in i ett närmare samarbete med NATO. Här finns ett myller av olika förkortningar att försöka hålla reda på!

FN-insatser har ju Sverige traditionellt varit delaktiga i – som i Gaza, Kongo och på Cypern. I ett skede började dessa övergå till att bli insatser i NATO-regi.

unprofor

Detta började i Bosnien i tidiga 1990-talet. Först deltog Sverige i UNPROFOR – United Nations Protection Force – 1992-95. Denna avlöstes av IFOR, fram till december 1996.

ifor

Wikipedia:

”Implementation Force (IFOR) var en Natoledd multinationell styrka i Bosnien och Hercegovina vilken opererade under ett års mandat från 20 december 1995 till 20 december 1996 under kodnamn Operation Joint Endeavour. Detta för att implementera de militära delarna av The General Framework Agreement for Peace (GFAP) i Bosnien och Hercegovina. IFOR var efterträdare till UNPROFOR och kom i sig att avlösas av SFOR.”

sfor

SFOR – Stabilization Force – verkade fram till januari 2005, då den ersattes med EUFOR.

kfor

Nästa stridszon var Kosovo. Sverige deltog från 1999 och framåt. Bokstavskombinationen blev KFOR – Kosovo Force.

Wikipedia:

”Sverige var också det första icke NATO-anslutna landet att få huvudansvar i en av Nato- ledd brigad i Kosovo 2002, …

Sveriges sista militära truppstyrka i Kosovo, KS 27 avslutade sin tjänstgöring under oktober till december 2013 och lämnade över sitt ansvar till Italien. Totalt hade då den svenska Försvarsmakten bemannat 9000 befattningar sedan 1999 inom KFOR…”

isaf

År 2001 invaderade USA  Afghanistan, och ISAF – International Security Assistance Force – bildades. Sverige slöt upp med soldater.

oup

År 2011 var det dags att angripa Libyen. Sverige deltog med spaningsflyg. Bokstavskombinationen blev OUP – Operation Unified Protector.

Sveriges delegation vid Nato:

”För Nato har internationell krishantering växt till en av alliansens kärnuppgifter och Sverige har sedan mitten av nittiotalet deltagit i ett flertal Nato-ledda insatser. Sverige deltar idag, inom ramen för partnerskapet, i de två Nato-ledda fredsfrämjande insatserna i Kosovo och Afghanistan, Kosovo Force (KFOR) respektive International Security Assistance Force (ISAF). Båda insatserna sker under mandat från FN:s säkerhetsråd. Under 2011 deltog Sverige också i den Nato-ledda insatsen i Libyen (OUP).”

nato2

Det finns tydligen något som heter ”Sveriges delegation vid Nato”. På dess webbsida. kan man, under rubriken ”Sveriges samarbete med Nato”  läsa att Sverige sedan 1994 har samarbetat med NATO inom ramen för ”Partnerskap för fred”.

Det finns också en ”Natos parlamentariska församling”, där Sverige haft observatörsstatus, men sedan 2003 är associerad medlem.

neat

I Norrland finns ett testområde för flyg, kallat NEAT – North European Aerospace Testrange. Detta hyrs sedan år 2004 ut till NATO-länder.

I både Syrien och Ukraina har Sverige bidragit med svenska skattemiljoner för att stödja rebellsidan respektive kuppmakarna.

nato3

Jag kan se åtminstone tre skäl för Sverige att inte gå med i NATO, utan tvärtom backa och distansera sig från denna organisation.

1.

Det är i praktiken inte en försvarsorganisation, utan ett organisation för destabilisering och militära angrepp. Varje stöd åt NATO är ägnat att öka krigsrisken.

2.

Som medlem i NATO skulle Sverige – vid en konflikt mellan NATO och Ryssland – inte kunna hållas utanför.  Vårt land skulle bli en självklar måltavla för ryska angrepp.

3.

Medlemskap i NATO är inte gratis. Ett villkor är militära utgifter på minst 2% av BNP, vilket för Sverige skulle betyda en höjning jämfört med idag.

nato11

Läs/se mer

Jens Stoltenberg som ny NATO-chef?

Livräddande insatser

NATO-baser

RT om NEAT

NEAT

Mer historia

Igår gjorde jag s.a.s. en historisk återblick, till februari 2014 – påkallad av våra TV-journalisters och politikers uppenbart dåliga minne.

osthorisont

Går man tillbaka till 1991 och vad som hänt därefter, kan man finna att NATO flyttat fram sina positioner österut, på ett dramatiskt sätt. Se där kanske en nyckel till att kunna förstå mer av vad som nu händer i Ukraina!

Går man tillbaka ända till 1962 och Kubakrisen, ska man finna att USA då såg ryska kärnvapenmissiler på Kuba som ett hot mot USA:s vitala säkerhetsintressen. Så allvarligt bedömde president Kennedy det hotet, att han var redo att om nödvändigt starta ett kärnvapenkrig mot Sovjetunionen. Missilerna måste bort från Kuba!

Har inte även Ryssland rätt till säkerhet?

x

I DAGENS TEXT vill jag gå tillbaka inte mindre än sju decennier i tiden, ända till 1945. Det var året då USA fällde sina två atombomber över Japan.

2bomber

• Atombomben över Hiroshima den 6 augusti 1945 – kallad ”Little Boy” – använde uran 235 som klyvbart material.

• Atombomben över Nagasaki den 9 augusti – kallad ”Fat Man” – använde plutonium som klyvbart material.

Wikipedia:

Fat Man var konstruerad enligt ’kompressionsmodellen’ vilket innebar att en sfär av plutonium komprimerades av en omslutande sprängladdning, så att en kritisk massa erhölls. Detta är, tekniskt sett, en mer avancerad konstruktion än den som användes vid utformningen av Little Boy, som fälldes över Hiroshima.

De första sex minuterna i denna film - ”Warning the World” - gäller också Hiroshima.

fraga

Var atombombfällningarna över Japan nödvändiga för att få slut på kriget, och ”rädda liv”, som det amerikanska försvaret av den gör gällande?

Med en portion god vilja skulle man kanske kunna sätta viss tilltro till den förklaringen beträffande Hiroshima – men Nagasaki, bara 3 dagar senare?!

Kunde man inte givit japanerna litet mer tid att reagera på Hiroshima? Gjorde USA överhuvudtaget några försök att få kontakt med den japanska politiska ledningen efter Hiroshima, för att få en kapitulation?

Eller var det precis tvärtom, att den japanska ledningen gjorde förtvivlade försök att nå fram med ett kapitulationsbesked, men att den amerikanska ledningen gjorde sig onåbar?

Jag tror att det kan vara just så. Utan Nagasaki hade ju USA missat tillfället att kunna testa även plutonium-modellen på människor.

nagasaki

Viktigare är idag en annan fråga: inser alla nu innebörden av kärnvapens effekter? Har vi lärt oss tillräckligt mycket, för att kärnvapen aldrig mer ska komma till användning mot människor?

I slutet av denna film påstås att Hiroshima lärde mänskligheten sanningen om kärnvapen.

Jag är inte övertygad om den saken.

Redan under det Kalla kriget förbehöll sig USA rätten att kunna slå till först med kärnvapen, dvs bli den som för tredje gången använder kärnvapen mot människor. Därvid förutsattes att Sovjetunionen i Europa var överlägset beträffande konventionella styrkor.

Nu låter det – av denna film att döma – som att  Vladimir Putin förbehåller Ryssland rätten att bli först i att tillgripa kärnvapen, ”som en sista utväg”.

I filmen nämns också uttalandet från Julia Tymosjenko i telefonsamtal med parlamentsledamoten Nestor Shufrich. Ett samtal som buggats och spelats in. Tymosjenko talar där om att ösa på med kärnvapen mot ryssarna i Ukraina – vilket skulle förvandla deras områdena till obeboeliga brända fält.

samtal

Se även denna film. om samma samtal. 1.20 och 1.50 in i  filmen kommer de uppseendeväckande uttalandena:

 

”Vad göra med de 8 miljonerna ryssar i Ukraina?” lyder en fråga.

De ska ”förintas med kärnvapen”, svarar Julia Tymosjenko.

Kanske ska detta uttalande inte tas helt bokstavligt, men klart är att Tymosjenko vill bli av med den ryska befolkningen i Ukraina, och då är varje medel tillåtet.

Julia Tymosjenko är inte vemsomhelst.

Hon har tidigare varit premiärminister i Ukraina. Hon är dessutom presidentkandidat inför valet nu i maj, kanske med vissa chanser att bli vald.

Klart är att hon är kompis med  USA:s Victoria Nuland.

2damer

Läs mer

Europas farligaste kvinna

Bubbel med kluven tunga

Krig och sanning (3)

Värsta hotet

Säkerhet?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 124 andra följare