Kiev 2014 – Ryssland

kievbrand

Är det Vladimir Putins fel, det som nu händer i Ukraina?

Får man tro svenska massmedia är det så. Häromdagen hade exempelvis  TV4-nyheterna ett inslag som tolkade händelseutvecklingen i Ukraina under det senaste året som en konsekvens av ryskt agerande. Moskva hade haft «en plan», som  följdes.

Tonen slogs an av Carl Bildt redan under kuppen i Kiev. DN den 19/2 2014 rapporterade detta uttalande: «Brutala ryska påtryckningar är den starka kraften bakom det dödliga våldet i Kiev. «

Dygnet innan hade inte mindre än 25 personer dödats av krypskyttar i Kiev. Drygt en tredjedel av de dödade var poliser.

DN-kommentatorn Winiarski den 18/2 2014:

«…de ihjälskjutna demonstranterna vid självständighetstorget i Kiev talar sitt tydliga språk: president Viktor Janukovytj bestämde sig någon gång under de senaste veckornas många överläggningar med sin ryska storebror Vladimir Putin att den ukrainska oppositionen skulle krossas med brutalt våld.»

Det blev många DN-rubriker om detta i dessa dagar.

dnagenda

Som senare framkommit blev både poliser och demonstranter beskjutna – av samma krypskyttar. Det var alltså en false-flag-operation, i syfte att öka spänningen och att diskreditera president Janukovytj – på vilken skulden lades. Framgången uteblev inte – kravallpolisen drogs tillbaka från centrala Kiev och Janukovytj var snart på annan ort. Duman utsåg raskt en ny statsledning.

Pågår nu någon utredning kring detta centrala skeende (i Expressen betecknat som en  ”historisk vändning”), från de nya myndigheterna i Kiev? Om alls, så sker detta utredande  påfallande långsamt!

falseflag

En annan false-flag-operation inträffade några månader senare, när det malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned över östra Ukraina. Skulden lades omedelbart på  Vladimir Putin. Han skulle ha försett separatisterna med avancerade BUK-missiler, sådana som kunde nå flygplan på 10.000 meters höjd, och separatisterna skulle ha utfört nedskjutningen. Nu i efterhand tyder mycket på att det istället var ett ukrainskt stridsflygplan som sköt ned passagerarplanet.

putin


Förmodligen stämmer uppgifterna i TV4 om att Ryssland hade en i förväg utarbetad plan för annekteringen av Krim. Detta kan, tillsammans med närvaron av ryska soldater i flottbasen Sevastopol, förklara att annekteringen kunde ske så snabbt och utan strid med dödsoffer.

Detta är dock inte detsamma som att planen skulle ha satts i verket, om inte USA-kuppen i Kiev först hade genomförts. Den enorma satsningen som Ryssland gjorde på  Vinterolympiaden i Sotji den 7-23 februari tyder på en avsikt att vinna sympati i omvärlden, en goodwill som ju till stor del raserades genom Krim-annekteringen.

Begreppet «annektering» blir dock missvisande. Till bilden hör ju att befolkningen på Krim själv önskat en återanslutning till Ryssland.

krimomr


I USA förekommer även en mer yvig antiputin-propaganda.

Ur skriften «Bakom kulisserna i Kiev» (Parry):

«Den grundläggande lögnen i det senaste ‘grupptänkandet’ i det officiella Washington var att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle ha anstiftat krisen i Ukraina som ett led i en diabolisk plan för att återta forna sovjetiska territorier, däribland Ukraina och de baltiska staterna…»

En propaganda som varit konstant återkommande från både makthavarna i Kiev och företrädare för Washington är att Ryssland skulle ha invaderat Ukraina militärt. Detta är vad som, vid sidan Krim-annekteringen, fått motivera sanktionerna mot Ryssland.

Sanktioner som skadar Europa och som rimmar illa med idéer om frihandel.


konvoj

Ett omfattande humanitärt stöd från Ryssland till Donetsk och Lugansk har skett helt öppet, i form av långa konvojer av vita lastbilar. Jag bedömer det som sannolikt att Ryssland, på olika sätt, även hjälpt sina fränder med vapen och militär utbildning –  att det som stridande på separatisternas sida har funnits ”frivilliga” från Ryssland. Man kan naturligtvis spekulera om hur mycket ”frivillighet” det är fråga om, men det vore konstigt om inte ryssarna skulle ha ett intresse av att hjälpa sina vänner, när de ser hur Kiev får hjälp från Väst.

Däremot har inte Röda Armén gått in storskaligt över gränsen. Skulle det ha skett, då skulle nog de ukrainska trupperna snabbt ha drivits bort från östra Ukraina.

putin2

Mycket i  Vladimir Putins agerande motsäger bilden av att han skulle stå för en aggressiv politik i Ukraina:

• Han har tillåtit ukrainska spaningsflygningar över sitt territorium, för att de ska kunna förvissa sig om att inga ryska trupprörelser sker mot Ukraina.

• Han har flyttat de ryska trupper som legat vid den ukrainska gränsen bort från gränsområdet.

• Han har föreslagit en uppskjutning av folkomröstningarna i Donetsk och Lugansk.

• Han har deklarerat att Ryssland inte eftersträvar någon territoriell expansion genom införlivande av det ukrainska Donbasområdet.

Vad mer kan väst begära av Moskva?

«Moskva måste upphöra med sin militära intervention» säger man, men har en sådan överhuvudtaget förekommit? Det stöd som Ryssland ger separatisterna har sin motsvarighet i ett stöd som USA ger Kievregimen.

Grunden till konflikten i östra Ukraina är att där bor en ryskspråkig befolkning, med egna intressen och krav. Man önskar självständighet eller i varje fall mer autonomi i förhållande till Kiev. Varför inte gå med på det?

ejflyg


En kritik kan riktas mot Putin även med helt andra utgångspunkter – nämligen att han varit för mjuk och eftergiven! 

I Libyen 2011 införde FN+NATO ett flygförbudszon, efter att Al-Gathafi uttryckt sig hotfullt mot rebeller i öster. I östra Ukraina har det visat sig handla om mer än ord. Där har – dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad – pågått en slakt på civila av en omfattning som vi i Europa får gå tillbaka till Andra världskriget för att finna en motsvarighet till.

Sakligt och moraliskt vore det rimligt att Ryssland över östra Ukraina direkt hade proklamerat en flygförbudszon för Kievs stridsflyg.

Amerikanen Paul Craig Roberts går längre än så. Han anser att Ryssland helt enkelt borde ha accepterat framställan från Donetsk och Lugansk om att få tillhöra Ryssland. Det skulle, menar han, betyda ett skydd för befolkningen där. Så som skedde på Krim.

plain

Parallellen till München 1938 är föralldel sliten, men linjen har ju varit konsekvent från Vladimir Putin och Segeij Lavrov att vara tillmötesgående intill undfallenhet. Deras utgångspunkt har uppenbarligen varit att de har med civiliserade motståndare att göra, som också de söker rimliga kompromisser och kan belöna visad god vilja med några former av eftergifter.

Vilket leder över till frågan:

A.  Vilka grundläggande intressen och mål har Moskva?

B.  Vilka grundläggande intressen och mål har Washington?

Är de förenliga?


fredsduva

A.

Moskvas uppenbara intresse är säkerhet.

Det betyder att de inte vill se Ukraina bli medlem i NATO och således härbärgera militärbaser och missiler, riktade mot Ryssland.  Ryssland har därför ett intresse i att Ukraina blir en federation där Donetsk och Lugansk ingår som en ryssvänlig del

Krim är speciellt, framförallt genom flottbasen Sevastopol och att Krim tidigare under sekler tillhört Ryssland.

Ryssland önskar en multipolär värld, styrd av vissa principer, där varje land har rättigheter och där meningsskiljaktigheter regleras fredligt.


police

B.

Washingtons främsta intresse är total dominans och kontroll.

USA:s ledning vill nu gå vidare, efter NATO:s östutvidgning sedan 1991 och efter kuppen i Kiev i februari 2014.

I The Grand Chessboard står det i klartext, om hur överföringen av Ukraina till Väst är en del i en än större plan för just världsdominans.

Ett regimskifte i Moskva är ett viktigt delmål.

Då blir det ändamålsenligt med sanktioner som skapar ekonomiska problem i Ryssland.

Då blir det ändamålsenligt med kaos och oro invid ryska gränsen.

Då blir det ändamålsenligt med massmedia som fördummar, indoktrinerar och hetsar för krig.

Då blir det ändamålsenligt att demonisera Vladimir Putin.


 Mer

5 x Kiev 2014

UKRAINA-meny

Relationerna mellan Ryssland och USA hotar världsfreden

The Grand Chessboard

chessfire

Kiev 2014 – Donbass

´1921

Donbass var redan på 1800-talet en ekonomisk motor och ett industriellt hjärta för Ryssland.  Det gällde även för Sovjetunionen, som denna propagandaaffisch från 1921 vittnar om. «DONBASS – Rysslands hjärta», lyder texten.

ekonomi

Donbass – eller Donetsbäckenet, som det även kallas –  ligger vid floden Donets i ett område rikt på kolfyndigheter, som sträcker sig från regionen Rostov vid mynningen av floden Don, över regionerna Lugansk och Donetsk och in i Dnipropetrovsk.

dfloden

Donbass är den mest industrialiserade delen av Ukraina och nästefter Kiev den mest befolkningstäta. Staden Donetsk är den femte i storleksordning efter Kiev, Charkiv, Dnipropetrosk och Odessa.

Vid bildandet av Ukrainska SSR 1922 drogs en gräns genom området så att huvuddelen hamnade i Ukraina, medan Rostov-vid-Don blev kvar på den ryska sidan.  Ekonomiskt, kulturellt och etniskt är det ändå ett ganska enhetligt område.

Hur stor andel av invånarna i Donetsk kan betraktas som ryssar?

Här går det att skilja på personer vilka betraktar sig själva som etniska ryssar och personer med ryska som sitt modersmål. År 2001 hade en klar majoritet ryska som sitt modersmål, medan färre än hälften räknade sig själva som ryssar.

rydonetsk

Jämför vi olika regioner före Kievkuppen 2014 så fanns den högsta andelen rysktalande på Krim, följt av Donetsk, Lugansk, Zaporizhia, Dnipropetrovsk och Odessa.

ryandel


Vid presidentvalet 2010 var delningen i politiska sympatier mycket tydlig, mellan å ena sidan väster och norr, å andra sidan öster och syd.  Vinnaren Victor Janukovytj från Regionernas Parti hade sitt starkaste stöd i Donetsk och Lugansk, följt av Krim.

Även i de stora städerna Charkiv och Odessa var stödet starkt.

vjvalet


Den nya regering som kommit till makten i Kiev den 22 februari var knappast någon nationell försoningsregering.

Den hade tvärtom en uttalat antirysk inriktning, med en udd inte bara mot Ryssland utan också mot de många miljoner ryssar som bodde i Ukraina. I regeringen ingick partiet Svoboda, som ville få bort ryskan som språk i Ukraina.


Sammantaget ger detta en bakgrund till de folkomröstningar som hölls i Donetsk och Lugansk efter att Krim haft sin folkomröstning i mars 2014.

Dessa omröstningar hölls den 11 maj 2014, med ett valdeltagande på drygt 70%.  I Donetsk röstade 89% av de deltagande för självständighet, i Lugansk var siffran 96%.

Residents in eastern Ukraine vote on independence referendum

Två veckor senare, den 24 maj, hölls presidentval i Ukraina.  Drygt hälften av de röstberättigade deltog.  Av dessa lade litet mer än hälften sina röster på Petro Porosjenko.

pp


Omröstningarna i Donetsk och Lugansk hade föregåtts av demonstationer och ockupationer av myndighetsbyggnader där, ungefär så som tidigare skett i Kiev. Dock med den skillnaden att det inte gick lika våldsamt till. Man kastade inte gatsten och brandbomber på poliser.

Varför gjorde man inte detsamma i t ex Charkiv, Dnipropetrovsk och Odessa, som i Donetsk?

I själva verket försökte man, men det slogs ned brutalt av militanta och beväpnade våldsgrupperingar. I Odessa mördades många, även i Charkiv förekom dödligt våld. Envar som visade sig offentligt med symbolen för kuppmotståndet riskerade att bli misshandlad.

motstand

En hel del demonstrationer hölls ändå i östra och södra Ukraina, men detta blev föga uppmärksammat i västmedia.


unormalt

För att återvända till Kiev i februari 2014.

”Janukovytj har blod på sina händer”, deklarerade Carl Bildt. Den ukrainske presidenten borde dra tillbaka kravallpoliserna från centrala Kiev, tyckte både han och Barak Obama.

I andra länder skulle man i en motsvarande situation – då  poliser angreps med brandbomber och presidentens egen säkerhet var hotad –  förmodligen inte ha nöjt sig med insatser från polis. Man skulle ha proklamerat undantagstillstånd och satt in militär.

Men Carl Bildt hade här utvecklat en känslighet mot våld.

cb1

Denna känslighet var plötsligt som bortblåst, när Kievregimen mot de protesterande i östra Ukraina satte in inte bara polis, utan även militär. För detta hade den svenske utrikesministern så stor förståelse, att han närmast hejade på. Han tycktes direkt identifiera sig med de nya makthavarna i Kiev.

cb2

När bomber och granater började regna i östra Ukraina över civila – «terrorister» som de benämndes av kuppmakarna i Kiev – hade Bildt inga invändningar.

SR-webben i april 2014:

«Krisen i Ukraina är huvudämnet på EU:s utrikesministermöte idag. Inför mötet är utrikesminister Carl Bildt en av de som försvarar Ukrainas rätt att använda våld mot de proryska militanta grupperna.

- Ingen demokratisk stat kan tolerera att beväpnade, illegala grupper tar över polisstationer och administrationsbyggnader. Varje demokratisk stat måste reagera med de instrument som står till statens förfogande

sdb

Med Porosjenko som ny president utvecklades konflikten i öster snart till ett fullskaligt krig, med insats av stridsvagnar, militärhelikoptrar och jaktflyg.  Måltavlor blev inte bara beväpnade motståndare utan även civila – barn och kvinnor, gamla och sjuka.

Infrastrukturen i området maldes ned – människor som inte skadades eller dödades av explosionerna blev i stor omfattning utan mat och vatten, el och bostad. Resultatet blev enorma flyktingströmmar, främst in i Ryssland.  Över en halv miljon människor kan ha tvingats överge sina hem.

Sådant som i andra sammanhang brukar kunna kallas «etnisk rensning» och påkalla reaktioner från omvärlden.

fzon

Nya Tider:

”TT och andra svenska nyhetsmedia har fört det svenska folket bakom ljuset genom att påskina att attacken mot stadshuset skulle vara en del av pågående strider mellan beväpnade separatister och styrkor lojala med Kiev. I staden Luhansk pågick inga sådana strider. Det var bara civila som dog och skadades.»

«Att sätta in stridsflyg mot civila är ett av de allvarligaste krigsbrotten som kan begås och strider mot internationell lag. Detta argument har tidigare använts av USA och dess allierade för att införa flygförbudszoner i bland annat Irak och Libyen.

Var är kraven på  flygförbudszoner nu?”

Istället för att reagera på Kievs övergrepp mot människorna i östra Ukraina har Sverige och andra västländer reagerat mot Ryssland, och där infört alltmer skärpta sanktioner.

Varför?

uspark1

Även om det mänskliga priset för striderna blivit högt och civilbefolkningen drabbats hårt så har de stridande separatisterna hävdat sig väl på slagfältet. Den ukrainska armén har tillfogats stora förluster i både manskap och utrustning. En del av förklaringen till detta kan vara högre motivation och bättre lokalkännedom på separatistsidan.


Det ska bli  ytterligare en del – en femte och avslutande – i denna artikelserie.

«Kiev 2014 – Ryssland».


 Mer

5 x Kiev 2014

Skuldra vid skuldra?

skuldradk

“Tillsammans ska vi övervinna hotet. Vi står skuldra vid skuldra: muslimer, judar och kristna. Människor med olika politisk övertygelse. Vi står samman som danskar.»

Så uttalade sig den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt (s) efter terrorattentatet i Köpenhamn i februari.

Alla danskar står samman «skuldra vid skuldra». Uttalandet får tolkas som normativt, mer än deskriptivt. Dvs det ger uttryck  för en målsättning och önskan, mindre än en beskrivning av hur verkligheten faktiskt ser ut.

När attentatsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein sedan skulle begravas var det många muslimer som infann sig för att hedra honom.

farval


 Är situationen annorlunda i Sverige?

Mona Sahlin hör ju till de personer som i ovanligt hög grad bär ett ansvar för att Sverige nu har problem med våldsbejakande extremism. Av alla personer utsågs just hon att (på deltid, 70%)  vara «nationell samordnare»  av arbetet mot denna extremism!

ms

Mona Sahlin är verbal och har gjort bra ifrån sig med  one-liners i TV. Den första jag noterade, på 90-talet, var ”vi måste våga tänka nytt!. Men är one-liners något som kvalificerar till ett uppdrag som detta?

Jag ser Mona Sahlin, genom hennes ytlighet och konfrontativa stil, mer som problemskapare än problemlösare. Får hon mothugg i debatter låser hon sig i prestige istället för att ta till sig av kritik och anamma konstruktiva förslag. Jag tänker t ex på vad Richard Jomshof  säger 13.35 in i denna film.

Det är f.ö. fler än jag som har ifrågasatt Sahlins lämplighet för uppdraget – se här, här och här.

Ryggmärgsreflexen från politiskt korrekt håll vid våldsdåd från extrema muslimer är ju att bekymra sig mest för risken att detta skulle kunna leda till mer ovilja mot muslimer i allmänhet eller att SD kan gynnas. Mona Sahlin har där knappast varit avvikande.

islam


Häromdagen kom dock ett uttalande från Mona Sahlin som var just avvikande. Hon vände sig till muslimska församlingar i Sverige med en vädjan att de tydligare skulle ta avstånd från en organisation som IS – Islamiska Staten och terrordåd som de i Paris i januari och Köpenhamn i februari. Dåd, begångna av personer som kallar sig själva muslimer och i massmedia presenteras som sådana.

Sahlin:

«Om vi politiker ska kunna kämpa mot antisemitism och islamofobi måste de muslimska samfunden ta sitt ansvar.»

Hon rönte inte mycket förståelse:

«Det är en kollektiv skuldbeläggning som ju är själva definitionen av rasism», ansåg Elvir Gigovic, ordförande Sveriges muslimska råd.

eg

Om en kollektiv skuldbeläggning av muslimer i Sverige är ett problem, då kan muslimer i Sverige själva göra något för att motverka detta. Närmare bestämt just det som Mona Sahlin här är inne på: ett konsekvent, klart och tydligt avståndstagande.

Ett sådant skulle samtidigt vara ägnat att motverka rekryteringen till terrorverksamhet.


abug

Till aktörerna hör också svenska massmedia.

Hur använder redaktionerna sin makt?

Både Aftonbladet och SVT:s «Uppdrag granskning» har lånat sig till propaganda och reklam för terrorverksamheten. IS har givits möjligheter att på en gång sprida skräck bland allmänheten och nå ut till fler potentiella rekryter.


israel2

På webbsidan «Everykindapeople» läser jag om att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gärna ser att judar i Europa flyttar till Israel:

«Premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar till  ‘massinvandring’ av europeiska judar till Israel.

Kommentaren kom efter attacken utanför en synagoga i Köpenhamn,  där en dansk jude dödades i  söndags.
‘Denna våg av attacker väntas fortsätta.  Judar förtjänar trygghet i alla länder, men vi säger till våra judiska bröder och systrar att Israel är ditt hem.’

Det israeliska kabinettet godkände en $ 46-miljoners plan för att uppmuntra judisk invandring från Frankrike, Belgien och Ukraina, länder där ett stort antal judar har uttryckt intresse för att flytta till Israel.

Många arabers och muslimers mål och önskan är att utplåna Israel men det ironiska är att när de attackerar judar runtom i världen förstärker de nödvändigheten av staten Israel. Deras argument tycks vara att Israel är en onödig judisk nationalistisk cancer och för att bevisa detta argument  uppmanar de till att döda judar över hela världen, vilket gör att det finns ingen säkrare plats för judar än Israel.»

omar

Hade Omar Abdel Hamid el-Hussein tänkt sig det resultatet – att han skulle hjälpa Benjamin Netanyahu, i dennes politiska strävanden?


Mer

https://www.youtube.com/watch?v=bTTmrZ05iGM

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/18/tre-sanningar/

http://snaphanen.dk/2015/02/22/sondagskronika-snabbspar-till-undergangen/

http://www.exponerat.net/fjardedel-av-muslimer-stoder-charlie-hebdomorden/

Ryskt hotbrev?

rubriker

Det ryska parlamentet, duman, har sänt ett brev till parlamentariker i väst, bl.a. ledamöterna i Sveriges Riksdag.  I svenska massmedia har det kategoriskt avfärdats. Det snällaste omdömet blev «PR-brev», andra rubriker talade om «propaganda» och «hotbrev».

Själv känner jag mig här ganska kluven.

Brevet är ju så töntigt skrivet, att det inte kan förklaras bara med en dålig googleöversättning:

«Det nya året 2015 har ställt oss alla inför nya allvarliga utmaningar.  Vi bevittnar att den allmäneuropeiska tragedin, följd av terrorattacker mot civila i Paris, Odessa, Donetsk och Lugansk samt upptrappning av den handelsekonomiska sanktionstvekampen, håller på att växa ut sig och redan hotar säkerheten av hela europeiska kontinenten.

Ledamöter i Ryska Federationens Federala Församlings Statsduma uppmanar alla sina kollegor – ledamöter i OSSE:s Parlamentariska församling, Europarådets Parlamentariska församling, Europaparlamentet, parlament i europeiska länder – att förena sina ansträngningar för att stävja krisen som redan inneburit elände och förstörelse Sydöstra Ukraina och nu äventyrar själva möjligheten till ett fredligt liv för över åttahundramiljoner européer.

2015 är ett år av det anmärkningsvärda sjuttioårsjubileet för antihitlerkoalitionens Stora Seger över de tyskfascistiska inkräktarna och dess kumpaner, ..»

Mossiga formuleringar, med klang från sovjettiden, är dock inte detsamma som att brevet hotar någon. Det är väl snarare ett enkelt konstaterande som envar nu bör kunna göra – även ryska brev förutan – att Ukrainakrisen är farlig och kan hota freden i hela Europa.

Med en mer välvillig tolkning av brevet kan det ses som ett rop på hjälp.

hjalp

Man försöker slå larm om att vi alla håller på att glida mot en avgrund.

Jag ser tre moment:

A. Säkerhetsintressen

Ryssarna önskar få leva i fred, men upplever ett hot genom NATO:s expansion österut.

B. Akut krigshot

Efter kuppen i Kiev i februari 2014 och kriget i östra Ukraina, den upptrappade ekonomiska krigföringen mot Ryssland och USA:s militära uppladdning i Rysslands närhet ökar risken för en direkt konfrontation, med oöverskådliga konsekvenser.

Detta vill ryssarna undvika, men kan nu inte backa längre än vad de redan har gjort.

C. Info-ridå

Allmänheten i Sverige och andra västländer har lite förståelse för ryska perspektiv. Det har samband med mediasituationen. Svenska massmedia ägnar sig, när det gäller Ryssland, åt en ihållande propaganda. Ryssland försöker nå ut med sin verklighetsbild genom egna kanaler, som TV-kanalen RT. Denna ses dock av få svenskar, eftersom den dels är på engelska, dels blockerats som betal-TV-kanal.

vapenbroder

I rapporteringen kring Ryssland och Ukraina är svenska massmedia extremt ensidiga och dessutom ihärdiga. Som resultat av detta är de flesta svenskar här grundligt indoktrinerade. Många förmår inte tänka rationellt, gör sig otillgängliga för fakta och argument.

Här har vi, precis som kring invandring och integration, en fördummad offentlighet.

Nu gäller det säkerhetspolitik, och då blir det direkt livsfarligt. Tag bara tesen om att en direkt anslutning till NATO skulle kunna ge oss svenskar mer säkerhet. Fp-ledaren har talat om detta som att ta en ”försäkring”.

Dubbelfel, vill jag påstå:

• För det första är NATO den aggressiva parten och medlemskap där är ägnat att öka spänningen i världen.

• För det andra skulle ett medlemskap göra Sverige till en mer självklar måltavla för ryska angrepp, vid en konflikt.

fordumning


Som ett alster av ”propaganda”, riktat till svenskar år 2015, var brevet från den ryska duman alltså ingen höjdare.  Men vill man förstå, då är det ändå möjligt att förstå – utifrån kunskaper som envar, helt bortsett från brevet, bör ha kunnat tillägna sig:

1945

Kriget mot Hitler-Tyskland hade 1945 kostat Sovjetunionen över 20 miljoner dödade och dessutom miljontals skadade. Den materiella förstörelsen och det mänskliga lidandet var enormt omfattande – ingenting som vår fattningsförmåga kan komma i närheten av. Detta totala helvete ville ryssarna rimligen slippa att behöva uppleva en gång till!

Som bekant följdes Röda Arméns erövring av Östeuropa av att kommunistregimer installerades i dessa länder. Hur tolka detta?

En mindre välvillig tolkning är att det rörde sig om ideologisk fundamentalism och/eller en vilja att lägga andra folk under sig. Moskva var expansionistiskt.

En mer välvillig tolkning är att det primärt handlade om ryska säkerhetsintressen. Man vill ha en buffertzon mellan sig och västvärlden.

Resultatet blev hursomhelst «järnridån» mellan öst och väst tvärsigenom i Europa.

ic

För den andra tolkningen ovan talar två moment.

Finland hade från 1809 fram till 1917 tillhört Ryssland. 1945 kunde hela Finland lätt åter ha besatts av sovjetryska trupper, men man avstod. Hellre ett neutralt Finland som buffert västerut.

Österrike var efter 1945 uppdelat på motsvarande sätt som Tyskland, i fyra ockupationszoner, varav en sovjetisk. Detsamma gällde huvudstaden Wien.

Denna uppdelning mellan öst och väst bestod fram till 1955. Då gick Sovjetunionen med på att dra bort sina trupper – i utbyte mot att Österrike som helhet blev neutralt, dvs inte anslöt sig till NATO.


Jag var själv aktiv i den svenska fredsrörelsen under många år – från tidigt 60-tal inpå 80-talet. Min hållning var att ryssarna borde utrymma Östeuropa och låta varje land där gå sin egen väg.  Med sina krigserfarenheter kände ryssarna ett säkerhetsmässigt behov av en buffert västerut, men jag menade att det inte gav någon säkerhet, eftersom USA-missiler ändå kunde nå varje del av Sovjetunionen.

Receptet för säkerhet var avspänning och ömsesidigt förtroende. Till detta skulle ryssarna kunna bidraga genom att lämna Östeuropa.

Åren 1989-91 skedde just detta!

Berlinmuren föll och Tyskland kunde återförenas. Hela Östeuropa, inklusive de tre baltiska länderna, återfick sin frihet.  Warszawapakten upplöstes och Sovjetunionen kollapsade.  Slut med kommunismen!

dromlage

Vilken historisk möjlighet för avspänning, fred och nedrustning!

Utan kommunismen fanns för USA inte längre någon fiende i Europa.

Redan av detta skäl borde NATO ha kunnat läggas ned 1991.

Under alla omständigheter borde NATO avhålla sig från att expandera österut.

I den delen hade amerikanska företrädare dessutom givit uttryckliga utfästelser till Moskva.

Som vi vet blev det inte så. Sovjetunionens kollaps innebar svåra ekonomiska problem och direkt nöd i Ryssland, så allvarligt att befolkningen minskade.

demografi

I denna period av rysk svaghet kunde USA flytta fram sina positioner. Inte bara kunde man terrorbomba ryssarnas vän Serbien 1999. Dessutom hade NATO snart utvidgats med 12 nya medlemsstater och flyttat fram sin gräns närmare Moskva.

Nöjde sig USA och NATO med detta?

Svar: Nej.

umeny

Mer om den saken i kommande bloggtext.


Läs mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/01/usas-brutna-lofte/

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/15/moskvas-misstag/

https://janmilld.wordpress.com/2015/01/26/blockopinion/

http://www.janmilld.se/nato/index.html

http://www.janmilld.se/ukraina/

http://www.bgf.nu/wtc/

Bränder, attentat och PK

moske

Fredagsbiofilm 14 är nu klar – «BRÄNDER och bränder».

Ambitionen var att ta upp olika slags bränder: moskébränder och kyrkbränder, diskoteksbränder och skolbränder,  bilbränder och skogsbränder.

Detta ryms dock inte på 15 minuter, så först kommer här en del 1, fokuserande på moskébränder – anlagda eller inte.  Filmen tar också upp hot mot muslimer, verkliga och fejkade.

Fredagsbio 15 därpå får bli en uppföljande del 2, med  kyrkbränder  som avstamp.

pwmj

Fredagsbio 14 blir en film om hyckleri och förljugenhet hos svenska massmedia.

En reflexion infinner sig också kring moralen hos en del muslimer i Sverige.

Branden i moskén i Eskilstuna den 25 december 2014 påstods omgående vara anlagd, resultat av ett attentat. Tio dagar senare erkändes att detta varit fel, branden hade uppstått genom en olyckshändelse.

Detta måste rimligen ha varit känt från första början av personer som frekventerade källarmoskén. Men man teg.  Vad betyder det, om inte en allvarlig ohederlighet?

Är det att visa muslimer respekt, om man inte vågar ställa några krav på dem? Jag menar tvärtom: behandlar man människor som otillräkneliga, då är det fråga om en djup  kränkning!


Många höll sig under de tio dagarna framme med slutsatser om främlingsfientlighet. Dit hörde framförallt Dagens Nyheters Peter Wolodarski.

Willy Silberstein, professionell jagare av antisemitism – verklig eller bara inbillad (mest det senare) – tvekade inte att peka finger mot Sverigedemokraterna.

skma


Parallellerna till jultomteriet 2014 blir flera.

Närmast i tiden ligger kluddandet av hakkors på ingångsdörrarna till Södermalmsmoskén i Stockholm i januari 2014.

I massmedia har det framställts som att det där skulle röra sig om ett «hatbrott», dvs  förövarna skulle ha varit «högerextremister».

Redan ett gram av ärlighet och nykter bedömning borde räckt för att kunna konstatera att inga nazister kan ha haft sådana svårigheter att få till ett hakkors rätt.

Polisen sades ha för avsikt att prioritera sökandet av gärningspersoner, men misslyckades sedan. Det borde  inte ha varit svårt att veta i vilka kretsar de skyldiga hade kunnat sökas: alldeles i närheten hade de ju lämnat en «antifa»-signatur, kluddat på samma sätt som de misslyckade hakkorsen.

*OBS LITEN WEBBBILD*


Nästa exempel är «hijabuppropet» i augusti 2013.

Detta baserades helt uppenbart på en påhittad incident,  med sedermera FI-aktivisten Foujan Rouzbeh från Iran som initiativtagare. En kvinna som en vecka efter det påstådda överfallet på nytt påstod sig ha blivit angripen. Inga vittnen, inga bevis och ingen gripen.

Med detta fabulerande kom hon tydligen undan – inga efterräkningar, inget ansvarsutkrävande.

hijabfi


Hösten 1998  inträffade discoteksbranden i Göteborg, med över 60 dödsoffer och än många fler skadade.

Omedelbart kom rykten i omlopp om att denna brand skulle ha varit anlagd av skinnskallar.

Anlagd var den förvisso, men av fyra unga iranier.

Om detta har det talats mycket tyst – så tyst att många alltjämt lever kvar i föreställningen att skinnskallar skulle ha legat bakom denna brandkatastrof.

diskogtb


Problemet blir att med varje falsk mediapresentation ligger det sedan närmare tillhands för journalisterna att tolka nästa incident i denna – falska – mall av högerextremistiska attentat, som de själva har skapat. Mediafolket blir sin egen propagandas fångar.

Här kommer fredagsbio 14:


 

Läs mer

Fejkad moskévandalisering i Frankrike

Stormaktshaveri

havstormakt

Sjupartiets företrädare gör som bekant anspråk på att Sverige ska vara en humanitär stormakt.

Sverige ska vara godare än varje annat land och ge mer pengar än andra till FN, mer till EU och mer i ulandsbistånd. Framförallt ska vi ta emot fler «flyktingar» än alla andra länder.

Det här ger svenska politiker ett moraliskt övertag i förhållande till andra länder. Utifrån sin upphöjda position kan de då ställa krav på våra grannländer om att ta emot fler utlänningar. Som centerledaren Annie Lööf uttryckt saken: de måste «ta sig i kragen». Sverige ska ses som ett föredöme och efterföljansvärt exempel.

Också på svenska kommuner kan krav ställas, om att ta emot fler.  SSU:s ordförande vill att det ska kosta ekonomiskt för de kommuner som inte – som det brukar heta – «tar sitt ansvar».  Det svenska folket måste, som den förre statsministern Fredrik Reinfeldt – sedermera flygresenär – deklarerat,  «öppna sina hjärtan» och visa större generositet.

Det svenska samhället ska vara genomsyrat av en godhetsgaranterande värdegrund. Centralt är där teser om «alla människors lika värde» och «tolerans». Det finns «inte vi och dom», som den nye statsministern – tillika feministen – Stefan Löfven slagit fast.

1984

Brott mot värdegrunden eller avfall från teserna om likavärde och tolerans visar att människan ifråga gjort sig skyldig till tanke- och känslobrott.  Vederbörande är då inte «rumsren» och bör göras uppmärksam på detta.

Ett exempel är frivilligarbetaren för Röda Korset i Falun, Barbro Fält. Det slutade med att hon tog livet av sig, sommaren 2014.

Ett annat exempel är en SD-ordförande i Båstad – uthängd i Expressen, skandaliserad och berövad sina utkomstmöjligheter. Han tog livet av sig vintern 2015.

Ytterligare exempel på de tolerantas intolerans är Dan Park – både dömd i domstol och fysiskt misshandlad – samt Marcus Birro, som hatats på internet av de goda och dessutom fått yrkesförbud.

tryck

Kan situationen i vårt land liknas vid den i en tryckkokare?

Det är ju inte bara mentalt och psykologiskt som vanliga svenskar lever under ett tryck. Det gäller också socialt och ekonomiskt, det gäller tryggheten rent fysiskt (som en kvinna på en finnlandsfärja nyligen fick erfara).

amorella

Låt mig ta bara ett axplock ur nyhetsskörden den senaste veckan:


1. Tandvård

Vad kostar det att dra ut en tand hos den svenska folktandvården?

Det beror på om du är svensk eller inte.

Som svensk kan det handla om 1.500 kr.

Som romsk tiggare blir det 50 kr.

lackagett


2. Arbetskraftsinvandring

Måste en till Sverige arbetskraftsinvandrad kunna försörja sig själv?

Både ja och nej.

Sig själv måste vederbörande kunna försörja, däremot inte sin familj.

Det går bra, även för en «arbetskraftsinvandrad», att ta hit anhöriga och låta svenska skattebetalare stå för notan.

sankning


3. Skola och skola

Uppvidinge kommun tillhör de kommuner som tagit emot många asylsökare. Antalet är nu uppe i nära 8% av kommunens drygt 9.000 invånare. Det har blivit mer än vad man önskat från kommunen.

Nu får kommunen kritik från Skolinspektionen. Inte för att man inte skulle ha ordnat skolgång åt alla de utländska barn som på kort varsel anlänt. Nej, anmärkningen gäller att svenska och utländska barn inte har placerats i samma skola – kommunen har därmed misslyckats med «integrationen».

Det räcker alltså inte att de utländska barnen får skolgång – de  ska in i samma årsklasser. Detta försämrar ju de svenska elevernas möjligheter att lära. Nog har vi märkliga skolmyndigheter!

prio


 

4. Hyra och ensamkommande

En 88-årig svensk kvinna i bohusländska Sotenäs kommun orkade inte längre bo kvar hemma. Hon erbjöds en plats på ett äldreboende, men med en hake – hon måste betala 1.000 kr mer för platsen än vad hon får ut i pension.  Pensionen låg på 7.885 kr, hyran på 8.928 kr.

Samtidigt avsätter staten nu över 40.000 miljoner kr för boenden till s.k. ensamkommande flyktingbarn för den kommande femårsperioden. Sotenäs kommun är med i den verksamheten.

Kostnaderna för en sådan utlänning blir mångdubbelt högre än för andra utlänningar. Här ställs särskilt långtgående krav på service och uppassning.

Nya Tider har rapporterat om en lavinartad ökning av «flyktingbarn» (ofta unga män)  till Sverige. År 2004 ansökte mindre än 400 sådana om asyl i Sverige. Tio år senare är antalet uppe i mer än 7.000!

Någon åldersbestämning görs inte av dessa utlänningar, men benämningen ”skäggebarn” är inte gripen ur luften!!!

sls-sang


5. Pass

Svenska pass är svåra att förfalska. Så bra…

Problemet är att den svenska polisen frikostigt delar ut nya pass till skumraskfigurer. Ja, vad annars ska man kalla en person som «förlorat» sitt svenska pass ett otal gånger på kort tid?!

Det finns fall där en och samma person kunnat få ut svenska pass mer än 20 gånger. Ett pass betingar på svarta marknaden ett stort värde och underlättar människosmugglingen. Det påverkar också anseendet internationellt, för svenska pass.

Ansvarig minister fram till hösten 2014 var folkpartisten Erik Ullenhag.

ullenhag


Tillbaka till liknelsen med tryckkokaren:

Börjar det närma sig kokpunkten nu i Sverige?

Sjupartiet fick 87% av rösterna i senaste riksdagsvalet, SD fick bara 13%. Dessa 13% har dock större tyngd än vad bara siffran säger, eftersom de uppnåtts i en brant massmedial uppförsbacke och trots en stark skämmighetsfaktor.

I en tryckkokare finns en ventil, som släpper ut ånga när trycket blivit tillräckligt högt. Dessutom finns en säkerhetsanordning, om ventilen skulle ha täppts till.

tryck

Vad har det svenska samhället, vilka utvägar finns för den enskilde svensken?

• En är att byta bostad till ett annat område i samma kommun eller region.

- Kanske kan skolgång fixas åt barnen i en skola som har en undervisningssituation.

• Radikalare är att flytta till en helt annan del av landet, bort från staden.

• Än radikalare är att flytta utomlands.

- I brist på arbete i Sverige kan man göra som många svenska ungdomar, dvs flytta till Norge.

- Som pensionär kan man parkera sig t ex på Cypern eller i Thailand.


fartygetsv

Jag tänker också på vad Marika Formgren skrivit om «white flight»:

«Som boende i ett mångkulturellt område, med mina barn omsorgsfullt placerade i förskolor och skolor utanför vårt eget bostadsområde, tycker jag att vi måste börja tala om white flight-fenomenet. För det är inte längre bara bostadsområde och skola/förskola det handlar om. När jag besöker biblioteket, badhuset eller någon av de vackra och barnvänliga cityparker som finns i staden där jag bor, så slår mig alltid samma tanke: Var är svenskarna? Visst ser jag några enstaka etniska svenskar, men de är inte många, de är definitivt inte ”87 procent”, och jag undrar hur integrationen av invandrare någonsin ska kunna lyckas om svenskar flyr från alla ställen dit invandrarna tar sig?

‘White flight’-fenomenet illustrerar varför det offentliga samtalet om rasism har spårat ur så fullständigt. Traditionellt har man med ‘rasist’ avsett en person som hävdar att det finns ‘raser’ och att vissa ‘raser’ är överlägsna andra på grund av medfödda, genetiska skillnader. Med den definitionen finns det väldigt få rasister i Sverige. Men i den svenska politiska och mediala debatten har en rasist kommit att bli något mycket vidare och bredare: En rasist kan vara föräldern som blir orolig att det sjuåriga barnet inte ska få tillräcklig lärartid i skolan när den lilla kommunen plötsligt tar emot så många asylsökande att hälften av förstaklassarna kommer från denna grupp. En rasist kan vara en tonåring som inte visar tillräcklig inlevelse när hon på en skolteater uppmanas att ta ställning mot polisen och för stenkastande och bilbrännande ungdomsbrottslingar. En rasist kan vara eldsjälen i hembygdsföreningen som skriver något om kulturarvet som råkar låta ungefär som en formulering i SD:s partiprogram. Rasister är alla som uttrycker oro för att Europas högsta invandringsnivåer kan hota tilliten, kulturen eller välfärden i Sverige. Rasister är alla som anser att svenskar, liksom kurder eller judar, är ett folk med rätt till sitt land. Rasister är alla som är bekymrade över hur gängbrottslighet, våldtäkter och annan våldsbrottslighet tycks öka. Rasister är dessutom ytterligare ett antal människor, som inte har gjort sig skyldiga till något av ovanstående men som rasiststämplas ändå, eftersom det är bättre att ta en för mycket än en för litet när det handlar om något så fruktansvärt som rasism.

Med en mer stringent definition av rasism är det däremot självklart att politiken bör söka balansera invandringsnivåerna så att de inte blir så stora att det hotar tillit, kultur eller välfärd, och det ligger ingen rasism i det. Det är det jag menar att ‘white flight’-fenomenet visar; att svenskar generellt inte har något problem med invandrare, men när invandrarna blir ‘för många’ (och var den kritiska gränsen går varierar nog med sammanhang) då drar svenskarna. Svensken som var glad och nöjd när det gick två invandrare i det egna barnets klass, men som byter skola när det plötsligt är 20 invandrare i klassen, har han plötsligt blivit rasist eller drar han slutsatsen att utbildningen blir sämre när 20 individer inte behärskar språket och måste få extra stöd från läraren?»

«I sammanhanget vill jag också säga att jag inte tror på de debattörer, till höger och vänster, som försvarar dagens invandringsvolymer och menar att det bara är ‘bristande integrationspolitik’ som är problemet. I min värld är integration direkt kopplad till volym.  Den hypotetiska skolklassen med två invandrarelever ger oerhört mycket bättre integrationsmöjligheter än den hypotetiska skolklassen med 20 invandrarelever …»


kranen

Tabu är ordet.

Kring sexualitet i många olika tappningar är det frigjordhet som nu ska gälla, nästan som ett påbud uppifrån. Här får inget vara tabu!

Istället har införts ett mycket strängt politiskt tabu. Tabuordet där är «volymer».

«Integration» får diskuteras, dvs hur det svenska samhället bättre ska «ta sitt ansvar», så att alla utlänningar kan känna sig välkomna och finna sig tillrätta i Sverige. Det förutsätts kunna uppnås genom mer resurser och högre skatter, mer av särreglering och diskriminering, hårdare tag mot dem som inte uppvisar «rätt» attityd.

Däremot får det inte talas om att begränsa invandringen, om att minska inflödet. Just på den punkten är ju en förändring helt nödvändig.

Jag undrar om två artiklar nyligen kan signalera början till en öppning.

pagrund


Den första artikeln publicerades i SvD den 4/2 -15, med rubriken «Antalet flyktingar måste få diskuteras» och är skriven av två folkpartister, Jenny Sonesson och Ulrica Westerlund:

«Som socialarbetare befarar vi att Sverige tar kliv mot ett klassamhälle med social oro.

I debatten får man intryck av att valideringar av akademisk examen utgör ett av de största integrationsproblemen. I själva verket har över 70 procent av dagens asylsökande inte längre utbildning än maximalt gymnasiet, åtskilliga endast förgymnasial utbildning. Det kan innebära allt från ett till nio år i grundskola eller att de är analfabeter. Samtidigt har Sverige EU:s lägsta andel enkla jobb som inte kräver utbildning.

Konsekvenserna syns när det gäller bidragsberoende, bostadssegregation och barnfattigdom. Redan i dag utgör utrikes födda över 40 procent av alla långtidsarbetslösa och över 60 procent av de som är långvarigt beroende av försörjningsstöd.»

«Ett exempel på havererad integration är att Göteborg i dag till antal har fler IS-krigare än USA, cirka 150 stycken. Forskare vid Försvarshögskolan anser att segregationen i stadens utanförskapsområden är en viktig faktor bakom fenomenet. Om vi vill att fler EU-länder ska välkomna flyktingar får inte Sverige bli ett avskräckande exempel.»

«Vi uppmanar därför parterna i decemberöverenskommelsen att snarast tillsätta en expertkommission som utan skygglappar får bedöma den svenska samhällsmodellens kapacitet och begränsningar för att ta emot och integrera människor som flyr till vårt land

handen


Denna följdes upp med ytterligare en artikel i SvD den 7/2, denna gång en kolumn av Thomas Gür med rubriken «Tillsätt kommission om invandringen»:

«Tillsätt en krisgrupp om invandrings- och invandrarpolitiken vilken består av ett antal fristående experter. Ge dem instruktionen att se över hela processen från immigration till ett inlemmande i det svenska samhället. Ge dem friheten att vända på varenda sten och låt dem inte vara fångna i termer som det har gått troll i som ‘integration’, ‘diskriminering’, ‘rasifiering’ eller ‘vithetsnormen”. Notera att jag därför använder det gamla begreppet invandrarpolitik.»

«…denna öppenhet måste kunna förenas med att våra samhällsfunktioner och vårt samhällssystem på varje nivå av deras verkansgrad inte ska utsättas för sådana påfrestningar att det riskerar att uppstå oåterkalleliga skador eller icke önskvärda förändringar. Utgå från kommunernas mottagningsförmåga.

Låt därför en sådan krisgrupp lämna förslag på vilka system som ska förändras, vilka försvårar möjligheten att göra rätt för sig, men också vilka regleringar av invandringen som måste till för att sådana skador inte ska uppstå.»

inmalad

Problemet för Sjupartiets företrädare är ju att de ha målat in sig i ett hörn, genom allt vad de har sagt och gjort under så många år.

De behöver en möjlighet att kunna göra reträtter utan att tappa ansiktet, utan att få alltför mycket mediakritik eller intern partikritik mot sig.

Om en kommission med ”tung” sammansättning skulle leverera ett väl genomarbetat material med nödvändiga konkreta förslag, då kan detta ge politikerna åtminstone några fikonlöv att gömma sig bakom.

flov


Vad är ”FN”?

Denna text ska inte handla om Front National i Frankrike. Nej, «FN» står här för Förenta Nationerna, det som på engelska förkortas UN.

dagfn

Alltsedan starten 1945 och särskilt med svensken Dag Hammarskiöld som FN:s generalsekreterare 1953-1961, har inställningen till FN från svensk sida varit okritiskt positiv. Jo, ibland närmast lyrisk, som i denna filmsnutt med en lövenminister. FN ses som som en inkarnation av godhet och rättvisa.

Om inte förr så i samband med FN:s «flygförbudszon» över Libyen 2011, som möjliggjorde ett halvårslångt bombkrig av NATO, stod dock klart att bilden blir s.a.s. mer sammansatt.

Dessförinnan, från 1990 och fram till USA:s invasion 2003, upprätthöll FN ekonomiska sanktioner mot Irak, med resultat att mer än 1 miljon människor dog.

Ur Inga-Britt Ahlenius bok om FN under Ban Ki-moon:

«När journalisterna frågade om generalsekreterarens syn på frågan om ett amerikanskt tillbakadragande från Irak, svarade han: ‘Det ankommer inte på mig att lägga mig i en diskussion som pågår mellan det amerikanska folket, administrationen och kongressen’

Närvaron av FN-trupper hindrade inte folkmordet i Ruwanda 1994, ej heller massakern i Srebrenica 1995.

libyenbkm

FN-byråkratin har växt från mindre än 2.000 personer vid starten till nu över 60.000. Detta tillsammans med korruptionsproblem har gjort att kostnaderna skjutit i höjden.

Allt detta hindrar inte en hög svansföring och uppskruvat tonläge kring «mänskliga rättigheter», där enskilda länder kan s.a.s. tas i örat.

Just Sverige har flera gånger drabbats av detta.

• På BGF-sidan noterade vi detta år 2000, när någon anställd på UNHCR underkände EU:s flyktingpolitik.  Asyl var enligt vederbörande «en fundamental mänsklig rättighet».

• År 2008 kom nästa salva, direkt riktat mot Sverige.  Avsändare var FN-byråkraten Paul Hunt. Hans krav var mer av svensk vård åt utlänningar som uppehåller sig olagligt i Sverige («papperslösa»).

oro

• Nu är man igång igen. «FN riktar skarp kritik mot Sverige».

Oroande ökning av ”hatbrott”.

’Det är oroande med allt fler rapporter om hatbrott mot minoriteter som muslimer, afrosvenskar, romer och judar i Sverige, särskilt från högerextremistiska politiker. Det omfattar även fysiska attacker och attacker mot deras religiösa platser. Bekymrande är också ökningen av hatbrott i medierna och på internet’, skriver FN.

I rapporten skriver FN bland annat hur aktiviteten hos rasistiska partier har ökat i Sverige. Organisationen ställer sig kritisk till att hatbrott ökar samtidigt som utredningar och åtal mot dessa minskar. FN skriver bland annat följande:

‘Sverige måste se till att rapporter om främlingsfientliga och rasistiska hatbrott leder till bättre utredningar, åtal och straff. Polis över hela landet bör upprätta särskilda hatbrottsenheter.’

Notera denna formulering:

«hatbrott … särskilt från högerextremistiska politiker»

• Vilka politiker är det då man syftar på? Sverigedemokrater? 

• I så fall: vilka personer? Är det någon i partistyrelsen? Någon riksdagsledamot?

• Och vilken typ av «hatbrott» syftar man på?

• Har någon fysiskt angripit en annan människa? 

• Eller är det bara någon som sagt något, som någon annan har ogillat?

esack

Mikael Styrman kommenterar på sin blogg:

«Och nu har FN tagit ännu ett steg för att demontera vad som trots allt återstår av den USA-styrda potemkinkulissen som denna ädla rättrådiga tanke – Förenta Nationerna – degenererats till. Nu ska även FN blanda sig i svensk inrikespolitik och ställa upp i kampen mot de farliga högerextrema i Sverige. En sådan här sak måste ha varit i säck innan den hamnat i påse

Det är svårt att inte sätta det i samband med att den gamla diplomaten och sossepolitruken Jan Eliasson är FN:s vice generalsekreterare.

Det finns inte på kartan, menar jag, att detta skulle kunna ske utan att Eliasson är inblandad….»

Antag att det skulle vara just som Mikael Styrman misstänker: Sveriges eget FN-sändebud skulle ha varit med och konspirerat mot Sverige, spelat under täcket med utlänningar?

Helt orimligt!

jeglorian

Eller…?

Jag tänker på vad Alice Bah Kuhnke, lövenminister,  skrev i DN två dagar efter terrordådet i Paris:

«I vår del av Europa har vi vår beskärda del av angrepp på demokratin. De senaste årens attentat mot moskéer och synagogor i Sverige är ett exempel. Nazisternas attacker mot demonstrationen i Kärrtorp ett annat…»

«Samtidigt med detta ser vi hur extremismen och polariseringen växer sig starkare inom EU. På många håll, även i Sverige, tar främlingsfientliga partier plats i parlament och andra valda församlingar…»

Redan det faktum att SD finns i riksdagen jämförs med fysisk likvidering av människor!  Denna uppfattning finns nu alltså företrädd ända upp på regeringsnivå.

Oavsett vad som hänt, oavsett vem som gjort vad mot dem, oavsett var och när,  så är det förutbestämt i vilken riktning man ska peka finger – nämligen mot ”högerextremisterna” här hemma.

forhor

 Ur SvD den 26/1 -15, rubrik «Svidande FN-kritik mot Sverige» (TT-telegram): 

«På måndagen hamnade Sverige under lupp för andra gången om hur väl landet följer FN:s konventioner för mänskliga rättigheter. «

– Rapporter om ökad rasism och främlingsfientlighet i Sverige är djupt oroande. Diskriminering av romer, muslimer och migranter, hatbrott inklusive bränder mot moskéer samt det hemliga romregistret bör särskilt uppmärksammas, speciellt i ljuset av fler neonazistiska och rasistiska rörelser, sade Essameldin Ahmed, Egyptens representant vid mötet.»

«– Det finns ett stort gap mellan ökningen av hatbrott i Sverige och minskningen av antalet utredningar och straff, sade Brasiliens FN-ambassadör Regina Maria Cordeiro Dunlop.

Andra uttryckte oro för växande högerextremism i Sverige.

– Särskilt oroande är att det ofta görs diskriminerande deklarationer i den politiska debatten i Sverige, särskilt av politiker i högerextrema grupper, sade Pablo Berti Oliva, Kubas representant

«Annika Söder, kabinettssekreterare vid UD och Sveriges representant vid mötet, medgav att ‘det finns en minskning av toleransen i många länder, bland dem Sverige’”·

”– Men vi är fast beslutna att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i Sverige.»

Vilka är dessa personer – Ahmed, Dunlop och Oliva? Är de verkliga företrädare för sina folk? Nej, mest av allt är de nog välbetalda FN-byråkrater, kompisar till Jan Eliasson.

asoder

Mer ur Aftonbladet:

«Men kritiken slutar inte där. FN:s lista över kritik mot svenska förhållanden fortsätter.

FN konstaterar bland annat att ensamkommande flyktingbarn inte är tillräckligt skyddade och att Sverige måste öka skydd och kontroll av personer som tar hand om barnen.»

«Andra punkter på listan gäller bland annat rapporter om polisvåld och övervåld från polisers sida, brister i samernas rättigheter och en diskriminering mot romer.»

Om ankarbarnen har jag skrivit i vitboken, har även gjort en film.

«Ensamkommande flyktingbarn», som propagandabenämningen lyder. «Skäggebarn», som själv hellre säger, eftersom det ofta rör sig om unga män. Eller ”ankarbarn”. Kostnaderna för en sådan utlänning blir mångdubbelt högre än för andra utlänningar. Här ställs särskilt långtgående krav på service och uppassning.

I Nya Tider nr 4-2015 läser jag om en lavinartad ökning av ankarbarn till Sverige. År 2004 ansökte mindre än 400 sådana om asyl i Sverige. Tio år senare är antalet uppe i mer än 7.000!

Detta hindrar alltså inte att Sverige nu får kritik, från «FN». Aldrig är det nog!  ”Otack är världens lön”, kanske man kan summera. Så gick det med ambitionerna att göra Sverige till en ”humanitär stormakt”!

stormakt2

Jan Eliasson borde på ett tidigt stadium varit informerad om denna kritik mot Sverige och haft tillfälle att reda ut begreppen. Själva initiativet kan dock ha härstammat från Aleksander Gabelic och hans «Svenska FN-förbundet».

Bloggen «Fnordspotting», skriver, under rubriken «Att göra sig till en nyttig idiot för dunkla krafter»:

«Gissningsvis var en stor anledning till kritiken en rapport som Svenska FN-förbundet lämnade över till FN förra året, med anledning av det kommande ‘förhör’ i FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) som så småningom kom att utmynna i denna kritik.»

«Ännu mer anmärkningsvärt är att Svenska FN-förbundet (som för övrigt är en från FN helt fristående organisation) skrev rapporten … Att Aleksander Gabelic, det vill säga Svenska FN-förbundets ordförande, får komma till tals i artikeln utan att hans roll i kritiken nämns med ett enda ord är också högst anmärkningsvärt. «

ag

Den 23/1 2015 fick Aleksander Gabelic åter komma till tals i Aftonbladet. Ett av hans krav gällde att minska yttrandefriheten på internet:

«Omkring 5 000 hatbrott anmäls varje år och mörkertalet är sannolikt stort. Rasistiska partier och organisationer har ökat sin aktivitet och hatbrottslagstiftningen tillämpas inte i tillräcklig utsträckning. Effektiva åtgärder krävs mot rasistisk propaganda på internet.»

Med sig bakom detta krav hade han företrädare för ett stort antal godhetsorganisationer, där statliga och kommunala bidrag sannolikt spelar en central roll.

Aleksander Gabelic har varit i farten många gånger tidigare – se här, här, här, här och här.

godhet


Låt mig avslutningsvis citera vad webbsidan «Rysslands röst» skriver, under rubriken «FN missnöjda med Sverige»:

«Representanter för den svenska regeringen var i går tvungna att ursäkta sig inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. För andra gången i historien fokuserar FN på hur Sverige följer de mänskliga rättigheterna.

Det fanns en rad allvarliga klagomål mot Sverige.«

«Svenskarna har all anledning att vara sura. Sverige ger ju så gärna asyl till alla som ber om antingen politiskt eller humanitärt skydd. År 2013 tog landet emot 29 000 flyktingar. Till Norge kom då 6 000, till Danmark – 4 000, till Finland – bara 2 000 personer. När det gäller uppehållstillstånd var 2013 ett rekordår – det utfärdades 67 procent fler tillstånd än 2012.

En massa nya medborgare med annorlunda kulturer, mentaliteter, värderingar är egentligen ett allvarligt problem. Det är svårt att integrera så många migranter. Det kräver medel, som vanligen kommer från skattebetalare. Och svenska skattebetalare är missnöjda.

När det inte finns så många migranter i landet påverkas ekonomin inte särskilt starkt, och den infödda befolkningen slipper reagera. Under kriser och vid en stor tillströmning av flyktingar börjar befolkningen uppfatta migranterna som fientliga. Särskilt om migranterna ogärna integreras i samhället.»

«Ur denna synvinkel förtjänar Sverige medkänsla. Landet ville hjälpa flyktingar och lydde internationella organisationers rekommendationer. Nu får Sverige en skarp reprimand från de här organisationerna.»

fndodskalle


Läs mer

http://vitbok.se/10/e.html

https://janmilld.wordpress.com/2011/11/22/ahlenius-om-fn/

https://janmilld.wordpress.com/2011/11/23/verklighetens-fn/

https://janmilld.wordpress.com/2011/11/24/manskliga-skyldigheter/

https://janmilld.wordpress.com/2012/01/04/sverige-ater-i-krig/

https://janmilld.wordpress.com/2014/04/17/livraddande-insatser/

https://janmilld.wordpress.com/2012/01/08/reflexioner-i-krigstid/

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/gummeson-farligaste-svenska-operationen-pa-lange_4314383.svd

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 155 andra följare