Sverige och NATO

nato1

Ska Sverige gå med i NATO?

Klart är att det är vad våra makthavare arbetar för.

• Den brådstörtade nedmonteringen av det svenska militära försvaret, fanns det ett syfte bakom detta såtillvida att vi svenskar snart skulle komma att känna oss stå utan annat val än att ingå i NATO för att få säkerhetspolitisk trygghet?

• Steg för steg har Sverige dragits in i ett närmare samarbete med NATO. Här finns ett myller av olika förkortningar att försöka hålla reda på!

FN-insatser har ju Sverige traditionellt varit delaktiga i – som i Gaza, Kongo och på Cypern. I ett skede började dessa övergå till att bli insatser i NATO-regi.

unprofor

Detta började i Bosnien i tidiga 1990-talet. Först deltog Sverige i UNPROFOR – United Nations Protection Force – 1992-95. Denna avlöstes av IFOR, fram till december 1996.

ifor

Wikipedia:

”Implementation Force (IFOR) var en Natoledd multinationell styrka i Bosnien och Hercegovina vilken opererade under ett års mandat från 20 december 1995 till 20 december 1996 under kodnamn Operation Joint Endeavour. Detta för att implementera de militära delarna av The General Framework Agreement for Peace (GFAP) i Bosnien och Hercegovina. IFOR var efterträdare till UNPROFOR och kom i sig att avlösas av SFOR.”

sfor

SFOR – Stabilization Force – verkade fram till januari 2005, då den ersattes med EUFOR.

kfor

Nästa stridszon var Kosovo. Sverige deltog från 1999 och framåt. Bokstavskombinationen blev KFOR – Kosovo Force.

Wikipedia:

”Sverige var också det första icke NATO-anslutna landet att få huvudansvar i en av Nato- ledd brigad i Kosovo 2002, …

Sveriges sista militära truppstyrka i Kosovo, KS 27 avslutade sin tjänstgöring under oktober till december 2013 och lämnade över sitt ansvar till Italien. Totalt hade då den svenska Försvarsmakten bemannat 9000 befattningar sedan 1999 inom KFOR…”

isaf

År 2001 invaderade USA  Afghanistan, och ISAF – International Security Assistance Force – bildades. Sverige slöt upp med soldater.

oup

År 2011 var det dags att angripa Libyen. Sverige deltog med spaningsflyg. Bokstavskombinationen blev OUP – Operation Unified Protector.

Sveriges delegation vid Nato:

”För Nato har internationell krishantering växt till en av alliansens kärnuppgifter och Sverige har sedan mitten av nittiotalet deltagit i ett flertal Nato-ledda insatser. Sverige deltar idag, inom ramen för partnerskapet, i de två Nato-ledda fredsfrämjande insatserna i Kosovo och Afghanistan, Kosovo Force (KFOR) respektive International Security Assistance Force (ISAF). Båda insatserna sker under mandat från FN:s säkerhetsråd. Under 2011 deltog Sverige också i den Nato-ledda insatsen i Libyen (OUP).”

nato2

Det finns tydligen något som heter ”Sveriges delegation vid Nato”. På dess webbsida. kan man, under rubriken ”Sveriges samarbete med Nato”  läsa att Sverige sedan 1994 har samarbetat med NATO inom ramen för ”Partnerskap för fred”.

Det finns också en ”Natos parlamentariska församling”, där Sverige haft observatörsstatus, men sedan 2003 är associerad medlem.

neat

I Norrland finns ett testområde för flyg, kallat NEAT – North European Aerospace Testrange. Detta hyrs sedan år 2004 ut till NATO-länder.

I både Syrien och Ukraina har Sverige bidragit med svenska skattemiljoner för att stödja rebellsidan respektive kuppmakarna.

nato3

Jag kan se åtminstone tre skäl för Sverige att inte gå med i NATO, utan tvärtom backa och distansera sig från denna organisation.

1.

Det är i praktiken inte en försvarsorganisation, utan ett organisation för destabilisering och militära angrepp. Varje stöd åt NATO är ägnat att öka krigsrisken.

2.

Som medlem i NATO skulle Sverige – vid en konflikt mellan NATO och Ryssland – inte kunna hållas utanför.  Vårt land skulle bli en självklar måltavla för ryska angrepp.

3.

Medlemskap i NATO är inte gratis. Ett villkor är militära utgifter på minst 2% av BNP, vilket för Sverige skulle betyda en höjning jämfört med idag.

nato11

Läs/se mer

Jens Stoltenberg som ny NATO-chef?

Livräddande insatser

NATO-baser

RT om NEAT

NEAT

Livräddande insatser?

omvarlden

Om Kievregimens av vår svenske utrikesminister påhejade militära insatser i östra Ukraina syftar till att rädda människoliv så är det ingenting nytt.

Detsamma gällde t ex år 1999, under NATO:s månadslånga bombkrig över Serbien.

Detsamma gällde också år 2011 under NATO:s halvårslånga bombkrig över Libyen.

Detta senare sanktionerat av FN så långt att man skulle upprätthålla en ”flygförbudszon” för Al-Gathafis flyg. Sedan tog NATO det hela ett par steg längre, genom att inte bara själva flyga över Libyen, utan dessutom släppa bomber och avfyra raketer.

delegation

I NATO-insatsen mot Libyen deltog även Sverige. Så här beskrivs detta på webbsidan ”Sweden abroad”, för ”Sveriges delegation vid NATO”:

Sverige deltog under 2011 i den Nato-ledda flyginsatsen Operation Unified Protector (OUP) över Libyen. Insatsen utgjordes utöver Sverige av 17 andra länder, både Natomedlemmar och partnerländer. Insatsen byggde på ett FN-mandat att skydda den libyska civilbefolkningen

FNs säkerhetsråd antog den 17 mars 2011 resolution 1973 som gav befogenhet till det internationella samfundet att upprätta en flygförbudszon över Libyen för att skydda landets civilbefolkning. Efter en inledande amerikansk ledning av insatsen övertog Nato den 31 mars 2011 ledningsansvaret under Operation Unified Protector (OUP). Nato-insatsen utformades till att upprätthålla en flygförbudszon, säkerställa det rådande vapenembargot mot landet och att värna om civilbefolkningens säkerhet. Insatsen i Libyen pågick i sju månader och avslutades i oktober 2011. 

Det svenska bidraget bestod som mest av åtta Gripenplan, spanings- och stödresurser, personal för informationsoperationer samt en enhet för lufttankning. Majoriteten av den svenska personalen på ca. 140 personer var baserade vid Naval Air Station, Sigonella, på Sicilien medan ett mindre antal ur personalen tjänstgjorde vid olika Nato-staber.

Huvuduppgiften för de svenska Gripenplanen var att inhämta information och underrättelse till stöd för insatsen. Under och efter insatsen uttrycktes uppskattning för hur väl det svenska bidraget genomförde sina uppgifter och vilken viktig tillgång det varit för den Nato-ledda insatsen.”

oup

”Operation Unified Protector” blir i svensk översättning ”Operation Förenade Beskyddare”.

Även om vi begränsar perspektivet till de sju månader som bombkriget pågick: räddades fler människor undan skador eller död än vad bombandet orsakade i skadade och döda?

• Hur många som skulle ha skadats eller dödats av Al Gathafis styrkor utan ett ingripande kan ingen veta, där kan vi bara spekulera. Själv misstror jag NATO-propagandan.  Al-Gathafi var väl att beteckna som en diktator, men vilken ledare i något arabland kan inte betecknas som sådan? Det är inte detsamma som att vederbörande i största allmänhet är blodtörstig och vill ta livet av sitt eget folk.

• Hur många libyer dödades genom bombandet och striderna fram till oktober 2011? Där varierar uppskattningarna, men som högst rör det sig – enligt  Wikipedia – om 30.000 dödsoffer.

natovingar

Dödandet har dock inte upphört efter mordet bombkrigets avslutning.

NATO-insatsen hade som uttalat syfte att ”värna om civilbefolkningens säkerhet”. Har det lyckats? Nej!

För merparten av libyerna har förändringen blivit drastisk.  Vapenembargot må ha gällt regeringsstyrkorna, men de olika rebellstyrkor som nu tagit över har mycket vapen – mer än vad de klarar att hantera.

Tidigare var Libyen Afrikas kanske mest välorganiserade och bäst fungerande land. Nu har lag och ordning fullständigt brutit samman och ingen går säker. Infrastrukturen är till stor del raserad.

Sverige gjorde med sin spaning och info-insamling enligt NATO en viktig insats.  Var det kanske svenska piloter som lokaliserade Al-Gathafi när han slutligen flydde för livet och möjliggjorde att han kunde gripas och sedan torteras ihjäl?

rebeller2

Varför var det så viktigt att störta Al-Gathafi?

Föregivna syften var höga ideal som demokrati, frihet och trygghet. NATO sade sig ingripa för  befolkningens bästa i Libyen.

Om det verkligen var så, då måste nu konstateras att man kapitalt misslyckades!

NATO tycks dock inte ha lärt något av sitt ”misslyckande”.

Nu är det Ukraina som står på menyn.

natomenyu

Därtill hägrar väl fortfarande Syrien och Iran.

dubbelmeny

I dessa kretsar av neokonservativa förekommer kanske även drömmar om Ryssland.

natory

PS

Al-Gathafi hade sin ”Gröna bok” i vilken han bl.a. förklarar varför han misstror demokratin som styresform. Man måste nog ändå fastslå att han var en ganska progressiv diktator som i stor utsträckning använde statens inkomster till saker som var bra för landet och dess befolkning – som fri sjukvård, fri utbildning, och ett stort penningbidrag till bostad åt nybildade familjer.

http://www.globalresearch.ca/nato-s-war-on-libya-is-directed-against-china-africom-and-the-threat-to-china-s-national-energy-security/26763
http://openanthropology.org/libya/gaddafi-green-book.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Man-Made_River

Läs mer:

Europas största stridsövningsplats

Karthago och Libyen

TV om Libyen

Libyen i riksdagen

Motiv för Libyenangreppet?

Libyenmysteriet

Frågor kring Libyen

Filmer:

Recept för framgång

Libyen, NATO och Sverige

TV-nyheter

Mer historia

Igår gjorde jag s.a.s. en historisk återblick, till februari 2014 – påkallad av våra TV-journalisters och politikers uppenbart dåliga minne.

osthorisont

Går man tillbaka till 1991 och vad som hänt därefter, kan man finna att NATO flyttat fram sina positioner österut, på ett dramatiskt sätt. Se där kanske en nyckel till att kunna förstå mer av vad som nu händer i Ukraina!

Går man tillbaka ända till 1962 och Kubakrisen, ska man finna att USA då såg ryska kärnvapenmissiler på Kuba som ett hot mot USA:s vitala säkerhetsintressen. Så allvarligt bedömde president Kennedy det hotet, att han var redo att om nödvändigt starta ett kärnvapenkrig mot Sovjetunionen. Missilerna måste bort från Kuba!

Har inte även Ryssland rätt till säkerhet?

x

I DAGENS TEXT vill jag gå tillbaka inte mindre än sju decennier i tiden, ända till 1945. Det var året då USA fällde sina två atombomber över Japan.

2bomber

• Atombomben över Hiroshima den 6 augusti 1945 – kallad ”Little Boy” – använde uran 235 som klyvbart material.

• Atombomben över Nagasaki den 9 augusti – kallad ”Fat Man” – använde plutonium som klyvbart material.

Wikipedia:

Fat Man var konstruerad enligt ’kompressionsmodellen’ vilket innebar att en sfär av plutonium komprimerades av en omslutande sprängladdning, så att en kritisk massa erhölls. Detta är, tekniskt sett, en mer avancerad konstruktion än den som användes vid utformningen av Little Boy, som fälldes över Hiroshima.

De första sex minuterna i denna film - ”Warning the World” - gäller också Hiroshima.

fraga

Var atombombfällningarna över Japan nödvändiga för att få slut på kriget, och ”rädda liv”, som det amerikanska försvaret av den gör gällande?

Med en portion god vilja skulle man kanske kunna sätta viss tilltro till den förklaringen beträffande Hiroshima – men Nagasaki, bara 3 dagar senare?!

Kunde man inte givit japanerna litet mer tid att reagera på Hiroshima? Gjorde USA överhuvudtaget några försök att få kontakt med den japanska politiska ledningen efter Hiroshima, för att få en kapitulation?

Eller var det precis tvärtom, att den japanska ledningen gjorde förtvivlade försök att nå fram med ett kapitulationsbesked, men att den amerikanska ledningen gjorde sig onåbar?

Jag tror att det kan vara just så. Utan Nagasaki hade ju USA missat tillfället att kunna testa även plutonium-modellen på människor.

nagasaki

Viktigare är idag en annan fråga: inser alla nu innebörden av kärnvapens effekter? Har vi lärt oss tillräckligt mycket, för att kärnvapen aldrig mer ska komma till användning mot människor?

I slutet av denna film påstås att Hiroshima lärde mänskligheten sanningen om kärnvapen.

Jag är inte övertygad om den saken.

Redan under det Kalla kriget förbehöll sig USA rätten att kunna slå till först med kärnvapen, dvs bli den som för tredje gången använder kärnvapen mot människor. Därvid förutsattes att Sovjetunionen i Europa var överlägset beträffande konventionella styrkor.

Nu låter det – av denna film att döma – som att  Vladimir Putin förbehåller Ryssland rätten att bli först i att tillgripa kärnvapen, ”som en sista utväg”.

I filmen nämns också uttalandet från Julia Tymosjenko i telefonsamtal med parlamentsledamoten Nestor Shufrich. Ett samtal som buggats och spelats in. Tymosjenko talar där om att ösa på med kärnvapen mot ryssarna i Ukraina – vilket skulle förvandla deras områdena till obeboeliga brända fält.

samtal

Se även denna film. om samma samtal. 1.20 och 1.50 in i  filmen kommer de uppseendeväckande uttalandena:

 

”Vad göra med de 8 miljonerna ryssar i Ukraina?” lyder en fråga.

De ska ”förintas med kärnvapen”, svarar Julia Tymosjenko.

Kanske ska detta uttalande inte tas helt bokstavligt, men klart är att Tymosjenko vill bli av med den ryska befolkningen i Ukraina, och då är varje medel tillåtet.

Julia Tymosjenko är inte vemsomhelst.

Hon har tidigare varit premiärminister i Ukraina. Hon är dessutom presidentkandidat inför valet nu i maj, kanske med vissa chanser att bli vald.

Klart är att hon är kompis med  USA:s Victoria Nuland.

2damer

Läs mer

Europas farligaste kvinna

Bubbel med kluven tunga

Krig och sanning (3)

Värsta hotet

Säkerhet?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 125 andra följare