Moskva och Stockholm


4offer

Mordet i Moskva på öppen gata aktualiserar tidigare mord i Ryssland.  SVT-nyheterna igår argumenterar att mordet på Boris Nemtsov är bara ett i raden av mord.

SVT räknade upp flera fall:

Nemtsov

Boris Nemtsov – 28/2 2015 (skjuten)

Estemirova

Natalja Estemirova – 15/7 2009 (kidnappad och skjuten)

Litvinenko

Aleksandr Litvinenko, 23/11 2006 (förgiftad)

politkovskaja

Anna Politkovskaja – 7/10 2006 (skjuten)


I våra media kritiseras Ryssland också för att mord inte klaras upp, de ansvariga bakom morden går fria. Men Palmemordet i Sverige är ju fortfarande – efter snart tre decennier – ouppklarat.

Stefan Lindgren kommenterar på sin blogg ”8 dagar”:

”När DN toppar med rubriken att mordet kommer att förbli outrett slår det inte rubriksättaren att exakt detsamma kan sägas om mordet på Olof Palme (mordet på Anna Lindh klarades upp efter flera dagar av en lycklig slump) liksom mordet på John Kennedy för 51 år sedan förblir en härva av versioner. 

Eller ta mordet på Aldo Moro i maj 1978. Liksom fallet Palme inträffade det mordet just när en västlig toppolitiker tänkte göra något som var ‘out-of-the-box’.  Moro var på väg att släppa in kommunisterna i regeringen. Olof Palme var på väg till överläggningar med Gorbatjov i Moskva om det gemensamma ‘europeiska huset’.

2mord

Likheterna mellan Moskva och Stockholm, Ryssland och Sverige, kan nog vara större än vad svenska TV-journalister röjer någon medvetenhet om.

Mordet i Moskva utgör en påminnelse om brister i det ryska samhället:

• politiska mord förekommer och uppklarningsprocenten är låg

• det finns en rädsla att engagera sig politiskt, de flesta medborgare är alltför passiva 

• massmedia har en stark ställning och informationen är alltför ensidig.


Jag gjorde en ny kortkortfilm:


 

En lista på politiska mord, eller vad som kan misstänkas vara sådana, kan göras upp även för Sverige:

al

Anna Lindh

Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades den 11/9 2003. Hon höggs med en kniv, på varuhuset NK i Stockholm, avled senare på sjukhuset. Det skedde på tvåårsdagen av WTC-dådet, efter vilket president Bush deklarerade  att ”de som inte är med oss är emot oss”. Lindh skulle, om hon fått leva, med största sannolikhet ha valts till ny partiledare för Socialdemokraterna.

Hon blev 56 år.

Många betraktar, som Stefan Lindgren, detta mord nu som ”uppklarat”. Det gör däremot inte Tomas Nilson, i sin bok ”Dampistol och morakniv”. Vad han där kommer fram till är att mordet inte var ett verk av en ”ensam galning”. Nilssons undersökande pekar mot att den verkliga mördaren var en annan än den som dömdes för mordet, Mijailo Mijailović. 

Ole Dammegård och Henning Witte tillhör också tvivlarna.


cfa

Carl-Fredrik Algernon

Krigsmaterielinspektör Carl-Fredrik Algernon dödades den 15/1 1987.

Han ”ramlade” framför ett tunnelbanetåg i Stockholm.

Algernon blev 62 år.


op

Olof Palme 

Olof Palme sköts på öppen gata i Stockholm den 28/2 1986.

Han blev 59 år.


cf

Cats Falck

TV-journalisten Cats Falck dödades den 19/11 1984, drunknad i en bil.  Hon hade till en kollega sagt att hon var något stort på spåren.

Hon blev 32 år.


Frågetecken kan möjligen även sättas kring SÄPO-chefen Klas Bergenstrand, som dog plötsligt i en hjärtattack vid bara 62 års ålder. Den 22/1 2007.


Går vi längre tillbaka i tiden så tvivlar många på att Ivar Kreuger dog den 12/3 1932 genom självmord.

Det skulle kunna ha varit mord.  Se även här och här.


svtusa

För att återknyta till textens inledning så kan jag tänka mig att svenska TV-journalister har rätt om situationen i Ryssland. Mediasituationen där är inte tillfredsställande.

Frågan är dock hur många av dessa svenska TV-journalister som kan tänka sig att jag har rätt, när jag hävdar att också mediasituationen i Sverige är problematisk. Åsiktskorridoren är smal och desinformationen flödar. Även förföljelse av oliktänkade förekommer.

Antropocene:

I Sverige precis som i Ryssland går Public Service och övriga MSM maktens ärenden. Makteliten i vårt land har spikat en politiskt korrekt åsiktskorridor utanför vilken man inte tolererar några avvikelser. De stora tidningarnas s.k. debattsidor har sedan länge förvandlats till maktelitens anslagstavlor. Inga avvikande åsikter släpps längre fram.

Public Service och MSM har tagit till uppgift att idka klappjakt på och sprida hatpropaganda mot alla som tänker annorlunda. Vi har visserligen inte ännu sett några mord. Men MSM-tidningen Expressens trakasserier mot en oliktänkande, ledde nyligen till ett självmord. En annan oliktänkande som fått stryk av den svenska vänsterpöbeln fick ‘skylla sig själv’ enligt landets förre statsminister [3.10 in i denna film]. Långa rader av oliktänkande har sparkats från sina jobb, vägrats anställningar och uteslutits ur maktelitens fackföreningar.”

”Hur skall vi i väst kunna ha någon som helst trovärdighet i kritiken mot Putinregimens och dess medielakejers behandling av oliktänkande, när vi beter oss likadant själva?”


Tidigare filmer om svenska TV-journalisters uppblåsta självbild:

TV4-nyheter om Ukraina

Bert förklarar


PS om Anna Lindh:

Göran Persson lär ha planerat att avgå 2004, för att få Anna Lindh som efterträdare.

Ur boken ”Dampistol och morakniv”:

”Lindh var alltså beredd att ta över efter Persson när denne drog sig tillbaka från politiken. Vi skall senare se att Göran Persson själv har berättat att han funderade på att avgå i samband med den extra partikongressen i april 2004.

När mordet inträffade stod Anna Lindh på tröskeln till toppen på sin politiska karriär. Om hon övertog ordförandeskapet för partiet skulle hon ha goda chanser att leda socialdemokraterna till seger i nästa riksdagsval.”

Med Anna Lindh som ordförande hade Socialdemokraterna kanske lyckats bättre i valet 2006 och Sverige kunde ha sluppit Fredrik Reinfeldt som statsminister.

Socialdemokraterna skulle också ha sluppit Mona Sahlin, Håkan Juholt och Stefan Löfven som partiordförande.


Mer

Amerikanska romarrikets fall är nära


Bondoffer i Moskva?

carlp

Varför mördades den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov?

Vilka utförde/beställde mordet?

Vilka motiv låg bakom, vad ville man uppnå?

I sammanhang som dessa är massmedias reaktion förutsägbar. Detta mord blev inget undantag. Ansvaret för mordet kan fastställas så snart nyheten om händelsen nått redaktionerna. Det ligger hos Rysslands president,  Vladimir Putin.

Det är två moment som gör den slutsatsen naturlig, för att inte säga självklar:

1. Så har media gjort så många gånger förr – det har blivit till en inarbetad rutin.

2. Nu etablerad som ärkeskurk, nästan ondskan inkarnerad, blir det en näraliggande slutsats att om något ont har inträffat så ska den skyldige sökas där.

putinkollage


Så var det med krypskyttarna i Kiev kring den 20 februari. Skulden lades på president Janukovytj, vilken förutsattes agera på uppdrag av Putin.

Så var det med det nedskjutna passagerarplanet MH17 över östra Ukraina i juli 2014. Skulden lades på separatisterna, vilka förutsattes agera på uppdrag av Putin.

Sedan har det visat sig att starka indicier pekar mot att det var den ryssfientliga sidan som låg bakom terrorn. I båda fallen.

Men då hade massmedias intresse hunnit svalna.

Formellt och uttryckligt kanske media nu inte anklagar Vladimir Putin för mordet på Boris Nemtsov, men det är ändå den bild som frammanas genom rubriker om att Nemtsov sagt sig vara rädd för att bli dödad, av Putin.

Med på skuldbeläggartåget finns också löfvenministern Margot Wallström, med sitt uttalande: Det här förstärker bilden av Putins skräckvälde.”

margota

Med en bred ansats, vilka olika scenarior är tänkbara? 

Vilka skulle kunna ligga bakom mordet?

Vilka skulle kunna haft något att vinna på det?

Jag kan komma på fem alternativa förklaringar:

1. Putin

2. Ryska maffian

3. Ukrainska separatister

4. Förbittrade ryssar

5. CIA/Mossad.

Låt oss resonera kring respektive variant:


 

nemtsov3

1. Putin låg bakom?

Om det primärt handlat om att göra sig av med en besvärlig politisk motståndare, då skulle andra instrument vara mer närliggande, och mindre utpekande för Putin, som arrangerade olyckor eller plötsligt insjuknande. På så vis skulle en politisk kostnad för eliminerandet ha kunnat undvikas.

Frågan är dock om Boris Nemtsov kunde klassas som att ha varit en ”besvärlig politisk motståndare” för Kreml.

Nemtsov hade ett förflutet som nära medarbetare till Boris Jeltsin i Kreml och blev efter medverkan i den ”orangea revolutionen” i Kiev 2004 rådgivare till Viktor Jusjtjenko. Från 2007 har han verkat som en oppositionell i Ryssland, men utan mycket framgång, han vann inte några påtagliga valsegrar.

nemtsov2

Peter Harold:

”Flera nyhetstidningar runt om i världen, men även i Sverige, benämner den under helgen mördade Boris Nemtsov som ‘oppositionsledare’. I flera texter beskrivs han som ‘mannen som kunde ha blivit Rysslands näste ledare om han fått chansen’. Ändå tror jag att det inte är en alltför kvalificerad gissning att Wikipedia under lördagen fick tusentals besök av journalister som egentligen inte har en aning om vem Boris Nemtsov var…”

Eller är det som Margot Wallström är inne på, att själva poängen med mordet var att skrämma och sprida skräck?

I så fall kunde det vara ändamålsenligt att göra dödandet så spektakulärt som möjligt.


yaroslavl

2. Rysk maffia låg bakom?

En politisk församling som Boris Nemtsov lyckades bli invald i var stadsfullmäktige i Yaroslavl. Som på många håll i Ryssland förekom där korruption. Möjligen lyckades han skaffa sig fiender i kamp mot denna korruption.

Det hade han gjort även tidigare.

Oligarkerna – och kretsen kring dem – har säkert ett intresse av att få bort Putin och komma åter till hur förhållandena var under Boris Jeltsin, då över hundratusen statliga företag privatiserades på två år.

Denna uppgift finns i Claes Ericsons bok ”Oligarkerna”. Där beskriver Ericson också, under rubriken ”Bankirernas krig”,  hur Boris Nemtsov som  förste vice premiärminister i Boris Jeltsins regering skaffade sig motståndare bland oligarkerna:

”Mot Berezovskij stod liksom i Sibneft-fallet Potanin med stöd av Tjubajs som trots att han numera var chef över den mäktiga presidentadministrationen fortsatte att styra privatiseringsprojekten. Berezovskijs plan att bli delägare i Gazprom sprack dock när förste vice premiärminister Boris Nemtsov, vid den här tiden en av Rysslands mest populära politiker, utbrast: Över min döda kropp’.”

 Nemtsov deklarerade att de gamla tiderna var förbi och att det nu var ”nya, jämlika regler” som gällde för återstående privatiseringar. Gazprom skulle inte säljas till utvalda investerare genom en hemlig plan.”

Om Yaroslavl, SvD den 28/2 2015:

”Oppositionsaktivisten Vladimir Ryzjkov som jobbade tätt ihop med Nemtsov säger till gazeta.ru att Nemtsov blev en nagel i ögat för många i Jaroslavl där han var invald i stadsfullmäktige, då han publicerade rapporter om korruptionen.

– Flera höga tjänstemän i Jaroslavl fick sparken tack vare Nemtsovs grävande. Självklart var det många som inte gillade honom, säger Ryzjkov.”

Om de som drabbats av Nemtsovs verksamhet i Yaroslavl haft kontakter med ryska maffian kanske våld var ett naturligt sätt för dem att hantera konflikter?


ad2

3. Ukrainska separatister låg bakom?

Kanske var det betecknande att Nemtsov de senaste åren haft ett förhållande med en ung fotomodell från Ukraina, Anna Duritskaja. Hon fanns också vid hans sida vid mordtillfället.

Boris Nemtsov tog kategoriskt och ensidigt ställning för Kiev mot Moskva, mot Krim och mot Donbass. Detta gav honom många fiender, kanske särskilt i östra Ukraina, där befolkningen drabbats så hårt genom Kievregimens bombningar och artilleri samt härjningar av våldsextrema mordpatruller. Detta kan ha väckt ett djupt och utbrett hat mot Nemtsov bland separatister.


ur

4. Förbittrade ryssar låg bakom?

Av samma skäl kan många ryssar i Ryssland känna så. Det behövdes inga särskilda insatser från Vladimir Putin för att frammana sådana känslor. Nemtsov kan, med den USA-vänliga politik han företrädde, inte har varit särskilt populär bland ryssar i allmänhet.


ciam

5. CIA/Mossad låg bakom?

Som alltfler börjar bli på det klara med är false-flag-operationer något som förekommer inom politiken. Terrordåd eller politiska mord, där skulden kan läggas på andra än de verkliga förövarna. Vinsten kan vara att injaga skräck eller att eliminera en kritiker, men det kan också vara att vända opinionen i en riktning man önskar.

Som jag beskrivit i min artikelserie ”Kiev 2014″ så har Washington en agenda för regimskifte i Moskva. Klart är också att man inte är främmande för att utnyttja de instrument man har till sitt förfogande, inklusive mord och lögnkampanjer genom tjänstvilliga massmedia.

En grundfråga att ställa sig i samband med politiska mord är: vem vann på det inträffade?

Svaret är här uppenbart: Putins motståndare.

Redan detta ger en hög sannolikhet för alternativ 5.


nemtsov11

 

• I det perspektivet blir Boris Nemtsovs uttalanden i massmedia – om hur han kände sig hotad till livet av Putin – något som kan ha medverkat till iscensättandet av mordet.

Platsen för mordet var som framgår väl vald – det blev utmärkta propagandabilder,  manande fram en koppling till Kreml.

• Väl vald var också tidpunkten, dagen före en planerad demonstration, som annars kunde ha gått obemärkt förbi.

• Dessutom – om vi ska tro försäkringar från Porosjenko i Kiev – hade Nemtsov viktiga hemligheter om rysk krigsinblandning att avslöja, fakta som nu kanske förblir hemliga.

nemtsov1


Men inte skulle väl USA-sidan ha kunnat dödat Boris Nemtsov – han stod ju på USA:s sida?

Javisst, men det har hänt förr att man i CIA-kretser kunnat tänka sig ”bondoffer” i kampen för ett ”högre mål”.

För Washington kan Boris Nemtsov i Putins Ryssland ha gjort mer nytta död än levande.

bonde


Läs mer

Tre mord – ur samma kokbok?

300 USA-soldater till Ukraina

https://peterharold.wordpress.com/2015/03/01/nej-boris-nemtsov-kunde-bara-bli-rysslands-naste-ledare-i-vastpressens-nekrologer/

http://swedish.ruvr.ru/2015_03_02/Boris-Nemtsov-mordet-till-gagn-for-alla-9850/

http://nationell.nu/2015/02/28/media-putin-mordade-boris-nemtsov/

http://www.huffingtonpost.com/2015/03/01/moscow-nemtsov-march_n_6778328.html

http://www.8dagar.com/2015/02/sakralt-offer-vid-foten-av-kreml.html#more

https://www.motgift.nu/2015/03/var-ar-flyktingarna-fran-ukraina/

https://janmilld.wordpress.com/kiev-2014/

https://janmilld.wordpress.com/2014/07/26/false-flag-x-3/

Kiev 2014 – Ryssland

kievbrand

Är det Vladimir Putins fel, det som nu händer i Ukraina?

Får man tro svenska massmedia är det så. Häromdagen hade exempelvis  TV4-nyheterna ett inslag som tolkade händelseutvecklingen i Ukraina under det senaste året som en konsekvens av ryskt agerande. Moskva hade haft «en plan», som  följdes.

Tonen slogs an av Carl Bildt redan under kuppen i Kiev. DN den 19/2 2014 rapporterade detta uttalande: «Brutala ryska påtryckningar är den starka kraften bakom det dödliga våldet i Kiev. «

Dygnet innan hade inte mindre än 25 personer dödats av krypskyttar i Kiev. Drygt en tredjedel av de dödade var poliser.

DN-kommentatorn Winiarski den 18/2 2014:

«…de ihjälskjutna demonstranterna vid självständighetstorget i Kiev talar sitt tydliga språk: president Viktor Janukovytj bestämde sig någon gång under de senaste veckornas många överläggningar med sin ryska storebror Vladimir Putin att den ukrainska oppositionen skulle krossas med brutalt våld.»

Det blev många DN-rubriker om detta i dessa dagar.

dnagenda

Som senare framkommit blev både poliser och demonstranter beskjutna – av samma krypskyttar. Det var alltså en false-flag-operation, i syfte att öka spänningen och att diskreditera president Janukovytj – på vilken skulden lades. Framgången uteblev inte – kravallpolisen drogs tillbaka från centrala Kiev och Janukovytj var snart på annan ort. Duman utsåg raskt en ny statsledning.

Pågår nu någon utredning kring detta centrala skeende (i Expressen betecknat som en  ”historisk vändning”), från de nya myndigheterna i Kiev? Om alls, så sker detta utredande påfallande långsamt! Riksåklagaren Oleg Machnizki från Svoboda gör inget för att skapa klarhet, som framgår av denna tyska film.

kievskott

En annan false-flag-operation inträffade några månader senare, när det malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned över östra Ukraina. Skulden lades omedelbart på  Vladimir Putin. Han skulle ha försett separatisterna med avancerade BUK-missiler, sådana som kunde nå flygplan på 10.000 meters höjd, och separatisterna skulle ha utfört nedskjutningen. Nu i efterhand tyder mycket på att det istället var ett ukrainskt stridsflygplan som sköt ned passagerarplanet.

putin


Förmodligen stämmer uppgifterna i TV4 om att Ryssland hade en i förväg utarbetad plan för annekteringen av Krim. Detta kan, tillsammans med närvaron av ryska soldater i flottbasen Sevastopol, förklara att annekteringen kunde ske så snabbt och utan strid med dödsoffer.

Detta är dock inte detsamma som att planen skulle ha satts i verket, om inte USA-kuppen i Kiev först hade genomförts. Den enorma satsningen som Ryssland gjorde på  Vinterolympiaden i Sotji den 7-23 februari tyder på en avsikt att vinna sympati i omvärlden, en goodwill som ju till stor del raserades genom Krim-annekteringen.

Begreppet «annektering» blir dock missvisande. Till bilden hör ju att befolkningen på Krim själv önskat en återanslutning till Ryssland.

krimomr


I USA förekommer även en mer yvig antiputin-propaganda.

Ur skriften «Bakom kulisserna i Kiev» (Parry):

«Den grundläggande lögnen i det senaste ‘grupptänkandet’ i det officiella Washington var att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle ha anstiftat krisen i Ukraina som ett led i en diabolisk plan för att återta forna sovjetiska territorier, däribland Ukraina och de baltiska staterna…»

En propaganda som varit konstant återkommande från både makthavarna i Kiev och företrädare för Washington är att Ryssland skulle ha invaderat Ukraina militärt. Detta är vad som, vid sidan Krim-annekteringen, fått motivera sanktionerna mot Ryssland.

Sanktioner som skadar Europa och som rimmar illa med idéer om frihandel.


konvoj

Ett omfattande humanitärt stöd från Ryssland till Donetsk och Lugansk har skett helt öppet, i form av långa konvojer av vita lastbilar. Jag bedömer det som sannolikt att Ryssland, på olika sätt, även hjälpt sina fränder med vapen och militär utbildning –  att det som stridande på separatisternas sida har funnits ”frivilliga” från Ryssland. Man kan naturligtvis spekulera om hur mycket ”frivillighet” det är fråga om, men det vore konstigt om inte ryssarna skulle ha ett intresse av att hjälpa sina vänner, när de ser hur Kiev får hjälp från Väst.

Däremot har inte Röda Armén gått in storskaligt över gränsen. Skulle det ha skett, då skulle nog de ukrainska trupperna snabbt ha drivits bort från östra Ukraina.

putin2

Mycket i  Vladimir Putins agerande motsäger bilden av att han skulle stå för en aggressiv politik i Ukraina:

• Han har tillåtit ukrainska spaningsflygningar över sitt territorium, för att de ska kunna förvissa sig om att inga ryska trupprörelser sker mot Ukraina.

• Han har flyttat de ryska trupper som legat vid den ukrainska gränsen bort från gränsområdet.

• Han har föreslagit en uppskjutning av folkomröstningarna i Donetsk och Lugansk.

• Han har deklarerat att Ryssland inte eftersträvar någon territoriell expansion genom införlivande av det ukrainska Donbasområdet.

Vad mer kan väst begära av Moskva?

«Moskva måste upphöra med sin militära intervention» säger man, men har en sådan överhuvudtaget förekommit? Det stöd som Ryssland ger separatisterna har sin motsvarighet i ett stöd som USA ger Kievregimen.

Grunden till konflikten i östra Ukraina är att där bor en ryskspråkig befolkning, med egna intressen och krav. Man önskar självständighet eller i varje fall mer autonomi i förhållande till Kiev. Varför inte gå med på det?

ejflyg


En kritik kan riktas mot Putin även med helt andra utgångspunkter – nämligen att han varit för mjuk och eftergiven! 

I Libyen 2011 införde FN+NATO ett flygförbudszon, efter att Al-Gathafi uttryckt sig hotfullt mot rebeller i öster. I östra Ukraina har det visat sig handla om mer än ord. Där har – dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad – pågått en slakt på civila av en omfattning som vi i Europa får gå tillbaka till Andra världskriget för att finna en motsvarighet till.

Sakligt och moraliskt vore det rimligt att Ryssland över östra Ukraina direkt hade proklamerat en flygförbudszon för Kievs stridsflyg.

Amerikanen Paul Craig Roberts går längre än så. Han anser att Ryssland helt enkelt borde ha accepterat framställan från Donetsk och Lugansk om att få tillhöra Ryssland. Det skulle, menar han, betyda ett skydd för befolkningen där. Så som skedde på Krim.

plain

Parallellen till München 1938 är föralldel sliten, men linjen har ju varit konsekvent från Vladimir Putin och Segeij Lavrov att vara tillmötesgående intill undfallenhet. Deras utgångspunkt har uppenbarligen varit att de har med civiliserade motståndare att göra, som också de söker rimliga kompromisser och kan belöna visad god vilja med några former av eftergifter.

Vilket leder över till frågan:

A.  Vilka grundläggande intressen och mål har Moskva?

B.  Vilka grundläggande intressen och mål har Washington?

Är de förenliga?


fredsduva

A.

Moskvas uppenbara intresse är säkerhet.

Det betyder att de inte vill se Ukraina bli medlem i NATO och således härbärgera militärbaser och missiler, riktade mot Ryssland.  Ryssland har därför ett intresse i att Ukraina blir en federation där Donetsk och Lugansk ingår som en ryssvänlig del

Krim är speciellt, framförallt genom flottbasen Sevastopol och att Krim tidigare under sekler tillhört Ryssland.

Ryssland önskar en multipolär värld, styrd av vissa principer, där varje land har rättigheter och där meningsskiljaktigheter regleras fredligt.


police

B.

Washingtons främsta intresse är total dominans och kontroll.

USA:s ledning vill nu gå vidare, efter NATO:s östutvidgning sedan 1991 och efter kuppen i Kiev i februari 2014.

I The Grand Chessboard står det i klartext, om hur överföringen av Ukraina till Väst är en del i en än större plan för just världsdominans.

Ett regimskifte i Moskva är ett viktigt delmål.

Då blir det ändamålsenligt med sanktioner som skapar ekonomiska problem i Ryssland.

Då blir det ändamålsenligt med kaos och oro invid ryska gränsen.

Då blir det ändamålsenligt med massmedia som fördummar, indoktrinerar och hetsar för krig.

Då blir det ändamålsenligt att demonisera Vladimir Putin.


 Mer

5 x Kiev 2014

UKRAINA-meny

Relationerna mellan Ryssland och USA hotar världsfreden

The Grand Chessboard

chessfire

BBC: Ukaraine – as viewed from Moscow

Putins brev i New York Times 2013

300 amerikanska soldater på väg

Kiev 2014 – Donbass

´1921

Donbass var redan på 1800-talet en ekonomisk motor och ett industriellt hjärta för Ryssland.  Det gällde även för Sovjetunionen, som denna propagandaaffisch från 1921 vittnar om. «DONBASS – Rysslands hjärta», lyder texten.

ekonomi

Donbass – eller Donetsbäckenet, som det även kallas –  ligger vid floden Donets i ett område rikt på kolfyndigheter, som sträcker sig från regionen Rostov vid mynningen av floden Don, över regionerna Lugansk och Donetsk och in i Dnipropetrovsk.

dfloden

Donbass är den mest industrialiserade delen av Ukraina och nästefter Kiev den mest befolkningstäta. Staden Donetsk är den femte i storleksordning efter Kiev, Charkiv, Dnipropetrosk och Odessa.

Vid bildandet av Ukrainska SSR 1922 drogs en gräns genom området så att huvuddelen hamnade i Ukraina, medan Rostov-vid-Don blev kvar på den ryska sidan.  Ekonomiskt, kulturellt och etniskt är det ändå ett ganska enhetligt område.

Hur stor andel av invånarna i Donetsk kan betraktas som ryssar?

Här går det att skilja på personer vilka betraktar sig själva som etniska ryssar och personer med ryska som sitt modersmål. År 2001 hade en klar majoritet ryska som sitt modersmål, medan färre än hälften räknade sig själva som ryssar.

rydonetsk

Jämför vi olika regioner före Kievkuppen 2014 så fanns den högsta andelen rysktalande på Krim, följt av Donetsk, Lugansk, Zaporizhia, Dnipropetrovsk och Odessa.

ryandel


Vid presidentvalet 2010 var delningen i politiska sympatier mycket tydlig, mellan å ena sidan väster och norr, å andra sidan öster och syd.  Vinnaren Victor Janukovytj från Regionernas Parti hade sitt starkaste stöd i Donetsk och Lugansk, följt av Krim.

Även i de stora städerna Charkiv och Odessa var stödet starkt.

vjvalet


Den nya regering som kommit till makten i Kiev den 22 februari var knappast någon nationell försoningsregering.

Den hade tvärtom en uttalat antirysk inriktning, med en udd inte bara mot Ryssland utan också mot de många miljoner ryssar som bodde i Ukraina. I regeringen ingick partiet Svoboda, som ville få bort ryskan som språk i Ukraina.


Sammantaget ger detta en bakgrund till de folkomröstningar som hölls i Donetsk och Lugansk efter att Krim haft sin folkomröstning i mars 2014.

Dessa omröstningar hölls den 11 maj 2014, med ett valdeltagande på drygt 70%.  I Donetsk röstade 89% av de deltagande för självständighet, i Lugansk var siffran 96%.

Residents in eastern Ukraine vote on independence referendum

Två veckor senare, den 24 maj, hölls presidentval i Ukraina.  Drygt hälften av de röstberättigade deltog.  Av dessa lade litet mer än hälften sina röster på Petro Porosjenko.

pp


Omröstningarna i Donetsk och Lugansk hade föregåtts av demonstationer och ockupationer av myndighetsbyggnader där, ungefär så som tidigare skett i Kiev. Dock med den skillnaden att det inte gick lika våldsamt till. Man kastade inte gatsten och brandbomber på poliser.

Varför gjorde man inte detsamma i t ex Charkiv, Dnipropetrovsk och Odessa, som i Donetsk?

I själva verket försökte man, men det slogs ned brutalt av militanta och beväpnade våldsgrupperingar. I Odessa mördades många, även i Charkiv förekom dödligt våld. Envar som visade sig offentligt med symbolen för kuppmotståndet riskerade att bli misshandlad.

motstand

En hel del demonstrationer hölls ändå i östra och södra Ukraina, men detta blev föga uppmärksammat i västmedia.


unormalt

För att återvända till Kiev i februari 2014.

”Janukovytj har blod på sina händer”, deklarerade Carl Bildt. Den ukrainske presidenten borde dra tillbaka kravallpoliserna från centrala Kiev, tyckte både han och Barak Obama.

I andra länder skulle man i en motsvarande situation – då  poliser angreps med brandbomber och presidentens egen säkerhet var hotad –  förmodligen inte ha nöjt sig med insatser från polis. Man skulle ha proklamerat undantagstillstånd och satt in militär.

Men Carl Bildt hade här utvecklat en känslighet mot våld.

cb1

Denna känslighet var plötsligt som bortblåst, när Kievregimen mot de protesterande i östra Ukraina satte in inte bara polis, utan även militär. För detta hade den svenske utrikesministern så stor förståelse, att han närmast hejade på. Han tycktes direkt identifiera sig med de nya makthavarna i Kiev.

cb2

När bomber och granater började regna i östra Ukraina över civila – «terrorister» som de benämndes av kuppmakarna i Kiev – hade Bildt inga invändningar.

SR-webben i april 2014:

«Krisen i Ukraina är huvudämnet på EU:s utrikesministermöte idag. Inför mötet är utrikesminister Carl Bildt en av de som försvarar Ukrainas rätt att använda våld mot de proryska militanta grupperna.

- Ingen demokratisk stat kan tolerera att beväpnade, illegala grupper tar över polisstationer och administrationsbyggnader. Varje demokratisk stat måste reagera med de instrument som står till statens förfogande

sdb

Med Porosjenko som ny president utvecklades konflikten i öster snart till ett fullskaligt krig, med insats av stridsvagnar, militärhelikoptrar och jaktflyg.  Måltavlor blev inte bara beväpnade motståndare utan även civila – barn och kvinnor, gamla och sjuka.

Infrastrukturen i området maldes ned – människor som inte skadades eller dödades av explosionerna blev i stor omfattning utan mat och vatten, el och bostad. Resultatet blev enorma flyktingströmmar, främst in i Ryssland.  Över en halv miljon människor kan ha tvingats överge sina hem.

Sådant som i andra sammanhang brukar kunna kallas «etnisk rensning» och påkalla reaktioner från omvärlden.

fzon

Nya Tider:

”TT och andra svenska nyhetsmedia har fört det svenska folket bakom ljuset genom att påskina att attacken mot stadshuset skulle vara en del av pågående strider mellan beväpnade separatister och styrkor lojala med Kiev. I staden Luhansk pågick inga sådana strider. Det var bara civila som dog och skadades.»

«Att sätta in stridsflyg mot civila är ett av de allvarligaste krigsbrotten som kan begås och strider mot internationell lag. Detta argument har tidigare använts av USA och dess allierade för att införa flygförbudszoner i bland annat Irak och Libyen.

Var är kraven på  flygförbudszoner nu?”

Istället för att reagera på Kievs övergrepp mot människorna i östra Ukraina har Sverige och andra västländer reagerat mot Ryssland, och där infört alltmer skärpta sanktioner.

Varför?

uspark1

Även om det mänskliga priset för striderna blivit högt och civilbefolkningen drabbats hårt så har de stridande separatisterna hävdat sig väl på slagfältet. Den ukrainska armén har tillfogats stora förluster i både manskap och utrustning. En del av förklaringen till detta kan vara högre motivation och bättre lokalkännedom på separatistsidan.


Det ska bli  ytterligare en del – en femte och avslutande – i denna artikelserie.

«Kiev 2014 – Ryssland».


 Mer

5 x Kiev 2014

Skuldra vid skuldra?

skuldradk

“Tillsammans ska vi övervinna hotet. Vi står skuldra vid skuldra: muslimer, judar och kristna. Människor med olika politisk övertygelse. Vi står samman som danskar.»

Så uttalade sig den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt (s) efter terrorattentatet i Köpenhamn i februari.

Alla danskar står samman «skuldra vid skuldra». Uttalandet får tolkas som normativt, mer än deskriptivt. Dvs det ger uttryck  för en målsättning och önskan, mindre än en beskrivning av hur verkligheten faktiskt ser ut.

När attentatsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein sedan skulle begravas var det många muslimer som infann sig för att hedra honom.

farval


 Är situationen annorlunda i Sverige?

Mona Sahlin hör ju till de personer som i ovanligt hög grad bär ett ansvar för att Sverige nu har problem med våldsbejakande extremism. Av alla personer utsågs just hon att (på deltid, 70%)  vara «nationell samordnare»  av arbetet mot denna extremism!

ms

Mona Sahlin är verbal och har gjort bra ifrån sig med  one-liners i TV. Den första jag noterade, på 90-talet, var ”vi måste våga tänka nytt!. Men är one-liners något som kvalificerar till ett uppdrag som detta?

Jag ser Mona Sahlin, genom hennes ytlighet och konfrontativa stil, mer som problemskapare än problemlösare. Får hon mothugg i debatter låser hon sig i prestige istället för att ta till sig av kritik och anamma konstruktiva förslag. Jag tänker t ex på vad Richard Jomshof  säger 13.35 in i denna film.

Det är f.ö. fler än jag som har ifrågasatt Sahlins lämplighet för uppdraget – se här, här och här.

Ryggmärgsreflexen från politiskt korrekt håll vid våldsdåd från extrema muslimer är ju att bekymra sig mest för risken att detta skulle kunna leda till mer ovilja mot muslimer i allmänhet eller att SD kan gynnas. Mona Sahlin har där knappast varit avvikande.

islam


Häromdagen kom dock ett uttalande från Mona Sahlin som var just avvikande. Hon vände sig till muslimska församlingar i Sverige med en vädjan att de tydligare skulle ta avstånd från en organisation som IS – Islamiska Staten och terrordåd som de i Paris i januari och Köpenhamn i februari. Dåd, begångna av personer som kallar sig själva muslimer och i massmedia presenteras som sådana.

Sahlin:

«Om vi politiker ska kunna kämpa mot antisemitism och islamofobi måste de muslimska samfunden ta sitt ansvar.»

Hon rönte inte mycket förståelse:

«Det är en kollektiv skuldbeläggning som ju är själva definitionen av rasism», ansåg Elvir Gigovic, ordförande Sveriges muslimska råd.

eg

Om en kollektiv skuldbeläggning av muslimer i Sverige är ett problem, då kan muslimer i Sverige själva göra något för att motverka detta. Närmare bestämt just det som Mona Sahlin här är inne på: ett konsekvent, klart och tydligt avståndstagande.

Ett sådant skulle samtidigt vara ägnat att motverka rekryteringen till terrorverksamhet.


abug

Till aktörerna hör också svenska massmedia.

Hur använder redaktionerna sin makt?

Både Aftonbladet och SVT:s «Uppdrag granskning» har lånat sig till propaganda och reklam för terrorverksamheten. IS har givits möjligheter att på en gång sprida skräck bland allmänheten och nå ut till fler potentiella rekryter.


israel2

På webbsidan «Everykindapeople» läser jag om att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gärna ser att judar i Europa flyttar till Israel:

«Premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar till  ‘massinvandring’ av europeiska judar till Israel.

Kommentaren kom efter attacken utanför en synagoga i Köpenhamn,  där en dansk jude dödades i  söndags.
‘Denna våg av attacker väntas fortsätta.  Judar förtjänar trygghet i alla länder, men vi säger till våra judiska bröder och systrar att Israel är ditt hem.’

Det israeliska kabinettet godkände en $ 46-miljoners plan för att uppmuntra judisk invandring från Frankrike, Belgien och Ukraina, länder där ett stort antal judar har uttryckt intresse för att flytta till Israel.

Många arabers och muslimers mål och önskan är att utplåna Israel men det ironiska är att när de attackerar judar runtom i världen förstärker de nödvändigheten av staten Israel. Deras argument tycks vara att Israel är en onödig judisk nationalistisk cancer och för att bevisa detta argument  uppmanar de till att döda judar över hela världen, vilket gör att det finns ingen säkrare plats för judar än Israel.»

omar

Hade Omar Abdel Hamid el-Hussein tänkt sig det resultatet – att han skulle hjälpa Benjamin Netanyahu, i dennes politiska strävanden?


Mer

https://www.youtube.com/watch?v=bTTmrZ05iGM

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/18/tre-sanningar/

http://snaphanen.dk/2015/02/22/sondagskronika-snabbspar-till-undergangen/

http://www.exponerat.net/fjardedel-av-muslimer-stoder-charlie-hebdomorden/

Före och efter WTC 2001

bomboffer

Ambitionen med denna text är att inventera större terrordåd före och efter WTC-dådet den 11 september 2001. Den knyter an till tidigare texter som Gladio och WCT, terrorism och islam.

Det visar sig inte helt lätt att lista detta: vad ska räknas som «terrordåd», var dra gränsen? Inte ens bland expertisen finns här någon samstämmighet.

På listan finns med också en del uppmärksammade våldsdåd i form av skjutningar, även om de tillhör avdelningen ensamma galningar.

Politiska mord finns inte med, det kan vara ämne för en separat genomgång.

Motsvarande kan gälla för uppenbara fall av statsterrorism. Ett undantag gör jag dock för två exempel: Ruby Ridge 1992 och Waco 1993. Där ska jag återkomma senare med särskild bloggtext.

Angreppet på USS Liberty 1967 skulle iofs också ha kunnat tas med, eftersom det jämte WTC 1993 och Oklahoma City 1995 ger  relief åt WTC 2001.

För att det inte ska svälla alltför mycket görs i listningen på terrordåd en avgränsning till Europa och USA. (Indien, Pakistan och Irak har ju drabbats av väldigt många terrordåd)

Redovisningen sker områdesvis och kronologiskt.


1940flamman

Sverige

1940, 3/3 i Luleå. Norrskensflammans redaktion. Bomb/brand, 5 döda – 5 skadade

1971, 6/4 i Stockholm. Jugoslaviska ambassaden, Ustasja. Skott, 1 död, några skadade.

1975, 24/4 i Stockholm.  Västtyska ambassaden. RAF – Rote-Arme-Fraktion, dvs Bader-Meinhof-ligan. Skott/bomb, 4 döda, 14 skadade.

1991, olika ställen i Stockholm.  LasermannenJohn Ausoinius. Skjutningar. 1 död – flera skadade.

1994, 11/6 i Falun. Mattias Flink. Skjutning. 7 döda – 3 skadade.

linje2

 2010, 11/12 i Stockholm, Drottninggatan i julhandel, Taimour Abdulwahab från Irak. Bilbomb + rörbomb. 1 död – 2 skadade.

ta



Övriga Norden

2007, 7/11 i Tusby, Finland. Skolskjutning, Jokela. 9 döda – 12 skadade.

2008, 23/9 i Kauhajoki, Finland. Skolskjutning. 11 döda – 3 skadade.

2010, 29/12 i Köpenhamn, 31/12 2010, Jyllands-Posten.  Fyra «svenskar», bl.a. Munir Awad. Attentatet stoppades – terroristerna greps och dömdes.

2011, 22/7 i centrala Oslo och på UtöyaAnders Behring Breivik.  Bomb + skjutningar. 8 + 69 = 77 döda.

breivik

2015, 14/2 i Köpenhamn.  Två skjutningar.  2 döda – 5 skadade.

Till detta kan läggas tre attentatsförsök i Danmark:  mot JP-tecknaren Kurt Westergaard 2010 och 2013 samt mot Dispatch-journalisten Lars Hedegaard 2013.


Övriga Västeuropa

1969, 12/12 i Milano. Bomb i bank, 17 döda - 88 skadade.

milano

1972, 31/5 i Peteano. bilbomb, 3 döda (poliser).

1974,  28/5 I Brescia. Bomb i demonstration, 8 döda -102 skadade.

1974, 4/8 på tåget Rom-München. Bomb, 12 döda - 48 skadade.

1980, 26/9 i München. Rörbomb på oktoberfest, 13 döda - 200 skadade.

1980, 2/8 i Bologna,  Bomb på centralstationen, 85 döda - 200 skadade.

1982-85, 9/11 i Belgien. Skjutningar, köpcentra, 28 döda.

linje2

2004, 11/3 i Madrid. Bomber på tre tågstationer, 191 döda - ca 2.000 skadade.

tagbomb

2005, 7/7 i London. En serie bomber, i tunnelbana och på buss, med fyra självmördare.  56 döda - 700 skadade.

2015,  7/1 i Paris. Två skjutningar. 12 + 5 = 17 döda.


bombtrio

USA

1992, 21-31/8 i Idaho. Polisbelägringen av familjen Weavers bostad i Ruby Ridge. 2 döda – 2 skadade.

1993, 28/2- 19/4  i  Waco, Texas. Polisbelägring och stormning av den religiösa sektens davidianernas byggnad.  76 dödsoffer.

1993, 26/2 i New York, WTC 1. Bomb och rök, 8 döda - 1000 skadade.

1995, 19/4 i Oklahoma City. Bilbomb, 168 döda - 680 skadade.

1999, 20/4 i Littleton Colorado. Skolskjutning i Columbine. 15 döda – 21 skadade.

linje2

2001, 11/9 i New York mm.  WTC mm. Ca 2.700 döda.

ph

 2007, 16/4 i Blacksburg,  Virginia. Skolskjutning i  Virginia Tech. 33 döda – 23 skadade.

2009, 5/11 i Fort Hood, Texas. Skjutning på militärbas. 13 döda – 33 skadade.

2012, 14/12 i Newton, Connecticut. skolskjutning i Sandy Hook. 28 döda – 2 skadade.

2013, 15/4  i Boston. Två bomber vid maratonlöpning. 3 dödade - 185 skadade.

boston


 Ryssland

2002, 23-26/10 i Moskva. Ockupation av Dubrovka-teatern. 170 döda – över 700 skadade.

2004, 1/9. Skolmassaker i Beslan. 344 döda (varav 186 barn) – 783 skadade.

beslan

2010, 29/3 i Moskva. Två bomber i tunnelbanan, två självmördare. 39 döda – 72 sårade.

2011, 21/1 i Moskva. Domodedovo flygplats. Självmordsbombare. 37 döda - 173 skadade.

2013, 29+31/12 i Volgograd. Två självmordsbombningar, på Centralstationen respektive i buss. 32 döda – 85 skadade.

volgograd


 

Läs/se mer

TIDSLINJER

Adderat

Another false flag

Julia Caesar: Bespara oss flosklerna

Mikael Styrman 1

Mikael Styrman 2

Mikael Styrman 3

Ryskt hotbrev?

rubriker

Det ryska parlamentet, duman, har sänt ett brev till parlamentariker i väst, bl.a. ledamöterna i Sveriges Riksdag.  I svenska massmedia har det kategoriskt avfärdats. Det snällaste omdömet blev «PR-brev», andra rubriker talade om «propaganda» och «hotbrev».

Själv känner jag mig här ganska kluven.

Brevet är ju så töntigt skrivet, att det inte kan förklaras bara med en dålig googleöversättning:

«Det nya året 2015 har ställt oss alla inför nya allvarliga utmaningar.  Vi bevittnar att den allmäneuropeiska tragedin, följd av terrorattacker mot civila i Paris, Odessa, Donetsk och Lugansk samt upptrappning av den handelsekonomiska sanktionstvekampen, håller på att växa ut sig och redan hotar säkerheten av hela europeiska kontinenten.

Ledamöter i Ryska Federationens Federala Församlings Statsduma uppmanar alla sina kollegor – ledamöter i OSSE:s Parlamentariska församling, Europarådets Parlamentariska församling, Europaparlamentet, parlament i europeiska länder – att förena sina ansträngningar för att stävja krisen som redan inneburit elände och förstörelse Sydöstra Ukraina och nu äventyrar själva möjligheten till ett fredligt liv för över åttahundramiljoner européer.

2015 är ett år av det anmärkningsvärda sjuttioårsjubileet för antihitlerkoalitionens Stora Seger över de tyskfascistiska inkräktarna och dess kumpaner, ..»

Mossiga formuleringar, med klang från sovjettiden, är dock inte detsamma som att brevet hotar någon. Det är väl snarare ett enkelt konstaterande som envar nu bör kunna göra – även ryska brev förutan – att Ukrainakrisen är farlig och kan hota freden i hela Europa.

Med en mer välvillig tolkning av brevet kan det ses som ett rop på hjälp.

hjalp

Man försöker slå larm om att vi alla håller på att glida mot en avgrund.

Jag ser tre moment:

A. Säkerhetsintressen

Ryssarna önskar få leva i fred, men upplever ett hot genom NATO:s expansion österut.

B. Akut krigshot

Efter kuppen i Kiev i februari 2014 och kriget i östra Ukraina, den upptrappade ekonomiska krigföringen mot Ryssland och USA:s militära uppladdning i Rysslands närhet ökar risken för en direkt konfrontation, med oöverskådliga konsekvenser.

Detta vill ryssarna undvika, men kan nu inte backa längre än vad de redan har gjort.

C. Info-ridå

Allmänheten i Sverige och andra västländer har lite förståelse för ryska perspektiv. Det har samband med mediasituationen. Svenska massmedia ägnar sig, när det gäller Ryssland, åt en ihållande propaganda. Ryssland försöker nå ut med sin verklighetsbild genom egna kanaler, som TV-kanalen RT. Denna ses dock av få svenskar, eftersom den dels är på engelska, dels blockerats som betal-TV-kanal.

vapenbroder

I rapporteringen kring Ryssland och Ukraina är svenska massmedia extremt ensidiga och dessutom ihärdiga. Som resultat av detta är de flesta svenskar här grundligt indoktrinerade. Många förmår inte tänka rationellt, gör sig otillgängliga för fakta och argument.

Här har vi, precis som kring invandring och integration, en fördummad offentlighet.

Nu gäller det säkerhetspolitik, och då blir det direkt livsfarligt. Tag bara tesen om att en direkt anslutning till NATO skulle kunna ge oss svenskar mer säkerhet. Fp-ledaren har talat om detta som att ta en ”försäkring”.

Dubbelfel, vill jag påstå:

• För det första är NATO den aggressiva parten och medlemskap där är ägnat att öka spänningen i världen.

• För det andra skulle ett medlemskap göra Sverige till en mer självklar måltavla för ryska angrepp, vid en konflikt.

fordumning


Som ett alster av ”propaganda”, riktat till svenskar år 2015, var brevet från den ryska duman alltså ingen höjdare.  Men vill man förstå, då är det ändå möjligt att förstå – utifrån kunskaper som envar, helt bortsett från brevet, bör ha kunnat tillägna sig:

1945

Kriget mot Hitler-Tyskland hade 1945 kostat Sovjetunionen över 20 miljoner dödade och dessutom miljontals skadade. Den materiella förstörelsen och det mänskliga lidandet var enormt omfattande – ingenting som vår fattningsförmåga kan komma i närheten av. Detta totala helvete ville ryssarna rimligen slippa att behöva uppleva en gång till!

Som bekant följdes Röda Arméns erövring av Östeuropa av att kommunistregimer installerades i dessa länder. Hur tolka detta?

En mindre välvillig tolkning är att det rörde sig om ideologisk fundamentalism och/eller en vilja att lägga andra folk under sig. Moskva var expansionistiskt.

En mer välvillig tolkning är att det primärt handlade om ryska säkerhetsintressen. Man vill ha en buffertzon mellan sig och västvärlden.

Resultatet blev hursomhelst «järnridån» mellan öst och väst tvärsigenom i Europa.

ic

För den andra tolkningen ovan talar två moment.

Finland hade från 1809 fram till 1917 tillhört Ryssland. 1945 kunde hela Finland lätt åter ha besatts av sovjetryska trupper, men man avstod. Hellre ett neutralt Finland som buffert västerut.

Österrike var efter 1945 uppdelat på motsvarande sätt som Tyskland, i fyra ockupationszoner, varav en sovjetisk. Detsamma gällde huvudstaden Wien.

Denna uppdelning mellan öst och väst bestod fram till 1955. Då gick Sovjetunionen med på att dra bort sina trupper – i utbyte mot att Österrike som helhet blev neutralt, dvs inte anslöt sig till NATO.


Jag var själv aktiv i den svenska fredsrörelsen under många år – från tidigt 60-tal inpå 80-talet. Min hållning var att ryssarna borde utrymma Östeuropa och låta varje land där gå sin egen väg.  Med sina krigserfarenheter kände ryssarna ett säkerhetsmässigt behov av en buffert västerut, men jag menade att det inte gav någon säkerhet, eftersom USA-missiler ändå kunde nå varje del av Sovjetunionen.

Receptet för säkerhet var avspänning och ömsesidigt förtroende. Till detta skulle ryssarna kunna bidraga genom att lämna Östeuropa.

Åren 1989-91 skedde just detta!

Berlinmuren föll och Tyskland kunde återförenas. Hela Östeuropa, inklusive de tre baltiska länderna, återfick sin frihet.  Warszawapakten upplöstes och Sovjetunionen kollapsade.  Slut med kommunismen!

dromlage

Vilken historisk möjlighet för avspänning, fred och nedrustning!

Utan kommunismen fanns för USA inte längre någon fiende i Europa.

Redan av detta skäl borde NATO ha kunnat läggas ned 1991.

Under alla omständigheter borde NATO avhålla sig från att expandera österut.

I den delen hade amerikanska företrädare dessutom givit uttryckliga utfästelser till Moskva.

Som vi vet blev det inte så. Sovjetunionens kollaps innebar svåra ekonomiska problem och direkt nöd i Ryssland, så allvarligt att befolkningen minskade.

demografi

I denna period av rysk svaghet kunde USA flytta fram sina positioner. Inte bara kunde man terrorbomba ryssarnas vän Serbien 1999. Dessutom hade NATO snart utvidgats med 12 nya medlemsstater och flyttat fram sin gräns närmare Moskva.

Nöjde sig USA och NATO med detta?

Svar: Nej.

umeny

Mer om den saken i kommande bloggtext.


Läs mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/01/usas-brutna-lofte/

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/15/moskvas-misstag/

https://janmilld.wordpress.com/2015/01/26/blockopinion/

http://www.janmilld.se/nato/index.html

http://www.janmilld.se/ukraina/

http://www.bgf.nu/wtc/

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 156 andra följare