Det finns ett missnöje med den förda invandringspolitiken i Sverige som är långt större än vad som återspeglas i SD:s valresultat 2010.
Detta har de politiskt korrekta förstått, men förmår inte – eller vill inte – dra några vettiga slutsatser. Den möjligheten finns inte plats för i deras föreställningsvärld, att det kan vara något fel på den förda politiken. Nej, felet måste ligga hos de människor som hyser kritiska synpunkter. Sådant kan inte tolereras!
Och när man går till offensiv för ökad intolerans så kallar man det något helt annat…
”VI MÅSTE BEKÄMPA HATET IHOP”
Så löd rubriken till en SvD-artikel den 14/5 2011, undertecknad av integrationsminister Erik Ullenhag tillsammans med ett antal muslimska och judiska företrädare, bland andra Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd, och Lena Posner-Körösi, ordförande för Judiska Centralrådet.
Artikeln kan ses som en uppföljning av den westerbergska utredning ”mot främlingsfientlighet” som tillsatts veckan tidigare.
Jag ska här återge några citat ur artikeln, med mina kommentarer.
”Människor i Sverige som tydligt visar med sin klädsel, eller på annat sätt identifieras som muslimer eller judar, får räkna med att bli trakasserade. Det är slutsatsen vi tyvärr måste dra av de samtal vi har haft om antisemitism och islamofobi.”
”I Malmö har rabbinen Shneur Kesselman otaliga gånger mötts av spottloskor och glåpord.”
KOMMENTAR:
Vilka är det som uppträder på detta sätt mot judar i Malmö? Är det etniska svenskar eller är det muslimer?
”I Malmö blev antisemitismen tydligt manifesterad i samband med Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel och Israels militära operation på Gazaremsan för omkring två år sedan. Kritik mot Israels politik övergick i förföljelser av judar och svenska judar ställdes kollektivt ansvariga för vad Israels regering gör. ”
KOMMENTAR:
Vilka stod för dessa förföljelser? Var det sverigedemokrater eller var det AFA-figurer?
”Det handlar inte om enstaka incidenter, utan om en utbredd vardagsrasism. De flesta människor i Sverige har toleranta attityder. Samtidigt finns det för många människor som har fördomar mot dem som på något sätt avviker, fördomar som utgör ett hot mot det öppna samhället som vi eftersträvar.”
KOMMENTAR:
Vad menas här med ”fördomar”? Är det negativa känslor?
Ett problem utgör detta först om det tar sig uttryck i negativa handlingar.Vad menas med ”det öppna samhället”?
• Är det ett samhälle där olika meningsyttringar får komma fram, där alla inte behöver känna likadant?
• Eller är det ett samhälle utan gränser och begränsningar av invandringen?
”Det som händer är inget som är isolerat till Sverige. I hela Europa går populistiska och främlingsfientliga partier framåt. Att peka ut muslimer, judar eller romer som ansvariga för alla tänkbara samhällsproblem har blivit vardagsmat i flera länder i vår närhet.”
KOMMENTAR:
”…ansvariga för alla tänkbara samhällsproblem”. Vad försöker skribenterna få sagt med detta? Ska samhällsproblem och orsakssamband inte få tydliggöras?
”…självklart finns det ett samband mellan vad som sägs i riksdagens talarstol och det som händer på Malmös gator. Accepterar vi att muslimer och judar beskrivs som problem blir förstås konsekvensen att en del människor går från ord till handling.”
KOMMENTAR:
Återigen en glidning: ”muslimer och judar beskrivs som problem”. Det handlar inte om att beskriva personer ur dessa grupper generellt som problem, utan att påpeka på mönster och överrepresentationer.
De handlingar som rimligen förespråkas från riksdagens talarstol är politiska beslut och åtgärder, inte gatuslagsmål.
”Regeringens avsikt är att förstärka arbetet mot all främlingsfientlighet och intolerans. Därför har regeringen givit i uppdrag till Forum för levande historia att kartlägga förekomsten av antisemitiska och islamofoba attityder, samt anledningar till dessa.”
KOMMENTAR:
Är det intresset ärligt? Nej, redan i frågan ligger svaret: vare sig judar eller muslimer har någon del i detta, all skuld kan läggas på etniska svenskar.
”Antisemitismen och islamofobin har gemensamma karaktärsdrag genom att detta hat hämtar sin näring ur konspirationsteorier om judiskt respektive muslimskt världsherravälde. Alla goda krafter har därför ett ansvar för att gemensamt bekämpa dessa hatets ideologier. ”
KOMMENTAR:
Är det sant eller osant att det finns grupperingar av judar som har
a) makt
b) en agenda.
Barbara Spectre från Paideia har ju varit mycket tydlig i sina uttalanden.Se 6 minuter in på denna film:
Om ambitionen att motverka hat är uppriktig, då bör man själva visa en mer öppen, lyhörd och ödmjuk hållning. Inte bara trampa på oss svenskar.
Förtryck och skuldbeläggning är ägnat att föda just hat.
Men vare sig ”hat” eller ”intolerans” har någonsin varit något egentligt problem för pk-iterna, lika litet som ”främlingsfientlighet” och ”rasism” har varit det. Pk-iternas enda problem är att människor har ”fel” åsikter i politiken.
Sådan måste åtgärdas. Genom mediakampanjer och statspropaganda, om nödvändigt även utredningar och lagstiftning. Man har nämligen en agenda, som till varje pris ska drivas igenom.
Se även:
”Nya hatbrott?”
PS
Apropå verkligt hat och verklig rasism – se också 3 minuter in på denna film:
Filed under: demokrati, film, godhet, invandring, islam, judar, kultur, massmedia, mångkultur, media, motstånd, nationalism, pk, propaganda, söndagsfilm, svenskfientlighet, Yttrandefrihet | Tagged: demokrati, film, invandring, judar, kostnader, mångkultur, media, motstånd, muslimer, pk, propaganda, svenskhet, Yttrandefrihet |
Jan Millds blogg 
Håller med i stort sett om allt utom att judar kan uteslutas från diskussionen. Det finns så relativt få judar i landet och de utmärker sig inte genom sin klädsel. Problemet gäller bara muslimer, enbart muslimer !
Nu förstår jag inte alls – undertecknare av denna artikel var ju Lena Posner-Körösi, ordförande för Judiska Centralrådet.
En intressant beskrivning, men stämmer den?
Det finns säkert olika tolkningar av detta, för min egen del tror jag inte att judarna har så stor del i integrationsfiaskot i Sverige, det ligger nog mer i de politiska partiernas rädsla (feghet) för att verka invandrarfientliga.
Glädjande nog börjar den politiska korrektheten ge vika för en mer nyanserad syn på våra problem i vårt land.
Bonnierägda TV4 låter Jan Scherman anordna en NollRasism-vecka på TV4 flera år i rad.
Familjen Hjörne bjöd tusentals skolbarn på bio för att se Schindlers List (en film som borde stämplas med samma propagandastämpel som ”Der ewige Jude” men istället ses som en sann berättelse).
David Schwarz idéer om massiv flyktingmottagning fick sätta ramarna för den politik som förstörde Sverige.
Peter Wolodarski, med mycket stor opinionsbildande makt, är knappast någon kritiker av invandring.
Forum för levande historia är en mäktig propagandaapparat (se ovan som exempel) och det är Stephane Bruchfelds skötebarn.
Det är inte de politiska partierna som har makten i det ”demokratiska” Sverige. Det är media. En media som i mycket ligger i judiska händer. Då judiska intressen dominerar mediemarknaden anpassar sig även andra aktörer efter dem.
Det gäller såväl andra media som politiker. Marknaden bestämmer vad ”folk vill ha”. Inte tvärtom.
Längst ner på stegen står svensken och tror att han bestämmer. Både som väljare och konsument. Sorgligt.
Har du någon källa på att Schwarz också propagerade för ökad invandring? Jag vet att han var en av dem som drev igenom den mångkulturella omsvängningen, men det handlade väl främst om att han oroade sig för judisk assimilation i Sverige… var han verkligen ”flyktingkramare” också?
@Sidabot
Påståendet att Schwarz, förutom sina tankar om mångkultur, är ”flyktingkramare” baserar jag på meningen ”Schwarz skulle kunna kallas den svenska mångkulturens fader, genom sin intensiva och långvariga lobbyverksamhet för invandring och ekonomiskt stöd till minoriteter.”
Detta är taget från Millds Vitbok, http://www.vitbok.se/15/u.html
Jag kan självklart ha missuppfattat det. Jan själv får gärna svara på det.
”Olika tolkningar”. Återspeglar inte Barbara Spectres uttalande en tydlig viljeinriktning?
”Man har nämligen en agenda, som till varje pris ska drivas igenom”
Frågan är då vem är man? Och vilken är agendan? Hittils har jag inte fått svar på dessa frågor så var så snäll och besvara dem. Vet du svaren? Om inte så riskerar du din egen trovärdighet.
Anders
Det är vad jag tyckt mig kunna påvisa alltsedan starten av Blågula frågor 1994
(http://www.bgf.nu):
a) makthavarna, de politiskt korrekta med mediatillträde, har ett mångkulturellt projekt
b) detta projekt är överordnat allt annat, man lyssnar inte på invändningar, låter inte kritiker komma till tals, tillgriper diverse fula tricks.
I vitboken ägnade jag ett särskilt kapitel åt de ansvariga:
http://www.vitbok.se/15/15.html
Där gavs även en historisk återblick:
http://www.vitbok.se/10/10.html
Denna bloggtext är därvid ytterligare ett belägg.
Om du inte kan ta till dig något av detta, då finns inte mer jag kan göra.
SVT har en ny beteckning på AKP i Turkiet:
Det Milldt islamistiska partiet!
Mer om Schwarz i vitboken här:
http://www.vitbok.se/10/c.html#3
Som jag sett och ser saken går inga vattentäta skott mellan arbete för mer mångkultur och arbete för mer invandring. Med invandrares synpunkter och intressen i fokus, med skuldbeläggningen av svenskar, stimuleras mer invandring. Så har de de facto fungerat.
Jag håller inte med. Så långt jag känner till – jag kan ha fel – var utgångspunkten för Schwarz arbete att han oroade sig för judisk assimilation i Sverige. Med en mångkulturell omsvängning hoppades han att de etniska minoriteterna i Sverige skulle skyddas från just detta. Att arbeta för redan existerande minoriteters intressen i Sverige är inte nödvändigtvis detsamma som att propagera för massinvandring eller etablerandet av NYA minoriteter i landet.
Kul att du nämnde ”Om detta må du berätta”. Den boken fick vi läsa i 8an och sedan behålla när vi hade gått ut 9an. Då jag är intresserad av andra världskriget fann jag DÅ boken intressant. Tråkigt dock att Stephane sjönk så lågt.
Jag har kvar den boken ståendes i min bokhylla.
[…] (Se tidigare bloggtexter i detta ämne här och här.) […]
[…] där programledaren alltid avbryter en medverkande så snart han/hon börjat komma till sak – ”näthatet” som ett […]