• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Ompröva EU!

EU-projektet knakar nu i fogarna.

Beträffande valuta vittnar Grekland om ett fiasko – ett i raden av ekonomiska problemländer för EU.

Beträffande gränslösheten har flera EU-länder tvingats införa egna gränskontroller, efter anstormningen av lycksökare från Tunisien.

Sverige gick med i EU efter en folkomröstning 1994. Det skedde efter en kombination av skräckpropaganda och fagra löften.

– Utanför EU (”Europa”) skulle isolering och ekonomisk ruin vänta (som om vi inte redan hade EES-avtalet som avskaffade handelshinder)

– Som medlemmar i EU väntade ”EU-priser på krogen” och annat trevligt (i Haninge annonserade även en korvmoj om ”EU-priser”).

Nu har vi facit. För en drygt medlemsavgift och svällande byråkrati har vi stegvis berövats alltmer av nationell bestämmanderätt. Den svenska riksdagen får allt mindre att säga till om.

Ingen informerade att vår vattenkraft skulle exporteras, till men för svenska konsumenter.

Vi skulle ”gå med för att påverka”, som s-propagandan förkunnade.  Vad har vi fått? Cecilia Malmström som ansvarig för migration och flyktingfrågor – som att sätta  räven att vakta hönsen.


Bloggen ”Allra underdånigast” kräver att en ny folkomröstning om vårt EU-medlemskap. Jag kan bara instämma!

”Vi lurades med i en union med löften om att vi skulle få behålla vårt oberoende, att det absolut inte skulle urholka vår standard …”

”Allt var lögner. Istället har vi fått en härskarklass som har mer gemensamt med 1900-talets sovjetiska nomenklatura än de västerländska demokratierna.”

Internationellt samarbete, javisst!
Men mellan suveräna nationer.

Cecilia Malmström är en ”värdig” representant för den typ av politiker som flutit upp genom EU-projektet. Snuskigt välavlönad, ständigt floskelproducerande och mycket inställsam – men inkapabel till vettiga åtgärder kring det som är hennes ansvarsområde.

Här: filmer om Malmström och om Safe Haven.

Cecilia Malmströms reaktion på Nigel Farages tal i EU-parlamentet nyligen är intressant. Se 2 minuter in på denna film!

Kanske tog Malmströms karriär fart 1997 – då ”forskare i statsvetenskap, vid Göteborgs universitet” – efter denna artikel, där hon pläderade för en nedtoning av nationalstaten:

”Regionalisering är inte bara ett tillfälligt modeord utan en process som kommit för att stanna. Den spontana regionaliseringen och nätverkssamverkan mellan företag, regioner och kommuner inom och över nationsgränser pågår för fullt även i flera svenska ‘regioner’, inte bara i Skåne och Västsverige. Det regionala samarbetet har självfallet många positiva aspekter och leder till nya möten, nya samarbetsformer och förhoppningsvis nya lösningar. Varje regions strävan att profilera och marknadsföra sig kan bli en dynamisk process av tillväxt och framtidstro.

De regionala partiernas ökade väljarunderstöd och engagemang i den regionala, såväl som den nationella och den europeiska politiken, kan vara ett uttryck för demokratisk mobilisering och en garant för att regionala intressen och minoritetsfrågan står högt upp på den politiska dagordningen.

Men partierna riskerar också att bli ett uttryck för den regionala konkurrensen, en allt tilltagande sådan där nationalism och främlingsfientlighet kan bli givna element. Vi ser redan idag hur Europas rikare regioner är trötta på att försörja sina fattigare landsmän och hur detta skickligt används i den politiska propagandan. Omvänt kräver förstås de fattigare regionerna och dess partier en ökad delaktighet, och garanterade transfereringar. Det är en stor utmaning för EU att se till att ‘regionernas Europa’ utvecklas mot ökat samarbete, demokrati, deltagande och reell subsidiaritet och inte urartar till en egoistisk kamp om resurser.”

Wikipedia om Cecilia Malmström:

”…svensk statsvetare och folkpartistisk politiker, ledamot av Europaparlamentet 1999-2006, EU-minister i Statsrådsberedningen 2006-2010 och EU-kommissionär sedan 2010.”