Varför gick man i taket?

Nyss hemkommen från en Cypernresa (reserapport ska komma)  ser jag att Anna Hagwall, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, har hamnat i medialt blåsväder.

Anledningen var en motion, ”Sprid ägandet i medierna”.

• Kulturjournalisten Martin Jönsson på Dagens Nyheter talade om en ”faktaresistent attack mot det svenska medielandskapet” som var ”oroande för den demokratiska processen” och jämförde Anna Hagwall med ”internettroll”.

• Kulturminister Alice Bah Kuhnke talade om ett ”uttalande från träskmarkerna” som hon tyckte var ”osmakligt” , ”tydliggjorde sverigedemokraternas människosyn” och var en ”antisemitisk konspirationsteori”.

• Aftonbladets Lena Melin hade på sin repertoar ord som ”rasist”, ”stollig” och ”vämjelig”.

• Chang Frick på Nyheter Idag talade om ”bajsa sig själv i ansiktet” och tyckte att Hagwall måste lämna sina politiska uppdrag, helst även uteslutas ur SD.

Martin Jönsson på DN hade nöjt sig med ett avståndstagande från partiledningens sida. Ett krav som snart tillgodosågs.

Mattias Karlsson:

”Sverigedemokraterna försvarar en ordning med fri och oberoende media. Vi ser pressfriheten som grundläggande samt ställer oss bakom Public Service.

Anna Hagwalls motion stämmer inte överens med partiets stöd till Public Service och mediepolitik i övrigt. Agerandet har skadat vårt förtroende för henne. Detta kommer att få konsekvenser för hennes framtida verksamhet inom partiet och i riksdagsarbetet.”

Helsingborgs Dagblad:

”Anna Hagwall lämnar sina uppdrag som ledamot i skatteutskottet och som intern gruppledare för Sverigedemokraternas skattepolitiska grupp. Hon kommer heller inte att ställa upp för omval till riksdagen 2018 på uppmaning från partiledningen. Om hon tänker sitta kvar i riksdagen under innevarande mandatperiod är oklart.”

Varför denna reaktion?!

---

Anna Hagwalls motion rymde tre förslag:

”1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medieägandet bör fördelas på fler oberoende företag och personer och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa presstödet och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SVT ska börja koda sina sändningar och tillkännager detta för regeringen.”

Motiveringen löd:

”Hela åttio procent av medierna ägs och kontrolleras av en och samma ägare. 

Det är inte acceptabelt. Därför behövs en spridning i ägandet av medierna som fördelas på fler oberoende företag och människor. För att förändra detta föreslår jag ett slopat presstöd och att Sveriges Television börjar koda sina sändningar i syfte att var och en som vill abonnera på deras kanaler får göra ett eget aktivt val om detta.

I detta behöver dock finnas en tv-kanal inom Sveriges Television som behålls öppen för samtliga medborgare. Vidare bör denna kanal inneha mandat att bryta samtliga övriga kanalers sändningar i händelse av att kritiskt viktig information behöver sändas nationellt på samtliga kanaler.”

---

Siffror om presstödet kan möjligen diskuteras, men den skarpa reaktionen föranleddes nog av att

a) det faktiskt finns en tilltagande ägarkoncentration inom svenska media

b) denna koncentration har en bestämd etnisk prägel.

Det senare förhållandet berörde Anna Hagwall i ett mejl till Aftonbladet:

Helsingborgs Dagblad:

”’De flesta små tidningar kontrolleras direkt eller indirekt av Bonnier och varför denne skall få betalt av svenska skattebetalare är en gåta’, skriver hon bland annat.

Hagwall vill även se en reglerad mediemarknad där ’ingen familj, etnisk grupp eller företag skall tillåtas kontrollera direkt/indirekt mer än fem procent av media’”.

Till avståndstagarna sällade sig nu även personer ur forskarvärlden.

Henrik Bachner, idehistoriker:

”Det här känns igen från antisemitisk retorik och propaganda. Föreställningen har en gammal tradition. Det är oroande att en riksdagsledamot sprider den här typen av uppfattningar.”

Andreas Johansson Heinö, statsvetare:

”Hennes motion var ett sådant övertramp att inte ens i Sverigedemokraterna kan man vara kvar efter det. Och kärnan är den klassiska antisemitiska tankefiguren att judarna styr medierna.”

”Uppfattningar”.
”Tankefigurer”.

Men stämmer dessa med verkligheten eller inte?
Är den aspekten ovidkommande?

Bör man inte skilja mellan fakta och värderingar?

---

Familjen Bonniers maktposition inom svenska massmedia har tidigare kunnat kritiseras,  eller i varje fall uppmärksammas och häcklas.

Så här lät det från musikteatergruppen Fria Pro i ”Bonnieroperan” från ”Typerna och draken” 1972:

Bonniers ställning har sedan kunnat återkommande kritiseras,  i t ex Aftonbladet.

”Mediejätten är ett hot mot yttrandefriheten – Begränsa Bonniers makt – nu”. Så tyckte Jan Scherman hösten 2013.

”Bonniers monopol hotar mångfalden”. Så tyckte Åsa Linderborg hösten 2010.

”Begränsa Bonniers imperium”. Så tyckte Robert Sundberg, ledarskribent på Dala-Demokraten, redan våren 2009 i NSD.

---

Så Bonners makt har tidigare kunnat kritiseras.  Men inte i det nu aktuella fallet.

Hur tolka denna skillnad? Beror den på avsändaren – att det varit en vänster, med ”licens att kritisera”.

Eller handlar det om ett samhällsklimat som har förändrats, om en nu snävare åsiktskorridor?

---

• Ifall individer och grupper inte får kritiseras om de är judar –

hur går det ihop med den viktiga pk-principen om ”alla människors lika värde”?

---

• Och om en viss grupp (i detta fall judar) inte får kritiseras –

blir inte det ett tecken på att där finns en påtaglig makt?

Till den frågan vill jag snart återkomma!

---

PS

”Hon kom in i riksdagen efter järnrörsskandalen… ”

Så skrev Martin Jönsson, kultursideskribent på DN.

Ett exempel i raden,  på det problem som ligger till grund för Anna Hagwalls motion: Fulmedias konsekventa ohederlighet.

För hur många gånger har man inte tjatat om dessa ”järnrör”?

Och hur missvisande är inte den bild man målar upp av t.o.m. de tre unga sverigedemokrater som då var ute i Stockholmsnatten?

Alldeles särskilt orättvisande blir det att koppla ihop just Anna Hagwall med denna incident. Hon skulle ha varit helt främmande för en sådan miljö!

Till dem som också – i brist på sakargument – gärna surrar om ”järnrör” hör socialdemokraternas Veronica Palm. I bgfpod 7 (21 minuter in i programmet) bemötte jag henne om dessa ”järnrör”.

---

Mer

https://bonnierhotet.wordpress.com/

http://www.friatider.se/m-nga-f-rdomar-r-faktiskt-bra

https://janmilld.wordpress.com/2013/09/28/ministerstyre/

https://janmilld.wordpress.com/2012/12/13/judiskt-inflytande-3/

http://www.exponerat.net/lista-over-presstodet-till-vara-fantastiska-sanningsmedia/

https://www.medievarlden.se/diskussion/2010/09/snart-kan-vi-ha-en-agare-som-ager-halften-av-pressen/

Fem svaga punkter hos SD

Detta blir en fortsättning på gårdagens bloggtext, ”Sommarprat”.

‘Utgångspunkten är de erfarenheter av arbete inom Sverigedemokraterna som Eva Marie Olsson redovisar i sitt program hos Ingrid&Conrad.

Presentationstexten kring henne löd:

”Eva-Marie Olsson är en 57-årig Malmökvinna. Hon har arbetat som barnskötare, egenföretagare, certifierad massör och politisk sekreterare för Sverigedemokraterna. Häromåret råkade hon ut för det så kallade goda hatet – och sveks av sitt eget parti. Missa inte hennes starka berättelse.”

Låt mig börja med att citera ur vad Kenneth Sandberg just skrev i ett mejlutskick med anledning av programmet:

”Eva-Marie Olsson berättar inte bara om folk- och landsförrädare bland politiker och PK-media, samt avskum i AFA och EXPO. Hennes värsta erfarenheter gäller den falskhet och det svek som hennes ’partikamrater’ och ledande inom SD utsatt henne för.
 
E-M O är en i positiv mening högst vanlig och ’normal’ produkt av det Sverige som före massinvandringspolitikens era fungerade utomordentligt väl och därför också satte till världen och fostrade ansvarskännande och förnuftiga svenskar. Relativt ’ovanlig’ endast i den bemärkelsen att hon i en extremt tabubelagd fråga gick från ord till handling och anslöt sig till SD för att ’göra skillnad’.
 
Detta ganska sent visserligen – förmodligen något innan valen 2014 – eftersom EMO dessförinnan, som så många andra, sannolikt varit upptagen och engagerad i det vanliga Svensson-livet; Familj, jobb och övrigt privatliv. Således hade EMO ingen lång erfarenhet av eller djupare insikt i den politik eller det parti, Sverigedemokraterna, som verkat sedan 1980-talets slut.”
 
”Till E-M O´s berättelse skulle kunna läggas många A4-ark som exempel på hur det inledningsvis ideella och självuppoffrande engagemanget för Sverige, efterhand ersatts av karriärstinna hycklare vars främsta ’merit’ är det euforiska ryggdunkandet av Jimmie Åkesson. Listan på dessa ’et consortes’ uppe i partiledningen och i SD´s riksdagsgrupp med dess vidhängande köttgrytor, kunde göras hur lång som helst.”

”På E-M O´s lokala arena Malmö är det ett antal andra strebrar som med hjälp av ’Nolltolerans’ -gummiverktyget verkställer det ’Nya SD’´s projekt. Främst bland dessa reser sig en av partiledningens påläggskalvar, tillika ordföranden i Medlemsutskottet, kommunalrådet Magnus Olsson.

Från att under 90-talet ha hänvisat till alla ’världsliga’ hinder för deltagande i politiken (lät sig inte ens figurera på en Fullmäktigelista för Kommunens Väl i Skåne,  partiet som plogade för invandringskritiken och erhöll rubrikskapande 15 procent), decenniet senare klivit på SD-tåget sedan detta väl var på rälsen. Nu ’kämpande’ i stadshuset för den blygsamma ersättningen av runt 60 000 kr/mån. Utdrygat förstås med arvodet från Medlemsutskottet, där han idogt bistår Mattias Karlsson med ’renhållningsarbetet’.

Eva-Marie Olsson fick betala ett högt pris för sitt fosterlandspatos och för sin oskuldsfulla tillit till ’partivänner’. Detta öde delar hon med många av dom som under årens gång med blod, svett och tårar – samt offrande av sin egen och familjens välfärd – kämpade för SD´s etablering i svensk politik. Endast för att bli huggna i ryggen och svikna av den nya partiledningen.”

Eva Marie Olssons berättelse bör nu utgöra en larmklocka inom SD – just därför att det handlar inte bara om henne. Som Kenneth Sandberg är inne på finns det så många fler som gjort liknande erfarenheter.

Och det handlar om mer än hur partimedlemmar behandlas, som rubrik till denna bloggtext har jag satt ”Fem svaga punkter hos SD”.

Det gäller då:
1. Försvar av egen historia och egna pionjärer
2. Försvar av egna medlemmar idag, vid angrepp
3. Försvar av mötesfriheten
4. Försvar av tankefriheten
5. Politiken, stoppklossen.

---

1. Försvar av egen historia och egna pionjärer

Sverigedemokraterna har ju från start – liksom föregångaren BSS  – mött återkommande anklagelser för nazism, fascism, med mera. SD:s nuvarande ledning har varit dålig på att här försvara partiets grundare och pionjärer, har ofta fallit in i resonemang som förutsätter att något skulle ligga i dessa påståenden.

Det kan ju snart konstateras att det egentligen inte handlar om extremism, olämpliga ordval eller enskilda individers dåliga omdöme. ”Problemet” är kritik av invandringspolitiken, det är där ”skon klämmer”. Detta har sedan bevisats genom många andra invandringskritiker, både under 90-talet och senare – alla har vi ju drabbats av denna skur av epitet.

Allmänt sett har jag nu noll (0) förtroende för såväl massmedia som rikspolitiker i Sverige. Skulle jag sätta tilltro till några negativa uppgifter om tidiga SD:are, då vill jag först se tydliga bevis för detta!  Skulle trots allt någon detalj där kunna stämma, så är det fortfarande elementärt att skilja på huvudsak och bisak.

Huvudsak är att dessa personer
a) tog strid tidigare än andra, såg galenskaperna och reagerade
b) därvid personligen kunde riskera en hel del
c) arbetade ideellt, utan väntande köttgrytor.

Detta gör dem till HJÄLTAR, och som sådana ska de nu betraktas.

SD-företrädare som här konfronteras med skitsnack måste bita tillbaka!

---

2. Försvar av egna medlemmar idag, vid angrepp

En grundhållning från SD-ledningen måste också vara att försvara sina egna medlemmar, när de utsätts för påhopp och drevande – som i det aktuella fallet Eva Marie Olsson.

Varför?

För det första därför att partiet behöver sina medlemmar, och särskilt medlemmar som är engagerade och aktiva.

För det andra därför att partiet, om det axlar sitt uppdrag som invandringskritiskt, från första början kan påräkna angrepp från sina motståndare. Inte minst djupt ojusta sådana.

Om ledningen inte ställer upp för sina medlemmar, då kan det resultera i flera negativa följder:

• man förlorar direkt en förmodligen bra medlem

• det sprider dålig stämning inom partiet

• potentiellt nya medlemmar kanske avstår från att söka sig till partiet

• pk-angriparna får blodad tand, ser till att det kommer mer av skit

• allmänheten får en onödigt negativ bild av partiet.

Med detta inte sagt att medlemmar inte ska kritiseras, om de gjort fel, men här finns två moment:

1. Skilj på stort och smått, huvudsak och bisak. Om någon använt ett pk-laddat begrepp som ”negerboll”, ”skäggebarn” eller annat så kan det diskuteras, men behöver inte vara fel.

2. Även då en medlem sagt eller gjort något tveksamt – håll kritiken internt! Försvara utåt, var offensiv även i försvar.

3. Skulle trots allt ett allvarligt fel ha begåtts, då ska man utan omsvep erkänna detta, be om ursäkt och utlova bättring.’

4. Se framförallt till att undvika att göra onödiga fel. Dvs bedriv en kontinuerlig medlemsskolning och ha en levande intern partidebatt.

Grundproblemet är att SD-ledningen inte skiljer på vän och fiende.

Man söker gillande från helt fel håll!

---

3. Försvar av mötesfriheten

Vårt invandringskritiska och systemkritiska arbete måste bedrivas samtidigt på flera plan.

Det räcker inte med partier och parlamentariskt arbete. Framförallt gäller det att opinionsarbeta och politiskt aktivera medborgare – få dem att komma till möten och deltaga i demonstrationer. I grunden handlar det inte bara kunskaper, åsikter och insikter – det gäller också att repa mod och våga säga ifrån.

Mot den bakgrunden har Folkets Demonstration – trots sina uppenbara och allvarliga politiska brister – ändå varit ett viktigt steg i rätt riktning. Men hur har SD-ledningen ställt sig till detta?

Jo, Mattias Karlsson har närmast stämt in i samma avståndstagande som kommit från Sahlin.

Och det verkar ingå i ett mönster. Har Sverigedemokraterna någonsin ordnat egna politiska demonstrationer eller manat till deltagande, när andra ordnat? SDU arbetade exemplariskt och genomförde just demonstrationer, flera gånger.

Men SDU blev som bekant uteslutet ur SD.

---

4. Försvar av tankefriheten

Vägg-i-vägg med benägenheten att ta avstånd från medlemmar, frysa ut och utesluta, ligger ett partiklimat av feghet, rädsla och svassande för personer med makt. Allt ingår i paketet ”Nolltolerans”. Mot ”rasism”.

Utan att man någonsin bemödat sig om att definiera innebörden av detta här så centrala begrepp!

Detta blir undermåligt, både intellektuellt och moralisk

Vad som ska nolltolereras är detta ständiga och helt perverterade mässande om ”ansvar”. Och då är jag inne på den sista punkten.

---

5. Politiken, stoppklossen

”Ansvar” har vi primärt för oss själva och varandra.  Vi svenskar, här i vårt eget land.Sedan kan vi vara solidariska – om vi själva så vill – och i den omfattning och på det sätt som vi då själva har beslutat. Säkert är att vi inte kan ikläda oss ett ansvarstagande för människor i hela världen – då kapsejsar vår skuta och då allt slutar med ett stort elände för de flesta.

Med andra ord: i svensk politik behövs ett alternativ som står för ett klart, tydligt och radikalt alternativ!

Här har Sverigedemokraterna fallerat, med den stoppklosseffekt som jag tidigare beskrivit. Genom sin försiktigt linje i kombination med demoniseringen av partiet har den samlade effekten blivit att inget parti varit i närheten av de nödvändiga politiska kraven.

Inte ens nu, efter att åtminstone (M) börjat röra på sig, har SD påtagligt justerat sin linje i radikal riktning.

Vad som krävs är:

a) uppsägning av vår anslutning till FN:s flyktingkonvention, stopp för allt vidare asylmissbruk

b) effektiv gränskontroll, som inte släpper in någon ytterligare probleminvandring.

Ett gott tecken är dock det nu aktuella förslaget från Jimmie Åkesson i Almedalen, om undantagstillstånd och utgångsförbud i de områden och på de tider som situationen kräver.

Rätt ute är SD också i sitt krav att Sveriges genom tiderna mest olämplige rikspolischef ska avgå.

---

Mer

https://petterssonsblogg.se/?s=eva+marie+olsson

https://janmilld.wordpress.com/2014/04/29/sd-en-atervandsgrand/

http://www.motpol.nu/patrikehn/2016/07/06/sverigedemokraterna-och-betapolitiken/

http://www.friatider.se/ppet-brev-till-sd

Levande historia?

Historieundervisning i Sverige bedrivs inte bara i skolan. För ändamålet finns dessutom en särskild myndighet: ”Forum för levande historia”.

Denna myndighet har nu funnits i 12 år och har 36 personer anställda. För år 2006 har Levande Historia tilldelats ett anslag på 45 miljoner kronor, och ytterligare 5 miljoner för en särskild utbildningssatsning ”mot rasism och intolerans”.

Det är dock inte fråga om en heltäckande historieundervisning, utan inriktningen är valda delar av europeisk historia under mitten av 1900-talet.  Kopplat till detta ska ske en påverkan av åsikter.

Så här formuleras uppdraget:

”Forum för levande historia är en myndighet under Kulturdepartementet. Vårt uppdrag är att, med utgångspunkt i Förintelsen, främja arbete med demokrati, tolerans och alla människors lika värde.
Myndigheten har särskilt till uppgift att

•    informera om Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

•       stärka människors vilja att arbeta för alla människors lika värde

Beslutet att inrätta en myndighet med det här uppdraget har sin bakgrund i att Sverige år 2000 anslöt sig till Stockholmsdeklarationen. Den antogs av 51 stater som deltog i en konferens i Stockholm samma år. Enligt deklarationen ska staten stödja minneshållande, undervisning och studier av Förintelsen. Syftet är att kunskaper om Förintelsen ska motivera människor att arbeta för alla människors lika värde.”

Uppdraget sträcker sig alltså båda bakåt och framåt:

•  En verklighetsbild ska förmedlas, om vad som hänt under vissa perioder och i vissa länder.

•  Attityder och normer ska förmedlas till ungdomar i Sverige idag.

---

För Levande Historia har webbtidningen Nya Dagbladet intresserat sig – och sätter frågetecken på båda punkterna.

Bakåt menar Nya Dagbladet att det är fel att, beträffande Andra världskriget,  så ensidigt fokusera bara på det lidande som drabbade just judar.

I artikeln ”Det judiska lidandet är inte exklusivt” skriver NyD:

”…Majoriteten av dem som våldtogs, mördades eller svalt ihjäl under andra världskriget var inte av judisk börd. Skulle det vara nämnvärt bättre att få sin kropp sönderbränd av amerikanska atombomber eller av de allierades brandbomber över tyska städer?”

Till detta vill jag för min del foga en annan reservation:

Historiska skeenden får inte upphöjas till några slags religiösa trosartiklar. Fakta kring ”Förintelsen” måste kunna diskuteras och studeras på samma sätt som andra händelser eller skeenden i historien. Den återkommande sifferuppgiften om just 6 miljoner dödade judar är ju uppenbart oriktig.

Vad gäller normer tar NyD upp frågan om främlingsfientlighet ur två perspektiv:

1. Rätt eller fel?
Kan inte viss försiktighet och skepsis mot främlingar rentav vara sunt och naturligt?

Så resoneras i artikeln ”Främlingsfientlighet- – ett nödvändigt ont”.

2. Enkelriktat eller ömsesidigt?
Finns inte även negativa hållningar från invandrare mot svenskar, en svenskfientlighet?

Ska inte det då ses som ett problem?

När Nya Dagbladet skrapar på ytan och kontaktar företrädare för ”Forum för levande historia” blir det här klara besked! Det där med ”alla människors lika värde” omfattar inte svenskar i Sverige!

”Antisemitism” – ja, det är ett problem. Och det måste bekämpas.
”Antiziganism” – ja, det är ett problem. Och det måste bekämpas.
”Islamofobi” – ja, det är ett problem. Och det måste bekämpas.

Men negativa attityder mot etniska svenskar eller sammanhängande negativ behandling, det har man inga synpunkter på och inget intresse för.

Nya Dagbladet gjorde ett radioreportage:
https://www.youtube.com/watch?v=e84wCvz20-E

Nya Dagbladet skriver, den 27/1 2016:

”Svenska myndigheten om övergrepp mot svenskar: ’Det är inte allvarligt’.

Nya Dagbladet kan avslöja hur den svenska myndighet som är ansvarig för att arbeta mot rasism och intolerans, brutit mot sitt uppdrag och tesen om alla människors lika värde och ignorerar alla former av rasistiska övergrepp som infödda svenskar utsätts för.”

”…Nya Dagbladet kan avslöja att myndigheten inte jämställer alla människor utan helt exkluderar rasism och hatbrott mot en folkgrupp – svenskar.

Joakim von Scheele, som är projektledare på myndigheten, säger att han inte ens har klart för sig vad hatbrott mot svenskar innebär.
– Vi har inte tittat på det. Det är frågan vad ett hatbrott mot en svensk är? Det vet inte jag hur man definierar.”

”Trots att myndigheten säger att de inte har något forskningsunderlag återkommer de till att rasism mot svenskar inte är något nämnvärt problem.
– Det största problemet idag är ju inte fientligheten mot svenskar, säger projektledaren.”

”I reportaget hör vi också en annan projektledare på Forum för levande historia, Karin Wiström, uttrycka hur man är närmast likgiltigt inför rasism och övergrepp på svenskar.
– Vi ser inte alarmistiskt på det, på något sätt, överhuvudtaget. Vi har inga incitament att jobba med det heller, säger Wiström.”

Jag tolkar hållningen från myndigheten, när det gäller förekomsten av svenskfientlighet, som att man
a) inte vet
b) heller inte vill veta.

Antag att man ändå på något sätt skulle få veta och få klart för sig att det i Sverige idag förekommer en djup och utbredd svenskfientlighet. Som tar sig uttryck inte bara i 55 no-go-zoner och handgranater mot polisbilar, utan också i våldsbrottslighet mot vanliga svenskar.

Om den kunskapen och insikten skulle nå denna myndighet – skulle det göra någon skillnad?

Eller är det så att man inte – trots allt tal om ”alla människors lika värde” – inte betraktar svenskar som lika skyddsvärda som individer ur minoriteter? Kan det vara så att man överhuvudtaget inte ser svenskar som individer, utan bara som delar av ett stort kollektiv? Dvs att en svensk, som ingående i en majoritetsgrupp med automatik förutsätts ha ett övertag och vara mindre utsatt, mindre sårbar?

Är det fråga om en ”antirasism” som kan gå i bara en riktning, och som blir till anti-vithet?

---

Nya Dagbladet följde upp sin granskning.

Man gick igenom vilka som fanns anställda och vilka kopplingar de hade till olika godhets-organisationer:

”Bakom myndigheten hittar vi anställda som är djupt politiskt engagerade och aktiva med starka särintressen. Sverigedemokraterna i riksdagen – nej tack, Refugees welcome, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ, etniska lobbygrupper och nära band till tveksamma antirasistiska och svenskfientliga grupper är bara några av de kopplingar vi hittar bland myndighetens anställda.

I onsdags kunde NyD i ett reportage avslöja hur den statliga myndigheten konsekvent ignorerat rasistiska övergrepp mot svenskar och exkluderat allt arbete med intolerans och attityder bland invandrargrupper. Myndigheten säger sig arbeta efter tesen om alla människors lika värde, vilket visade sig helt sakna motsvarighet i verkligheten i myndighetens arbete.

Hur kan en statlig myndighet med 35 anställda som finansieras med mångmiljonbelopp fått arbeta vidare utan granskning i mer än tolv års tid och samtidigt helt sakna kunskap om rasism och intolerans som riktats mot ursprungsbefolkningen? För att ta reda på det tittar vi närmare på vilka som arbetar på myndigheten.

Det visar sig att det bland de anställda döljer sig djupt personliga politiska engagemang. Myndigheten har rekryterat personer med starka särintressen och kopplingar till radikala politiska vänstergrupperingar och etniska lobbygrupper.

Den gemensamma nämnaren är uteslutande starka engagemang för icke-europeiska folkgrupper, selektiv antirasism, HBTQ-organisationer, men vi finner även kopplingar till romska särintressen och judisk-makt rörelsen.

De tveksamt antirasistiska, antidemokratiska och svenskfientliga kopplingarna vi hittar bland de anställdas personliga engagemang skulle kanske kunna ses som en möjlig förklaring till myndighetens agerande och ignorans mot rasism och övergrepp mot svenskar.”

Några anställda med särskilt många kopplingar var:

Ola Nilsson, projektledare

– Sverigedemokraterna i riksdagen – Nej tack,

– Stiftelsen Expo,

– Miljöpartiet de gröna,
– Feministiskt initiativ,
– Refugees Welcome Sverige,
– RFSL,
– Queera Örnar,
– Recycle the Rainbow –
– RFSL Second Hand,
– Fight Racism Now Sweden,
– Malmö Pride,
– BlatteQueers i film,
– Låt Stå – Antirasism på Schemat,
– Sápmi Pride,
– Svenska HBTQ-Initiativ,
– Lås Upp – normutmanande metoder,
– Musiker Mot Rasism,
– Inte rasist, men,
– Slutpixlat,
– Refugees Welcome #Fryshuset,
– Aktion mot deportation,
– Genusfolket,
– Jämställ.nu

Karin Wiström, projektledare

– Sverigedemokraterna i riksdagen – Nej tack,
– Stiftelsen Expo,
– PussyRiot,
– Teskedsorden,
– Judisk Krönika
– Judiska Teatern,
– RFSL Ungdom,
– Positiv antirasism,
– Women’s Rights News

Lisa Nilsson, presskontakt

– Sverigedemokraterna i riksdagen – Nej tack,
– Lady Dahmer // postpatriarkal feministfitta,
– Refugees Welcome Stockholm,
– Sluta normalisera nazism och fascism

Mia Taikon

– Vi som börjar tröttna på alla inskränkta Sverigedemokrater,
– Stiftelsen Expo,
– Miljöpartiet de gröna,
– Feministiskt initiativ,
– Socialdemokraterna i Stockholm,
– Ingen rasist i Sveriges riksdag,
– Ingen rasistisk talman i Sveriges riksdag,
– Trolltyg i SD-skogen,
– Nätverket Mot Rasism,
– Ungdom Mot Rasism,
– Inte rasist men, 
– Antirasistisk vårdpersonal,
– Poliser mot rasism,
– Vi gillar olika

Ingrid Lomfors, överintendent

– JA TACK till synagogor i Sverige,
– Judiska Församlingen i Stockholm,
– Judiska Församlingen i Göteborg,
– Judiska Teatern

Ingrid Lomfors gjorde hösten 2015 ett framträdande inför den svenska ”eliten” – däribland kungaparet och olika ministrar – för att hjälpa dem att ”höja blicken” och för att ”ge ett historiskt perspektiv”.

”Det finns ingen inhemsk svensk kultur”, fick åhörarna lära sig:

Avslutningsvis konstaterar Nya Dagbladet att det finns ett mönster, kopplat till etnicitet och engagemang:

”De personer med exempelvis judisk och romsk bakgrund är särskilt engagerade i sina egna etniska gruppers särintressen och föreningar.

Hatet eller avståndstagandet mot Sverigedemokraterna är dock ett återkommande tema bland de anställda. Ingen försvarar lika rättigheter för européer eller svenskar. Alla icke-vita grupper tillåts ha egna föreningar och särintressen, medan motsvarande rättigheter nekas för etniska svenskar… Måste den svenska ursprungsbefolkningen vänta tills att man liksom samerna fått minoritetsstatus i staten Sverige innan myndigheten bryr sig om övergrepp mot gruppen?”

Ingrid Lomfors har tidigare gjort sig bemärkt, både genom att skriva negativt om Folke Bernadotte och genom att deltaga i drev mot drottning Silvia. Kolla 7.30 in i filmen:

---

 

Apropå svenskfientlighet:

Om situation för svenska hemlösa har jag skrivit tidigare här på bloggen.

Nya Tider hade i höstas en artikel om hjälp till dessa utsatta svenskar:

”…har vår reporter talat med två kvinnor som engagerar sig för de hemlösa svenskarna i Stockholm. De sade att de ofta får höra hur rasistiska de är, eftersom de fokuserar på att ge svenskar hjälp. Ironiskt nog går det tydligen bra att fokusera på vilken folkgrupp som helst när det kommer till att hjälpa – bara det inte är svenskar. Då är det inte godhet längre, utan diskriminering.

Eftersom det politiska klimatet ser ut som det gör i dag, är våra reportage om Sveriges hemlösa extra viktiga. Det ska inte vara tabu att hjälpa våra egna. Någonting är skevt när våra svenska uteliggare får blankt nej av volontärer som delar ut mat och dryck till de migranter som kommit för att söka asyl. När vår reporter frågade varför man nekat svenskar, fick han som svar att ‘de klarar sig själva’. Det är en skrämmande syn, särskilt som den verkar vara vanligt förekommande hos den så kallade godhetsmaffian.”

Nu skriver Sanna Hill åter om detta i Nya Tider:

”I dagens Sverige värnar vi minoriteter. Vi har Afrosvenskarns riksförbund, vi har RFSL, Judiska Ungdomsförbundet i Sverige, Unga Muslimer – listan kan göras lång med diverse intressegrupper. När migrantvågen var som störst till Sverige hjälpte invandrare sina landsmän när de anlände till T-Centralen i Stockholm. Unga Muslimer vänder sig, ganska så givet, till unga muslimer i Sverige och på Afrosvenskarnas riksförbund är det inget konstigt att afrosvenskarna sätter, just det, afrosvenskarnas intressen i främsta rummet. Så varför blir det ett ramaskri när två kvinnor väljer att fokusera på svenska hemlösa?

Tidningen Aktuellt Fokus går till och med så långt att de säger att hela syftet med att arbeta för de svenska hemlösa är att spä på en etnisk konflikt. Man får det att låta som att utdelning av kappor och mat till svenskar kommer att bli det som triggar ett blodigt raskrig. Är detta vad medierna har att säga om Afrosvenskarnas riksförbund – att de spär på etniska konflikter i samhället när de hjälper de sina?”
 
”När volontärer med ursprung i Mellanöstern hjälper sina landsmän med mat och pappersarbete på Centralen ses detta som hedervärt och beundransvärt. Nya Tider kunde avslöja att svenska hemlösa inte fick äta av den mat som delades ut till flyktingar. I tidningen Dagen skrevs ett hyllningsreportage med rubriken ‘Kristna hjälper romer i Ungern’, och i SR poserade två glada ungdomar under rubriken ‘De reser till Rumänien för att hjälpa romer på plats’. Där var det okej att bara hjälpa en specifik grupp. Varför ses inte svenskars hjälp till svenska hemlösa på samma sätt? Varför är det något fult och skämmigt att hjälpa de sina?”

”Nej, all heder till de som vågar hjälpa de sina i tider då allt för många vänder bort blicken. Kvinnorna i Björns trädgård är många svenska hemlösas skyddsänglar och hjältar. Kapporna, mössorna, omtanken och maten räddar liv. Det är inte hat eller ondska, vad media är väljer att benämna det som.”

---

Mer

http://www.dn.se/nyheter/sverige/invandrare-krigar-mot-svenskar-med-ran/

http://motargument.se/2012/10/10/omvand-rasism/

http://www.dn.se/debatt/aven-rasism-mot-etniska-svenskar-maste-bekampas/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/Intensifierat-arbete-mot-svens_H2022606/?text=true

http://www.deogan.com/2015/08/16/fientlighet-foder-fientlighet-svenskar-tjejer-utsatta-for-rasism-av-trakasserier/

http://www.svd.se/fordom-aven-rasism-mot-etniska-svenskar

http://www.svd.se/aven-vita-drabbas-av-hat/i/senaste/om/ledare

https://janmilld.wordpress.com/2012/02/28/estelle-och-folke/

https://janmilld.wordpress.com/2015/11/19/avklippt/

AVKLIPPT

OK, det här montaget blev i spetsigaste laget, det medges. Jag kunde inte motstå frestelsen.

Ämne för denna bloggtext är dock viktigt – islamiseringen av Sverige. Låt mig först förklara montaget.

Men innan dess säga någonting snällt om webbsidan ”Avpixlat”. Den fyller en viktig funktion i det sverigevänliga opinionsarbetet, genom att förmedla relevanta fakta och bra argument. Där finns ju många duktiga skribenter.

Avpixlat har också demoniserats av Mona Sahlin och andra politiskt korrekta, helst vill man nog få tyst på denna kritiska röst (”hatsida” – 10.10 in i denna film).  Det kan ses som en bekräftelse på att webbsidan gör nytta.

Vad jag här vill kritisera är Avpixlats censur av filmen ”With Open Gates”, om den pågående migrantinvasionen av Europa.  Filmen publicerades på Avpixlat, men bara i beskuret skick. Vad som publicerades var denna version: https://vimeo.com/145862768

Den fullständiga versionen kommer här:

http://www.youtube.com/watch?v=44vzMNG2fZc

Med valfri undertext, men utan ljud, här.

Vad Avpixlat censurerade var ett avsnitt på slutet, med Barbara Spectre från den judiska lobbyorganisationen Paideia.

Detta rymmer ju två moment:

• Det ena är att man här agerar på samma sätt som de politiskt korrekta. Dvs håller sig med en tabufråga och försöker undanhålla sina läsare det man själv finner obehagligt.

• Det andra gäller sakfrågan. Dvs judisk makt och hur denna används. Annorlunda uttryckt: hur judiskt inflytande medverkat till den nu uppkomna situationen. Varför ska inte vi invandringskritiker kunna se detta, och reagera?!

För att kunna motverka genomslag för judisk propaganda är en medvetenhet om dess förekomst nödvändig!

Jag kan iofs förstå, att det blir ”mycket” att smälta för många i våra led – att den massiva muslimska invandringen till Sverige drivs på av judiska intressen, eller tongivande judar. Men just så är det ju! Det är bara att lyssna till vad denna Barbara Spectre själv säger!

Kolla 5.40 in i denna film.

Ytterligare två filmer:

---

 

Det handlar inte bara om Barbara Spectre!

Så här har rabbinen Baruch Efrati uttryckt sig:

”Nu förlorar Europa sin identitet till förmån för ett annat folk och en annan religion. Det kommer inte att finnas några rester eller överlevare kvar av den kristna smuts, som har utgjutit så mycket blod som aldrig kommer att kunna gottgöras…. Islam är en mycket bättre kultur för ickejudar än den kristna”.

Se även bloggtexten ”Islamisering? Nej tack!” från 2013. I USA har judiska intressegrupper drivit på politiken för öppna gränser och en omfattande invandring. Så också i Sverige.

---

Öppna gränser är den linje som drivs av tongivande judar, som DN-redaktören Peter Wolodarski.

Slående är hur så många  judar s.a.s. ges plats mitt på scenen för sin opinionsbildning.

---

I samband med riksdagens öppnande i höst fick Göran Rosenberg hålla tal i Storkyrkan inför ledamöterna.

Det blev en hyllning till den pågående invasionen. Europa skulle ”övervinna sin historia”, ”härbärgera Europas mångkulturella öde” och ”bli ett hus för många hem”.

---

Stor uppmärksamhet gavs även Ingrid Lomfors. Inför en publik av höga dignitärer, innefattande regering och kungafamilj, kunde hon lägga ut texten om att ”invandringen inte är någonting nytt” och det egentligen inte finns någon svensk kultur, ”vi har alltid stått under influenser utifrån”.

Här hjälper hon de många församlade att ”höja blicken”:

Ingrid Lomfors presenterar sig gärna som ”historiker” men är framförallt en judisk lobbyist.

Måltavlor för henne har varit både Folke Bernadotte och drottning Silvia.

---

Mer

http://blueshift.nu/israel-bakom-europas-911/

https://asylkaos.wordpress.com/2015/11/17/censur-avpixlat-censurerar-den-invandringskritiska-filmen-with-open-gates/

https://blogg.motgift.nu/2015/11/17/det-uppenbara/

http://www.kimmoa.se/rn/visa?UID=8053665

---

http://www.bgf.nu/aj/

http://www.bgf.nu/aj/usa.html
https://janmilld.wordpress.com/2015/02/18/tre-sanningar/
https://janmilld.wordpress.com/2015/06/17/judisk-rasism/
https://janmilld.wordpress.com/2015/06/09/judiska-revolutionen-1917/
https://janmilld.wordpress.com/2015/10/10/greg-johnsons-bok-2/
https://janmilld.wordpress.com/2015/07/31/judisk-makt/

https://janmilld.wordpress.com/2015/09/19/judiskt-segertal/
https://janmilld.wordpress.com/2011/07/15/rosenberg-co/
https://janmilld.wordpress.com/2013/10/17/mer-goran-rosenberg/

https://janmilld.wordpress.com/2014/02/10/svarta-makter/
https://janmilld.wordpress.com/2012/02/28/estelle-och-folke/
https://janmilld.wordpress.com/2012/01/19/drottningjakten/
https://www.youtube.com/watch?v=Prq4d0dF4qU
https://www.youtube.com/watch?v=CobGH7xZo8o

Greg Johnsons bok (2)

Här kommer del 2, recensionen av Greg Johnsons  ”NYA HÖGERN kontra GAMLA HÖGERN”. Den ska fokusera på ett tema i boken, nämligen judisk makt och dess betydelse för utvecklingen av vårt samhälle.

Det handlar om kulturell hegemoni, om makten över orden och över problemformuleringar.

Som konstaterat är ”ras” ett nästintill förbjudet ord när det gäller människor. Den som bryter mot förbudet signalerar att han/hon är en tvivelaktig figur.

Samtidigt finns behov av att kunna tala om att det finns svarta, eller i varje fall icke-vita, som är förfördelade. Lösningen blir uppfinnandet av ordet ”rasifierad”.

Det som utges för att vara ”antirasism” har i praktiken blivit dess motsats, nämligen fixering vid rastillhörighet och bedömning av människor utifrån hudfärg! Helt fel är att ha en vit sådan.

Hur har det kunna bli så?!

Svaret ligger i massmedia och andra kanaler för opinionsbildning, samt sättet att utnyttja denna makt.

I USA som i Sverige har judiska grupper hegemoni genom sin kontroll över massmedia. Detta gör det relevant att intressera sig för den judiska makten. Det har jag hittills gjort i genom texter, samlade under rubriken ”Agenda-judar”.  Se även mina artiklar om böcker av Kevin MacDonald och David Duke.

---

Ämnet tas alltså upp även i ”NYA HÖGERN kontra GAMLA HÖGERN”. För att börja med vad Kevin MacDonald säger i förordet:

”Greg Johnson överöser inte sina läsare med statistik för att bevisa den judiska inblandningen i de vitas tillbakagång… Dessa intellektuella slag är över…”

Här vill jag sätta frågetecken. Finns det någon självklar medvetenhet ens bland invandringskritiker i Sverige om den judiska rollen i massinvandringen av muslimer?

Nej, snarare tvärtom! Läget inom SD är känt. För de flesta större webbsidor – Avpixlat, Dispatch, m.fl – är judisk makt i Sverige också en tabufråga.

Ej heller får staten Israel kritiseras. En webbsida – ”Petterssons” – kan där vara direkt militant. Som framgår av denna bild klassas protestaktioner mot Israel som utslag av ”antisemitism”.

Detta stöder Greg Johnsons tes om hegemoni. En hegemoni som ibland att gå så långt att judiska intressen behärskar hela spelplanen: oavsett vilken åsiktsriktning som ska företrädas, kan det ske genom judar.

”Kulturell hegemoni är hemligheten bakom den judiska totalitarismens mjuka form, den ‘liberala demokratin’, som besegrade den hårda formen, nämligen kommunismen. I Väst upptäckte våra härskare att de kunde upprätthålla total makt över frågor som angår dem samtidigt som illusionen om valfrihet består. Hur? Helt enkelt genom att se till att alla alternativ är judesäkra och godkända av judar.”

”Frihet betyder att man kan välja mellan betydelsefulla alternativ. Och det mest betydelsefulla alternativet för vita är valet att kliva av vägen mot utplåning… Det är ett val som den judiska hegemonin förvägrar oss.  Att vara ’fri’ under den judiska hegemonin är inget annat än att vara lyckliga slavar. För vita betyder judisk frihet att bli serverade underhållning ända fram till den stund vi upphör att existera som folk. Om vi ska överleva måste vi därför bryta den judiska hegemonin.”

Vad förklarar den judiska makten? I Sverige finns bara ca 20.000 judar, ändå kan de helt dominera samhällsdebatten! Hur bär de sig åt?

Två förklaringar kan vara intelligens och gruppsammanhållning. Ytterligare en förklaring lyfts fram av Johnsson: förmågan att skuldbelägga oss ”gojer”. Judar utnyttjar vår altruism:

”Den vita universalism, jämlikhetstro och rasliga altruism som upprätthåller systemet är helt främmande för judendomen.”

”Vi måste också gå till problemets djupaste rötter: de moraliska, politiska och ekonomiska svagheter som judar utnyttjar så effektivt.”

Själva utgår de från vad de bedömer vara bäst för den egna gruppen.

---

Mycket av Johnsons resonemang kring judar uppehåller sig kring ”Förintelsen”.

Den används ju som ett vapen från judisk sida, för att driva igenom en bestämd agenda. Personer vilka inte ansluter sig till anbefallda uppfattningar om detta skeende i historien kan räkna med att stämplas som ”antisemiter”.

Som webbsidan ”Petterssons” gör på denna bild. Melodifestivalens Gina Dirawi hade ”tipsat om en bok” som ”förnekar Förintelsen”. Därmed hade hon, enligt Petterssons, gjort sig skyldig till ”antisemitiska uttalanden”.

Några positionsbestämningar från Johnson, om ”Förintelsen”:

”Etnonationalismens tanke är sann och god, oavsett den gamla högerns verkliga och inbillade brott, misstag och missöden. Därför känner vi inte något behov av att ”förneka”, minimera eller revidera förintelsen, precis som den nya vänstern inte kände sig tvungen att göra sina projekt avhängiga ‘gulagrevisionism’.

Vad är förintelsen?
Som jag uppfattar det avser förintelsen anspråket att upp till sex miljoner europeiska judar avlivades av tredje riket och dess allierade under andra världskriget som en del i ett program för systematiskt och avsiktligt folkmord, dvs. utrotningen av ett helt folk eller en hel grupp.
 
Vad är revisionism?
Historia är vad som verkligen hänt. Historieskrivning är nedteckningen och tolkningen av historia utförd av felbara och ofullkomliga människor. Allteftersom vi upptäcker nya historiska fakta och tidigare historikers lögner, fel och partiskhet, måste vi revidera historieskrivningen i enlighet därmed. Historierevisionism är helt enkelt processen att kritiskt granska historiska berättelser i syfte att få dem att överensstämma med historiska fakta.”

”Jag anser att alla lagar som belägger förintelserevisionism med straff bör avskaffas som antiintellektuell och kvasireligiös obskurantism.”

Johnsons tes är att vi helst inte ska prata om ”Förintelsen” – det fyller ingen nödvändig funktion i kampen för vitas intressen.

”Mitt argument är bara att förintelserevisionismen inte är någon nödvändig komponent i vårt intellektuella projekt. … mitt huvudbekymmer har att göra med det folkmord som bedrivs mot vårt eget folk idag, inte de verkliga eller inbillade brott som vårt folk begått i det förgångna. Och för mig är det slående att förintelsen verkar ha mycket lite att göra med de djupliggande orsakerna till vår rasliga knipa och till och med mindre att göra med lösningarna.

I ett mindre tydligt avseende är förintelserevisionismen inte nödvändigtvis sammanknuten med den vita nationalismen; de har nämligen klart skilda syften vilket gör dem till klart skilda projekt. Förintelserevisionismens rätta syfte är historisk sanning. Den vita nationalismens syfte är skapandet av vita hemländer.”

”Inget hindrar tyska eller österrikiska nationalister från att säga: ’Om förintelsens lärdom är att folkmord är av ondo och att det bästa försvaret mot folkmord är att ha sin egen stat, då anser vi att den lärdomen gäller oss med. Vi kommer att upphöra att existera som ett folk om vi inte har kontroll över våra egna gränser och levnadsöden. Det är dags för en ny nationalism. Vi vägrar helt enkelt att binda samman vårt levnadsöde med vad som hände i andra världskriget. Vi har kommit över det. Vi har gått vidare. Judar utsätts inte längre för ett aktivt och pågående folkmord, men det gör vi.’”

”Om förintelsen plötsligt skulle förlora sin kraft som verktyg för moralisk skrämsel, har judar säkerligen begåvning, pengar, makt och illvilja nog för att pracka på oss en ny. Vita kommer aldrig att bli fria förrän vi identifierar och besegrar den judiska maktens verkliga källor. Och ur det perspektivet är allt för stort fokus på förintelsen ytligt och kan fungera som en distraktion. Förintelsen är som tjurfäktarens röda skynke. Vi tjurar måste sluta rusa mot skynket och börja rikta in oss på människan som viftar med det.”

”Det skulle naturligtvis kännas fint att slå fast historiska fakta en gång för alla på samtliga av dessa områden, men det verkliga problemet här är moraliskt.

”Det är vårt eget folks grandiosa anlag för kollektiv skuld och självförnedring som är den yttersta källan till förintelsens makt över oss. Ingen kvantitet judisk propaganda skulle kunna sälja in förintelsens ‘lärdomar’ hos oss om vi inte vore villiga att köpa dem.”

”Det jag motsätter mig är kollektiv skuld och kollektiv gottgörelse: föreställningen att vita idag är kollektivt skyldiga till vad vita gjort i det förflutna och kollektivt måste sona dessa brott. Jag tror att det finns kollektivt gott och ont. Jag är helt och hållet för kollektiv stolthet och kollektiv skam. Men jag tror inte på kollektiv skuld. Individer är bara skyldiga till de saker som de gör, även när individer handlar i grupper… jag bär inte skuld för andras handlingar långt innan jag var född.

Ett av de vämjeligaste men minst skadliga uttrycken för kollektiv skuld och försoning är utfärdandet av kollektiva ursäkter för gångna oförrätter.”

”… även om förintelsen var det värsta som någonsin hänt, så 1) är den inte vårt fel, och 2) så har vi vårt eget långsamma folkmord att bekymra oss över. Så spelar siffrorna verkligen någon roll i slutändan för ett folk med viljan till en framtid?”

Många träffsäkra konstateranden av Greg Johnson, tycker jag!

”Förintelsens ’lärdom’ kan i allmänhet kokas ner till att: judisk rasism, nationalism och självhävdelse är av godo; vit rasism, nationalism och självhävdelse är av ondo. Felet i detta påstående har inget att göra med historiska fakta. Det är helt enkelt den påfallande dubbelmoralen, de dubbla måttstockarna, som utgör etnocentriska judars moraliska kärna.”

”Det vita svaret bör till att börja med vara att lyfta fram denna dubbelmoral. Men man får inte stanna där, i ett tillstånd av naiv och sårad universalism. Man bör också framhäva att många judar är tämligen medvetna om sådan dubbelmoral och ganska nöjda med den: den är fundamental i många judars syn på moral. Många judar är moraliskt annorlunda människor, och vi måste erkänna detta.”

”Om förintelsens lärdom är att folk behöver sina egna stater, etnisk stolthet och etnisk separation för att bevara sig själva från folkmord, då behöver vita kräva att denna princip tillämpas för vår del också, för även om judarna aldrig varit tryggare – med sin etnostat vilande på ett berg av kärnvapen – står vita i alla länder inför avtagande födelsetal och myllrande befolkningar av icke-vita inkräktare, en trend som inte är förenlig med vår långsiktiga överlevnad. Det är också folkmord, såsom det definierats av Förenta nationerna. Den vita nationalismen handlar helt och hållet om att motstå vitt folkmord.”

”Förnekande av Förintelsen” kan i många länder leda till åtal och fängelse, vilket också har skett många gånger:

”Förintelserevisionism är olagligt i 17 länder med fler på gång. I Frankrike har Jean-Marie Le Pen, Roger Garaudy, Jean Plantin och Robert Faurisson fängslats och/eller bötfällts för förintelserevisionism. I Tyskland har Ernst Zündel, Germar Rudolf, Sylvia Stolz, Horst Mahler, Dirk Zimmerman och Bishop Richard Williamson fängslats och/eller bötfällts. I fallen med Zündel och Mahler dömdes de till fem års fängelse. I Schweiz har Jürgen Graf, Gerhard Förster och Gaston-Armand Amaudruz fängslats och/eller bötfällts. I Österrike har David Irving och Wolfgang Fröhlich fängslats, den sistnämnde i sex år. Andra har tvingats i landsflykt.”

För min del vill jag här nöja mig med att hävda rätten till diskussion och forskning kring historiska händelser – inklusive vad som hände judar i Polen och Tyskland under slutskedet av Andra världskriget – utan att detta ska vare sig kunna vara åtalbart eller rendera anklagelser om ”antisemitism”.

I sak finns, helt uppenbart, en del frågetecken att sätta kring den officiella historieskrivningen.

---

Ett annat område som Greg Johnson tar upp, och där han säkert också kan provocera många – gäller hållningen till staten Israel.

”Jag motsätter mig inte Israels existens. Jag motsätter mig den judiska diasporan i Förenta staterna och andra vita samhällen. Jag skulle vilja se världens alla vita folk bryta den judiska diasporans makt och skicka judarna till Israel, där de kommer att bli tvungna att lära sig hur man utgör en normal nation.”

”Låt mig till att börja med entydigt slå fast att jag sympatiserar med palestinierna eftersom även jag lever under sionistisk ockupation…. Men i slutändan sammanfaller inte vita och palestinska intressen. Palestinier vill helt naturligt ha sitt land tillbaka. De vill skicka judarna tillbaka dit de kom ifrån. Som vit nationalist vill jag att alla våra judar ska åka till Israel, och det betyder att jag vill att Israel ska ligga där det ligger.

Hur ligger det till med palestinskt självbestämmande? Jag stöder ett palestinskt hemland, alldeles bredvid det judiska hemlandet, eftersom jag vill skicka hem även den palestinska diasporan.

Kort uttryckt förordar jag en tvåstatslösning. Jag vill inte att Israel ska förgöras, eftersom jag vill att judarna ska bo där och inte bland mitt folk. Jag förordar en palestinsk stat, eftersom jag vill att palestinierna ska bo där och inte bland mitt folk.

När det handlar om den palestinska frågan fördunklas olyckligtvis många nationalisters syn på saken av det faktum att de hatar judarna mer än de älskar sitt eget folk, varför de är redo att slå mot judarna med vilket tillhygge som än finns tillhanda, inklusive vädjan till principer som är dödliga även för vårt folk.”

”…den mest pragmatiska infallsvinkeln är att ge både palestinier och judar sina egna hemländer.”

Här tycker jag att Greg Johnson låter som en slags jultomte, redo att ge allt åt alla. I verkligheten är det geografiska området begränsat och det föreligger en grundläggande intressekonflikt. Vilket han ju egentligen säger själv, samtidigt.

Vidare:

”Det är även kontraproduktivt för vita nationalister att angripa Israel på mångkulturalistisk grund. Ja, en del av dem som klagar över den judiska dubbelmoralen i att förespråka mångkulturalism i diasporan och en etnostat i Israel, klagar över den judiskstödda mångkulturalismen hemma medan de kräver att judarna anammar den i Israel! Den judiska dubbelmoralen är naturligtvis logisk såtillvida att den verkligen flyttar fram både den judiska diasporagemenskapens och den israeliska etnostatens intressen.

Men … vårt enda hopp att vinna sådan makt är att först bygga ett konsekvent intellektuellt argument för en vit etnostat och sedan bygga en kulturell och politisk rörelse som faktiskt kommer att kunna ta makten och skapa en sådan. Men man kan inte bygga en konsekvent intellektuell grund genom att vädja till motstridiga principer på grund av att ens enda intresse är att ventilera hat på Internet.”

”Så låt oss lämna judarna ifred med sin nationalism och ha vår egen istället.”

”…det alltid är förståndigt att lämna en fiende en flyktväg, eftersom det ökar sannolikheten för seger och minskar dess kostnader. Diasporajudarna betraktar Israel som en tillflyktsort, en försäkring om saker och ting vill sig illa. Israels fortsatta existens kan därför göra det lättare för vita att bestrida judiska diasporasamhällens makt i våra olika hemländer.”

Visst kan det bli mer av konsekvens i en argumentering att judar bör lämna t ex Sverige om vi kan hänvisa dem till Israel, men några maktpositioner lär de inte lämna utan strid.

---

´´

Till sist ett citat som, av någon anledning, får mig att tänka på Göran Rosenberg:

”Judar har fortlöpande uppnått positioner med makt, rikedom och inflytande. Men de har en tendens att provocera sina värdbefolkningar för långt, vilket lett till plötsliga motreaktioner och att framgång förbytts i fördärv. Man kan inte köra bil utan broms, och en hel del judar saknar broms.”

---

PS1

”Ingen svensk kultur”

Ingrid Lomfors, och hennes försök till karaktärsmord på den redan fysiskt mördade Folke Bernadotte.

---

PS2

Granskning Sverige!

 

---

Mer

https://janmilld.wordpress.com/2015/10/09/greg-johnsons-bok-1/

---

https://janmilld.wordpress.com/2015/09/19/judiskt-segertal/

https://janmilld.wordpress.com/2013/10/13/rosenkrati/

https://janmilld.wordpress.com/2011/06/20/tva-bocker/

https://janmilld.wordpress.com/2015/06/09/judiska-revolutionen-1917/

https://janmilld.wordpress.com/2015/06/17/judisk-rasism/

https://janmilld.wordpress.com/2012/12/11/judiskt-inflytande-1/
https://janmilld.wordpress.com/2012/12/12/judiskt-inflytande-2/
https://janmilld.wordpress.com/2012/12/13/judiskt-inflytande-3/
https://janmilld.wordpress.com/2012/12/14/judiskt-inflytande-4/
https://janmilld.wordpress.com/2012/12/15/judiskt-inflytande-5/
https://janmilld.wordpress.com/2012/12/16/judiskt-inflytande-6/

https://janmilld.wordpress.com/2011/06/28/agenda-summering/

http://www.bgf.nu/aj/