• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Esperanto -prefixer mm

Det roligaste med Esperanto är sysystemet med prefixer (förstavelser) och suffixer (efterstavelser)

Om detta finns mycket mer att säga och det ska ske här.

Först tar vi prefixet -em, som betyder ha lust att, vara benägen att, skojfrisk – sxercema.
EXEMPEL «mi ne emas» – jag har inte lust. lekfull – ludema, tankfull – pensema, pratsam – parolema,sömnig -dormema
benägen att dricka alkohol – drinkema, tystlåten – silentema. vara sömnig – esti dormema, bullersam – bruema. skrytsam – fsnfarone
bråkig, argsint.konfliktema,slagsmålsbenägen, batema
skrytsam – fanfaronema.

prefxen ek- betyder start. börja tala – ekparoli, tystna – eksilenti.börja röra på sig – ekmovigxi- ekplori – börja gråta. ekridi – börja skratta. plötsligt dö – ekmorti.falla i sömn – ekdormi. re- åter- står för att upprepa. säga igen -rediri, återvända -reveni.drömmare – songxemulo.

Prefixet eks- betyder fd.
EXEMPEL ekspresidanto – fd ordförandee -ekscxefo – fd chef.

ledsen, dämpad – malgajema. den lille har spring i benen – la etulo estas kurema. «hon var skrattfull – sxi estis ridema.dankma betyder tcksam, vengxema betyder hämndlysten.

Ett valigt suffix är -in, för femininum, kvinna, hon.
Vanliga är också -eg- och -et, som förstorar respektive föminskar
Vanligste prefix är mal-, dvs rak motsats. det omvända. «malgranda – liten
mallonga – kort

Sedan tar vi suffuxet -ul som står person som är på visst sätt. D å betyder «drinkemulo» förstås en alkoholist. ett fyllo, medan «ridemulineto» blir en fnittrig flicka, och
«li estas pensegulo» – han är en stor tänkare. «mi pensetas» -jag tänker litet grand dumbom – stultulo»kan förmildras med -et. stululeto – liten dummer.

Sedan tar vi suffixen – ajxo, vilken står för ung.en slags, variant av
negravajxo, malgravajxo– oviktighet, bagatell. dumhet – «stultajxo» och dumheter – stultajxoj
något djupt bli «profundajxo»dumhet
«la truo profundigxis» hålet blev djupare.Prefixen fi- markerar moraliskt dålig. fihomo – dålig människa, ((som Bill Clinton, George Bush och Barak Obama)
Detta att akilja från suffuxet- ajx, vilket står för fysiskt skröplig viracxo – gubbe och virinacxo – gammal gumma, kärring.

Vidar har två vanliga suffixer genom -ig och igx. vilka betyder göra (transitivt) resp. att bli, göra sig
att göra (transitivt) Rresp. bli, göra sig.paroligi blir attförmå någon at tala
göra dum – stultigi, bli, göra sig dum – stultigxi.
Detta ger en övergång till problatisera -problemigi. «stultigilo» – dumburk, TV-apparat. och suffixet -il, som markerar, verktyg, instrument färdmedel – veturigilo
skönhetsmedel – beligilo lugnandemededel – «trankviligilo» flygplan -«flugilo»
överdriv inte svårigheterna översätts till «ne trograndigu la malfacilajxojn» /här ges ändelserna -j för plural och -n för ackusativobjekt)

Roligast med Esperanto är dess

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: