Efter snart två decennier som aktiv invandringskritiker borde jag kunna känna mig luttrad, men tydligen vänjer jag mig aldrig helt vid sakernas tillstånd i mitt land. Precis som befolkningen i världen ökar exponentiellt, verkar galenskaperna i Sverige göra det. De senaste veckorna har det bara känts som för mycket!
I Aftonbladet den 20/2 2012 buntar Oisin Cantwell ihop politiskt engagerade svenskar med tungt kriminella och yrkesbrottslingar:
”Den bristande kontrollen av nämndemännen är häpnadsväckande naiv. Systemet ger politiska extremister och organiserad brottslighet möjlighet att infiltrera och påverka domstolarna.”
”…i den tid då två högerextremister lyckats bli nämndemän i Södertälje tingsrätt bör denna risk tas på allvar.”
En ND-medlem som Sanna Hill skulle alltså vara att jämföra med medlemmar i Bandidos eller Hells Angels.
Oj, vad allt låter bekant!
Redan 1995 satte Björn Häger på Dagens Eko med hjälp av TT igång ett drev mot Anders Sundholm – ”den främlingsfientlige nämndemannen”. Anders satt ju i Svea hovrätt, och som invandringskritiker förutsattes han inte kunna besitta ett spår av integritet. Han antogs vara så förblindad av antipatier mot allt vad invandrare heter, att han där tvångsmässigt skulle vilja fälla och ge hårdast möjliga straff.
Denna föreställning saknade varje stöd i verkligheten, men det var inte nödvändigt. Det här är en typ av ”berättelse” som bara fortsätter att rulla på, med automatik.
1995 var också det år Oisin Cantwell som journalist på Radio Stockholm var hemma hos mig för att göra en intervju med utgångspunkt från min bok ”Lagom är bäst”, en bok som Anders Carlberg gett ett positivt omdöme i socialdemokratiska ST.
Till bakgrunden hör att ”Lagom är bäst!” skrevs 1994 och att tidskriften Blågula frågor startades samma år. Dessförinnan hade jag själv åsiktsmässigt tillhört de politiskt korrekta i invandringsfrågan, men ändrat mig inför verkligheten. Jag var nog naiv i min föreställning om att så skulle även andra tänkande människor göra, bara de fick fakta presenterade för sig.
Beredvilligt hade jag ställt både boken och BGF-material till Cantwells förfogande, med tillförsikt om att han skulle ta intryck av mina – som jag tyckte – starka argument.
Därav blev intet. Dagen därpå vevade Radio Stockholm varje timme ”nyheten” om den främlingsfientliga boken som Carlberg plussat för…
Några moment kring händelserna dessa dagar kan förtjäna att lyftas fram och bärgas åt eftervärlden:
• När jag pressade Oisin Cantwell på vad han lade in i sitt begrepp ”invandrarfientlig” gav han detta en mycket vid innebörd: envar som var kritisk mot en invandrare var att beteckna som ”invandrarfientlig”!
• Jan Björklund var vid denna tid en ung politiker i karriären. Som sådan hade han näsa för vad som kunde hjälpa denna karriär. Således antog fp-gruppen i Stockholms stadshus ett uttalande, där man fördömde den ”rasistiska propaganda” som min bok utgjorde prov på.
Som jag såg det fanns inte ens ett kommatecken att hänga upp den typen av anklagelser på. Jag försökte upprepade gånger få kontakt med Björklund, för jag var genuint nyfiken på vad han skulle ge exempel på som ”rasistisk propaganda” i min bok. Det blev många samtal, men jag kom aldrig längre än till hans sekreterare. Björklund hade gått under jorden.
Däremot fick jag tag i Caroline Lundbom, som också satt för Folkpartiet i Stockholms kommunfullmäktige och som medverkat till uttalandet mot min bok. Jag krävde att hon skulle ta tillbaka sitt fördömande. Det ansåg hon sig inte kunna göra – med motiveringen att hon inte hade läst boken!
• När jag kontaktades av ABC-nytt, dvs regional-TV, välkomnade jag dess reportrar hem till mig för intervju och reportage. Tydligen hade jag inget lärt att Cantwell-historien, utan såg där en chans till upprättelse.
Det blev naturligtvis bara en upprepning. Dessa journalister fungerar inte som intellektuella, sökande en sanning, redo att ta intryck. Tvärtom, de är som soldater i en armé, på jakt efter en fiende, i förväg redan utsedd, en fiende att krossa.
Då som nu är jag noga med distinktioner och nyanser. Kritik av enskilda invandrare, konstateranden om överrepresentation i brottslighet mm, får inte bli till generaliseranden mot alla invandrare. För sådant ”finlir” var dock ABC-nytt och redaktör Stig Fredriksson inte beredd att ge plats. Varje kritik mot den förda invandringspolitiken skulle ses som ”främlingsfientlighet”, detta fanns föreskrivet i den journalistiska mall som man noga följde.
• I ABC-nytt försökte jag göra en poäng av att jag som svensk inte hade rätt att kritisera invandringen, något som invandrare fick göra. Jag anförde där ett citat av Mauricio Rojas.
Nu i efterhand framgår att jag där hade fel. Kritik av invandringspolitiken betraktas numera som ett så allvarligt brott, att invandrarskap inte är en tillräckligt förmildrande omständighet. Mauricio Rojas har således nu drivits i landsflykt en andra gång. 1974 lämnade han Chile, 2008 lämnade han även Sverige. Rojas är nu verksam i Spanien.
En annan folkpartist som inte längre märks av i svensk politik är Nyamko Sabuni, integrationsminister 2006-10. Varför? Kan det vara att att hon visade för mycket respekt för invandrare, utgick från att det rör sig om människor, på vilka vissa krav och förväntningar kan ställas? Det är ett intryck som jag har fått.
Klart är i varje fall att hon efterträtts på denna post av Erik Ullenhag, som här manifesterat ett absolut invandrarförakt. Ullenhags mest kända bedrift är kanske hans insatser som sanningsminister, med en webbsida som gör anspråk på att ge ”rätt svar” kring åsikter om invandringen.
Till denna famösa webbsida hade Ullenhag dock hjälp av sin statssekreterare, Jasenko Selimovic. Flykting till Sverige från Bosnien på 90-talet.
Svensk journalistiks Rolls Royce – Julia Caesar – skrev om denne bosniers besök i Borlänge nyligen:
”Propagandaministeriet har hörsammat nödropen från Borlänge och skickat ut Statssekreteraren. Med sin närvaro hedrar han den lilla staden vid Dalälven dessa sista skälvande, stämningsfulla dagar före jul. Han hör socialnämndens ordförande säga att situationen i Borlänge är exceptionell och att kommunen behöver riktade pengar till ett kunskapslyft för de analfabetiska flyktingarna. Inser Statssekreteraren situationens allvar?”
”Propagandaministeriets och ytterst Statsministerns intentioner handlar det om att få motsträviga kommunalpolitiker landet runt att rätta in sig i ledet, statuera exempel och motivera dem att tänka och tala rätt.
Det är där Statssekreterarens speciella begåvning kommer in i bilden, den som så tursamt har upptäckts av Propagandaministeriet och fått Propagandaministern själv att värva honom i sin tjänst. Statssekreteraren har demagogins användbara gåva. I vissa stunder tangerar den nästan det hypnotiska, ja den har alla förutsättningar att kunna domptera massorna.
Kommunalpolitiker måste förstå att det finns två sätt att tänka, tycka och tala. Ett som är rätt – och ett annat som är fel. Sådana här nödrop från kommunerna riskerar att ge helt fel signaler och fläcka ner Sveriges stolthet, den unika och solidariska invandringspolitiken…”
”Borlängeborna är förväntansfulla. Ska deras nödrop äntligen få ett svar?
Vad de inte har insett är att statssekreterarens uppdrag är uppfostrarens och propagandistens. Inför de församlade kommunalpolitikerna och en andäktig lokalpress tar han tillfället i akt att tydligt inpränta en av regeringens mest orubbliga principer: det finns inga skillnader mellan människor.‘
Vi tittar inte på etnicitet, det skulle bli problematiskt och utpekande’, säger Statssekreteraren.
Analfabetism ska inte behöva innebära några problem, säger han. Det finns en reform. Propagandaministeriet har värkt fram denna reform.‘Reformen ska hjälpa till att anpassa integrationen efter individens förutsättningar.’
Maria Norrfalk, landshövding i Dalarnas län, fyller påpassligt i där Statssekreteraren slutar:‘Man ska komma ihåg att oavsett om de är analfabeter så har de samma talang som andra. … det gäller att hitta på vägar att utbilda och få folk i arbete’, säger Landshövdingen.
Enligt den Värdegrund som regeringen har utropat som överordnad trossats för landet har alla samma värde. Borlängeborna måste förstå att de utan att knota är skyldiga att försörja inte bara sig själva utan också inkludera de nya kommuninvånarna i sin försörjningsbörda resten av livet.
Saken är mycket enkel: det är en fråga om jämlikhet och solidaritet.Statssekreteraren ler sitt bredaste teaterleende mot lokaltidningens fotograf. Sedan åker han hem. Hans uppdrag är slutfört.”
Av de nyanlända utlänningar som kom till Borlänge under 2011 var 93 procent från Somalia. Cirka hälften av dessa var analfabeter.
Nu har statsminister Fredrik Reinfeldt – i sin iver att sätta SD och dess väljare ”på plats” – kommit överens med Miljöpartiet att öppna för ytterligare somalisk invandring. Erfarenhetsmässigt kommer dessa att söka sig till orter, där det redan finns landsmän. Således väntas nu ytterligare 600 somalier till Borlänge.
Julia Caesar har skrivit om drivkrafter som finns i sammanhanget. PUT i Sverige kan motsvara en miljonvinst på lotteri:
“En muslimsk man som lever med fyra fruar i Sverige kan leva mycket gott på skattebetalarnas bekostnad.
Jag har gjort ett räkneexempel där kvinnorna föder fyra barn vardera. Varje mamma har då rätt att få:• Barnbidrag 1 050 kronor i månaden per barn.
• Flerbarnstillägg med 150 kronor från barn nummer två. Flerbarnstillägget ökar för varje barn.
• Eftersom kvinnan klassas som singelmamma får hon 1 273 kronor i månaden i bidragsförskott för varje barn.
Varje mamma kan därmed inkassera 10 906 kronor i månaden för sina fyra barn. Hela storfamiljen får alltså 43 624 kronor i månaden enbart i bidrag för barnen. Ett nätt tillskott i hushållskassan med mer än en halv miljon, 523 488 kronor, per år.
I nästan varannan somalisk familj som bor i Sverige finns minst fyra barn. Om vi i samma räkneexempel utgår från sex barn per kvinna – vilket inte är någon ovanlighet – blir bidragsbeloppen närmast att likna vid lotterivinster.Hos var och en av de fyra bihustrurna plingar det in 18 052 kronor i månaden enbart i bidrag för barnen. Hela storfamiljen kan stoppa 72 208 kronor i plånboken varje månad, eller närmare en miljon, 866 496 kronor, per år.
Mannen och hans fyra fruar kan dessutom räkna med att få hela sin försörjning och allting betalt (bostad, utbildning, sjukvård, tandvård, resor, mödravård, förlossningsvård, barnomsorg och skola för barnen) genom försörjningsstöd och bostadsbidrag för sina bostäder.”
Merit Wager är en annan skribent som verkat uthålligt och föredömligt på webben, med sin rapportering kring Migverket. Föga förvånande speglar hennes blogginlägg samtidigt en stigande uppgivenhet, särskilt för henne som kan bevittna kontrasten mot hur det fungerar i Finland.
Också Merit Wager har uppmärksammat galenskaperna inom Folkpartiet.
Varför kommer jag här att tänka på de svenska gamlingar som på boenden fått strida för mer än ett halvt ägg till frukost eller ett ägg till pyttipannan? Senaste nytt på den ”fronten” är att man inte har råd att ge gamlingar smör på skorporna.
Ur Helsingborgs Dagblad den 3/3 2012:
”…på Åshaga vårdboende gjorde man av med 100 000 kronor för mycket bland annat genom att vara frikostigare mot de boende än vad kommunens kostpolicy föreskriver.Det som gäller för de gamla nu är:
• Inget smör på skorpan till förmiddagsfikat
• Tranbärsdryck eller Proviva bara om sjuksköterskan har ordinerat det
• Välling i stället för gröt på morgonen bara på ordination
• Indraget fruktfat.”
”100.000 kr för mycket”.
Det leder ofrånkomligen tankarna över till ”ensamkommande flyktingbarn”. Ett sådant barn kan kosta upp till 16.000 kr bara på en dag. På en vecka blir det 110.000 kr.
Hur gamla är dessa ”barn”?
Där kan propagandabilderna tala ett annat språk än verkligheten. Kanske en nalle i famnen kan understryka att det verkligen rör sig om ett litet och hjälplöst barn?
Apropå kostnader och pengar kommer jag att tänka på ett uttalande av journalisten Camilla Qvarfordt i hennes SVT-program ”Veckans brott” häromdagen.
Qvarfordt förfasade över att polisinsatsen vid demonstrationen mot svenskfientligheten i Stockholm i december 2011 kostade så mycket pengar. Dessutom fanns människor som blev irriterade över deras demonstrerande. Journalissan ifrågasatte att dessa extremist-demonstranter borde få samhällets skydd.
Vilket i sin tur får mig att tänka på vad Paulo Roberto konstaterat om journalister på SR/SVT: de lever i sin egen värld, umgås bara med varandra, saknar verklighetskontakt, vet föga om hur vanliga människor känner, bryr sig heller inte om den saken, kan jag tänka mig. Kolla 0.50 in på denna film.
Vilket leder över till en annan film, kring SVT-bevakningen av nämnda demonstration:
Här kastar ”motdemonstranter” flaskor och andra föremål mot de lagligt demonstrerande.
I Malmö tillhör det numera vardagen för räddningspersonal – polis, brandkår och ambulans – att bli utsatta för stenkastning och andra attacker under sin yrkesutövning.
Senaste nytt i detta sammanhang är att även brevbärare och tidningsbud angrips. Detta har gått så långt att posten i vissa områden tvingas utrusta brevbärarna med överfallslarm.
Ett projekt att hitta ”lokala brevbärare” har misslyckats.
Det var i Malmö som det nystartade Tryckfrihetssällskapet (efter dansk modell) höll sitt första möte i januari 2012. Initiativtagare: journalisten Ingrid Carlqvist.
Ett vällovligt initiativ för att värna ytterandefriheten i Sverige. All heder år Carlqvist för detta! Samtidigt gör jag kanske – just för hennes skull – klokt i att inte berömma för mycket. Som ”psalmerna går” i dagens Sverige gäller det att inte drabbas av ”applåder från fel håll”.
Jag har vid det här laget blivit en etablerad ”rasist” av värsta slag (receptet att bli stämplad är enkelt: framhärda bara i krav på minskad bidrags- och fjärrinvandring). Detta är Ingrid Carlqvist nog medveten om, så för några år sedan hörde hon av sig till mig. På BGF-sidan hade jag citerat ur en artikel som hon skrivit om dansk kriminalpolitik. Hon bad mig ta bort den, vilket jag gjorde.
Det är helt utan skadeglädje jag nu får bekräftat hur det funkar med katten på råttan, råttan på repet i dagens sjuka svenska samhällsklimat. Senaste nytt är således att Per Ström hoppar av medverkan från ett möte för den nystartade föreningen, där det var tänkt att diskutera genustokerier.
Ströms motivering:
”Nu har det kommit till min kännedom att Roland Poirier Martinsson hoppat av föreläsningen, efter att han gjort research. Det har fått mig att också läsa på om Tryckfrihetssällskapet, och vad jag fick fram får mig att också ställa in min föreläsning. Det förekommer främlingsfientliga värderingar som jag inte delar och inte vill förknippas med.”
Per Ström medverkade f.ö. nyligen vid en pubträff, som blev invaderad av tokfeminister, med DN:s Maria Sveland i spetsen. Hon har tidigare kopplat ihop Per Ström med den norske massmördaren Breivik. På träffen fällde hon uttalanden med innebörden att alla män bär en kollektiv skuld för vissa mäns övergrepp mot kvinnor.
Då kan jag inte undanhålla en undran: bör i så fall inte män från arabländer bära en särskilt stor skuld?
Av allt som kan summeras tycker jag ändå att vårt lands högsta politiskt förtroendevalde – statsminister Fredrik Reinfeldt – intar en särställning, med en helt ointaglig ledning. Något grövre än vad han presterade på Pressklubbens träff direkt efter riksdagsvalet 2010, hur skulle det gestalta sig?
Kolla 3.30 in på denna film:
Kring BGF-historik, se även:
http://www.bgf.nu/haxeri/oo.html
PS – senaste nytt:
Stockholms kommun TROLLAR MED KNÄNA
PPS
En film från 2008: HÄLSNING FRÅN TEXAS
Filed under: äldreomsorg, Blågula frågor, bok, brott, debatt, demografi, demokrati, diskriminering, ekonomi, ensamkommande, extremism, film, folkpartiet, godhet, invandring, kostnader, kultur, massmedia, mångkultur, media, moderater, motstånd, orättvisor, pk, propaganda, sd, svenskfientlighet, våld, Yttrandefrihet | Tagged: bok, brottsbekämpning, demokrati, ekonomi, ensamkommande flyktingbarn, extremism, film, invandring, kostnader, kultur, mångkultur, media, moderater, motstånd, orättvisor, pk, propaganda, sd, våldet, Yttrandefrihet |
Jan Millds blogg 
Reportern på plats vid demonstrationen frågade dialogpolisen om han hade svårt att hålla tillbaka känslorna när han hörde vad demonstranterna sa. Exakt VAD de sa informerades man som tittare inte av – förutom några få sekunders utdrag av ett tal. Qvarfordt frågade även Leif GW om lämpligheten i att de överhuvudtaget får demonstrera, då folk ju blir ”upprörda” av ”såna” åsikter.
Hur många ”upprörda” krävs det för att få tysta folk?
Detta bör intressera dig jan, hittade detta när jag googlade ensamkommande + sysselsättningar
http://misslyckande.wordpress.com/2012/03/12/701/
En överraskande och positiv kunskap är självfallet att en stor majoritet av dessa barn/ungdomar hade släktingar som väntande på dem i Sverige, och att några förenades med familjen åren efter det att de hade fått permanent uppe-hållstillstånd. De ungdomar som inte hade någon anhörig i Sverige, och som heller inte fick hit någon från hemlandet som kunde axla föräldraansvaret, visade sig ta en helt egen väg till en tillfredsställande livssituation som unga vuxna.
I mitt material har de etablerat transnationella kontakter med sina anhöriga var de än har befunnit sig, i hemlandet eller någon annanstans i världen. De har ända sedan ankomsten till Sverige varit uppfyllda av oro för sina anhöriga och har haft en mycket stark drivkraft att söka information och kunskap kring var familjemedlemmarna finns och vad som hänt dem.
Det är åter igen en gedigen sammansättning som Jan Millds presenterar.
Kanske finns där en vemodighet.
Samtidigt är kanske verkligheten den att internationella politiska och ekonomiska ”stororganisatörer”, och ”storplanerare” ser på Sverige, och tänker:
– ”Sverige har oändliga vidder av mark, skog och jord. Här finns enorma ytor, som är obebodda. Hit kan vi forsla uran, när det är färdiganvänt, för att begravas och slutförvaras, långt ner i urberget, långt bort från människor. Avfolkningen av landsbygden och inflyttningen till städerna går allt fortare. Vi bygger större städer helt enkelt. Mängder av jättestora städer går att bygga i Sverige. Och mängder av människor går att få plats i Sveriges stora och vidsträckta land. Minst 50, kanske 100 miljoner får plats….”
Vem vet?
Vem äger Sverige egentligen?
Tror inte det är medborgarna egentligen. Det finns visserligen enskilda jordägare och markägare, en del som äger relativt stora markområden, och stora gårdar, men ”ägarna” av produktionsindustri och all annan industri inräknad, är nog de som sätter ned ”sina fötter”, och bestämmer vartåt ”vindarna skall blåsa” och ställer ”kraven”? (De politiska vindarna alltså.)
Har man bara totalkontroll över i princip all massmedia, inklusive alla massmedieproducenter i alla former, samt också kontroll över skolväsendets innehåll, universiteten, och också politiska partiformationer, samt alla andra myndigheter och inflytelserika områden, så är det nog egentligen inte så stora möjligheter för de medborgare som ”har motsatta åsikter” i frågor som rör dessa storplanerares planer? Som alltså då skulle innebära en motsatt ”kurs” än den ”utstakade”, eller riskera att i alla fall sätta ”käppar i hjulet”?
Även dessa eventuella ”käppar i hjulen”, är då nog i så fall räknade med, och bearbetas då med hjälp just av de ”rätta, känsliga och effektivaste verbala stämplingarna och anklagelseorden?
Som då effektivt får de flesta som är angelägna om sina egna försörjningsmöjligheter, och arbeten, att avlägsna sig själva från att sammankopplas med någonting, eller någon, som verkar hysa ”förbjudna tankar”?
Vem vet……
EU är ett ganska långt framskridet projekt, som tydligen ändå ”majoriteter” trots allt ”tror på”? Och allt fler unga människor verkar bli alltmer amerikaniserade, internationaliserade, globaliserade och ”fria”?
Gränslösheten fortskrider… .
Och plötsligt kommer alla (kanske) en vacker dag vakna upp och upptäcka att de är fullkomligt ofria, och totalt förslavade?
Eller kanske inte?
Trivseln i just ”friheten” kommer kanske att vara total och utan någon som helst känsla av förlust.
Och alla som då inte ”håller med” vad majoriteterna anser ÄR helt enkelt inte ”fria” människor? Och då automatiskt heller inte ”goda” människor?
De ÄR då istället just ”ofria” människor och också potentiellt ”onda” människor som tänker ”förbjudna tankar”?
Demokrati, vad är det?
Vem vill ha, eller behöver då egentligen någon demokrati?
När majoriteten bestämmer att de inte vill ha någon annan demokrati än den de har, och genom att de är majoriteten, så är det just demokrati, där just majoriteten bestämmer att majoriteten inte vill ha någon annan frihet och demokrati än just den som majoriteten har…
Alla som säger eller tänker någonting annat än ”majoriteten”, de tänker fel.
Det anser i alla fall majoriteten…..
+:(
Synnerligen starkt inlägg. Om foket skulle nås av detta budskap vore det slutet för massinvandringen.
Jag har aldrig använt politiskt våld och kommer säkert inte att göra det heller, men den där Reinfeldt skulle jag vilja sopa på så att inte ens Filippa skulle känna igen honom. Och inte hans fyllo till farsa heller.
Från Pär Ström själv vet jag detta. Anledningen till avhoppet var inte att han tog avstånd från Tryckfrihetssällskapet utan att han inte ville utsätta sig för det hat som han väntade sig om han deltog.
Sabuni är något så ovanligt som en ärlig politiker. I debatter lyssnar hon alltid på alla och svarar med sin ärliga mening. Som svart och kvinna var det givet att hon togs in i den folkpartistiska värmen, men när det visade sig att hon hade karaktär så åkte hon ut.
Du sa en gång att en svensk fascism inte skulle se ut som 30-talets uniformerade rörelse. Så rätt du hade. Det vi har idag är ett totalitärt fascistoidt samhälle vars företrädare klär sig i kostym och slips samt i kjol och knytblus. Denna nya klass härskar med åsiktsterror och den mest utstuderade lögnpropaganda. De driver det nyligen fredsälskande Sverige till att delta i de blodiga krigen som leds av de som enligt PK-bibeln är urtypen för det goda – En kvinna och en neger.
Min sista pusselbit är klar om ”barnen”
Varför ska någon tjäna 100.000 tals kronor på ”barnet” om den rest hit med släktingar, har släktingar i Sverige?
http://misslyckande.wordpress.com/2012/03/13/704/
Sid 79
Det visar sig att de ensamkommande barnen kan
delas in i tre grupper med avseende på vilka familjerelationer som omgav
barnen vid an-komsten. En stor grupp ensamkommande barn hade släktingar
i Sverige. En mindre grupp kom till Sverige tillsammans med släktingar,
varav några ock-så förenades här med släkt. En grupp barn hade varken
sällskap till Sverige eller släktingar som tog emot dem, de var med
andra ord helt ensamma vid ankomsten.
Sid 79
Av de unga vuxna som nu bor i Sverige var det 48
personer, det vill säga sju av tio som hade släktingar i den utvidgade
familjen vid ankomsten till Sveri-ge. De flesta hade kännedom om att
barnet skulle komma. Några få var över-rumplande av barnets ankomst. Tre
av dessa barn reste också hit tillsammans med släktingar (se nästa
avsnitt). Barnen har sedan tagits om hand av det vi i Sverige betecknar
med ”släktingar” (syster, kusin, mormor osv.), och som de själva
benämner ”min familj”. En önskan från inblandade myndigheter var
Sid 81
Av de 68 unga vuxna som bor i Sverige och som
tidigare förenats med släkt-ingar här (52 personer) är det 20 personer
som återförenats med föräl-der/föräldrar/syskon i Sverige efter att ha
fått permanent uppehållstillstånd (tabell 8.5). Samtliga unga vuxna vars
förälder/föräldrar/syskon kommit hit hade som tidigare konstaterats
redan släktanknytning i Sverige. Oftast har förälder/föräldrar och
syskon anlänt vid olika tidpunkter och familjeåterföreningen i Sverige
har ofta tagit flera år i anspråk. Oftast har den påbörjats något/några
år efter att de unga fått PUT.
Utmärkt av Milld. Det som Milld ansåg redan för flera år sedan, att Sverige håller på att byta ut sin befolkning mot primitiva hjärntvättade människor med låg IQ och som ofta är ointresserade av kunskap, (såvida det inte gäller möjligheter till att leva ett arbetsfritt liv), pågår oavbrutet. Men Hur skall Sverige kunna hävda sig i den globala konkurrensen med att försörja folk som bara föder barn, – vilka i sin tur bara föder barn..? Ansåg redan för ca 30 år tillbaka, att Sverige släpper in fiender innanför sina egna gränser. Att ständigt retirera och dra sig undan konflikter som kunde rensa upp PK-klimatet leder inte till någon framgång. Därför fortsätter förfallet. Anser också, att ingen förändring kommer att ske genom att vi bara kommenterar här eller på andra bloggar. Det enda som nu återstår enligt min mening är ett folkligt uppror med vapen mot kriminella styrande, samt vissa av dem skapade myndigheter, typ DO och alla andra som vill förslava oss. Men hur skall ett lidande folk få tag i vapen? Att försvara sig själv är ju förbjudet i tandlös svensk ”lag”! Den allmänna värnplikten är ju också avskaffad numera! / Finlandssvensk 68-årig pensionär (utan gevär)
[…] https://janmilld.wordpress.com/2012/03/12/skymningsland/ […]
ANNIKA HAMRUD KALLAR TRYCKFRIHETSSÄLLSKAPET NAZISTER
http://www.tryckfrihet.com/
Svenska Tryckfrihetssällskapet bildades för för några månader sedan och har redan fått en officiell naziststämpel. Betecknande citat från en artikel av mångåriga DN-medarbeterskan Annika Hamrud i Dagens Juridik:
”Men det nystartade sällskapet Tryckfrihetssällskapet är inget av detta. Istället är det konstigt nog ett sällskap där rättshaverister diskuterar med nazister. – – –
I helgen fick den konservative debattören Roland Poirier Martinsson klart för sig vad sällskapet står för och drog sig ur en debatt han tackat ja till. Sedan gjorde den kontroversielle ´jämställdisten´ Pär Ström detsamma. Ingrid Carlqvist snickrade då ihop en konspiration om att dessa personer skulle ha stoppats av någon slags vänstermaffia och hon uttalade: ´En dag kommer sanningen att segra. En dag kommer de fega att få stå till svars för att de förvandlade Sverige till ett DDR´. Carlqvists tal om tryck- och yttrandefrihet gäller helt enkelt bara henne och de som stödjer henne. Andra som uttrycker sina åsikter ska ställas till svar [= svars] för sitt svek mot sanningen. – – –
För Ingrid Carlqvist släpper in personer från de allra mest våldsamma, antidemokratiska och hatiska organisationer som finns i Sverige. Om det är ´politiskt korrekt´ att inte delta i samma sammanhang som människor som såväl i teorin som praktiken hyllar våldet är det lätt att inse att politisk korrekthet är att föredra.”
http://www.dagensjuridik.se/2012/03/tryckfrihetssallskapet-har-passerat-rattshaveristadiet
Anm.: Annika Hamrud är, utöver att tillsammans med sin registrerade partner Elisabet Qvarford ha skrivit den oikofoba ”Svensk, svenskare – ett reportage om Sverigedemokraterna”, särskilt berömd för sin bok Queerkids:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/manligt-och-kvinnligt/queerkids-barn-av-var-tid_444259.svd
[…] mer om Skymningslandet hos Jan Milld. Like this:GillaBli först att gilla denna […]
Hur ska PK eliten svara på dessa argument? Hur? 🙂
Jan – Det är serverat! Jag behöver inte gissa mig fram längre!
http://23misslyckande.wordpress.com/
Ensamkommande 2004 – 2011 – 11.000 – 5,3 miljarder
Ensamkommande räddningen?
Fördubbling ensamkommande – klarar inte dagens
Positiv grundinställning med ensamkommande
Skåne: miljardminus budget – 1000 ensamkommande 733 miljoner?
Skåne: sjukhus spara 450 milj – 1000 ensamkommande 733 miljoner?
Malmö: spara 260 miljoner – råd med 1186 ensamkommande?
Malmö: stadsdelar måste spara – råd med ensamkommande?
Malmö: vårdpersonal dyr – råd med ensamkommande?
Malmö: hemlösa dyra utgifter – råd med ensamkommande?
Fattiga invandrarbarn 11.000 månad – ensamkommande 733.000 per år
Hur har det gått för barnen?
Billig arbetskraft?
Är dom barn?
Barnkonventionen – bli utnyttjad mot vinst?
Rädda barnen – månadsgivare utomlands
Unicef – världsförälder 100kr månaden
Flyktingbarn 3,50 kr dag – ensamkommande 1900kr
Ensamkommande 1900kr dygnet – detta får fadderbarn
Barnfattigdomen ökar – Hur många ensamkommande?
100.000 fattiga invandrarbarn – 11.000 ensamkommande barn
Föräldraförsäkringen: 180kr dag – Ensamkommande 1900kr dygnet
100 lapp skillnad fattigt barn – Ensamommande 1900kr dygnet
[…] Galenskapen i Sverige fortsätter att växa exponentiellt. […]
[…] Det blev en kommentar på bloggen, under “Skymningsland”. […]