Sagopartiet trolleristerna

 

Ett av de partier som jag en gång varit medlem i har ju namnet ”Miljöpartiet”.  Varför gick jag i början av 1990-talet med där?

Förmodligen till stor del av samma skäl som så många väljare är redo att rösta på detta parti: miljön känns som en viktig fråga, att bidraga till en bättre miljö upplevs som behjärtansvärt. Och om ett parti bär ”miljö” i sitt namn kan man tro sig bidraga till en bra miljö genom att ge detta parti sitt stöd.

Det krävs dock inte mycket av eftertanke och faktagranskning för att kunna upptäcka det verkliga förhållandet: det parti som registrerat namnet ”Miljöpartiet de gröna” förtjänar att kallas något annat. Klart är att dess politik inte bidrar till en bättre miljö för oss som bor i Sverige.

 

Så här skriver Julia Caesar i ämnet idag:

”Tänk på ett politiskt parti. Tänk på en samling illusionister, inbegripna i ett kroniskt pubertetsuppror mot alla auktoriteter och bestående värden. Ett ansvarsbefriat, i alla bemärkelser grönt gäng som företer alla tecken på att hata sitt fosterland och vill känna sig riktigt supergoda genom att öppna Sveriges gränser för hela världen – samtidigt som de säger sig vilja värna miljön. Det är Miljöpartiet Illusionisterna i ett nötskal.

Konkurrensen är stenhård – ändå utnämner jag miljöpartiet till Sveriges samhällsskadligaste parti. Det är ett parti av luftslottsbyggare med sagor och vackra lögner som sitt signum. Tyvärr tror många på miljöpartiets sagor. Men petar man lite på luftslotten rasar de ihop till ynkliga små högar. Varken miljöpartiets miljöpolitik eller deras gränslösa invandringspolitik är politiskt trovärdig. 

I den pågående snabba nedmonteringen av det svenska välfärdssamhället spelar miljöpartiet en avgörande roll. Den oheliga alliansen mellan miljöpartiet och den sittande alliansregeringen har på kort tid drivit invandringspolitiken ännu längre ut i extremismens yttersta träskmarker och satt demokrati och sunt förnuft ur spel. Regeringen gör vad som helst för att utan egen majoritet klänga sig fast vid makten, medan miljöpartiet fnaskar med vilka partier som helst som ger dem fritt spelrum för deras invandringsextremism.”

• Spontant kommer jag först att tänka på förslaget om snabbtåg från valrörelsen 2010, tillsammans med Mona Sahlin. Den idén har sedan dykt upp igen från Mp-håll, och det sänder vibbar.

Bakom anar jag en önskan om att ”ligga på framkant” och en föråldrad föreställning om vad som är ”utveckling”. Närmare bestämt att kunna ständigt förflytta sig, och det snabbt.

 Snabbtåg tar betydligt mer energi än normaltåg. Snabbtåg kräver helt korsningsfritt i sin väg.  Vi har snö i Sverige på vintern, och – empiriskt – ju modernare tåg desto mer problem.

Även bortsett från Peak Oil och en stundande energikris är snabbtåg feltänkt för svenska förhållanden.

• Ett mer grundläggande exempel är den fysiska miljö och den kultur som Mp bidrar till att skapa genom sin invandringspolitik.

En eskalerande brottslighet,  ekonomisk otrygghet, växande orättvisor och ett dåligt debattklimat. Många skolor saknar en undervisningssituation. I vissa stadsdelar är det farligt att röra sig utomhus, även dagtid. Bilar och förskolor bränns upp, hela bostadsområden vandaliseras.

• Ett tredje exempel har också samband med invandringen, nämligen befolkningsökningen i Sverige.

I själva verket är vårt land redan överbefolkat. Som nordligt beläget ställs större krav på energi för uppvärmning samtidigt som underlaget för hållbart lantbruk är kärvare än söderöver.

Detta senare tas upp i en högintressant artikel av Karl-Olov Arnstberg på Newsmill den 5/5 -13.

 Arnstberg:

”En enkel definition på ‘grönheten’ är att de eftersträvar ekologisk balans. Detta i sin tur betyder rimligen tre övergripande mål. Sverige ska klara

1.  att föda sin befolkning med egenproducerade livsmedel.

2. sin egen energiförsörjning.

3. fastlagda klimatmål

Maria Ferm förklarade i Expressen den 25 november förra året hur partiets klimatpolitik hänger samman med den fria invandring som Miljöpartiet tydligare än något annat riksdagsparti gjort sig till talesman för: ‘Miljöpartiet har en vision om en värld utan gränser, där alla har en möjlighet att flytta, men där ingen tvingas fly. En värld där människor kan bo och verka där de så önskar. /…/ Miljöpartiet vill att flyktingbegreppet moderniseras så att också klimatflyktingarna omfattas av flyktingbegreppet i FN:s flyktingkonvention…’

Det som Maria Ferm inte säger, och troligtvis inte heller förstått, är att det är avsevärt mer påfrestande för naturen med människor som bor på vår breddgrad, än om de bor i varmare länder. Det handlar inte bara om energiåtgången i vårt kalla klimat utan också om jordbrukskapacitet och konsumtion. Skulle Miljöpartiet sätta miljön i första rummet så skulle det korrekta budskapet till omvärlden vara: Vi hjälper er gärna där ni bor. Kom inte hit, vi är redan nu för många!”

KOA exemplifierar hur en del av vår mat blir föremål för extremt långväga transporter, och fortsätter:

”Idealet är naturligtvis närproducerad mat. Här ligger Sverige illa till. Jordbruksarealen i Sverige är cirka tre miljoner hektar. Den areal som behövs för producera det genomsnittliga livsmedelsbehovet för en person i Sverige är ca 0,4 hektar. Denna siffra kan teoretiskt sänkas till strax över 0,3 ha/person, om andelen vegetarisk kost ökar markant. Detta gör att den areal som odlas i Sverige idag teoretiskt kan föda 6,5 – 9,5 miljoner invånare.”

Om ytterligare en miljon människor ska försörjas i Sverige krävs mer åkerareal. Närmare bestämt skulle 400.000 hektar skogsmark behöva omvandlas till jordbruksmark, motsvarande en 13%-ig ökning av nuvarande jordbruksmark.

”Redan i dag …producerar Sverige mindre än 50 % av den mat som behövs för landets nuvarande befolkning, vilket placerar oss i det absoluta bottenskiktet av Europas, ja till och med världens, länder. …Sveriges självförsörjningsgrad är lägre än på trettiotalet. Leder oroligheter i omvärlden till att importen av livsmedel stryps, blir det svält i Sverige.”

 Sedan kommer en isande sammanfattning, om hur överbefolkat Sverige idag är:

”…är Sveriges maximala befolkning vid 100 % självförsörjningsgrad antagligen ca 10 miljoner invånare. Observera att detta är taket teoretiskt sett. Praktiken känner vi redan, med en livsmedelsproduktion som trots en ekologiskt sett problematisk konstgödning inte klarar ens hälften av Sveriges nuvarande folkmängd.

   Många invandringsförespråkare anser att Sverige har kapacitet att ta emot många invandrare eftersom landet är glest befolkat. Emellertid, om kravet är en hundraprocentig nationell livsmedelsförsörjning är Sverige redan nu kraftigt överbefolkat.”

På energisidan är läget också alarmerande. När jag läser vad KOA där skriver går tankarna till den svenska journalistkåren. En del av förklaringen till att Mp kommit undan med en så ohållbar politik ligger ju i att nästan hälften av Sveriges journalister har Mp-sympatier.

”Såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet vill lägga ned kärnkraften. Båda partierna vill också satsa på en mer elintensiv järnväg, liksom de förespråkar en övergång från bensin och diesel till eldrivna bilar. Också industrins elbehov ökar om vi vill behålla vår roll som I-land.

Med andra ord, elförbrukningen stiger brant i ett så kallat grönt samhälle. Den fråga som måste lösas är hur all denna energi skall produceras. Vattenkraften kan enbart ökas marginellt, även om vi tillåter utbyggnad av skyddade älvar. Kanske kan vi bättra på siffrorna med att utnyttja all tillgänglig areal för odling av energiskog? Med tanke på att Sverige redan nu har en av Europas lägsta självförsörjningsgrader på livsmedel känns det inte särskilt attraktivt. Återstår alltså vindkraft, även om intresset även där är i dalande.

   Idag förbrukar Sverige ungefär 150 TWh per år. Kärnkraften svarar för 60 TWh medan landets 1400 vindkraftverk levererar 7 TWh. Där kan man börja räkna. Tänker vi oss att Sveriges energibehov med den gröna satsningen fördubblas under en tioårsperiod, ett ganska modest antagande, så måste antalet vindkraftverk teoretiskt sett trettiodubblas, vilket leder till siffran 42 000 vindkraftverk. Därmed är emellertid inte elförsörjningen tryggad. Vindkraftens tillgänglighet är visserligen hög men dess verkningsgrad är på årsbasis relativt låg. Den verkliga elproduktionen från vindkraft är enbart 20 % av den teoretiska. Bara för att täcka bortfallet av dagens kärnkraft med vindkraft krävs därmed ca 300 TWh utbyggd vindkraft. Tyvärr så räcker det ändå inte under kalla perioder utan då måste diverse koleldade kraftverk köras igång. Alternativet är att Sverige ger upp ambitionen att vara självförsörjande på energi och istället förlitar sig på elimport.

   Sverige är idag heller inte självförsörjande på nödvändiga varor som kläder, skor, elektronik, kemikalier, bensin etc. Självförsörjningsgraden på dessa varor sjunker förstås proportionellt med ökad befolkning. Laborera nu med tanken att vi ska ha fri invandring i denna ytterst pressade energisituation. Nedlagd kärnkraft, ett grönt samhälle och fortsatt massinvandring är en omöjlig kombination.”

 

”Sammanfattningsvis: på våra breddgrader finns ett stort energibehov vilket påverkar våra utsläpp och miljöambitioner. I varmare länder kan skördar bärgas mer kontinuerligt under året och det finns inte samma behov av förvaring. Att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle är därför inte lika svårt i ett tropiskt land som det är här. Med ett globalt perspektiv är det mer skonsamt för miljön att jordens befolkning är mer koncentrerad i varma än i kalla länder.”

PS

Under år 2012 färdigställdes bara 26 000 bostäder i Sverige, en ökning på 30 procent från året före. Sätt det i relation till en invandring på totalt c:a 100 000 personer per år. Det finns inget kvar för svenska ungdomar som inte är beredda att skuldsätta sig över öronen.