• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Ett annat Sverige

Gates of Vienna publicerades den 8/5 -13 en text om Sverige, skriven av ”Baron Bodissey”.

sweden

 Adjö, det Sverige som var. löd rubriken.

Här återges delar av artikeln, i översättning till svenska:

”Sverige är ett lätt mål för kritiker av mångkulturalismen. Bland dhimminationerna i Västeuropa är Sverige ledande (med Storbritannien tätt i hälarna). Lägg till detta Sveriges märkliga sociala modenycker, som könlösa toaletter – nyspråk för att slippa hänvisningar till ett visst kön – knullborgarmärken för politiska ledare, etc, och Sverige blir en perfekt måltavla för kommentatorer som siktar mot socialistiska och progressiva vansinnigheter.

Men det finns ett annat, helt annat Sverige. Kalla det Sverige-som-var. Jag tänker inte på det gamla hegemoniska Sverige, Sverige för tre eller fyra århundraden sedan, som bedrev utdragna krig mot Ryssland och Polen och sög åt sig en stor bit av Danmark.

Nej, du behöver bara gå tillbaka ungefär ett hundra år för att hitta ett annat Sverige. Det var en dynamisk, kreativ nation som var ledande i världen inom naturvetenskap, teknik, matematik, och industri. Dess medborgare – med undantag för samerna och de finsktalande, och de irriterande nästandanskarna i Skåne – var etniskt homogena. De var, på det stora hela, intelligenta, uppfinningsrika, ärliga, sparsamma, arbetsamma, samarbetsvilliga, och inställda på allmän välfärd. Deras samhällssystem, känt som ‘folkhemmet’ , föraktades av oss som ogillar socialism. Men för svenskarna fungerade det. För ett tag. 

Så vad hände? Hur skedde omvandlingen av Sverige-som-var till Sverige-som-är?

 fraga

 ”…under dessa decennier av sötebrödsdagar när det fanns ett överflöd av unga arbetstagare i skatteunderlaget, var det svenska systemet för att ta hand om de äldre en beundransvärd framgång. När man läser om Sverige-som-var kan man se varför progressivt sinnade människor hyllade den svenska socialismen som modell för resten av världen.

Ändå kunde det svenska systemet knappast ha fått efterföljare i flertalet andra samhällen eftersom det bars upp av nationella särdrag som är utmärkande för Sverige. För att fungera effektivt krävde Folkhemmet en befolkning som var kulturellt homogen och inställd att hålla sig till social konsensus. Ärlighet, sparsamhet, och flit var väsentliga för att systemet skulle fungera. Den svenska karaktären, med dessa egenskaper i överflöd, och det ideala – en hel nationalstat som fungerade som en utökad familj – var resultatet.

Detta system är nu i färd med att falla sönder. Efter att ha läst om Sverige-som-var blir den djupa ilska som nu sjuder bland medborgarna i Sverige förståelig. Om de bara vågade tala om det, skulle deras åsikt låta ungefär så här: ‘Titta på vad vi en gång hade! Hur kunde vi kasta bort det? Vilka förrädare är ansvariga för det försämrade tillståndet i vår nation?’

Som tidigare nämnts var ändå den svenska välfärdsstatens dagar räknade till följd av demografin. Dock skulle systemet sannolikt har hållit ihop ännu under flera decennier om inte det mångkulturella vansinnet smittat ner Sveriges politiska klass. Genom att bjuda in hundratusentals oassimilerbara parasitära tredje-världen-invandrare garanterade de politiska planerarna den tidiga nedläggningen av Folkhemmet och hindrade möjligheten till en ‘mjuklandning’ för den svenska välfärdsstaten.

Genom denna bisarra passion för att översvämma landet med analfabetflyktingar – likt en förgörande hjärnhinneinflammationssmitta – dränerades det som återstod av Sveriges överskottsresurser och förde fram till den nuvarande krisen.”

Sedan ställer skribenten samma frågor som jag andra invandringskritiker med mig hela tiden ställt, och fortsätter att ställa:

”Den mest förbryllande aspekten av hela denna eländiga verksamhet är varför den elit som förde Sverige till den nuvarande situationen någonsin trodde att det skulle fungera.

 Huvuddragen av vad de förväntade sig är uppenbar: genom att bjuda in tusentals unga invandrare och deras familjer skulle dessa fylla på den minskande gruppen av arbetstagare som med sina skatter ska försörja alla åldrande svenskar när dessa inte längre tillhör arbetskraften.

Ändå, med en hastig blick på de sociologiska aspekterna av migrationen ser man att det bara krävs ett minimum av intelligens för att urskilja hur detta system var dömt att misslyckas – och svenskarna, som nämnts ovan, är ett ovanligt intelligent folk. Hur kunde de misslyckas med att inse den katastrof som låg i beredskap för dem?

Vad är felet med dem?

 fraga2

 

Den viktigaste förutsättningen för ett fungerande välfärdssamhälle i Sverige är att den drivs av svenskar, för svenskar. Tänkesättet hos dem vars skatter finansierar det och de som tar emot dess fördelar måste vara, ja, svenskar. De måste vara människor som värdesätter arbete framför sysslolöshet, som har en medfödd aversion mot att lura systemet, som har en grundläggande förståelse för plikten att bidra till den allmänna välfärden. Finns inte dessa egenskaper så kan systemet inte göra annat än att misslyckas.

Varför var detta faktum så svårt att erkänna? Varför var det så svårt att förstå att somalier och kosovoalbaner och irakier inte alls är som svenskar? Hur kunde någon med en IQ över rumstemperaturen misslyckas med att förutsäga hur nykomlingarna skulle extrahera allt de möjligen kunde från det svenska förmånssystemet, samtidigt som de skulle sätta in så lite som möjligt i det?

Att bjuda in från tredje världen är inte samma sak som att bjuda in finländare, eller norrmän, eller till och med danskar. De ‘nya svenskarna’ härstammar till stor del från rovdjurskulturer, det är oupplysta samhällen där någon utanför stammen, eller ens den närmaste klanen, är ett objekt som skall exploateras. Ur deras synvinkel är det svenska välfärdssystemet manna från himlen, en oväntad sådan som bara väntar på att skördas och konsumeras av familjen och klanen. Sådan frikostighet! Sådant överflöd! 

Ingen i Puntland eller Pristina eller Karbala hade någonsin upplevt ett sådant överflöd av rikedom som bara ligger där och väntar på att tas.

Kasta in islam i mixen, och du har det aktuella läget i vilket det moderna mångkulturella Sverige har stigit ned. Men allt var så förutsägbart. Detta, som de säger, är inte rocket science. Varför var det så svårt att förutse?

fraga3

Varför är det även nu, tre decennier senare, så svårt att förstå? Processen är i full gång. Slutresultatet är tydligt. Resultatet är matematiskt oundvikligt. Hur kommer det sig att alla de matematiker och ingenjörer av vilka Sverige har överflöd är oförmögna att förstå sådana enkla grundläggande fakta?

Jag har inget svar på dessa frågor. Sverige är inte unikt, det är bara ledande i detta vansinniga huvudstupa rus in i den mångkulturella gropen med resten av västvärlden i hälarna.

Masshypnos, kanske. Kollektivt vansinne. En härjande epidemi av politiska prioner i hjärnan hos makthavarna. Den galna kosjukan av mångkulturalism.

Jag kan inte tänka mig en bättre förklaring. Kan du?

 mupp 

Läs även:

Liberala överbud