Hjältinnor

Här en text som jag aviserade om i lördags. Den gäller motsatsen till mediaoffentlighetens pk-kvinnor – vad jag vill kalla ”hjältinnor”. Svenska kvinnor som i tysthet gör oegennyttiga insatser för andra svenskar, vilka hamnat i nödläge. De hemlösa.

Antalet hemlösa i Sverige uppskattades år 2005 till 17.800. Den aktuella siffran tio år senare ligger på cirka 34.000 – alltså en dramatisk ökning.

Hemlös är inte detsamma som uteliggare. Innebörden är att man saknar egen fast bostad, de flesta hemlösa har någon akut och tillfällig lösning.  Antalet uteliggare har uppskattats till cirka 300.  Stora osäkerheter kan dock ligga i uppskattningar, mörkertalet kan vara högt.

I SvD 2014 skriver två akademiker från Lund:

”Hemlöshet innebär inte bara avsaknad av tak över huvudet. Flera vetenskapliga studier har visat att de hemlösa har svårt att utnyttja sina medborgerliga rättigheter, som att rösta i allmänna val, ta del av samhällsinformation och så vidare. Deras handlingsförmåga är mer begränsad än för oss andra. De får stå ut med förnedrande myter och stereotyper, och möts ofta av myndigheternas orimliga krav och bestraffande åtgärder. Få har någon anknytning till den ordinarie arbetsmarknaden. Avsaknaden av bostäder gör att de i praktiken är utestängda från den. Hemlösa är alltså en mycket sårbar grupp, inte bara fysiskt utan också politiskt.”

Sedan bär det s.a.s. iväg i politisk korrekthet:

”Grupperna som konkurrerar om bostäder eller tillfälliga logier i Sverige har ökat och blivit mer differentierade. Det skapar oro i samhället. Vi har både tidigare i historien och i Europa i dag sett hur krafter börjat ropa på lag och ordning och vill förbjuda tiggeri och utesovande på allmänna platser eller vill begränsa den fria rörligheten.

Det finns också en fara i att man börjar ställa olika grupper mot varandra eller vill begränsa invandringen för att det finns en brist på bostäder och att vi inte kan lösa situationen för våra egna medborgare. Det kan i sin tur underblåsa främlingsfientligheten och öka motsättningarna i vårt samhälle, även mellan olika grupper hemlösa.”

”En generös svensk flyktingpolitik ger många fördelar…”

En komplikation ligger alltså i att hemlösa svenskar under de senaste åren fått en allt påtagligare konkurrens av utlänningar som kommit till Sverige och blivit hemlösa. På sistone har ju skett en formlig invasion av romer från Balkan – tiggare med bostadsproblem.

Konkurrensen ligger på samtidigt tre plan:

1. Resurserna är begränsade. Med fler i bostadsnöd blir det svårare för kommuner och hjälporganisationer.

2. Som erfarenheter visat kan romer vara påstridiga, baxa sig före så att utsatta svenskar trängs undan.

3. Hållningen från de instanser som ska hjälpa kan också vara att se i första hand till behov och önskemål hos utlänningar.

Ett tecken på det senare utgör ”City i samverkan” – där är det inte fråga om att hjälpa nödlidande svenskar:

”Eftersom vi varje dag ser hur människor far illa på Stockholms gator vill vi försöka hjälpa. Vi är övertygande om att den hjälpen gör mest nytta just nu på plats i Rumänien. Därför har vi tillsammans med Stockholms Handelskammare tagit initiativ till denna kampanj,..”

Likaså Erikshjälpen.

Och Stockholms Stadsmission.

Från Stockholms Handelskammares webbsida:

”Genom ett unikt samarbete mellan näringsliv och biståndsorganisationer vill vi visa vilka möjligheter som finns när organisationer arbetar tillsammans. Det är många som pratar om frågan kring utsatta EU-medborgare som tigger, men inte så mycket görs…. Vi har inte alla svar, men vi tror att vi gemensamt – näringsliv, organisationer, myndigheter, allmänhet och politiker – har tankar och idéer kring vad som kan och behöver göras.

– Vår utgångspunkt är att invandring är bra och berikande,…”

Till bilden hör då att EU redan förser Rumänien med mångmiljardbelopp, just för att bistå romer i landet.

---

Vad skulle hända om några skulle ta ett initiativ i rakt omvänd riktning?

Tänk om några svenskar fick för sig att hjälpa just andra svenskar, som hamnat i nöd?

Just detta gjorde Sophie Larsson och Magdalena Zsuzanna Ekenkrantz !

Ur Nya Tider, 46/15:

”Det finns en grupp människor som helt verkar falla mellan stolarna i Sverige. De hemlösa svenskarna. De får nästan inget utrymme i media och få organisationer finns till för dem. Men det finns eldsjälar. Magdalena och Sophie driver Facebookgruppen ’Stoppa EU-tiggarna och hjälp våra svenska hemlösa’.

På helgerna kan man se dem i Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. De syns lång väg med sina orangea västar och mössor med tryck där det står ’Hemlös’ och en svensk flagga. Med kramar och leenden tar de hand om dem som lever i utkanten av samhället.

I över ett år har de varit ute på gatorna i Stockholm för att ge de hemlösa svenskarna stöd och medmänsklighet. De delar ut mat, varm dryck och kläder till dem som behöver. Men de två tjejerna gör mer än att bara dela ut mat och kläder. För de hemlösa är de en stunds kärlek och trygghet.

Deras engagemang bygger på egna erfarenheter. De båda tjejerna vet om att samhället inte längre fungerar när det kommer till att ta hand om de mest utsatta i samhället.

När Nya Tider är på plats en lördag eftermiddag är det fullt av folk bakom tunnelbaneuppgången vid Björns trädgård. Hemlösa får en kopp kaffe, en smörgås och tjejerna frågar om de behöver varma kläder eller skor.

Omsorgsfullt provar de ut jackor och tröjor. De delar ut mössor och kramar om de hemlösa och pratar med dem. Det hela är mycket uppskattat.

– De här tjejerna är hjältar för oss. De pratar med oss, ger oss en kram och en macka, säger Krister som levt ett hårt liv. Trots detta så kan han brista ut i ett jätteskratt och dra en och annan vits.

Att tjejerna gör en otrolig insats och skillnad märks av. Många som kommer är till en början nedslagna och frusna, deras blickar är tomma och det verkar inte finnas någon ork alls i dem. Tjejerna tar snabbt hand om dem som anländer. De erbjuder varm dryck och stärkande ord. Efter bara några minuter kan man se en gnista i ögonen hos många och en del av dem börjar le.”

Men!

Får man verkligen göra så?

Inrikta sig på att hjälpa just andra svenskar?

Sophies och Magdalenas förehavanden visade sig kunna upplevas som stötande – de blev kontroversiella:

”Det är dock inte alla som uppskattar de två tjejernas närvaro och de får ta emot en hel del kritik när de är ute. De får ofta höra från uppretade romska tiggare och ’finare’ frivilligorganisationer att de är rasister.

– Vi är inte några rasister. Vi prioriterar helt enkelt. På samma sätt som våra politiker gör. Men politikerna har lagt prio på fel saker. Därför ser det ut som det gör i dag i samhället, säger Sophie.

När Nya Tider är på plats observerar vi många romer som trängs och försöker sno åt sig av mat och kläder. Så fort de blir påkomna spottar och svär de. Fräser ur sig rasistord och pekar finger. De två tjejerna tar det hela med ro, men de säger samtidigt att det är ansträngande.

Många vänstergrupper har protesterat mot frivilliginsatsen för de hemlösa. Vi ser en kvinna som står med armarna i kors vid tunnelbaneingången och tittar buttert på när de svenska hemlösa får gratis fika. När vi går fram och pratar med henne beskriver hon sig som typisk vänster och antirasist, och anklagar tjejerna i orangea västar för att styras av en nazistisk agenda.

– De spär på rasismen och nazismen i samhället. De väljer ut en specifik grupp de vill hjälpa. Så gjorde nazisterna med. De hjälpte bara sina egna, de ariska.

NyT: Man gör samma sak på Centralstationen. Många som är här nekas hjälp på Centralen. Där hjälper de bara flyktingar, säger man. Hemlösa svenska nekas konstant mat eller vatten.

– Det är helt annorlunda. De flyr från krig.”

”Orsaken till att tjejerna satte igång med att hjälpa hemlösa svenskar var att de märkte av att när tiggande romer började dominera gatubilden så verkade fler och fler svenskar stå utan hjälp. Romerna konkurrerade helt enkelt ut de hemlösa svenskarna, menar tjejerna. De berättar att de började med att gå på Centralen och dela ut kaffe till svenska hemlösa. Det hela växte med en Facebookgrupp och nu är det organiserat så att de står i Björns trädgård på helgerna. Det vet de hemlösa och kommer dit.

Det har funnits hemlösa och socialt utslagna länge i Sverige, berättar Magdalena. Det är inget nytt. Men det var först när de tiggande romerna kom som folk började engagera sig.

– Varför fanns det ingen tidigare som brydde sig om de hemlösa svenskarna? undrar Magdalena.

NyT: Det är många som vill engagera sig, hur tar man bäst kontakt med er?

– Vi har vår Facebooksida och där kan man nå oss. Annars är det bara att komma hit de dagarna vi står här. Eller också kan man mejla sophie.larsson@yahoo.se.”

---

Tiggare, inresta från andra länder just för att tigga, borde inte vara svenskars problem. Nu sitter vi till följd av EU med en tre-månaders-regel för ”arbetssökande” från andra EU-länder. Detta skulle kanske kunna vara hanterbart om vi samtidigt hade en gränskontroll som höll reda på dessa personer – med koll på när de kom, och att de åkte hem igen om de inte funnit arbete. Och att det funnes en jojo-regel om karenstid innan en ny tre-månaders-sejour kan påbörjas.

Dessa s.k. EU-migranter, som får vara i Sverige under max tre månader för att söka arbete, tar med sig sina barn som svenska kommuner, pga galna politiker, måste ordna skolgång för – absurt!

---

Låt mig avslutningsvis uppmärksamma en text av Patrik Engellau, ”Svensk heder”.

Engellaus poäng där är att vi etniska svenskar, även när vi råkat riktigt illa ut i livet – utan både arbete och bostad, kanske också med missbruksproblem – ändå bär på någonting särskilt, någonting värdefullt.

Utgångspunkten är filmen ”Tjuvheder”:

”Den handlar om den undre världen och hur livet ser ut där. Med undre världen menas i det här fallet inte knarkmaffiornas, bankrånarnas och de internationella tavelstöldernas värld… Här avbildas i stället tillvaron för samhällets förlorare, knarkarna, alkisarna, pundarna, heroindetaljisterna, socialbidragstagarna, välfärdssamhällets uslaste klienter, poliskunderna, socialklienterna, kort sagt folk som hamnat i lägen där man själv faktiskt kunnat hamna om de personliga omständigheterna inte varit så gynnsamma. Hyggliga svenskar som hamnat snett,.. riktigt, jävla snett.”

”Jag trodde då att det skulle bli blod och våld, men det blev det inte. Tvärtom beskrevs en svensk subkultur, visserligen utblottad, förljugen, aggressiv, oförskämd och ociviliserad, men ändå på något märkvärdigt vis schysst och solidarisk.”

”Nu ska jag inte romantisera, men slutintrycket är att människor i denna undre värld, trots all brottslighet och allt ömsesidigt svek, ändå beter sig mot varandra med en sorts respekt och värdighet. Och socialarbetarna och snutarna är omtänksamma, hederliga och hyggliga.

Även när den är som sämst har vår svenska kultur någon sorts anständighet.”

Även på samhällets botten finns bland svenskar vissa hedersbegrepp,.. men är så fallet även i samhällstoppen?

För att klara bidragsförsörjningen av anstormande utlänningar är regeringen nu beredd att ta upp miljardlån utomlands.

Detta har aldrig varit aktuellt för att klara tillvaron för utsatta grupper av svenskar!

Alla människors lika värde?

---

Mer

http://www.nyatider.nu/eva-bergqvist-ett-medborgerligt-foredome/

https://janmilld.wordpress.com/2015/03/08/karringar-som-forstor/

http://www.undertallen.se/2015/11/saxen-som-klipper-sonder-samhallet/

https://janmilld.wordpress.com/2014/06/13/feminist-punkt-slut/

http://www.fnurra.se/2015/12/29/godhetshycklarna/

Totalt krig?

Bilden här syftar på en konferens nyligen för SKL – politiker inom Sveriges Kommuner och Landsting.

Thoralf Alfsson, den 25/3 2015:

”Statsminister Stefan Löfven höll ett tal som även tog upp invandringen och vilket ‘fantastiskt driv’ alla asylsökande har, som exempel nämnde Löfven det somaliska bandylaget från Borlänge. Alliansregeringen satsade på etableringsreformen och jobbcoacher, Löfven skall istället satsa på individanpassad SFI och enkla jobb för att lösa integrationen. Det är lätt pinsamt att lyssna på allt önsketänkande.

Matz Dovstrand (SD) fick chansen att ställa en fråga till Löfven och tog upp den stora invandringen och att det behövs 38 000 nya bostäder varje år för täcka upp för en invandring på ca 100 000 personer. Stefan Löfven svarade med de vanliga naiva flosklerna vilket rev ner stora och intensiva applåder från de drygt 410 ombuden som representerade partierna i 7-klövern. 

Jag fick lite känsla av väckelsemöte över den intensiva uppslutningen för dagens invandringspolitik. Kom ihåg att det handlar om ledande politiker från landsting och kommuner. Alla lika indoktrinerade! Att dessa politiker skulle byta fot om invandringen finns inte på kartan.”

Politiker inom Sveriges kommuner och landsting borde om några nu kunna inse konsekvenserna av den massiva probleminvandringen till Sverige. Ändå blir det bara hallelujah och hyllningar av Stefan Löfven.

---

Mina tankar går till Joseph Goebbels tal i Sportpalatset i Berlin den 18 februari 1943, där han fick åhörarna i extas inför tanken på ”det totala kriget”.

Lyssna här:

Mer film här.

---

Jag tänker också på Moskvaprocesserna, med början 1936, för att krossa all opposition. Massorna mobiliserades då för att fördöma de åtalade – på bilden nere till höger ett möte i en fabrik i Moskva, där arbetarna krävde (banderolltexten): ”Utplåna Trotskijs och Zinovjevs mördarliga – detta är det arbetande folkets krav”.

Alla arbetarna räcker upp sina händer, som bekräftelse på att de stöder den förda politiken.

I Sovjetunionen riskerade man verkligen livet om man inte instämde i lovsångerna till ledaren, Josef Stalin. Det gällde s.a.s. att inte vara den som först slutade applådera på partikongresser.

Även om demokratin i Sverige nu har sina stora brister så har vi inte ett förtryck av det slaget – inte än, i varje fall. Ändå agerar ombuden på SKL-mötet som vore de på ett väckelsemöte.

Varför???

---

Merit Wager publicerade just på sin blogg ett brev från en moderatkvinna, som bra sammanfattar situationen:

”Det är förödande att politiker och journalister inte verkar lyssna på vad vi i befolkningen säger utan avfärdar oss som rasister, främlingsfientliga hatare eller i bästa fall som oupplysta och bakåtsträvande dumfånar. Och det är förödande att en stor del av befolkningen inte vågar säga vad de tänker i ett land som av politikerna sägs vara en humanitär stormakt. I min värld är en rasist en människa som till exempel angriper eller diskriminerar en annan människa på grund av hennes hudfärg. Man är inte rasist för att man med rätta kritiserar exempelvis asylbedrägerier.

Det har gått väldigt långt när man inte ‘får’ säga (utan att naglas vid någon offentlig skampåle) att Sverige ska ge asyl till människor som har rätt till det, men inte till någon annan. Vad är det för rasistiskt med det? Det handlar ju bara om att alla ska behandlas lika inför lagen. Det handlar också om att vara varsam med skattepengar och att ha koll på vilka som släpps in i landet så att både den egna befolkningen och Sveriges grannländers befolkning kan känna sig trygga med att myndigheterna inte släpper in människor i landet med exempelvis avsikt att begå terrorbrott.”

Brevet i sin helhet kan läsas här.

---

Men flyktingströmmarna har ju ökat så mycket, främst genom kriget i Syrien. Måste Sverige då inte ställa upp?

Kriget i Syrien har pågått i fyra år, och gör tillvaron svår för många syrier – javisst. Men: varför pågår detta krig?

Jo, därför att ”rebellerna” fått ett massivt stöd från olika länder, däribland Saudi-Arabien.

Detta krig måste upphöra, men inte så att rebellsidan segrar. Facit av en sådan seger har vi redan från Libyen 2011. Skulle Assad i Damaskus störtas blir konsekvenserna katastrofala för befolkningen.

Sverige har ju genom löfvenministern Margot Wallström kritiserat Saudi-Arabien för dess interna förhållanden. Väsentligt mer angeläget vore ett krav om att Saudi-Arabien upphör med sitt ekonomiska och militära stöd åt rebellerna i Syrien.

En komplikation i det sammanhanget är dock att även Sverige givit ekonomiskt stöd åt rebellsidan…

Med det stödet har Sverige bidragit till att förlänga kriget och medverkat till att skapa de stora flyktingströmmar som SKL-politikerna nu tar till intäkt för sin extremism – där att ”ta ansvar” innebär att i Sverige sätta utlänningars intressen före egna medborgares. Utsatta grupper av svenskar är nu övergivna.

---

Ett annat moment är att Sverige inte har någon kontroll över i vilken utsträckning de personer som söker asyl är flyktingar, eller bara välfärdssökare. Mycket tyder på – standardkrav, brottsbenägenhet, attitydproblem – att den senare gruppen kan utgöra en överväldigande majoritet!

Konkreta åtgärder skulle kunna sättas in, om den politiska viljan finns:

• återinförande av fungerande gränskontroller 

• eventuell asylansökan måste lämnas in vid gränsen

• giltiga id-handlingar en förutsättning för uppehållstillstånd

• inga bidrag, ingen social service, åt den som är i Sverige illegalt.

---

Mer

Har ingen tänkt?

Hur har man tänkt?

Hiskelig kostnad

I Bildts fotspår

Löfven, statsminister

Svenskt terrorstöd

110 svenska skattemiljoner

Mörkläggning, blogg:  Skuldkomplexet

Fredagsbio3: Muppministrar

S-ledaren Stefan Löfven fattade alltså det obegripliga beslutet att gå i koalition med Miljöpartiet för att bilda en minoritetsregering.

Och totalt 24 ministrar – varför så många?

SvD skrev:

”Stefan Löfvens ministerlista innehåller många överraskningar, men den stora gåtan torde ändå vara det stora antalet ministrar. Några titlar väcker mer frågor än de ger svar. Vi har numera, exempelvis, en Strategi- och Framtidsminister, en Gymnasieminister och en Folkhälsominister. Det är klart att det blir en del kohandlande när två partier ska samsas om regeringen, och att man kanske får uppfinna någon ny titel för att kunna blidka bägge parter – men hela 24 ministrar?”

Så stora har regeringarna inte alltid varit.

År 1917 bildades också en koalitionsregering, mellan liberaler och socialdemokrater, med partiledarna Nils Eden och Hjalmar Branting.  Den regeringen hade bara 10 ministrar.

Per-Albin Hanssons s-regering 1932 hade fortfarande inte mer än 12 ministrar.

Tage Erlanders regering från 1951 hade 17 ministrar.

När Olof Palme tog över 1970 drog det dock iväg, med ungefär samma antal som nu Stefan Löfven.

---

Veckans fredagsbio – den tredje i ordningen – granskar tre av de sex miljöpartisterna i regeringen:

• Gustav Fridolin

• Åsa Romson

• Mehmet Kaplan

---

Beträffande Fridolin tas upp 

– dels hans konstant överfyllda plånbok, kommenterat av Jimmie Åkesson

– dels hans insatser som skolminister.

---

Åsa Romson har sedan sitt tillträde som MP-språkrör 2011 verkligen ”bjudit på sig själv” genom att antal färgsprakande uttalanden.

Bl.a. tas i filmen upp

– båtmålandet

– libyenuttalandet 2011

– tunnelbanedeklarationen.

---

Beträffande bostadsminister Mehmet Kaplan tas upp

– dels hans jämförelse av IS-rebeller med finlandsfrivilliga

– dels hans inhopp som ”biträdande utrikesminister”

(uttalandet av Thomas Gür är det jag som läser upp, med något förvrängd röst, för att skilja ut det från det som är mina ord).

---

Här kommer filmen:

 

Till detta kan fogas uppgifter om partisympatier inom våra massmedia.

En undersökning har visat att om Sveriges journalister skulle avgöra Sveriges riksdags sammansättning skulle Miljöpartiet få  41 procent av rösterna.

Än tydligare blir Miljöpartiets dominans på Sveriges Radio och Sveriges Television – där får MP egen majoritet, där är 54 respektive 52 procent av alla journalister miljöpartister!

---

Och alla miljöpartisters arbete har givit resultat:

---

 

---

 

Läs/se/hör mer:

Arnstberg: Extremliberalerna

Bostadsministern: Växande frågetecken

Boken Mörkläggning: Miljöpartiets invandringspolitik

Fredagsbio2: Sjöstedt och SÄKERHETEN

Fredagsbio1: Tar Löfven ANSVAR?

Revolutionsregering?

”Är det en revolutionsregering som vi fått med Stefan Löfven som statsminister och mupparna vid rodret? Utan att Löfven avsett det och utan att han själv förstått saken.”

”Kommer Löfven-regeringen att så till den grad tydliggöra alla galenskaper, så grovt provocera svenskarna, av det till slut förmår gemene man att reagera?”

Så skrev jag just i samband med presentationen av min första film i serien ”Fredagsbio” – ”Tar Löfven ANSVAR?”.

Här ska jag utveckla fyra moment kring vår nye statsminister och hans muppregering:

---

1. Opolitisk ansats

I skoldebatten ser han inte elefanten/mammuten i salen. Indirekt kanske han gör det, med talet om särskilda ”utmaningar” i invandrartäta skolor, men ansatsen blir i grunden opolitisk.

Löfven väjer för problemets orsaker och åtgärder som utgår från dessa. Istället blir hans recept att pytsa in mer pengar, där han själv får agera jultomte. ”Resurser” är hans lösenord – skattebetalarna och upplåning ska lösa problemen.

Som erfarenheten redan visat är ”mer resurser” ingen lösning. Detta saknar dock betydelse för statsminister Löfven.

---

2. Floskel-excesser

Bland dagens politiker finns ju gott om floskelproducenter. Oneliners.  Vandrande pratbubblor.

T ex Erik Ullenhag, Jan Björklund och Annie Lööf. Det ligger kanske i linje med råd från valstrateger, om vad som krävs för att nå ut i dagens medieverklighet.

Stefan Löfven har på kort tid hunnit lämna många bidrag till floskelarsenalen. Tomheten och falskheten i flosklandet illustreras tydligt med det uttalande jag fick med 7.25 in i fredagsfilmen. Han säger sig se och höra SD:s väljare, men utan att på något sätt erkänna de problem som förmådde drygt 800.000 väljare att SD-rösta.

Eller tag allt tal om ”alla människors lika värde” och  ”demokratisk värdegrund”. Det har inte hindrat mobbingen av sverigedemokrater.

---

3. Fundamentalism och blockering

Det finns ”inte vi och dom”, således existerar inga etniska svenskar, med intressen att försvara. Uppmärksamhet åt invandrarrelaterade problem blir liktydigt med att ”söka syndabockar”, vilket är ägnat att generera ”främlingsfientlighet”.

Denna politiskt korrekta fundamentalism leder till en blockering. Den skapar en oemottaglighet för kritik och blindhet för problem.  Den står i vägen för nödvändiga åtgärder, omöjliggör lösningar.

Ett antal mindre kommuner runtom i landet närmar sig snabbt ekonomisk ruin och en social avgrund pga asylanttillströmningarna. När nu olika kommunpolitiker protesterar och sänder ut nödrop finns det ingen i regeringskansliet som förstår allvaret.

Runt storstäderna växer antalet laglösa områden, dit det är farligt för etniska svenskar att bege sig och där ambulans, brandkår och polis inte längre kan arbeta obehindrat. Polisen har gjort rapporter om situationen, men var finns de politiker i ansvarig ställning som reagerar?

Paulina Neuding i SvD den 30/10 2014:

”Häromdagen publicerade polisen en rapport om områden i Sverige som har kommit att präglas av gängkriminalitet på ett sätt som underminerar staten. Det handlar om grovt våld i offentligheten – som den senaste tidens skjutningar – öppen narkotikahandel, upplopp, hot mot vittnen och utpressning mot företagare.

Det är områden där posten periodvis inte velat dela ut brev (Seved i Malmö), dit ett fraktbolag inte vågat göra leveranser (Rinkeby), ambulans väntar in poliseskort för att köra in (Rosengård i Malmö) och där polisen inte längre vågar kliva ur bilarna (Koppargården i Landskrona). 55 områden allt som allt.”

Bostadsmarknaden har nu kollapsat och regeringen Löfven utlovar en ”bostadsmiljard” – samtidigt som inflödet fortsätter av ett par tusen nya bostadsbehövande varje vecka.

---

4. Antiintellektualism och dumhet 

Regeringen Löfven blixtbelyser ett problem i vårt moderna samhälle: hur få fram bra ledare?

Var hitta personer med nödvändig kompetens, till ledande funktioner?

Ingen i den nya regeringen saknar förmodligen den rätta ”värdegrunden”, men hur är det med fackkunskaper och livserfarenhet? Hur är det med egen tankekapacitet, analysförmåga och handlingskraft? ”Politik är att vilja”, lär en tidigare s-ledare och statsminister ha sagt…

Vill de ens svenska folkets väl, eller är de mest besjälade av en pk-agenda och snöda egenintressen? Vilka är deras drivkrafter?

Svårt nog är att finna människor med kunskaper, intelligens och energi – här tillkommer också pk-momentet. Som en våt filt lägger sig den politiska korrektheten över debatt och tänkande. Det ger en tillkämpad dumhet.

Jag har svårt att föreställa mig tydligare uttryck för detta fenomen än Stefan Löfven och Åsa Romson – även om konkurrensen där är hård…

---

Läs mer

GULDLÄGE för (S)

Lik i garderoben

Migrationspolitiken sliter sönder

Politisk korruption

Så kan (S) dumpa (MP)…

---

Se/hör mer

Vad säger Annie Lööf?

Pat Condell om Sverige

Explosionen är här!

Lyssna på Göran Rosenberg 6.15 in i denna film.

Vad han där sade – redan på 90-talet – var att någon gräns för invandringen inte får sättas. I rosenbergsk anda har sedan politiken under regeringen Reinfeldt bedrivits.

• När SVT:s Agenda hösten 2012 dristade sig att ställa frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?” steg ett samfällt vrål av avsky ur pk-strupar från Skanstull till Slussen, Hornstull till Danvikstull.

Se denna film (ursäkta om jag där talar litet släpigt, men den var gjord hösten 2012, strax efter en stor skalloperation)

• ”Bakläxa” fick även invandringsminister Tobias Billström efter att ha använt ordet ”volymer”, därmed antydande att en gräns någonstans kan finnas för Sveriges kapacitet beträffande bidragsinvandring.

Sedan uttalade Billström något än mer ”graverande”. I en DN-intervju undslapp han sig: ”…att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.”

”Ett högoktanigt rasistiskt uttalande”, deklarerade sedan Malin Ullgren på DN:s kultursida.

Statsminister Fredrik Reinfeldt tog sin invandringsminister offentligt i örat, varpå denne pudlade och utlovade bättring.

Nu i eftermiddags hörde jag Tobias Billström i radion. Han pläderade för att kommuner ska ta emot fler ”flyktingar”. Flera gånger använde han ordkombinationen ”SOLIDARISKT ANSVARSTAGANDE”. Underförstått: en kommunlednings primära ansvar är inte gentemot kommunens egna invånare, utan gentemot utlänningar från fjärran länder.

Han efterlyste också mer av ”politisk vilja” att ta emot fler utlänningar. Men om denna vilja saknas, därför att en kommuns invånare och företrädare vill något annat än Billström och regeringen – ska inte den viljan då respekteras? Är inte just det, vad som är demokrati?

Flera gånger påpekade Billström också att det antal som nu var aktuellt skulle – utslaget på alla landets kommuner – betyda bara ”36” personer per kommun.

Vad han då bortser ifrån är två moment:

1. Det finns ett perspektiv bakåt. Många kommuner har redan tagit emot många utlänningar, ofta till ett högt pris både ekonomiskt och socialt.

2. Det finns ett perspektiv framåt. Ju fler Sverige tar emot, desto fler söker sig hit.

Thoralf Alfsson:

”Tänk om alla kunde räkna som migrationsminister Tobias Billström. Så enkelt allt skulle bli.

Om bara alla landets 290 kommuner tog emot 36 asylsökande var så skulle allt vara löst enligt Tobias Billström i eftermiddagens StudioEtt.

Orsaken är att Migrationsverket höjt sin huvudprognos med 10 000 asylsökande och det innebär bara 36 personer/kommun. Jag blir mörkrädd när jag lyssnat på migrationsministern! Migrationsverket har höjt sin prognos från 70 000 till 80 000 asylsökande och Tobias Billström pratar endast om dessa 10 000 som det ökat på ca 4 månader.

De första 70 000 var hade Billström tänkt göra av dem?

Var hade han tänkt göra av de drygt 60 000 anhöriginvandrarna som finns i prognosen?

Eller var skall kvotflyktingarna ta vägen?

Sedan får vi heller inte glömma arbetskraftsinvandringen av lågutbildade.

Summerar man ihop dessa grupper så pratar vi om upp emot 150 000 personer som skall ut i landets 290 kommuner. Jag kan försäkra Tobias Billström att det inte är 36 personer/kommun utan snarare är 150 000/290 = 517 personer/kommun.”

Över till Merith Wager, som än en gång kommit med en mycket bra text. Nu är hon ju litet löjlig med sin copyright, men jag dristar mig ändå att återge några citat:

”Under perioden januari-juni 2014 ökade antalet asylsökande till det lilla landet Sverige (9,5 miljoner invånare) med 70 procent. Alltså sjuttio procent!” 

”Det blir intressant att höra var – om någonstans – gränsen går för den humanitära stormaktens generositet på asylområdet. Den går uppenbarligen inte vid katastrofhöga 90.000 asylsökande (budget: minst 20 miljarder kronor…), så var går den? 200.000 om året? En miljon om året? Vem ska betala? Har statsministern och andra politiker haft någon dialog med folket om var deras gräns går? Eller har gått.”

”Någon/några har hittat på att man inte ska ‘ställa grupper mot varandra’. Det ska man självklart göra och det görs också, hela tiden. Politikerna ställer ständigt äldre mot yngre, invandrade mot svenskar, arbetslösa mot icke arbetslösa etc. Så då kan vi också ställa bostadslösa svenskar mot hitkommande asylsökande. Svenskar som inte kan flytta hemifrån för att det inte finns bostäder medan bostäder ordnas åt helt nykomna som inte betalat en krona i skatt i landet. Fast det ska man inte tala så mycket om för ‘humanitet kan ju inte mätas i pengar’. Att tänka är dock inte förbjudet. Än. Men är det humanitet att låta landets folk – som väl nog folkrättsligt måste anses ha vissa rättigheter av hävd och långvarig tradition i sitt land – stå tillbaka och se för dem helt främmande människor ta över de bostäder som de trodde var till för dem?”

”Vilka är det ni anser att ni är ’humana’ mot, Sveriges regering och riksdag?”

DEN GRUNDLÄGGANDE FRÅGAN, som mer borde ställas, är:

varför kommer så många asylsökande till Sverige?

Arnstberg/Sandelin konstaterade i sin nya bok att andelen bifall ökat år från år:

Här ligger naturligtvis en anledning till att Sverige är så mycket mer populärt än andra länder. Man föredrar Sverige, eftersom chansen att få stanna här är som störst. Man behöver inte ens dokumentera sin identitet.

Och även om man skulle få avslag kan man stanna kvar, och åtnjuta sociala förmåner som överträffar vad landets egna invånare får ta del av. Det är klart att sådant lockar!

Den andra delen av frågan gäller antal asylsökande i stort, för Europa som helhet. En bidragande orsak är naturligtvis alla krigen. Är de helt ofrånkomliga, som några slags naturkatastrofer?

Nej, de är skapade av människor eller mäktiga grupperingar av människor. Expansionen av den nu aktuella ISIS i Irak och Syrien är ju till stor del en konsekvens av USA:s krigande och vapenleveranser, direkt eller via lierade.

Sverige borde höja sin röst mot den aggressiva USA-politiken.

Det skulle dock förutsätta en annan utrikesminister!