Några reflexioner utifrån NI-seminariet den 29/1.
Som jag framhöll i mitt tal kan min hållning till såväl Sverigedemokraterna som Nationaldemokraterna karaktäriseras som ”kritiskt stöd”, dvs
1. erkänna och lyfta fram när partiet gör något bra
2. kritisera när partiet gör något dåligt
3. uppmuntra till bra ställningstaganden.
Just ”kritiskt stöd” var för övrigt rubriken på min första krönika i Nationell Idag, år 2008.
Slutklämmen där blev:
”Det rymmer givetvis en fara i om många knyter förväntningar till Sverigedemokraterna, om partiet kommer in i riksdagen och om det sedan inte lever upp till dessa förväntningar.
Just därför är det viktigt att ett stöd till SD från början är just kritiskt, dvs att det kombineras med konkreta förslag, om ställningstaganden och krav att driva.
Tar SD till sig förslagen är det bra. Gör man det inte är spåret ändå utlagt, för det fortsatta politiska arbetet.
Ett visst parti kan aldrig var något självändamål, det är bara ett medel.”
Det var medvetet som jag valde att i min första krönika vara kontroversiell, för att testa: skulle jag i NI får skriva vad jag själv ville, även då det avviker från redaktionens uppfattning? Det var ju bättre att det tog stopp från början, än att det i ett senare skede skulle bli någon konflikt.
Förvisso knorrade redaktionen, och jag bemöttes av flera inlägg, men jag har alltsedan dess fått skriva vad jag själv vill i mina NI-kolumner.
På seminariet hade Vavra Suk en minnesbild att ”problemet” med min första krönika var att den var alltför kritisk mot SD, men så var det alltså inte.
I andra sammanhang, före valet 2010, pläderade jag för att SD borde avstå från att kandidera kommunalt i Södertälje och ND avstå från att kandidera i riksdagsvalet. Ingetdera blev fallet, men jag anser fortfarande så hade varit klokt att göra.
Vad jag nu arbetar för är att alla sverigevänner – SD:are, ND:are och partilösa – ska kunna samlas bakom tabloidprojektet.
Pdf-filen till eftervalstabloiden har nu putsats ytterligare, och ligger klar för leverans till tryckeriet.
Det finns plats för fler utdelare: se till att sätta även din ort på Sverigekartan!
Se även här och här.
Filed under: motstånd, Nationaldemokraterna, Sverigedemokraterna, tabloid | Tagged: motstånd, nd, sd |
Jan Millds blogg 
Efter cirkusen med Petzäll i SD.
Hur mycket vettigare hade det inte varit med en mogen kvinna bland de 20 än denne 22årige playboy.
Jag tog efter dig Jan och personkryssade Anna Hagwall men här står vi nu. Kanske kan Anna få chansen under Petzälls ”timeout”
Det kritiska stödet kommer efter, eller när mandatperioden närmar sig sitt slut, bestå i att värdera hur SD har voterat; men framförallt vilka motioner de har lagt och vad dessa handlat om. Varför detta är intressant, är också för att de kommer visa vilka andra partier som ställt sig för/emot. Det blir stoff för den Sverigevänliga sfären att kampanja vidare med.
I vilket scenario som helst kommer jag aldrig att bidra till att riksdagens enda Sverigevänliga parti kommer ställas mot något som är ”sverigevänligare”, särskilt inte på ponerade grunder. Det vore katastrofalt om de nationellt sinnade skulle frångå att ställa ”sverigevänligt” mot direkt ”sverigeskadligt”. SD bör aldrig ställas emot t.ex ND. Vi är flera årtionden från det.
Den nationella tanken måste bestå i att riksdagens enda sverigevänliga parti försvagar de andra ”skadliga” partierna, och därefter i takt även bli ”radikalare” – eller att det alternativt då gett utrymme för ett än ”sverigevänligare” parti att komma fram.
Aldrig ”Sverigevänligt” emot ”Sverigevänligare”, det har inte Sverige råd med.
Är det mot något som jag har skrivit, som du här polemiserar mot?
Jag pläderade alltså för att ND skulle avstå från riksdagskandidering i valet 2010.
Inför valet 2014 får vi väl se tiden an.
Men det handlar inte bara om kandidering i val och om arbete i parlamentariska församlingar. Det måste bedrivas ett kontinuerligt opinionsarbete. Det är tanken bakom tabloidprojektet.
Politiskt bör alla sverigevänner kunna samlas bakom vissa moment:
1. Demokrati och yttrandefrihet.
2. Sekulär stat.
3. Nationellt självbestämmande.
Vi vet ännu inte om SDs väljarstöd hade sitt uppsving på temporära ”missnöje”-, ”röra om”-röster etc, även om opinionsmätningar efter valet språkar om en stabilisering för partiet kring 5%+. Den inledande Sverigevänliga fasen är således fragil, och det kan räcka med att ett av de gamla partierna bara via skarpare retorik i kommande valrörelse 2014 skjuter det hela i sank. Det är en fråga om huruvida SD av egen kraft lyckats ta sig in, eller om partiet färdades på en policyström i samhället man för tillfället var ensam om att tillgodose. (Det Sverigevänliga informationsarbetet handlar i mångt och mycket om att styra detta till ”rätt” parti, det vill säga partier som kan visa på Sverigevänlig votering och motioner.)
Vem vet, kanske såssarna väljer en ny ledare som inte investerat allt sitt politiska kapital i vansinnet och därför kan uttrycka sig hårdare. Kanske Reinfeldt gör en ”merkel” eller en ”cameron” och uttrycker sig smått nationalistiskt. Även om det är föga troligt så skulle det då är det över, givet att stödet för SD var temporärt snarare än baserat på väljare vilka ser det hela i ett längre perspektiv.
När det gäller ND är det lite väl uppumpat ännu. Vi talar om ett parti som fick stöd av 0,02% av väljarna. Noll komma noll två procent. Det var i valet 2010 i antal röster 1141 stycken. Kudos och inget illa menat till dessa väljare, men alla bör förstå poängen.
Läser annars inte deras Nationell Idag, men vad jag hört är den många gånger småaktig kontra SD, vilket alltså är att anse direkt skadligt eftersom perspektivet blir ”Sverigevänligt” emot ”Sverigevänligare” snarare än ”grad av Sverigevänligt” emot ”Sverigeskadligt”. Skulle 0,02%-partiet kämpa om de 5,7% väjare som röstade på SD, givet att dessa då inte var temporära, så är den Sverigevänliga fasen förmodligen över som båda skulle hamna utanför riksdagen och med hela det Sverigevänliga perspektivet på dagordningen puts väck åter igen.
”Aldrig ”Sverigevänligt” emot ”Sverigevänligare”, det har inte Sverige råd med.”
Jo, det har Sverige definitivt råd med.
Vet du hur många röster ND samt SvP fick?
1150 respektive 6-700.
Det kan tvärtom vara bra om många med hårdare åsikter struntar i att stödrösta på SD. Då kan media inte göra tramsreportage om att SD har stöd av ”onda” nationella, aka ”rasistnazisterna”.
Sverigedemokraterna måste växa till sig rejält till 2014, och då kommer inte några tusen eller rentutav några tiotusen röster spela någon som helst roll.
Blev själv mycket besviken över deras resultat, hoppas verkligen de kommer igång med aktivismen den här valperioden.
Vet inte om du medvetet missförstår vad jag menande skriver. Jag skriver ganska tydligt att SD _kan_ vara ett luftslott, det vet vi inte än, även om opinionsmätningar språkar om stabilisering kring 5%.
I alla fall är inte väljarna redo för något ”rakare” än SD, det ligger tiotals år fram i tiden eftersom blott SDs politik generellt uppfattas radikal i dagsläget och är långt ifrån politiskt normaliserad.
Vi talar om ett folk som är fostrat i ett klimat där man inte sett mycket av någon som helst nationalism på flera årtionden, och där stora delar av ungdomen fostrats att tänka ”vem är egentligen svensk?”. Du skriver själv: ”Blev själv mycket besviken över deras resultat[..]”, så någonstans förstår du nog egentligen hur fragil den nu inledda Sverigevänliga fasen är – samt att den faktiskt uppfattas oerhört radikal. Har du glömt mediernas löpsedel på självaste valdagen? Så hemskt anser fortfarande betydande majoritet av folklagret att SD är.
Att då ställa SD att svara för ”rakare” politik kommer bara att skada, med förmodat resultat 0 Sverigevänliga mandat i riksdagen. Det är ingen högoddsare att medierna skulle nappa och spela ut det i absurdum om ”Sverigevänligt” skulle börja få svara för ”Sverigevänligare”. Men, att låta SD stöta sin politik emot de direkt skadliga partierna i riksdagen kommer innebära en normaliseringsprocess.
Det är bara att inse. Antingen låter man detta ta tid, eller så är det parlamentariskt ”game over”.
Absurdi Alibi:
Nej, jag kommenterade alltså det Silver skrev. 🙂
Att oroa sig över att ND och SvP skulle stjäla ett betydande antal röster från SD är ju bara löjligt som det ser ut idag.
SDs eventuella inflytande står och faller inte med några tusen eller tiotusen röster.
Visst skulle några ”journalister” kunna komma på den smarta idén att spela ut SD mot ND och SvP, och berätta hur de förra mesat till sig. Men hur många ”journalister” skulle egentligen vilja göra något sådant? Då erkänner de samtidigt att de farit med osanning när de beskrivit SD som hemska rasister och bidrar till att normalisera partiet.
Tror det är ytterst få tidningar som skulle vilja pröva det greppet.
Jag förstår förresten inte riktigt vad du menar ser jag nu.
”Att då ställa SD att svara för ”rakare” politik kommer bara att skada, med förmodat resultat 0 Sverigevänliga mandat i riksdagen. Det är ingen högoddsare att medierna skulle nappa och spela ut det i absurdum om ”Sverigevänligt” skulle börja få svara för ”Sverigevänligare”. ”
Hmm.. Är det inte det jag säger i mitt förra inlägg? Att ifall nationella stödröstar på SD (som jag själv gjorde i kommunalvalet, heh) riskerar det bara att skada dem.
Visst kan SD få problem ifall något av de etablerade partierna ur sjuklövern ”tuffar till sig”, men ja, vad har jag med det att göra egentligen…
Det får de fixa själv, förslagsvis genom att skapa mer levande lokalavdelningar med aktivister som har något material att dela ut!
Det är skrattretande att de inte haft något att beställa via webben t ex, förra våren fick de äntligen tummen ur röven och la upp _ett_ flygblad till försäljning på sdu.nu … Då hade material efterfrågats på deras forum under lång tid. Ett flygblad i tiopack var vad de kunde prestera.
Gick in nu och kikade… flygbladet är borta och en pikétröja är allt de säljer.
Här är en bild som visar deras material
SD-kuriren och det berömda SDU-flygbladet. Det kan verka som två olika blad men är i själva verket fram- och baksida. Samt något längst bort på bordet som ser ut som något de själva skrivit ut i skrivare och häftat och/eller vikt ihop. Många exemplar var det i varje fall inte.
Patetiskt är bara förnamnet.
Blågula frågor är tydligen en
kraftigt! främlingsfientligt organisation 🙂
http://lt.se/asikter/debatt/1.1088453-vem-ska-fa-nyttja-stadshuset-
Det är dock ytterst olyckligt ifall SMR & SVP fick ingå i den där träffen, min tro & förhoppning är att dem självmant bara dök upp?
Vad är egentligen problemet med att det finns lite hårdare invandringskritiker?
Hade det varit ytterst olyckligt om ett etablerat parti såsom moderaterna eller kristdemokraterna haft någon representant på seminariet?
Jag förstår inte varför det ska vara okej att umgås eller debattera med personer från etablissemanget, eller läsa deras tidningar, som är extrema åt ena hållet.
När det för väldigt många invandringskritiker är helt tabu att ha samröre med de som faktiskt är på samma sida, bara mer extrema…
Det är konstigt det där.
Det är förmodligen inget problem i sig att det finns ”hårdare invandringskritiker”, men det finns såklart en gräns för hur hårt i förhållande till parlamentariskt(demokratiskt) det kan vara.
Svar till absurdialibi:
ND:s 0,02 % i senaste riksdagsvalet kan inbjuda till raljerande, men många valde naturligtvis att taktikrösta på SD. Potentialen för en rakare opposition är väsentligt större än vad den siffran visar.
Med en ”rakare sverigevänlighet” menar jag att utgångspunkten i pläderandet för en annan invandringspolitik ska vara svenska intressen. Det är inget att be om ursäkt för, att man inser lägets allvar och därav drar rimliga slutsatser. Gärna både godhet och rättvisa som teman, men där ska utsatta grupper av svenskar stå i fokus.
Men jag delar din kritik av NI för ett slentrianmässigt och onödigt småhackande på SD. Där ska jag utveckla mina synpunkter i en kommande bloggtext.
Håller inte alls med! Tycker tvärtom ND och NI håller sig förvånansvärt sakliga när de rapporterar eller behandlar SD, mot bakgrund av att SD är ND:s främsta konkurrent och dessutom genom historien ofta betett sig svinigt mot partiet och dess medlemmar. Jag tänker då på baktalande, hån, raljerande etc.. samma attityd som etablissemanget visar mot SD, visar SD i sin sut gentemot ND. Jmf personer som Tommy Hansson, Björn Söder m fl. Om du nu ska skriva en krönika om detta, borde temat istället vara det OMVÄNDA: SD:s nedlåtande och ogina attityd gentemot ND, full med invektiv och etiketter (”rasister”, ”stollar”, ”brun skit”, ”antisemiter” etc)
Ingen ska undgå saklig kritik.
En del sådan finns att rikta mot SD.
Jag kommer själv att framföra en hel del sådan i mitt förestående till till SD:s riksårsmöte. Vilket inte hindrar att jag samtidigt tar fasta på det positiva som man kan ge Sverigedemokraterna erkännande för.
Men kritik ska aldrig få karaktären att ”ge igen” för oförrätter, då tappar den i tyngd. I fokus måste stå vad som kan gagna den svåra men nödvändiga motståndskampen, i ett läge med detta massiva mediaövertag för pk-iterna.
F.d. statsministern Göran Persson (S) ljuger i SVT:
Till dig som påpekar att ND bara fick 1100 röster 2010. Intressant att minnas är att man fick 10 000 röster redan 2002. Saker och ting hade kunnat utvecklas annorlunda och kan fortfarande så göra
Valmyndigheten anger dessa valresultat:
Val 2002, ND 4.122 röster
Val 2002, SD 76.300
Val 2006, ND 3.064
Val 2006, SD 162.463
Val 2010, ND 1.141
Val 2010, SD 339.610
För mig verkar ND vara en slasktratt för avhoppade/uteslutna och allmänt missnöjda fd. sverigedemokrater. Var och en med sin egen agenda. Ser ingen som helst framtid för det toppstyrda ND där avhoppen duggar tätt. SvP är av samma skrot och korn, white trash i största allmänhet. Det var inte länge sedan det partiet hette NSF och firade Hitlers födelsedag med hakkors på tårtan. Samma personer då som nu sitter i ledningen. Dessa två extremsekter kan man kasta på historiens skräphög, dom tillför ingenting, utan saboterar bara för SD och Åkesson.
Vad menar du?
Vad är det som SD skulle vilja uträtta, men förhindras att uträtta pga ND?
Dom här två extrema sekterna lägger ned mycket möda på att smutskasta SD och kritiserar SD för kritiserandets egen skull. På dom här två sekterna verkar det som om SD inte hade åstadkommit något bra under den korta tid som dom suttit i riksdagen. Bara kritik inget beröm. Det säger en hel del om vad dom själva är ute efter.
Sen detta eviga tjatande om judar och sion. Det är tröttsamt att höra. Kent Ekeroth har förmodligen gjort mycket mer för Sverige än vad dessa två partier tillsammans har gjort. Uttalar sig Ekeroth så avfärdas han omgående som jude och landsförrädare av rasbiologerna inom ND och SvP.
Kom bara ihåg, att åker SD ut ur riksdagen så finns det inget alternativ kvar sen. Att ND eller SvP skulle ens komma i närheten av riksdagen är bara att glömma.
”saboterar bara för SD och Åkesson”
Haha, klockrent. Så andra invandringskritiker som sprider infomaterial och debatterar på nätet om konsekvenserna av den förda invandringspolitiken saboterar endast för Åkesson & Co?
😀
Som själva knappt har någon egen aktivism nu mer (förutom på nätet då, där mängder av enskilda SDare sitter och kämpar var och en för sig, utan något stöd av partiet).
Lustigt värre du.
Undrar för övrigt vad Ekeroth gjort som är så märkvärdigt? Läckt ut listan på flera tusen sympatisörer som ville ha infomaterial eller bli kontaktade av SD?
Ja, det är väl en ganska stor grej, men knappast något positivt.
Har du sett det här klippet förresten Johan?
Varm välkomna till: http://valsamverkanspartiet.wordpress.com/
Ett sätt att komma förbi problemet med bortkastade röster…
Och Johan smutskastar inte ND genom att kalla dem för ”extrema sekter”? Du använder ju exakt samma ”pajkastningsmetod” som du anklagar ND och SvP för att använda. Andra invektiv, men samma metod.
Ett sätt att lösa denna gordiska knut är att försöka ha ett mer sakligt förhållande till andra åsikter.
Du är en god och rakryggad människa Jan Milld. Jag har alltid gillat dig, fortsätt kampen.
Här har vi ett exempel på vad jag menar med att medierna kommer försöka ställa partierna emot varandra i syfte att skada SD, att SD får svara för ett annat ”likvärdigt” partis ”rakare” politik:
http://www.dt.se/nyheter/borlange/article892003.ece
Spelar ingen roll att man delar en åsikt i sakfrågan, man får köpa hela paketet.
Något är konstigt med att engagerade personer för Sverige söker sig till ND. För något år sedan bröt sig ett gäng rättstänkande personer sig ur SD för att bilda något som hette Demokratisk Allians. Det var väl inte allt för många, i stort sett partistyrelsen. Men vad jag noterade, och tyckte var konstigt var, att skälet till utbrytningen var Åkessons artikel i Aftonbladet där han kritiserar islam och musslimerna. En av dom personerna som i massmedia uttalade sig och spydde på m SD sitter numera på en position inom ND. Sen att fürern för ND är i Borlänge och kritiserar islam gör mig förvirrad.
Antag att alla andra invandringskritiska partier än SD lades ned. Det skulle inte förhindra media att smutskasta SD, genom att
a) svartmåla SD-företrädare, inte bara för vad de säger och tycker utan även tillvitas tycka
b) koppla SD till andra individer, som redan svartmålats på detta sätt.
Det är så våra media fungerar. Slutsats: sverigevänner måste skapa egna media. Och det räcker då inte med bara webbsidor och inlägg under signatur.
Jag tror att det är sättet som man uttrycker sig som får nackhåren att resa sig på folk inom media, inte vad man egentligen vill kritisera.
Jag kan ju ex. kritisera förespråkandet av tillväxt, idiotin med att ha 12 barn per familj, invasion, ockupation och jag kan fördömma skärandet i barns genitalier utan att hetsa alls mot en folkgrupp eller mot en speciell religion och helt fritt kritisera detta utan att bli kallad både det ena och det andra. För detta riktar sig inte mot grupper, men mot specifika politiska frågor, mot vedervärdiga beteenden.
Det är detta HELA SD måste förstå om det ska bli någon djävla ordning på nyhetsrapportieringen.
SD har orsakat sina egna problem och lustigt nog har media och etablissemanget gett SD en massa uppmärksamhet för det.
Ovett och sensationrubriker styr media.
/MrHappy72
Vi ska naturligtvis agera med intelligens och inte onödigtvis bjuda motståndarna på några självmål.
Men i grunden kan man inte vara politiskt farlig utan att sedan bli angripen.
De resultat av den pågående MENA-invandringen som du ger exempel på måste ju i slutänden mynna ut i ett konkret krav: stopp för vidare MENA-invandring till Sverige!
Delar f.ö. din syn på svenska massmedia av idag.
Visst kan man bli angripen, men varför lämna öppet mål? Vad är det för intelligent med det?
I nätverket Intelligent Union finns det hopp om intelligens för vi gör allt för att hålla dem ifrån oss.
Genom Intelligent union blir SDs politik, nämligen stoppad invandring, intelligent formulerad, för vi angriper grundproblemet och de verkliga och viktiga politiska sakfrågorna och baserar inte tyckande på religiös krigföring såsom SD gör.