Aldrig mer krig?

Första världskriget, som utbröt 1914, framstår ju som ett av alla tiders största dårskap. Folkmassor hurrade och soldater marscherade entusiastiskt mot fronten.

Laddat var det:

• dels allianserna – trippelalliansens Tyskland, Österrike-Ungern och Italien med trippelententens Frankrike, Storbritannien och Ryssland.

• dels vapenutvecklingen och organiserandet av massarméer. Det fanns t ex kulsprutor.

På västfronten blev det snart ställningskrig. År efter år låg soldaterna nedgrävda i skyttegravar där de hade att uthärda inte bara fiendens beskjutning utan också fukt och kyla, ohyra och sjukdomar. Sedan även gaskrig.

Emellanåt beordrades soldaterna upp ur sina skyttegravar, för att angripa motståndarens ställningar och kulsprutorna där. Även de gånger man lyckades flytta fronten några kilometrar så skedde det till mycket höga pris i dödade och skadade.

Särskilt känt blev slaget vid Somme, som inleddes den 1 juli 1916, där de brittisk-franska styrkorna försökte sig på en offensiv. Under slagets första dag slogs 60.000 brittiska soldater ut, varav 20.000 dödade. När det slaget var över i november hade totalt 1,5 miljoner soldater i dödats.

Adolf Hitler, som var med vid den tyska fronten i väster, blev lyrisk över det tillfälle som situationen gav att manifestera manna- och hjältemod. De flesta reagerade dock på ett sundare sätt, såg massdödandet för vad det var: en måttlös galenskap.

Efter vapenstilleståndet 1918 och  den påföljande freden var det en utbredd och djupt känd övertygelse på båda sidor, att detta krig skulle vara kriget som gjorde slut på alla krig. Europa var överens:

ALDRIG MERA KRIG!

Men hur är läget idag, snart ett sekel senare?
Har vi människor gjort oss av med dessa primitiva hållningar, som möjliggjorde kapprustningen och sedan krigsutbrottet 1914?

Iofs lär inte Frankrike och Tyskland än en gång ramla in i ett krig med varandra, däremot har vi just fått USA med NATO, på ständig krigsfot och med växande aptit.

Vad som stör mig är denna utbredda mentala efterblivenhet – många människor lever kvar i det kalla kriget och har i ryggmärgen att fortsätta ”heja på” den sida de vant sig vid att ”heja på”.

Men vad USA och NATO i dag representerar är förtryck och våld, död och förintelse.