Hur tolka utvecklingen i Europa fram till utbrottet av det tysk-polska kriget 1939?
Hur tolka de påföljande tyska krigshandlingarna – ockupationen av Norge, angreppet på Frankrike och flygkriget mot England?
Var det hela ofrånkomligt, ett resultat av att Adolf Hitler önskade krig?
Var krigandet för honom ett självändamål?
Eller var det för honom bara ett medel?
Var rustningarna och krigandet i själva verket något som han helst skulle ha önskat slippa?
Och hur se på positionen från väst – företrätt av Englands Winston Churchill och USA:s Franklin D. Roosevelt?
Churchill var krigsminister fram till den 10 maj 1940, därefter premiärminister. Roosevelt var USA-president sedan mars 1933. Önskade Churchill och Roosevelt fred?
Det blev tidigt uppenbart, att det var för krig som de två arbetade.
Snart stod också klart, att de inte nöjde sig med mindre än en total och villkorslös tysk kapitulation. Målet var att helt krossa Adolf Hitler och Nationalsocialismen.
Men stannade det vid detta? Var målet att krossa också det tyska folket?
Var det ett mål i sig, att få tillfälle att rusta och släppa bomber?
”Tyskland blir oss för mäktigt, det måste krossas, och jag kommer att göra allt för att inleda denna tillintetgörelse.”
Winston Churchill 1936
Den 1 september 1939 gick Tyskland in i Polen. Den konflikt som låg bakom invasionen gällde i huvudsak två moment:
1. Korridoren som skilde Ostpreussen och Danzig från övriga Tyskland.
2. Behandlingen av den tyska befolkningen i Polen.
Den 3 september förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland, men ingrep inte i Polen. Om polackerna i sin vägran att förhandla med Hitler hade påräknat ett praktiskt militärt stöd i skarpt läge, så uteblev detta.
I det polska kriget hade de tyska stridskrafterna klara order att inte angripa civilbefolkningen i Polen – bombangrepp skulle endast riktas mot militära mål. Polska soldater som kapitulerade skulle behandlas väl – vit flagg skulle respekteras.
I framförallt staden Bromberg utsattes däremot den tyska civilbefolkningen för en massaker den 3-4 september. Det rörde sig där om 1200-1500 offer.
Den 6 oktober var Polen besegrat. Dessförinnan – den 17 september – hade Sovjetunionen gått in i kriget, genom att invadera Polen från öster. Dock följdes detta inte av någon engelsk eller fransk krigsförklaring mot Sovjetunionen.
Resultatet av Tyskland och Sovjetunionens angrepp blev att Polen delades mellan de två. Ett mindre område kring Warszawa gjordes till ett ”generalguvernement”, under kontroll från Berlin.
Måste det tysk-polska kriget i september 1939 leda till ett fortsatt krig? Var det ofrånkomligt att fler länder skulle dras in, och att det utvecklades till ett världskrig?
Besegrandet av Polen följdes i oktober 1939 från tysk sida upp med ett fredserbjudande till England och Frankrike.
Detta avvisades, i likhet med tidigare tyska förslag/deklarationer (maj och december 1933 samt mars 1935).
I sitt tal i oktober 1939 konstaterade Hitler att Versaillesfreden inte längre gällde. Bara på en punkt såg han anledning till ytterligare revideringar, och det gällde att Tyskland borde få tillbaka sina forna kolonier i andra världsdelar, eller andra områden i kompensation.
Här ges alltså ett andra exempel på hur Hitlers politik gick utöver principen att förena alla tyskar i ett område. Kolonialism var honom tydligen inte främmande. Han eftersträvade för Tysklands del en likställighet med England.
Det krig i Europa som sedan fortsatte var ett märkligt ”krig” – i stort sett utan krigshandlingar.
Wikipedia skriver om ”Låtsaskriget”:
”…inga militära operationer förekom på västfronten trots Frankrikes och Storbritanniens krigsförklaring mot Tyskland. Medan den största delen av den tyska krigsmakten, Wehrmacht, stred i Polen bemannade en avsevärt mindre styrka den befästa västvallen, Westwall, mer känd som Siegfriedlinjen, längs Frankrikes gräns mot Tyskland. Fransmännen hukade bakom sin egen starkt befästa Maginotlinje.
Endast ett begränsat franskt angrepp skedde i den tyska gränsregionen Saar den 7 september 1939. Den franska armén trängde 8 kilometer in i Tyskland, dock fortfarande inom räckvidd för Maginotlinjens artilleri.”
”Låtsaskriget, alltså att varken Frankrike eller Storbritannien i handling stred mot Tyskland, gav Polen en känsla av att ha blivit förrått av sina allierade. En förklaring till att inget gjordes för att undsätta Polen var att de allierade inte hade hunnit genomföra sin mobilisering förrän striderna redan var över.”
”De enda militära strider som de allierade utkämpade under låtsaskriget var till sjöss.”
På våren året därpå – den 9 april 1940 – invaderade Tyskland plötsligt Danmark och Norge. Varför?
Denna invasion hade sin bakgrund i att England var på väg till Norge, för att ta kontroll över Narvik och de svenska malmfälten i norr. Det tyska angreppet utgjorde ett försök att förekomma engelsmännen, vilket också lyckades.
Inte bara kunde man därigenom säkra fortsatt tillgång till järnmalm, ockupationen av Norge gav också ett strategiskt bättre läge i det fortsatta kriget mot England.
Till bilden hör att England invaderade Island den 10 maj 1940, efter att Island vägrat ansluta sig till de allierade.
Om engelsmännen hade hunnit före tyskarna till Norge, och ockupera vårt grannland – hur skulle det då ha gått för oss? Skulle Sverige då ha kunnat hållas utanför Andra världskriget?
En månad senare – den 10 maj 1940 – angrep Tyskland Frankrike. Det skedde genom att gå via Belgien och Nederländerna, en manöver som dels undvek den franska Maginotlinjen, dels franska och engelska styrkor. Dessa förmådde inte förflytta sig tillräckligt snabbt, och genom sin blixt-krig-taktik vann tyskarna snabbt ett övertag.
Det finns olika teorier om vilka krigsmål som Hitler här från början hade. Var det bara att upprätta en buffertzon på den franska sidan om gränsen, som skydd mot franska angrepp? Eller var det att – som faktiskt skedde – ockupera hela norra Frankrike, inklusive Paris?
Redan den 14 juni intogs Paris och Frankrike kapitulerade den 22 juni. Kapitulationen undertecknades i samma järnvägsvagn i vilken tyskarna undertecknat vapenstilleståndet i november 1918. Norra Frankrike blev efter nederlaget en av Tyskland ockuperad zon, södra delen blev det beroende Vichyfrankrike.
Intressant i detta sammanhang är också Dunkerque. Det handlade där om ödet för den brittiska expeditionskår på 10 divisioner, som naglades fast vid kanalkusten.
Wikipedia:
”I slutet av maj inledde de brittiska och franska styrkorna vid Dunkerque en enorm evakuering. Hela 335 000 allierade soldater lyckades fly från Frankrike till Storbritannien. Evakueringen möjliggjordes av att de tyska förbanden av skäl som aldrig blivit riktigt klargjorda stoppade offensiven mot Dunkerque…”
”De tyska trupperna trängde ut den brittiska expeditionskåren tillsammans med stora franska styrkor mot Engelska kanalen. Genom en omfattande insats – inte minst genom allmänhetens bistånd – lyckades man ta hem en stor del av expeditionskåren, cirka 338 000 man.
Allt vad som fanns i fråga om fartyg och båtar (inklusive fritidsbåtar) uppbringades i södra England och med hjälp av dem fördes soldaterna från Dunkerques stränder till moderlandet. Huvuddelen av de franska styrkorna och all brittisk materiel blev kvar på stranden.”
För England blev det både ett moraliskt nederlag och en förlust av stora mängder krigsmateriel.
Evakueringen möjliggjordes av att tyskarna stoppat sin offensiv, lät dem undkomma.
Varför? En förklaring kan vara att Hitler önskade en fredsuppgörelse med engelsmännen och inte önskade ha dem som fiender.
Inom den brittiska statsledningen fanns nu också röster för en fredsuppgörelse med Tyskland.
Wikipedia:
”The May 1940 War Cabinet Crisis was a confrontation between Winston Churchill, newly appointed as the Prime Minister of the United Kingdom, and Viscount Halifax, the Foreign Secretary, which took place between 25 and 28 May. Halifax believed that in view of the successful German invasion of France and the encirclement of British forces at Dunkirk the United Kingdom should explore the possibility of a negotiated peace settlement with Adolf Hitler. Churchill outmanoeuvred Halifax by calling a meeting of his 25-member Outer Cabinet, to whom he delivered a passionate speech…”
Vad var här innebörden av det tyska fredsbudet?
En uppgift på webben säger så här:
”Hitler offered total cessation of the war in the West. Germany would evacuate all of France except Alsace and Lorraine, which would remain German. It would evacuate Holland and Belgium, retaining Luxembourg. It would evacuate Norway and Denmark. In short, Hitler offered to withdraw from Western Europe,..”
Kan det stämma? Skulle Hitler vara beredd att gå så långt som till att utrymma både Frankrike och andra områden?!
Ja, kanske:
Enligt webbsidan Tomatobubble förmedlades redan i maj, genom kontakter i Sverige, ett tyskt förslag med innebörden att Tyskland kunde tänka sig att åter lämna ockuperade länder.
Dock inget gensvar från London.
Till detta återkom Hitler i ett tal inför den tyska riksdagen den 19 juli. Rubriken var ”En sista vädjan till förnuftet”. Detta tal trycktes sedan upp som flygblad och släpptes över London.
Hitler ville därigenom gå förbi brittiska massmedia, försökte vända sig direkt till engelska folket.
Ur texten:
”I can see no reason why this war must go on. I am grieved to think of the sacrifices it will claim…. I know that millions of German men, young and old alike, are burning with the desire to settle accounts with the enemy who for the second time has declared wap upon us for no reason whatever. But I also know that at home there are many women and mothers who, ready as they are to sacrifice all they have in life, yet are bound to it by their heartstrings.
Possibly Mr. Churchill again will brush aside this statement of mine by saying that it is merely born of fear and of doubt in our final victory. In that case I shall have relieved my conscience in regard to the things to come.”
Inget gensvar från London heller denna gång.
Sedan kom ”Blitzen” mot London, då Luftwaffe släppte annat än flygblad.
Hur började detta bombkrig? Hur utvecklades det?
Det ska jag ta upp i nästa Tysklandsavsnitt!
Mer
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23782512.ab
Filed under: fred, historia, krig, norge, tyskland | Tagged: fred, historia, krig, tyskland | 13 Comments »