• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Danmark visar vägen!

dval

Valresultatet i Danmark ligger helt i linje med tre opinionsmätningar denna vecka om partisympatierna i Sverige.

Tillförlitligast är, erfarenhetsmässigt, norska Sentio – som hittills träffat mest rätt för SD och M.  Där når SD nu drygt 22% och hamnar nästan i jämnhöjd med S och M.

Det är samma trend över hela Norden:

• i Sverige finns Sverigedemokraterna

• i Danmark finns Dansk Folkeparti

• i Norge finns Fremkrittspartiet 

• i Finland finns Sannfinländarna. 

Så här kan deras senaste valresultat i riksdagsval jämföras (för SD senaste Sentiomätning skuggad):

Standard RGB

Tobbes mediablogg kommenterar:

”En rolig sak, när man tittar på ovanstående bild, är att det politiska landskapet i Sverige sannolikt kommer att se ut på samma sätt inom en snar framtid, med ett SD som är något större än Moderaterna. En skillnad är att inget av de tre stora danska partierna vill ha en asylpolitik som ens närmar sig Sveriges. Vårt land blir alltmer extremt i ett nordiskt och europeiskt sammanhang.

Den viktigaste skillnaden är dock att Dansk Folkeparti behandlas som det folkvalda parti de är och sålunda utgör en naturlig samarbetspartner för högerblocket, precis som Fremskrittspartiet i Norge och Sannfinländarna i Finland. Även denna aspekt visar vilket absurt undantag Sverige är.”


helle

Ja, sannerligen är kontrasten mot Sverige skarp! Från svenska SAP och övriga Sjupartiet har ju deklarerats att SD kan man ”inte ta i med tång”. Den hållningen utsträcker nu SAP även till sitt systerparti i Danmark.  Till den socialdemokratiska valvakan i Köpenhamn sände man ingen företrädare.

Iofs konsekvent.

Det som den danska s-ledaren säger på valaffischer, om att även invandrare ska arbeta och göra rätt för sig, blir ju ur svensk s-horisont som att ”svära i kyrkan”. Arbetskravet antyder att egenförsörjning inte redan skulle vara något helt självklart för varje utlänning: djupt kränkande, helt på tvärs mot den påbjudna verklighetsbilden!

En av mina läsare kommentar i ett mejl:

Alla övriga partier i riksdagen har nu under snart fem år försökt att isolera SD i hopp om att det skulle marginalisera SD och att de skulle försvinna ut ur riksdagen. Istället växer SD för var dag. Att Aftonbladet inte redovisar all time high för SD och att partiet ligger mindre än 2 procentenheter efter S & M visar att media försöker måla upp en annan bild än verkligheten. Sentio är ju det institut som varit närmast SD:s valresultat i de två senaste valen.  

Jag har pratat med en del personer som nu kommer att rösta på SD enligt egen utsago. Inte för att de är SD sympatisörer men för att de är trötta på självgoda politiker och journalister. De identifierar sig med SD som underdog som hela tiden undanhålls sina rättigheter i samhället. Vallöften som sviks redan på valnatten för det var aldrig tänkt att infria dem. Det var enbart lögner för att den självgoda neoadeln  skulle positionera sig. Det hela är bara ett skådespel där föraktet för undersåtarna inte har några gränser. 

Det påminner mig om en anekdot då vi var sex vuxna och två småflickor ( fyra-fem-års åldern) som hyrde en stuga över en helg.  När det var dags för grillning på kvällen så blev den ena flickan arg för att hon inte fick sin vilja igenom. Hon ställde sig framför oss alla med händerna i sidan och hög och arg röst sa: ’Jag tänker inte vara med er, nu kan ni sitta här ensamma’ och så gick upp och satte sig på en liten kulle ca tio meter bort.  Precis så ser jag politikerna som mästrar, de tror att de är allt. 

Den politiska/medie adeln anklagar SD för att vilja isolera Sverige, men de inser inte att de målar in sig i ett hörn och isolerar sig själva från folket. 

SD har dubblat sig vart fjärde år till varje val. Men just nu har fördubblingstiden halverats. SD kommer troligtvis att ha dubbla valresultat i opinionsmätningarna i höst och kanske även vara största parti. SD har ju infiltrerats och tagits över av, ja du vet vilka. Men trots det så anser jag det vara bra att SD växer tills det kommer ett ’riktigt’ alternativ.

Den här svenska hållningen, med sin gränslösa självgodhet, har jag tidigare skrivit om under rubrikerna ”Frys ut omvärlden!” och ”Ny stormaktstid”.


dmkval15

Sverigedemokraternas fantastiska resultat på över 22% i  Sentio är alltså en nyhet som i stort sett har förtigits i svenska massmedia.

SVT:s rapportering från Köpenhamn är också intressant. Trots att alla de stora partierna pläderat för vad som i svenska media brukar betecknas som ”hårdare tag” i invandringspolitiken, trots det helt entydiga valutslaget i Danmark för en restriktivare linje, så lyckas SVT – när man ska fånga upp röster från ”mannen på gatan” – hitta nästan bara pk-röster, med samma åsikter om invandring som svenska journalister och redaktörer.

dmkdia

Ändå har moment av sanning kring situationen lyckats sippra fram även i svensk television. I en SVT-sändning nyligen framgick det faktum att den invandringspolitiska debatten i Danmark är en helt annan än den i Sverige, trots att asyl- och anhöriginvandringen dit är så mycket mindre än den till Sverige. Även om konstigheten i sammanhanget förutsattes ligga på dansk sida.


atrio

Ett mediainslag nyligen av särskilt intresse var ett möte i Aktuellt mellan Mona Sahlin från S och Julia Kronlid från SD. Se 8.30 in i detta inslag!

Det blev en debatt som vanns på ”walk-over” av Julia Kronlid, kan man väl säga. Hon behövde bara stå där och vara lugn och saklig, medan Sahlin forsade på med sin aggressiva storsvenska besserwisserism.  Sahlin angrep t ex Kronlid för att ha varit ”kaxig” när hon förmedlat faktauppgiften om SD:s 22% i senaste Sentio.

helloms

Mona Sahlin är annars en personlighet som kan förundra mig.

Det har från första början varit hennes ”varumärke” att vilja framstå som självkritisk och förespråkare av att vi alla ska ”tänka nytt”. Redan logiken i detta talar ju för att hon själv någon gång kan ha haft fel.

Vi som följt svenska invandringspolitik vet också att hon där verkligen har haft mycket fel, och väldigt länge – med helt förödande konsekvenser för vårt land.

Likväl vidhåller hon denna överlägsna attityd mot oss meningsmotståndare som från början hade rätt!!

Ytterligare ett exempel på en speciellt socialdemokratisk (dvs svensk sådan) form av logik?

ntorg02

Danmark är hursomhelst ett land som jag länge upplevt som ett föredöme för Sverige, beträffande såväl invandringspolitik som demokrati och kultur. När Blågula frågor år 2002 hade torgmöten i vår signalkampanj för Sverigedemokraterna hade vi således med en dansk flagga som markering.

Förutom för danskar får jag erkänna att finnar och japaner, ryssar och tyskar, är folk som jag känner en alldeles särskild sympati för.

Låt mig avslutningsvis tipsa om material i samband med det framträdande som jag och John Järvenpää gjorde på ett möte för Tryckfrihetssällskapet i Köpenhamn 2005. Ett material om situationen i Sverige beträffande  yttrandefrihet.

På vad sätt har denna demokratisituation förändrats under de tio åren sedan år 2005?


Vad vi har fått är ”DÖ” eller ”DÖK”Decemberöverenskommelsen.

Om denna statskupp skriver Lars Bern på sin blogg Antropocene:

ledarskap

”…genomför den politiska adeln en långsam statskupp där de målmedvetet steg för steg sätter folkstyret ur spel. Den folkligt förankrade idédebatten är död och politiken cementerad till yrkespolitikernas gemensamma värdegrund som man är överens om att inte ifrågasätta. I en rad för väljarna viktiga frågor gömmer man sig bakom EU. Det slutliga belägget för denna kupp som berövat folket dess demokratiska inflytande var den s.k. Decemberöverenskommelsen – kallad DÖ. För att behålla skenet av folkstyre använder man det raffinerade systemet med korrumperade medier och lobbyorganisationer förklädda till folkrörelser som iscensätter en påstådd folkopinion som inte finns i verkligheten.

Vännen Sven Hagströmmer har träffande beskrivit denna skamliga överenskommelse med följande ord: Uppgörelsen är bland det värsta som har hänt i svensk politik. Det är ett otroligt övertramp mot de parlamentariska spelreglerna. Demokrati handlar om majoritetslösningar, inte om en politisk elit som ger sig själva minoritetslösningar.

”I dagens läge kan man som alliansväljare möjligen rösta på Kd med sin nya ledare Ebba Busch Thor under förutsättning att inte även hon ansluter sig till DÖ.”

Med en fortsatt svikande allians och en vänsterregering som bryter alla löften är ett säkert stalltips; det största partiet i Sverige efter nästa val blir SD. Vi får hoppas att alliansens ledare tar sitt förnuft tillfånga och byter strategi och börjar föra en substantiell opposition istället för plakatpolitik via meningslösa tillkännagivanden. Det innebär att man måste erkänna Riksdagens tredje största parti som en del i ett tänkbart parlamentariskt underlag,..” 

dok


PS

Ordförande i Dansk Folkparti är Kristian Thulesen Dahl, sedan år 2012, då han efterträdde Pia Kjaersgaard.

Så här ser han ut:

dfordf


 

Mer

https://affes.wordpress.com/2015/06/21/mona-sahlin-briljerar-i-aktuellt/

https://samtiden.nu/3742/dansk-kritik-mot-svensk-demokratisyn/

https://samtiden.nu/17347/df-dags-aterinfora-granskontrollen/

http://www.exponerat.net/danska-valresultatet-succe-for-dansk-folkeparti/

https://varjager.wordpress.com/2015/06/19/sd-har-ritat-om-den-politiska-kartan-pa-riktigt/

http://petterssonsblogg.se/2015/06/20/danskt-valresultat-oroar-svenska-politiker/

5 svar

  1. […] I våra grannländer Norge och Finland har invandringskritiska parter blivit så stora att de inte längre kan utestängas från regeringsmakten. Danmark är på väg i samma riktning (läs mer). […]

  2. Uppenbarligen vill inte varken danskar, norrmän eller finländare ha sina pensioner räddade som vi svenskar!?!

  3. OT?
    Vad skall vi ha ett system med olika partier till? Inför undantagstillstånd och bestämmande folkomröstningar i stället.

  4. […] Källa: Jan Millds blog […]

  5. Det som hänt i alla länder utom Sverige är att de nationella partierna vuxit sig så stora att de andra varit tvungna att anpassa sin politik. Norge t.ex. Framskrittspartiet var länge i opinionen Norges största parti. Fram till 2013 låg man över 20% och var det nästa störta paritet. I senaste valet blev det runt 15%. Skälet är att övriga partier både i retoriken och i praktisk politik tagit till sig Framskrittspartiets politik. Nu är man nere på 9% i opinionen.

    Samma sak med Dansk Folkeparti. Här har övriga partierna helt tagit åt sig retoriken. Dansk Folkeparti har legat runt 12-15% länge men blev nu i valet näst stört med 21%. Det tyder på att folket i Danmark önskar en tuffare politik.

    I Storbritannien har UKIP vuxit och tvingat övriga partier att anpassa sig. Inflytandet är mycket större än vad valresultatet visar.

    I Sverige vill folket plåga sig själva ytterligare en tid så Löfven fintade upp SD (och Alliansen på läktaren) för att kunna ta in ytterligare ett Göteborg. Sedan har nog också svenska folket fått nog? Går det riktigt illa räcker inte ens 30% för SD i nästa val utan vi får se en regering bestående av S+M och ytterligare ett Stockholm med afrikaner och araber fram till 2022. Sedan tar nog tålamodet slut också för svenskarna.

    Idioterna i Sjupatiet som dansar till Bilderbergs musik och låter sig dirigeras av familjerna Bonnier/Wallenberg låter Sverige gå till botten tillsammans med sina egna partier.

Lämna en kommentar