Hur förhålla sig till andras åsikter eller till faktauppgifter som motsäger den egna världsbilden?
Det demokratiska förhållningssättet är givet:
A.
Försök argumentera emot. Anför motfakta. Påvisa brister i resonemang.
B.
I den mån detta misslyckas – revidera din egen position. Byt upp dig till uppfattningar som bättre ligger i samklang med verkligheten och försvar av sunda intressen.
Den politiskt korrekta hållningen är som bekant en annan:
Positioner som motsäger den egna uppfattas är obehagliga och kränkande. De ska därför – så långt praktiskt genomförbart – stoppas och tystas.
Som erfarenheten visat finns här en repertoar innefattande lagstiftning, fysiska angrepp och social stigmatisering.
Det handlar också om att hindra dissidenter från att nå ut med sina budskap till andra medborgare. För redaktioner på stora tidningars ”debattsidor” eller i radio/TV har detta länge varit enkelt: det är bara att inte släppa in andra än de med den rätta ”värdegrunden”.
Internet har däremot blivit ett bekymmer. Så vad kan där göras?
Några aktuella exempel:
Nyligen framkom att Google-Crome framställt ett särskilt ”Trumpfilter”.
Den republikanske presidentkandidaten i USA, Donald Trump, kan genom detta stängas ut med automatik vid sökningar på webben, så att ingen oönskat behöver drabbas av honom.
Risken är förstås påtaglig att Trumpfiltret blir till ett prejudikat. Idag Donald Trump – vad hindrar att det i morgon omfattar många fler?
En annan nyhet av samma slag, denna gång beträffande Facebook.
Fria Tider:
”Efter hårda påtryckningar från den tyska regeringen lovar Facebook nu att ta krafttag mot ’främlingsfientlighet’.
Den sociala nätverksjätten lanserar en jättebyrå i Berlin där hundratals anställda ska ägna sig åt att censurera bland annat svenska användare.”
”Främlingsfientlighet”, ”rasism” och ”hatkommentarer” – det låter ju otrevligt. Vore det inte skönt att alla kan få slippa sådant?
Problemet är naturligtvis att avgöra vad som är vad. Problemet är att de som ska klassificera förmodligen själva inte är fria från egna åsikter. Det kan snart bli till en rent politisk censur.
Ett tredje färskt exempel bjuder svenska TeliaSonera på. Det gäller då främst övervakning och kontroll.
SR-webben:
”Samtal till Telias Kundtjänst har spelats in utan att den som ringt upp känt till det.
Telia har sedan låtit ett israeliskt säkerhetsföretag använda materialet i utvecklingen av ett program för talanalys – som Telia ska använda.”
TeliaSonera har figurerat även tidigare, i samband med misstänkt webb-censur.
Bloggen ”Mörkläggning” skrev om en ”Teliaspärr”, som förhindrande länkning till bloggen:
”’Teliaspärren’ är borta. En bloggläsare blev förbannad, ringde upp och bråkade med Telia. Plötsligt var den väck. Någon förklaring lär vi inte få.”
Ett motsvarande problem har jag också själv haft, sedan ungefär ett halvår tillbaka. Vid försök att mejla till andra personer med telia.com-adresser går det inte gått fram, om i mejlet finns med webbadressen till min blogg.
Oberoende av detta har från bloggläsare kommit rapporter om att även de gjort sådana erfarenheter.
Jag skrev till Telia om saken:
”Problemet består i att en del mejl inte går fram.
Det finns i min utkorg, och ser ut att ha gått iväg, men så är inte fallet.Problemet uppträder – vad jag hittills kunnat märka – bara när jag i mejlet har lagt in en adress till min blogg, nämligen
https://janmilld.wordpress.com
Jag har varit i kontakt med Telias chat på webben om detta, men det blev ingen rätsida på saken. Problemet kvarstår!
Vad jag nu vill veta är om det kan gälla
a) ett tekniskt problem, som Telia kan åtgärda, eller
b) någonting politiskt, utifrån innehållet på min blogg.”
Telia slog s.a.s. ifrån sig. Inte så att de förnekade själva problemet, men de friskrev sig från eget ansvar i sammanhanget. Orsaken låg, menade Telia, i ett spamfilterprogram.
Det är fråga om en programvara:
”Vi har talat med Telias Premiumsupport och fått informationen att när man lägger in länkar i sin e-brev, i ditt fall beskriver du en säker länk med https://, så reagerar mottagarens säkerhetsprogram på denna länk och avvisar e-brevet då programvaran misstänker det som ’spam’ d.v.s. skräppost – läs reklam och sorterar bort den alt. nekar helt.
När tillräckligt många mottagares e-postprogram avvisat e-brev från en specifikt e-postadress så klassar säkerhetsprogrammens programvara denna e-postadress som utsänder av ’spam’.
Summering: Problemställningen sitter inte hos dig, inte hos Telia utan i mottagarnas säkerhetsprogram som är inställda att leta efter misstänkta länkar.”
Om du erfar samma typ av problem – dvs att via mejl förmedla uppgift om länkadressen till min blogg – kan det vara en lösning att bifoga adressen som jpg-bild?
Uppenbarligen gäller det ett filter som drabbar bara kunder till TeliaSonera.
Mer
http://nyadagbladet.se/it-overvakning/facebook-investerar-i-asiktsrapporteringssystem/
https://peterharold.wordpress.com/2016/01/20/vad-hade-voltaire-sagt-om-var-tid-med-toleranslagar-fb-censur-och-web-filter/
http://www.friatider.se/daily-mails-sverige-kritiska-artiklar-syns-inte-fr-n-sverige
http://www.breitbart.com/london/2016/01/29/daily-mail-articles-blocked-in-sweden-over-migrant-stabbing-court-case/
http://ledarsidorna.se/2016/02/nagon-bor-finnas-men-var/
Filed under: demokrati, pk, webben, Yttrandefrihet | Tagged: demokrati, pk, webben, Yttrandefrihet | 16 Comments »
Jan Millds blogg 