• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Inte bara Arla

stodmb

Veckans fredagsbio, ”Stöd MJÖLKBONDEN!”, tar sin utgångspunkt i Uppdrag Gransknings program nyligen om Arla och de svenska mjölkbönderna.

”Jag tror på mjölkproduktion! Jag tror på svenskt jordbruk! Och jag är övertygad om att mjölken är en framtidssektor i vårt land!”

Så har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (s) uttalat sig, och det ingår kanske i jobbet att ha den övertygelsen.

Sakligt sett är det svårt att se någon grund för hans trosvisshet.

Antalet mjölkbönder i Sverige har minskat från nära 40.000 år 1983 till nu bara 4.300.

Bakgrunden till denna utveckling är ett växande gap mellan intäkter och utgifter för mjölkbönderna. Medan priset för mjölken legat konstant har kostnaderna för foder mm ökat kraftigt år för år.

I Granskning Sverige deklarerar den förre landsbygdsministern, Eskil Erlandsson (c), att det inte finns någon riksdagsmajoritet för att ”satsa en enda krona till på svensk landsbygd” (23.30 in). Det har han förmodligen rätt i.

Det handlar inte bara om mjölkbönder. GS-programmet uppger att antalet grisbönder minskat från drygt 4.000 för tio år sedan till nu drygt 1.000.

grad

Det handlar mao om självförsörjningsgraden.

Denna har sjunkit dramatiskt, som framgår av detta diagram.


Som bloggen Varjager påpekat kan det visa sig mer lönsamt att försörja sig genom tiggeri i Sverige än att försöka bedriva livsmedelsproduktion!

Av UG-programmet framgick att det för svenska mjölkbönder, vars verksamhet gått omkull, kan sluta med personliga skulder på mångmiljonbelopp.

tiggbonde



Mer

http://www.asposverige.se/2014/01/sveriges-sjalvforsorjning-av-mat-sjunker-mer-an-nagot-annat-land/

http://www.svd.se/sverige-utan-krisplan-for-matforsorjning_8008626

https://janmilld.wordpress.com/2012/05/25/beredskapsparti/

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/05/pladderkulturens-pris/

https://janmilld.wordpress.com/2015/03/06/mer-om-brander/

Inte bara Jimmie

jafamilj

”…så mycket annat runtomkring som stulit energi och tärt både fysiskt och, inte minst, psykiskt. Våra motståndares ihärdiga försök…, mediernas många gånger vedervärdiga kampanjjournalistik …. I min situation försöker man skaka av sig allt det där – okvädningsorden, hoten, avskyn. Man intalar sig själv att inte ta det personligt, att låta det rinna av. …men i själva verket sätter det djupa spår. ”

”Nu när valet är över har jag getts möjlighet att landa och känna efter. Det känns inte riktigt så bra som det borde göra efter en sådan succé. Tvärtom, jag mår dåligt. Människor i min omgivning har noterat det sedan länge, sagt det till mig, ..”

”Med lite distans och bättre insikt förstår jag nu att jag har två val. Antingen kör jag på som vanligt, med stor risk för att gå sönder på riktigt inom en inte alltför avlägsen framtid, eller så försöker jag gå till botten med mig själv, städa upp mitt inre …”

Som Jimmie Åkesson vittnar om i sitt öppna brev kan det offentliga engagemanget som invandringskritiker betinga högt pris på ett personligt plan, det sliter mentalt.

Som ordförande för Sverigedemokraterna har påfrestningarna på Jimmie blivit exceptionella, men vi är nog många som kan känna igen oss, som också tvingats uppleva hur engagemanget har kostat i psykiskt välbefinnande.


dialogbok

För att här börja med min egen erfarenhet så rymde titeln till boken DIALOG OM INVANDRINGEN – dokumentation av ett försök” – utgiven år 2002 – en portion bitterhet:

jag ville där visa hur ett ihärdigt och ärligt arbete för att få en saklig diskussion i frågan hade misslyckats genom ett orimligt negativt – konsekvent negativt – bemötande.

Själva bokskrivandet hjälpte mig sannolikt att komma över en del, men visst speglade boken en både besvikelse och förundran – över såväl att motståndet varit så kompakt som att det kunnat rymma så mycket av grova ojustheter.


bssbok

Slående var likheterna med en annan bok, 12 år tidigare – skriven efter likartade erfarenheter, i ungefär samma sinnesstämning och även den ämnad som ett avslut.

Det var ”BSS – ett försök att väcka debatt”, skriven av Leif Ericsson. Denne hade varit aktiv invandringskritiker redan i slutet av 1970-talet, då under namnet Leif Zeilon. Han medverkade 1979 till bildandet av organisationen BSS – Bevara Sverige Svenskt.

Det BSS-program som antogs 1983 var inte kategoriskt negativt till all invandring.  Vad BSS ställde sig kritiskt till var

• massinvandring

• invandring från främmande kulturer och 

• invandring av personer inget kunde tillföra svensk arbetsmarknad.

Vid den tidpunkten hade Leif Zeilon hunnit utsättas för ett mediadrev som gjorde att han avskedades som datatekniker på BPA. Detsamma drabbade även två andra ledande BSS-are: Jerker Magnusson avskedades som vårdare på allmänna häktet och Sven Davidsson som ingenjör på Atlas Copco.

Leif fick sedan sparken från ytterligare flera arbeten.  1988 fann han för gott att byta efternamn, till Ericsson.

bssforst

Leif Ericsson spelade en viktig roll vid grundandet av Sverigedemokraterna 1988. Han var programskrivare och en av partiets två talespersoner direkt efter partibildningen. År 1993 begärde han sitt utträde ur SD. Förföljelserna hade drabbat både privatliv, hälsa och arbetsliv – det blev för tungt att fortsätta.


sjobosoo

En annan person som fick känna av mediadrev och repressalier var centerpolitikern  Sven-Olle Olsson i Sjöbo, genom folkomröstningen om flyktingmottagning där 1988.

”Den ofrivillige invandringskritikern”, skulle man möjligen kunna benämna Sven Olle-Olsson. Det var nämligen (S) och (FP) i Sjöbo som drev fram en folkomröstning om flyktingmottagning, efter att inte ha accepterat ett nej från kommunfullmäktige två gånger. Sven-Olle och de som tyckte som han drev sedan sin linje i omröstningskampanjen, och segrade med stor majoritet – till etablissemangets stora förtret i Stockholm.

I samband med omröstningen spreds skriften ”Sjöbo – ett demokratiskt föredöme”. Det faktum att Sjöbocentern gillat argumenteringen där och att en av författarna var medlem i Nysvenska rörelsen blev den förevändning som riksledningen i Centern behövde: Sven-Olle Olsson uteslöts ur sitt parti.


evab

Nästa invandringskritiska profil är läkaren och moderaten Eva Bergqvist i Västmanland. Också hon kan kanske klassas som en ”ofrivillig invandringskritiker”.

Genom att en flyktingförläggning etablerades tvärs över gatan till hennes hus fick hon en plötslig och brutal insikt om sakernas tillstånd. Eva Bergqvist sammanfattade år 1990 sina erfarenheter i skriften ”Granne med SIV”. En proffstyckare som Gunnar Fredriksson på Aftonbladet förfasade sig: ”Värst är hjärtlösheten…”

Med sitt partipolitiska bagage blev det naturligt för Eva Bergqvist att agera opinionsbildande också i övrigt. Hon startade 1992 tidskriften FIIN – Fri Information om Invandringen. Denna utgav hon fram till sin död år 2003. Innan dess hade även hon hunnit bli utesluten ur sitt parti, i detta fall alltså (M).


SONY DSC

I början av 90-talet gjorde även Ingrid Björkman avtryck i debatten om invandringspolitik. Hon lyckades få in flera debattartiklar i våra stora dagstidningar.  Tillsammans med Åke Wedin och Jan Elfverson gav hon också ett par böcker som pläderade utbildnings- och återvandringsprogram med en koppling mellan flyktingpolitik och u-landsbistånd.

Detta uppmärksammades av Expo, varpå våren 1996 följde uthängningar i Expressen med krigsrubriker och förbrytarporträtt.

ansikten


Till invandringskritiker som uteslutits ur sina partier hör även Kenneth Sandberg, handläggare på Migrationsverket. Han blev 1992 utesluten ur Vänsterpartiet.

1997 fanns han med i den då bildade organisationen Folkviljan och Massinvandringen. Detta resulterade i att hans anställning på Migverket (då SIV, Statens Invandrarverk) blev ifrågasatt. Det slutade med att han måste lämna sin tjänst där.

ks


 

Sedan har vi Ian Wachtmeister. Efter Ny Demokrati försökte han sig på en ny partibildning – ”Det nya partiet” (d) – som var kritisk till ett mångkulturellt samhälle.

I valrörelsen 1998 hade Wachtmeister tänkt sig deltaga genom att resa runt i hela Sverige för att hålla torgmöten. Denna tänkta kampanj trasades effektivt sönder, genom både talkörer och åverkan på hans utrustning.

otorgmote


lagomny

Blågula frågors första nummer utkom 1994, som en uppföljning av boken ”Lagom är bäst!” Föreningen Blågula frågor tillkom året därpå, 1995.

Samma år utkom det första numret av tidskriften Expo, med Tobias Hübinette som en drivande kraft. Expo uppmärksammade genast BGF, vilket snart genererade två mediedrev.

• På försommaren 1995 hade Björn Häger på Dagens Eko ett inslag om Anders Sundholm, utifrån att han var både ordförande i BGF, satt som nämndeman i Svea Hovrätt och var medlem i Miljöpartiet.  Via ett TT-telegram fortplantades detta till tidningsrubriker över hela Sverige om ”den främlingsfientlige nämndemannen”. (Slutade detta med att Sundholm blev utesluten ur Miljöpartiet? Rätt gissat…)

• Sensommardrevet började med en artikel på Aftonbladets kultursida, sedan toppnyhet i Radio Stockholm, krönt med inslag i regional-TV. Scoopet var att Anders Carlberg i en s-tidning  recenserat ”Lagom är bäst!”.

Året därpå iscensattes vad som alltmer framstår som en false-flag-operationExpo nr 3/96 gick efter påstådda attentat ut som gratisbilaga till en miljon kvällstidningsläsare.

stop

Anders och jag hade just inte lyckats få in några debattartiklar.

När vi fick vara med i media var det som ”troll”, för hjältemodiga journalister att ”dra fram i ljuset”.

bgfansikten


Utgångspunkten för BGF hade varit att det bemötande som drabbat invandringskritiker före oss, åtminstone till någon del, kunnat bottna i dessa kritikers egen bakgrund och/eller agerande.

Med vår vänsterbakgrund och exemplariskt demokratiska hållning skulle vi kunna bidraga till en öppning. Det var vår arbetshypotes.

tummenupp

Detta visade sig inte stämma.

Vi möttes på samma sätt som tidigare andra, redan inom ett år.  Alla, utan undantag, som förespråkar en restriktiv invandringspolitik drabbas av detta bemötande, möter denna mur av fientlighet.

Problemet är alltså varken ”främlingsrädsla”, ”rasism” eller några andra påstådda tillkortakommanden hos oss kritiker. Så har det aldrig varit.

”Problemet” är att vi reser invändningar, förespråkar en annan handlingslinje.

krossa

Makthavarna vill inte lämna något som helst utrymme för ifrågasättande av den förda politiken.

• S-ordförande Ingvar Carlsson talade 1996 om att ”Sverigedemokraterna måste stoppas till varje pris,

• s-minister Pierre Schori talade 1997 i riksdagen om att vi kritiker ska ”kriminaliseras och jagas 

• dagens extremismutredare Mona Sahlin skrev hösten 2000 i Expressen om hur kritiker skulle ”krossas”.

Det verkar nu som att både sahlinskan och de andra menar precis vad de har sagt.

sdhatet

hatmontage

 


 

PS

Boken ”Dialog om invandringen?” var tänkt som ett avslut för min del, men så blev det ju inte. En orsak till detta låg i internet och möjligheterna där till spridning av filmer.

År 2002 började jag också engagera mig för Sverigedemokraterna. Först genom BGF:s signalkampanj och min riksdagskandidering för SD, sedan genom att jag blev partimedlem,  invaldes in i PS och utsågs till partisekreterare.

Efter att jag lämnat SD 2005 utgav jag ihop med Björn Hammarbäck  SVIC-tidningarna för utdelning till kollektivtrafikresenärer. Senare följde tabloiderna för hushållsutdelning.

Däremellan kom vitboken.

vitbok


Läs mer

BGF-HISTORIK

DIALOG OM INVANDRINGEN

SD-grundkursen

SD:s dubbla funktion

Ville inte se dom


Film

 

Julia Caesars nya bok

oppnahjartan

Vi som är födda på 1940-talet växte ju upp i ett radikalt annorlunda samhälle än det vi nu har i Sverige.

Flera förändringar har varit till det bättre, men andra har inte varit det.  Även försämringar måste kanske accepteras, där de är ofrånkomliga eller då något positivt uppnås i utbyte.

En annan sak är sådana försämringar som är politiskt skapade och i grunden onödiga. Detta gäller kanske framförallt massinvandringen och mångkulturen, med alla sina negativa följdverkningar.

Ett projekt som drivs på av fundamentalister som blivit alltmer fanatiska och nu tappat all verklighetskontakt. En höjdpunkt/lågvattenmärke var Fredrik Reinfeldts stormaktstal, om att vi ska ”öppna våra hjärtan” och lägga in ytterligare en överväxel av förment godhet.

Detta kommer inom några dagar att följas upp med att regeringsbildaren Löfvén skänker ett antal ministerposter till det mest extrema av alla riksdagspartier.

stormakten

En som skrivit mycket om detta oss utifrån och uppfrån påtryckta vansinnesprojekt – dessutom med en osedvanlig skärpa – är signaturen Julia CaesarSnaphanen.  Hennes krönikor finns listade här.

Hon har också skrivit böcker i ämnet, framförallt ”Världsmästarna” från år 2010. Titeln är vad jag förstått ironiskt menad, men nu har verkligheten s.a.s. hunnit i kapp – genom den avgående statsministerns proklamation om Sverige som  ”humanitär stormakt”.

frfn

Begreppet användes tidigare av partikollegan Carl Bildt, som i utrikesdeklarationen från den 13 februari 2013 konstaterade:

”Sverige är en humanitär stormakt. Under 2012 var vi världens tredje största nationella humanitära biståndsgivare och finansierade humanitära insatser med mer än fem miljarder kronor.”

Detta ska nu ytterligare accelerera.

Den uttalade ambitionen är verkligen att Sverige  ska vara ”världsmästare” i godhet!


lsf2

Julia Caesar har nu utkommit med ytterligare en bok – ”LANDET SOM FÖRSVANN. Politisk inkorrekta krönikor”. Det är en sammanställning av tidigare krönikor, flera uppdaterade och kompletterade. Lättläst inte bara genom innehåll och stil, utan också genom bra storlek på texten.

Boken kostar 190 kr och kan beställas här.

”Landet som försvann” har tidigare omnämnts på Snaphanen.


I boken fäster jag mig särskilt vid två krönikor, ur vilka jag här vill förmedla några citat.

1. RAPPORT FRÅN GRÄNSEN

”Vi är många som mot vår vilja bara under vår livstid tvingats åse hur det mänskliga förnuftet har satts ur spel och dumheten firar större triumfer än någonsin tidigare. Aldrig har en generation politiker gett enfalden ett så tydligt ansikte som vår. En storvulen fix idé om att det är Sveriges uppgift att rädda världens alla befolkningar från sig själva har under kortare tid än ett halvt människoliv fått svenska politiker att rasera samhällets mödosamt uppbyggda grundpelare och förskingra den välfärd som det tagit svenska folket generationer att arbeta ihop.”

aelefant


2. DET ONÄMNBARA

När bedrägerihärvan började nystas upp sa Karl-Arne Ockell, utredningschef vid Länskriminalpolisen i Halmstad:

’De här bedrägerierna hotar hela välfärdssystemet. Vi ser ingen ände på det här, och det kommer att röra sig om enormt stora pengar. Vi tror att bedrägerierna i hela Sverige rör sig om en tredjedel av alla assistansersättningar som betalas ut, det vill säga omkring tio miljarder kronor.’

Ingenstans i gammelmedia får allmänheten veta att bedragarna är invandrare. I-ordet får inte sägas. Därmed smetas brottsmisstankarna ut på alla handikappade som verkligen behöver personliga assistenter för att leva ett någorlunda drägligt liv.

En enda nämner sanningen, Hanne Kjöller i Dagens Nyheter:

‘Ett ärende rör en flicka född 2001. År 2006 fastslogs att dottern var berättigad till 83 timmars assistans per vecka. Föräldrarna anställde sig själva och skaffade sig på så vis var sitt heltidsjobb. För att få ut pengarna måste man fylla i en tidrapport där det framgår vilka tider man arbetat. Det har föräldrarna gjort. Haken är bara att pappan under ett flertal tillfällen befunnit sig i sitt gamla hemland Libanon under sina arbetspass, medan dottern och mamman varit kvar i Sverige. Senare flyttar hela familjen till Libanon och tillbringar mer än ett år där innan Försäkringskassan drar in pengarna.’

När något som kan tolkas som ofördelaktigt för invandrare skymtar fram sker det till synes som olycksfall i arbetet. Fokus är tänkt att vara ett helt annat. Som i den här TT-notisen, publicerad i DN:

‘Brist på pengar gör att många dömda våldtäktsmän inte får någon behandling i fängelserna. Problemet är att männen ofta har dåliga kunskaper i svenska språket och några resurser för att anställa tolkar finns inte. På Salberga i Sala, landets största anstalt för våldtäktsmän, kan endast 24 personer av 49 delta i terapin.’

Avsikten är här att vi ska tycka synd om de stackars våldtäktsmännen som inte får någon behandling. Men hur kan det komma sig att mer än hälften av dem inte förstår svenska.”

vt

”Den räddhågsna tystnaden breder ut sig i arbetsplatsernas fikarum, vid middagsborden, överallt där människor möts. Inte ens inom den egna familjen vågar alla säga vad de tycker. Rädslan skär som osynliga laserknivar tvärs igenom tidigare självklara relationer, tillhörigheter och lojaliteter. 

Man kan ju alltid prata om vädret. Om hälsan, maten, frisyrer, aktiemarknaden, den senaste köksrenoveringen och de gulliga husdjuren. Men någonstans dör samtalen ut när beröringspunkterna blir allt tunnare och allt fler ämnen är Onämnbara.

Till slut sitter vi där och hummar och krymper oss själva genom att stänga in vår ande och vår uppriktiga mening. I bästa fall bedriver vi en artig men stendöd konversation. För varje sådant icke-möte minskar tilliten mellan människor, den livsviktiga grund utan vilken inget samhälle kan bestå.”

kavle



Läs mer

Svenska IS-krigare

Vad är fel med att vara god?

Godhet, tolerans och rättigheter

Den förmenta godhetens kolportörer


Korsfästelser

jesus

Jesus blev som bekant korsfäst.

Det var en vanlig bestraffningsmetod inom Romarriket. T ex efter nedkämpningen av det slavuppror som letts av gladiatorn Spartacus lär vägen till Rom, Via Appia, år 71 f.Kr. ha kantats med tusentals korsfästa slavar.  Korsfästning slutade alltid med döden, men på ett långsamt och kvalfullt sätt. Grymheten från makthavarna i Rom var gränslös.

viaappia

I våras skrev jag här på bloggen om Barbro Feldt – en Röda-kors-frivillig, en 71-årig kvinna i Falun. Barbro blev, kan man säga, korfäst och uthängd, av Röda-Kors-ledningen och massmedia. Detta efter en kontrovers med en ung kriminell kurd, som smygbandat ett samtal med henne, där hon uttryckte oro för svenska ungdomars situation i dagens Sverige. Hennes formulering hade gjort att den unge kurden känt sig kränkt, som han uppgav.

Tre månader efter denna korsfästelse i svensk nutid har Barbro Feldt hastigt avlidit.

Detta väcker naturligtvis reflexioner!

rk-fast

Här finns två moment:

1. Fastställandet av Barbro Feldts ”skuld”.

2. Fastställandet av straffet.

1. Redan att hennes uttalanden skulle anses stå i strid mot Svenska Röda Korsets ”värdegrund” är anmärkningsvärt.

2. Men även givet att så skulle vara fallet – hur rimlig var straffutmätningen? Barbro kördes bara ut, portades från Röda-Kors-lokalen i Falun.

Hon var pensionerad, under flera år hade hon arbetat som frivillig för Röda Korset i Falun, för henne hade engagemanget rimligen en viktig social funktion.

I dubbel bemärkelse rasade hennes tillvaro samman:

• Dels stängdes hon ute från fortsatt deltagande i Röda-Kors-verksamheten.

• Dels fick hon underkänt för sin verklighetsbild och sina värderingar. Här var Barbro Feldt i ett mer utsatt läge än politiskt medvetandegjorda invandringskritiker med tillgång till internet. För henne blev fördömandet djupt obegripligt – hon hade ju inte givit uttryck för andra värderingar än vad hon sannolikt haft under åtskilliga år, och som så länge varit självklara för både henne och andra svenskar i samma ålder.

rk-kupan

För Röda-Kors-ledningen fanns tydligen inget mellanläge. Där fanns inte plats för bara en tillsägelse – kvinnan med det felaktiga ordvalet måste bara bort!

För ledningen var ordval i ett enskilt samtal långt viktigare än vad hon i sak representerade, i jämförelse med den unge utlänningen som ville sätta dit henne.

Agerandet vittnar om att RK-ledningen lever i sin egen värld, som innesluten i en glaskupa. Vad hjälper fina titlar och examina, om man saknar sunt förnuft och verklighetskontakt?

Man kan undra om de ens nu, efter det tragiska dödsfallet, är benägna att tänka om. Kan de se att det gjort fel, eller skulle de kunna upprepa samma agerande?

jordfastning

Avslutningsvis, ur Julia Caesars senaste krönika:

”Barbro Feldt var född 1942 och utbildad jurist och ekonom. Efter att ha arbetat många år i ett stort företag i Stockholm hade hon 2003 flyttat tillbaka som pensionär till sin födelsestad Falun. Hon började arbeta ideellt för Röda korset, hon hade arbetat där i nio år. Hon satt också i den lokala styrelsen för Röda korset i Falun. Arbetet kändes meningsfullt, Barbro Feldt ville hjälpa andra människor. Hon såg fram emot ytterligare några år som ideellt arbetande pensionär. Det blev inte så. Istället blev hon blev ett offer för ett samhällsklimat som saknar motsvarighet i förljugenhet och hyckleri, där den till inte förpliktande floskeln ‘värdegrund’ sprider sig som ett virus och sorterar människor i godkända och icke godkända.”

”Vad är det för fel på Barbro Feldts värdegrund? Hon ansåg i likhet med de flesta svenskar att Sveriges ansvar i första hand är att ge svenska ungdomar arbete. Hon sa att vi har tappat nästan en hel generation svenska ungdomar som går arbetslösa. Hon pekade på att problemen blir ännu större ju fler ungdomar vi tar in. Allt som Barbro Feldt sa är sant. Den svenska ungdomsarbetslösheten är 26,9 procent. Mer än var fjärde ungdom saknar arbete. Men i ett Sverige på glid mot totalitarism är sanning ointressant. Nu handlar det om ‘värdegrund’.”

”Enligt Röda korset har Barbro Feldt gjort skillnad på ‘vi’ och ‘dom’ när hon sagt att vi i Sverige bör ta hand om våra egna ungdomar i första hand. Det är ett oförlåtligt brott. Hon måste förstå att alla människor i hela världen har lika stor rätt till Sverige som svenskarna.”

Läs mer

Julia Caesar: Värdegrunden skördar liv

Montage om Röda Korset

https://janmilld.wordpress.com/2014/04/11/roda-korsfast/

http://www.bgf.nu/morkt/2.html

http://peterharold.wordpress.com/2014/04/14/roda-korset-svarar-peter-harold-volontaren-fick-inget-stod-av-sin-organisation/

http://peterharold.wordpress.com/2014/07/04/sparkade-roda-kors-kvinnan-dod/

SvP?

fraga
Finns det något parti att rösta på i höstens riksdagsval?

Vad som talar för Svenskarnas Parti är uppenbart: man vill utgå från svenska intressen.

Detta innefattar en klart restriktiv linje i invandringspolitiken och krav på förstatligande av bankerna.

Vad jag närmast ska uppehålla mig vid är dock de moment som gör att jag känner tveksamhet inför SvP och måste sätta ett antal frågetecken.

svapfragor

Det gäller i huvudsak:

1. Demokrati

Som jag kunnat uppfatta saken finns i SvP-leden en kluvenhet kring demokrati, en oklarhet om vad man där tycker.

Men är problemet att Sverige idag har för mycket demokrati eller är det att vi har för litet demokrati?

Här finns utrymme för problematiseringar!

2. Rasism

Synen på raser och vilka eventuella konsekvenser som rasskillnader ska kunna få för beviljande av uppehållstillstånd eller medborgarskap kan också behöva benas ut.

u

Ukrainakrisen har aktualiserat ytterligare två moment:

3. Geopolitiken

Kan NATO och Ryssland ses som i huvudsak ”lika goda kålsupare”? Är de ungefär lika starka och lika aggressiva?

Ska Sverige gå med i NATO?

Finns det en rusofobi att bekämpa i Sverige?

Vill SvP vara ett fredsparti?

palmeduva

4.  Våld

Kuppen i Kiev har medfört våld, förföljelse och krig.

I vilken utsträckning tar SvP avstånd från övergreppen och den mentalitet som ligger bakom dem?

odessa2
x

Närmast siktar jag till åtminstone fyra olika texter, som ska resonera utifrån punkterna ovan.

Läs mer

BGF-intervju med Stefan Jacobsson

Tredje partiet