• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Folkligt motstånd!

Vad är det som nu händer med Sverige?

Som fredagsbio 51 tar upp har vi en utbredd och allvarlig brottslighet, samtidigt som polismakten sviktar. Det ger ingen bra prognos för medborgerlig trygghet!

I min egen kommun inträffade nyligen ett mord på ett asylantboende. Förra året även en våldtäkt på ett bibliotek.

Sverige har på kort tid fått in 100.000-tals unga män, som blir kvar i väntan på behandling av asylansökan. Under tiden har vi ansvar för deras boende och försörjning.

För min egen kommun är turism en viktig näring under sommarhalvåret, men stugor och anläggningar är nu upptagna av asylanter. Detsamma gäller i hela Sverige, från norr till söder. Kommer Pite havsbad i år att kunna användas på ett normalt sätt? På Öland har det blivit vattenbrist – grundvattnet räcker inte längre till. För att inte tala om Gotland.

Budgetar i balans? Det tillhör s.a.s. historien. Nu tar vi upp mångmiljardlån för att kunna finansiera asyleriet. Det ska ses som en investering. Så tycker vår finansminister Magdalena Andersson, medlem i ”Framtidspartiet”.  Vårt lättsinne här innebär att vi skuldsätter våra barnbarn – samtidigt som vi berövar dem ett svenskt Sverige.

Vad som pågår är ett vansinne, vårt land drivs mot en kollaps.

Hur reagera på detta?

fraga

I princip finns tre olika förhållningssätt:

1. Grodkok
2. Väpnat uppror
3. Demokratiskt motstånd.


grodkoknej2

1. Grodkok

Passivitet och likgiltighet. De-facto-acceptans. Det är ju vad som nu sker.

Likt grodor låter sig svenskar sakta kokas, reagerar inte på den uppenbara faran.


schw

2.  Väpnat uppror

Detta är inget som jag vill förorda – av skäl som redovisas i fredagsbio 52.

Därmed inte sagt att jag förordar en folklig avväpning. Det är bättre att vapen och organisering finns bland hederliga medborgare än bland grovt kriminella. I Schweiz finns ett gevär hemma hos envar som gjort sin värnplikt.

Principen blir densamma som för det svenska försvaret, från den tid ett sådant fanns: försöka avskräcka från angrepp.


 

3. Demokratiskt motstånd

Vad jag däremot vill förespråka är ett demokratiskt motstånd!

Inte därför att det är lätt, utan därför att det är nödvändigt.

Det som också kan kallas utomparlamentariskt politiskt arbete, dvs försök till:
– opinionsbildning
– folkbildning
– organisering.

Mot oss har vi en helt överväldigande mediamakt – sammansvetsad och aggressiv, skrupelfri och extrem. Med en åtföljande folkfördumning.

Samtidigt finns hoppingivande moment. Mycket är där knutet till internet: bloggar och webbtidningar, radioprogram, filmarbete och bildproduktion. Därutöver papperstidningar, bokutgivning och aktioner som flygbladsutdelningar mm.

kunskap

Hittillsvarande erfarenheter visar dock att det inte räcker med fakta, kunskaper och insikter.

Det krävs också något mer, nämligen handlingsberedskap och motståndsvilja. Ett mod och en envishet. Ett sunt ursinne, som gör att man är redo att riskera något och offra något för personlig del.

Vi måste få uppleva att vi inte är ensamma med våra tankar och känslor.  Att vi är många med samma upplevelser och att vi tillsammans kan ha en styrka.  Därför blir det viktigt att hålla möten – både interna och offentliga. Därför blir det viktigt att anordna demonstrationer och offentliga protester.

Det är så ett demokratiskt motstånd kan växa fram och organiseras.

fd
Här kommer Folkets Demonstration in, med sina möten under hösten 2015 och framåt.

Vilket bemötande kan här förväntas från makthavare och motståndare, av anhängare till den förda folkutbytespolitiken?

Jo, ungefär det som snart visade sig inträffa:

• negativ framställning i massmedia, med inslag av direkta lögner och förtal

• störningar på plats, under medverkan av polisen.

Vad som i viss mån förvånade mig,  förmodligen även andra, var två moment:

– måttlösheten i det angrepp som levererades av Mona Sahlin i Expressen (”fega uslingar”)

– avståndstagandet från även Mattias Karlsson, ledande SD-företrädare.

Vad blir innebörden Karlssons ställningstagande?

st

Som han själv uppger är problemet för honom att det bland åhörarna fanns personer som han ogillade, och därför ville sätta etiketten ”neofascist” på.

Som Stefan Torssell påpekat blir logiken i detta att en talare på ett torgmöte hålls ansvarig för vilka som kommer och lyssnar, och vad som kan röra sig i huvudet hos vederbörande. Helt orimligt, självklart!

Det är väl själva poängen med offentliga möten, att man vill få dit åhörare som tar del av budskapet. Det krav man kan ställa på åhörare är att de – bortsett från eventuella spontana buanden – inte stör talaren, inte försöker sabotera mötet genom oljud.

publik

Men antag att Mattias Karlsson ändå skulle få sin vilja igenom.  Antag att man skulle ringa in de personer som han syftar på och lyckas förhindra dem att närvara på kommande FD-möten…

Skulle det då vara OK för Mattias Karlsson att medlemmar i Sverigedemokraterna närvarade på mötet? Eller ligger ”problemet” s.a.s. djupare?

Är problemets kärna för Karlsson redan det faktum att medborgare samlas till manifestationer, utanför SD-ledningens kontroll?

Ett tecken på att så kan vara fallet är det faktum att man uteslöt sitt ungdomsförbund SDU – som ju anordnade en del demonstrationer.

sdu

Är själva problemet för Karlsson ”risken” för att en bred rörelse växer fram och att ett folkligt motstånd organiseras, utanför hans och SD-ledningens kontroll?

Det ligger ju i sakens natur, att kommer en folkrörelse mot folkutbytet och nedmonteringen av det svenska samhället igång, då kan denna komma att rymma olika åsikter.

Det kan också bli så att det hos enskilda individer sker åsiktsförskjutningar ”under resans gång”, genom nya impulser, erfarenheter och insikter.

Är Mattias Karlsson rädd för det?

mk


 

Som reaktion på alla anklagelser i media mot Folkets Demonstration för ”extremism” svarade flera talare den 19 mars i Stockholm med avståndstaganden från ”rasism” och en del andra ”ismer” .

Några kritiska reflexioner från mig:

1.
Sådana avståndstaganden är verkningslösa. Det har från talarstolen aldrig sagts något som ger grund för anklagelserna, ej heller i texter på plakaten.

De som framfört anklagelserna kommer inte att ändra uppfattning, oavsett vilka pudlanden som levereras från FD-företrädare. Det får inte bli till detta bedrövliga pk-klientel som FD-talare vänder sig!

2.
Det blir fel att anamma språkbruket från detta antiintellektuella klientel. Ska vi alls tala om t ex ”rasism”, då måste först ha klargjorts vad vi lägger in i det begreppet!

Det måste innefatta negativ särbehandling även av svenskar.

3.
Fokus i talen måste vara de aktuella problemen i Sverige idag, orsakssamband och önskvärda åtgärder.

Syftet ska vara att folkbilda/opinionsbilda och få åhörare att känna det meningsfullt att ha tagit sig till mötet.


de

Till sist om polisens agerande.

Jag finner det orimligt att man låter meningsmotståndare hålla en demonstration samtidigt på samma plats. De är ju inte där för att lyssna på några tal. De är bara där för att så långt möjligt störa talen med oljud. Det visar alla erfarenheter.

Vid Blågula frågors möte på Norrmalmstorg den 24 augusti 2002 stod ett stort antal motdemonstranter på ett avstånd av kanske hundra meter. När vi riktade filmkameror mot dem för att dokumentera störningarna ingrep polisen och hotade att arrestera våra filmare.

Samma fenomen gick igen på Norrmalmstorg den 19 mars 2016. När Nina Drakfors ville filma de som inte borde stå där blev hon tillsagd av en polis, som ansåg att filmandet stred mot hennes (polisens) uppfattning om god etikett.

Se veckans fredagsbio:

År 2002 var Dan Eliasson statssekreterare på justitiedepartementet, år 2016 är han rikspolischef.


PS1

rodingar

Från BGF och torgmöten 2002:

”När priset för våra möten blir så högt samtidigt som utbytet blir så litet – ska Blågula Frågor verkligen begära tillstånd till ytterligare torgmöten?

Jo, det kommer vi att göra. Vårt resonemang är följande:

De vänsterextremister som försöker hindra oss från att genomföra våra möten gör sig skyldiga till allvarlig brottslighet. De ska inte tillåtas stå där bakom ett kravallstaket på hundra meters avstånd. De ska gripas och åtalas, dömas och fängslas. Sker detta får det en preventiv effekt, som gör att fortsatta polisinsatser kan successivt trappas ned vid möten för oppositionsgrupper.

Denna typ av extremistiska yttringar skulle också kunna motverkas av massmedia, genom att sluta monstrifiera kritiker och verka för ett bättre samtalsklimat i Sverige.”

Fler BGF-länkar från 2002:

http://www.bgf.nu/val/mffilm.html

http://www.bgf.nu/val/index.html

http://www.bgf.nu/val/0409rapport.html

http://www.bgf.nu/val/049.html

http://www.bgf.nu/val/skrift.html

http://www.bgf.nu/val/polisanm.html

http://www.bgf.nu/ak02/v24.html

http://www.bgf.nu/ak02/v23.html

http://www.bgf.nu/val/pord.html

http://www.bgf.nu/val/torg2.html

http://www.janmilld.se/bok.html

https://www.youtube.com/watch?v=-tAJXF68M3o


PS2

Åsa Sundh

”Men Sverige har ju ‘Monatelefonen’, en stödtelefon som anhöriga till personer som riskerar att radikaliseras kan vända sig till. Under fyra månader har telefonen inte mottagit ett enda samtal. Och vad har det kostat att inrätta den?

Hur kan Mona Sahlin ha fått hållas och gång på gång fått framföra sin agenda i TV utan att ställas till svars för de dumheter hon förespråkat? Och vad säger det om Reinfeldt som tillsatte henne? Sällan har vi väl fått så ynkligt litet för våra skattepengar!

Det känns idag som om tyckande är lika mycket eller mer värt än många års erfarenhet och kompetens inom ett område. Politiskt ’sakkunnig’ och minister kan man numera bli bara genom att manövrera  och kuppa sig igenom ett ungdomsförbund. Att ha haft ett ’riktigt’ jobb är inget krav och bristen på både kompetens och livserfarenhet är påtaglig i många fall. Likaså är det tydligt att erfarenhet inte behöver innebära kompetens. Undra på att det ser ut som det gör i politiken idag!”

anpassade


 

PS3


Mer

https://janmilld.wordpress.com/2016/03/25/sammetsrevolution/
https://janmilld.wordpress.com/2016/03/11/medborgarjournalism/
https://janmilld.wordpress.com/2016/02/14/offret-ar-inte-sahlin/
https://janmilld.wordpress.com/2016/02/03/protester-mot-protest/
https://janmilld.wordpress.com/2016/01/31/norrmalmstorg-x-2/

http://varstundisverige.blogspot.se/2016/03/katastrofen-mona-sahlin-tackbrev-till.html

http://demokratbloggen.blogspot.se/2016/03/8-kloverpartiet-sd.html

http://www.motpol.nu/patrikehn/2016/03/28/att-ta-avstand-fran-sig-sjalv-tre-sd-exempel/

http://www.d-intl.com/2016/03/25/insandare-hur-pk-tanker-sverigedemokraterna-bli/

https://www.motgift.nu/2016/03/26/skarpskytte-folkbevapning-och-demokrati/

https://www.youtube.com/watch?v=NiaHvC_7I9I

http://www.nyatider.nu/mona-i-maskopi-med-media/

 

Frågor om rädsla


SONY DSC

Ida Ali-Lindqvist uppges skriva med antirasistiska och feministiska utgångspunkter.

Den 30/6 -14 hade hon en artikel på ledarplats i Dala-Demokraten om Svenskarnas Parti,  Almedalen och rädsla.

Hennes text är tankeväckande, både genom dess innehåll och genom att den är så typisk. Artiklar och uttalanden med liknande rädslo-argumentering matas nu ut i strid ström genom etablerade media.

Mina tankar går först till den ryska befolkningen i östra Ukraina, som när detta skrivs hukar i gamla skyddsrum, sökande skydd undan Kievregimens bomber och granateld. Hur blev det så? Hur kan detta fortgå? En viktig förklaring ligger i massmedia, i den hets och den indoktrinering av människor som pågått så länge.

Ida Ali-Lindqvist skriver:

”Jag känner mig livrädd. Jag som journalist kan inte utföra mitt arbete på grund av riskerna jag då utsätter mig för. …”

”…med denna krönika vill jag faktiskt betona vikten av att erkänna min rädsla. För den är befogad.  

Det senaste året har vi bevittnat ett flertal händelser där nazistiska krafter tagit till våld mot sina meningsmotståndare. Knivattacken i Malmö på internationella kvinnodagen. Attacken mot antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp. Dessa människor är beredda att mörda. Bakom våldsdåden står nyckelpersoner inom Svenskarnas parti. Den vetskapen måste vi ständigt hålla levande.”

Låt oss vara överens om att våld ska både fördömas och undvikas, inklusive knivdåd. Men…

hur väl stämmer Ida Ali-Lindqvists beskrivningar här med verkligheten?

• De som i Kärrtorp visade sig på en Linje-17-manifestation var från SMR – Svenska Motståndsrörelsen, inte från SvP (som i stället tagit avstånd från aktionen).

• Den som i tumultet sedan knivhögg en annan människa i ryggen var ”antirasist”.

• Torgmöten av invandringskritiker har konsekvent blivit störda av ”antirasister”, utan att invandringskritiker svarat med våld.

Beträffande knivskärningen i Malmö hör till bilden att den tydligen inte var helt oprovocerad – knivmannen tillhörde en mindre grupp som blivit jagad och hotad av en större grupp.

Ida Ali-Lindqvist skriver vidare:

”Svenskarnas parti fick i lördags stort utrymme i Almedalen för att framföra sin nazistiska politik. Där står vi idag i Sverige 2014. Ett nazistiskt parti med polisstöd får hota demokratin medan dess motståndare blir bortförda av polis när de protesterar och använder sina demokratiska rättigheter.”

Här kan diskussionen vinna på att hålla isär begreppen!

En sak är att fredligt uttrycka en egen mening, en annan att hindra meningsmotståndare från att kunna göra sig hörda. Invandringskritikers möten har – år efter år – konsekvent dränkts i oljud, så att en dialog omöjliggjorts.

Till SvP-bilden hör också att medlemmar i Svenskarnas Parti blivit utsatta för åtskilliga våldsamma hembesök av personer från Revolutionära Fronten. Polisens bedömning är att 95% av sådana hemsök har vänsterextremister som förövare.

Själv har jag just på min blogg skrivit en gentemot SvP kritisk artikel, men vill inte anklaga vare sig SvP eller andra för något som saknar täckning. Känner Ida Ali-Lindqvist eller andra på DD till ett enda aktuellt fall, där SvP-are gjort sig skyldiga till något liknande som RF gjort – låt  mig gärna veta!

radd2

Ida Ali-Lindqvists rädsla väcks dock inte bara av Svenskarnas Parti – även Sverigedemokraterna skrämmer henne:

”Under förra årets Almedalsvecka satt jag och konstnären Elisabeth Ohlson Wallin och pratade om den rädsla och obehag vi kände inför SD:s Jimmie Åkessons brandtal mot feminismen. Vi båda hade ett stort behov av att erkänna den rädslan. Det kändes befriande att dela den tillsammans med någon. För det var oerhört obehagligt att på kvällarna vandra runt på Visbys gator efter Åkessons tal då anhängare av Sverigedemokraterna syntes överallt. Elisabeth kände sig rädd över att själv ta båten hem på kvällen dagen därpå.”

”För på våldsnivå är SD lättviktare jämfört med Svenskarnas Parti. Jag undrar om våra politiska makthavare har förstått innebörden av det Sverige vi står inför i dag? Jag undrar om de förstår att deras tystnad och misslyckade politik är en bidragande orsak till min och andras rädsla?”

Finns här ett moment, där Ida Ali-Lindqvist och många invandringskritiker skulle kunna mötas?

Svp-ordförande Stefan Jacobsson i Almedalen, den 28 juni 2014:

”Och självklart finns det rädsla. Rädsla över att svenska ungdomar får det allt sämre ställt. Rädsla över att Sverige toppar våldtäktsstatistiken i hela världen! Rädsla över att bli gammal och glömd. Rädsla över att den styrande eliten totalt har tappat bort det mest grundläggande, nämligen att dom är där för att tjäna folket – inte tvärtom. Så visst finns det rädsla.

Jag kan ärligt säga att jag är rädd…”

sjalmedalen

Denna text har sänts till Dala-Demokraten som en replik. Den har i skrivande stund inte publicerats.

Läs mer

Almedalens påklistrade rädsla

De rumsrena

Medietystnad

Brev till Göran Greider

Greider och våldet

Obehagligt