• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Visioner eller hallucinationer?


Annie Lööf och hennes stureplansparti får dröm och verklighet att alltmer flyta samman.  Viktigast blir hur man önskar att det ska förhålla sig, inte hur det faktiskt förhåller sig.

Med deras logik har varje meteorolog ett självklart uppdrag: att ständigt rapportera om bara solsken och vackert väder.

Lööf-Centern vill alltså att Sverige ska bli ett ”nybyggarland”. Ökad invandring ska det bli, så att befolkningen i Sverige snart kan vara mer än fördubblad.

Tanken är att dessa utlänningar inte bara ska komma i arbete och klara sin egen försörjning – denna nya invandring ska ge en slags turboeffekt.  Sverige ska formligen lyftas upp till en ny glansperiod av ekonomisk expansion och välfärd.

Vad vi svenskar själva inte längre förmår, det ska nya miljoner av fjärrinvandrade fixa.

Men.

Innan man pläderar för ytterligare invandring bör man naturligtvis göra en utvärdering av hur den hittillsvarande invandringen utfallit! Som finansminister Anders Borg nyligen konstaterade lever mer än hälften av alla invandrare i Sverige på olika former av bidrag och transfereringar.

Till detta kommer att det skiljer sig starkt mellan olika grupper av invandrare. De som kommer från andra västländer eller andra europeiska länder klarar sig som regel bra.

DET STORA PROBLEMET gäller dem som kommer från Afrika och västra Asien – just de områden som under det senaste decennier helt har dominerat invandringen till Sverige. Detta gäller både självförsörjning, brottsdeltagande och trafikbeteende.

Kanske blir det av underordnad betydelse om den låga självförsörjningsgraden bland dem som nu dominerar invandringen till Sverige  beror på en ovilja att arbeta eller avsaknad av resurser, efterfrågade på svensk arbetsmarknad.

Klart är hursomhelst att vietnameser och thailändare kommit till Sverige för bärplockning – varför kan inte det klaras av arbetslösa invandrare som redan finns i Sverige?

Det är alltså skillnad på invandring och invandring! En invandring av holländare, tyskar och engelsmän skulle kunna ge positiva effekter för Sverige, där det rör sig om bristyrken, men det är knappast vad Lööf talar om.

Vad är det för arbetsuppgifter som Annie Lööf föreställer sig ska klaras av de många miljoner ytterligare utlänningar som hon vill få till Sverige? Ska de arbeta inom jordbruket? Ska de sköta boskap?


Nog nu med problematiserande och negativism från min sida! Det finns faktiskt ett positivt exempel att lyfta fram, nämligen somaliern Ali Abdullahi Hassan. Han fick bli kamelskötare i Sverige.

Kanske där en vision för Centern i utformandet av en lantbrukspolitik för framtidens Sverige?  Varför inte satsa på kameler som dragdjur när det blivit svårt att få fram bränsle till traktorerna?

40 miljoner invånare i Sverige.

Finns det bara hjärterum, så finns det stjärterum.

”Lycka till!”, som Per Ahlmark (fp) sa till uppsagda metallarbetare, när han som arbetsmarknadsminister 1977 besökte en fabrik i Olofström.

Eller ”Vi måste tänka väldigt nytt”, som Mona Sahlin bidrog med.

Triumf des  Willens – viljans och godhetens triumf.

Kravspec, partiledare

Vilka krav ska ställas på en partiledare?

Rosanna Dinamarca, kandidat som ny ordförande för Vänsterpartiet, har i TV givit sin syn på saken. Partiets ledare ska inte vara:
a) av vit hudfärg
b) man
c) över 50 år
d) född i Sverige.

Med andra ord ska en partiledare vara:
a) av annan hudfärg än vit
b) kvinna (eller möjligen transa)
c) ung
d) utlandsfödd.

Dinamarca själv svarar bara delvis mot denna kravspecifikation. Hon är kvinna och född i Chile. Däremot är hon ju inte direkt ung, snart 40 år.  Och hennes hudfärg skiljer sig knappast från min, när jag fått litet sol.


Detta leder osökt över till Annie Lööf, nyvald ordförande för Centerpartiet. Är hon lämplig som partiledare? Hur klarar hon Dinamarcas kriterier?

Det visar sig att också hon klarar bara 2 av 4 uppställda kriterier. I hennes fall genom att hon faktiskt själv är både ung (under 30) och kvinna. Däremot är hon född i fel land och har helt fel hudfärg. Den röda hårfärgen gör knappast saken bättre.

Men på  Annie Lööfs pluskonto finns något annat, och mycket viktigt, något som kan ha spelat en stor roll i centerpartisternas val av henne till sin partiledare:
Annie Lööf  är trevlig!

Hon har närmast permanent ett stort leende på sina läppar, ser glad och positiv ut.

När hon öppnar munnen är hon också trevlig, genom sitt positiva budskap. Alla ska få arbete och alla ska få lyckas. Alla vill arbeta och har hög arbetsmoral. Sverige ska bli ett nybyggarland!

Annie Lööf har anammat Andreas Carlgrens budskap från dennes tid som GD för Integrationsverket: se inte till problemen, se till möjligheterna!

Själv tvingas jag här erkänna mina tillkortakommanden, är väl för gammal för det där visionerandet – ser just en del problem.

I min bekantskapskrets finns vänner som har hästar. De har berättat för mig att stallägare önskat få hjälp att sköta sina hästar och av  Arbetsförmedlingen tilldelats några somalier för detta. Dessa dök aldrig upp.

Men det finns också ett positivt exempel.
Till det ska jag komma i morgon.