• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Några ”PUNCH-LINER”

Adolf Hitler Saluting, 1934

Känner du till Godwins lag?

Just i onsdags blev jag påmind om den av en läsare, och det passar faktiskt bra – det var samma dag som vår nye statsminister hade debattpremiär i riksdagen.

Godwins lag beskrivs i Wikipedia så här:

”Godwins lag handlar om fenomenet att diskussionstrådar… oavsett ämne förr eller senare leder fram till liknelser som inbegriper Hitler eller nazister. … Lagen formulerades av Mike Godwin år 1990:

…’I takt med att en Usenetdiskussion blir längre, går sannolikheten för att en jämförelse görs som involverar nazister eller Hitler mot ett’. Att sannolikheten går mot ett betyder att det förr eller senare kommer att ske. Anspelningar på lagen syftar på att vidare diskussion kommer att vara lönlös, och den som liknar sin åsiktsmotståndare vid nazister kan anses ha förlorat diskussionen.”

hakkors1

Stefan Löfven gav direkt prov på Godwins lag, när han i riksdagen talade om Sverigedemokraterna. Som motivering till att han som statsminister inte talar med företrädare för SD anförde han att det på 1990-talet skulle ha förekommit hakkors i SD-demonstrationer.

Jag vet att SVT och/eller TV4 haft ”dokumentärer” om Sverigedemokraternas historia, med filmbilder på sådant – men det var inklippt från andra organisationers evenemang.

Själv har jag aldrig sett vare sig rörliga bilder eller stillbilder från någon SD-demonstration, där hakkors förekommit. Om sådana funnits att tillgå, skulle då inte dessa ha fångats upp av Expo och manglats ut i Expressen, åtskilliga gånger?

hakkors2

Jimmie Åkesson lät aningen tafatt i sitt svar till Löfven. Han förnekade inte att hakkors skulle ha förekommit i SD-demonstrationer – hur tolka det?

– Vet han där något som jag inte vet?

– Eller har han själv gått på pk-propagandan, gjort en lögnaktig verklighetsbild till sin egen?

Ovedersägligt är att det i SD:s periferi funnits en del hönshjärnor. Ett exempel är Tina Hallgren-Bengtsson i Höör, som 1996 vid ett tillfälle skrudade sig i full nazi-mundering på ett slags partaj. Hon var då inte längre SD-medlem, men hade året innan funnits i partiledningen.

Denna maskeradincident i Höör var väl töntig, men i sak ganska så harmlös. Betydligt värre är om man gör sig skyldig till misshandel av en annan människa och där är det ju sverigedemokraternas motståndare som utmärkt sig!  Våldet mot sverigedemokrater har hela tiden bagatelliserats i media och av politiker i ansvarig ställning.

jl2_copy

En del fläckar finns kanske också på SD, från dess första år, men varför mäts det med så olika mått?

Olika f.d. nazister blir förlåtna, ja till och med hyllade och kanske försedda med generösa projektbidrag om de lämnar sin tidigare bana för att istället bli politiskt korrekta. Skulle de däremot gå över till att bli  fredligt arbetande invandringskritiker med ett lagom-perspektiv, då gäller inte detta.

lagom

PROBLEMET i sammanhanget är alltså inte någon nazism – verklig eller bara orättvist pådyvlad – problemet är invandringskritiken. Så har det varit ända sedan första början.

webbsidan för ”Exit” framgår att det är bort från ”nationella rörelser” som individer ska räddas.


Här finns alltså en falskhet, men för att kunna fullfölja mitt resonemang måste jag nu bortse från denna. Här förutsätter jag mig ha med ärliga människor att göra – människor som verkligen vill Sveriges bästa och därför också önskar en väl fungerande demokrati.

Det sakligt ändamålsenliga blir då att hos andra individer/partier

a) se till rörelseriktningen

b) uppmuntra till bra ställningstaganden

c) ta fasta på även positiva moment och

d) söka efter gemensamma utgångspunkter.

sdsippa

Ingen kan rimligen hävda att Sverigedemokraterna idag är samma parti som för 15-20 år sedan.

Ingen kan rimligen hävda att något av riksdagens åtta partier är nazistiskt (däremot måste det demokratiska sinnelaget ifrågasättas hos i varje fall  Vänsterpartiet).

Då är jag  framme vid en första ”punch-line”.

Sverigedemokraterna har här missat att mejsla fram en alternativ grundsyn till den politiskt korrekta. Istället accepterar man tidskriften Expos förutsättningar, med etiketteringar och kopplingar, beröringsskräck och guilt-by-association.

pe

Ett helt konkret exempel är det Patrik Ehn skriver i Nationell Idag nr 38/2014:

”Sverigedemokraternas partimedlemmar är i bedrövande hög grad politiskt och ideologiskt oskolade, och ju kortare en person varit SD-medlem desto hopplösare är ofta fallet. Sverigedemokraternas medlemmar måste helt enkelt skolas och bildas, men partiet har inte haft tid och intresse att göra det.

2004 höll jag i en grundkurs för sverigedemokrater som folkbildaren och dåvarande partisekreteraren Jan Milld hade tagit fram. 

Därefter har inget hänt förutom att man som SD-medlem hotas av uteslutning om man närvarar på Jan Millds föredrag. Så illa är det.”

SONY DSC

Till bilden hör att jag lämnade Sverigedemokraterna på eget initiativ år 2005, blev inte utesluten. Utträdet skedde inte i någon protest. Tvärtom deklarerade jag min avsikt att fortsätta rösta på partiet, och mana andra till att också göra det.

Efter min SD-tid har jag medverkat i utgivningen av först  SVIC, sedan tabloiderna – en opinionsbildning som SD kunnat dra fördel av.

signal

Vad kan då ligga bakom det faktum att jag tydligen blivit så peststämplad?

• I första hand gäller det förmodligen den kritik som jag framfört kring judisk makt och  ”agendajudars” agerande till förmån för massinvandring och mångkultur.

• Efterhand har jag också fört fram en hel del kritik mot SD:s agerande, eller brist på agerande.

• Möjligen störs man redan av det faktum att jag ägnat mig åt fri opinionsbildning, helt utom partikontroll.  Det kan låta skruvat, men behandlingen av Thoralf Alfsson i Kalmar pekar faktiskt i den riktningen!

Mina åsikter har alltid varit offentliga, de framgår här på bloggen, i filmer och  tidningsartiklar. Alla kan naturligtvis inte hålla med mig om allt. Det gör jag inte ens själv. Jag har befunnit mig i ideologisk utveckling alltsedan 60-talet. Dessutom förändras ju själva verkligheten.

Med andra ord: vad är det i min åsiktsinriktning som ur SD-ledningens horisont är så gravt komprometterande att SD-medlemmar skulle behöva riskera uteslutning om de vistas i samma lokal som jag och lyssnar på vad jag har att säga???

talare

Låt oss ändå för resonemangets skull förutsätta att jag bär på åsikter som alls inte stämmer med SD:s partilinje… här kommer då min stora PUNCH-LINE:

Ska vi inte kunna förutsätta att varje medborgare, inklusive medlemmar i Sverigedemokraterna, har en INTEGRITET?

Dvs att SD-medlemmar är vuxna människor, med egen omdömesförmåga. Så att de kan ges förtroende att lyssna och läsa, ta del av olika fakta och allehanda argument, för att i slutänden själva dra sina slutsatser och bestämma vad de vill tro?

Bokbal

Det enda rimliga, om man ska utesluta medlemmar, måste vara deras eget agerande:

• för de fram åsikter, propagerar de aktivt, för sådant som är oförenligt med partiets politik?

• begår de handlingar som inte kan tolereras?

• visar de lojaliteter åt annat håll än Sverige och svenskarna?

bgtumme


Läs mer

Tabloidarmöte i Göteborg

Journalistik som människojakt

Grundkurs för Sverigedemokrater

Opinionsbildarnas grunder

Politisk korrekthet

Två människosyner

Tabloiderna

SD-röster i Dalarna 2010

SD-röster i Dalarna 2014


Filmer

Tal till SD:s riksårsmöte, del 1: Ros

Tal till SD:s riksårsmöte, del 2: Ris

Avsnitt 13: Vänstern som försvann

Avsnitt 13 i grundkursens kapitel 3 handlar om:

Vänstern som försvann

Det är inte bara en del enskilda begrepp som givits nya, eller rentav omvända, betydelser mot tidigare. Något motsvarande har inträffat med hela vänstern.

Vad som tidigare förknippats med en vänsterhållning är åtminstone två moment:

a) arbete för jämlikhet och trygghet åt alla, ställningstagande för arbetarklassen och ”småfolket”.

b) arbete för fred, ställningstagande mot angreppskrig och imperialism.

På 60- och 70-talen var det således självklart för vänstern att demonstrera mot USA:s krig i Vietnam och Sovjets invasion av Afghanistan.

År 2011 applåderades NATO:s bombkrig över Libyen av personer som gör anspråk på att företräda en vänsterståndpunkt. Det gäller inte bara enskilda individer – ”Vänsterpartiet” reste inga invändningar mot Sveriges medverkan genom JAS-flygplan.

Den traditionella vänstern har gått upp i rök.

uppirok

Vad som tidigare varit vänsterradikalt kan idag klassas som ”högerextremt”. Detta gäller såväl försvar av svenska arbetares intressen som ställningstagande mot USA:s krigspolitik.

Jonathan Friedman:

”Många vänsterintellektuella har överrumplats av den nya ideologin men har också demonstrerat en häpnadsväckande oförmåga att reflektera över situationen. En gång i tiden uppfattade de nationalismen som ett medel för att stärka demokratin och skapa enighet kring det kollektiva projekt som syftade till att förbättra levnadsförhållandena för den arbetande majoriteten. I dag tycks de övertygade om att nationalitet är en reaktionär fantasi som utgör själva kärnan i rasistiskt våld.”

”Varför överger så många människor socialdemokratiska arbetarpartier? Enligt Slavoj Zizek, en annan kritisk vänsterintellektuell, sker detta på grund av att vänstern själv övergivit det folk den en gång representerade. Mångkulturalismen har blivit motto för de nya privilegierade ‘symboliska klasserna’. I det vacuum som vänstern lämnat efter sig flyttar den nationalistiska högern in.

Signifikativt är att det idag är högerrörelser som vänder sig till och försöker mobilisera det som finns kvar av traditionell arbetarklass i de västerländska samhällena, medan den mångkulturalistiska toleransen blir mottot för nya privilegierade ‘symboliska klasser’ (journalister, akademiker, direktörer).

I Sverige har detta fått några av sina mest extrema och överspända uttryck. Vi har här fått en hysterisk sammanblandning av begreppen: mångkulturalism = demokrati = globalisering vilken genererar en fiendebild: nationalism = rasism = nazism = antidemokrati. Dessa identitetsserier användas för att klassificera individer…”

DISKUTERA:

Vad är ”vänster”, vad är ”höger” i politiken?

Läs mer:

Abdikerad vänster

Bombvänstern

Vad är vänster?

Vänster eller höger?

Avsnitt 11: Fördomar eller kunskap

Avsnitt 11 i grundkursens kapitel 3 handlar om:

Fördomar eller kunskap

”Det finns sanning och det finns osanning”.

Huvudpersonen Winston i filmen ”1984”.

Enligt de politiskt korrekta lider deras motståndare av ”fördomar” och ”okunskap”. Logiken i detta borde för pk-iterna själva bli ett sanningssökande och respekt för relevanta fakta. Så är dock inte fallet.

• I nyhetsrapportering om brott mörkas om etnicitet när förövaren har utländskt ursprung. Bilder pixlas, ibland t.o.m. vitpixlas då personen är mörkhyad. Som i det forna Sovjetunionen har många nu lärt sig läsa mellan raderna, om innebörden av ”svensk medborgare”.

• I riksdagen har såväl tidigare m-riksdagsmannen Sten Andersson som idag Sverigedemokraterna begärt undersökningar om invandringens kostnader, men fått nej från 7-klövern.

• När en AB-insändare påtalade att invandrare var förtidspensionerade i oproportionellt hög omfattning jämfört med infödda svenskar, blev svaret från Mona Sahlin, att hon ställde sig ”tveksam” till uppgiften. Någonstans i skymningslandet bortom sant och falskt alltså, mellan bekräftande och förnekande.

• När SJF:s tidning Journalisten vägrade ta in en annons för boken ”Förvara demokratin!” kunde redaktören Bengt-Olof Brännström inte anföra några invändningar mot bokens innehöll. Han vägrade ändå, med hänvisning till att boken kunde ”spela rasisterna i händerna”.

• När Dala-Demokraten vägrade ta in en annons för boken ”Vitbok.se” uttalade sig redaktör Göran Greider: ”Er hemsida är bland det värre jag sett – obehaglig …Jag är mycket stolt över att vår annonsavdelning vägrat ta in annonsen.” Om det var sakuppgifter eller värderingar i boken/på webbsidan som gjorde det så obehagligt för Greider framgick inte.

• 72% av intagna på svenska fängelser är svenska medborgare. Den informationen förser oss svenska myndigheter med. Däremot vägrar man uppge hur stor andel som:
a) är utrikes födda b) har utländsk bakgrund.

• Mörkandet kring förövares utseende går så långt som till att även kunna omfatta efterlysningar från polisen. Detta minskar rimligen förutsättningarna att få fast vederbörande.

Hur många svenska flickor har inte fallit offer i onödan? Hur många skulle inte ha kunnat klara sig undan, om de lärt sig att vara mer försiktiga, lärt sig att bättre läsa av risksituationer? Det är ju ett faktum (om än föga känt), att afrikaner och araber är kraftigt överrepresenterade i våldtäktsstatistiken.

”Fria Tider”, den 20/7 2013:

”Under 2007 begicks 14 000 sex-överfall mot vita kvinnor av svarta män i USA. Samma år begicks noll överfall av vita män riktade mot svarta kvinnor, visar statistik från FBI.”

abnej

Ett resonemang bakom mörkandet om gärningsmäns etnicitet är att det görs för att inte leda till”ökad främlingsfientlighet”. Underförstått att främlingar skulle riskera bli offer för våld från svenskar.

Hur stämmer detta med ”alla människors lika värde” och att ”det handlar om människor – annars ständigt upprepade teser från pk-håll?

DISKUTERA:

Är boken ”Invandring och mörkläggning” en obehaglig bok?

Är våld mot svenskar av mindre betydelse än våld mot utlänningar eller invandrare?

Avsnitt 10: Expo

Avsnitt 10 i grundkursens kapitel 3 handlar om:

Expo

Rolluppsättningen i Expos värld är enkel, där finns tre parter:

1. Hjältarna (Expo och andra politiskt korrekta)
2. Offren (främst utlänningar, ”flyktingar”, ”utsatta grupper”)
3. Skurkarna (dissidenter, ej politiskt korrekta)

Tidskriften Expo startades 1995 av bl.a. Tobias Hübinette, AFA-it och dokumenterad återfallsförbrytare. Redan året därpå, 1996, var Expo så uppburen av etablissemanget att Expo-artiklar kunde gå ut med kvällspressen och nå en miljonpublik:

• Våren 1996 slog Expressen upp en Expo-artikel om Ingrid Björkman, Åke Wedin och Jan Elfverson, författare till invandringskritiska böcker. Det blev flera sidor med krigsrubriker och förbrytarporträtt: ”FRÄMLINGSHATETS NYA ANSIKTEN”. Där angreps även Eva Bergqvist, redaktör för tidskriften ”Fri information om invandringen”.

• Den 10 juni 1996 gick Expo nr 3/96 ut som bilaga med både Expressen och Aftonbladet. Huvudartikel där var ”Blågult rättshaveri”, som angrep Blågula frågor med Jan Milld och Anders Sundholm.

morkret

Kvällspressredaktörerna Christina Jutterström och Thorbjörn Larsson kommenterade: ”Det onda fungerar bäst i mörker och tystnad. Ljus, ljud och upplysning har alltid och kommer alltid att hota mörkrets makter… ser vi inte stillatigande på när de onda krafterna försöker hindra utgivningen av Expo.”

Helt i linje med vad Exporedaktör Andreas Rosenlund dagarna dessförinnan uttalat i Dagens Nyheter (framträdde med dolt ansikte): ”Exponering av de här ljusskygga organisationerna gör dem omöjliga. Deras argument tål inte ljuset.”

Till saken hör att Blågula frågor dittills åtta gånger försökt få in olika artiklar i DN, men alla refuserades.

Här kan konstateras två fenomen:

• Expo sade sig vilja granska ”extremism”, men riktade i praktiken sin eld främst mot demokratiska invandringskritiker.

• Expo betecknade sig som ”demokratisk tidskrift” och utgav sig för att försvara yttrandefriheten. I praktiken gjorde den allt för att skandalisera och isolera meningsmotståndare, för att skrämma människor till tystnad.

Ur ”Politisk korrekthet på svenska”, Kullbom/Landin 1998:

”Expo slog också svenskt rekord när det gäller att stämpla folk som nazister och det skede med stöd av en samlad okritisk press och hela kulturetablissemanget. Samtidigt som man värnade yttrandefriheten bekämpade man den genom att brännmärka allsköns åsikter som extremistiska.”

Kännetecken för Expo är ett antal metoder:

• frossande i negativt laddade epitet: rättshaverist, konspirationsteoretiker, främlingsfientlig, rasist, extremist, osv.

sammansmältning av fakta och värderingar, där företeelser kan avfärdas med att de är ”obehagliga”.

kopplingar och guilt-by-association: Har något läst fel tidning, beställt fel bok, talat med fel person, sänt mejl till fel person, tittat på fel webbsida? Anför någon ett argument eller en sakuppgift som en redan stämplad person har anfört?

För att kunna hålla reda på alla personer, alla åsikter och alla kopplingar måste Expo hålla sig med ett omfattande register. När IB-affären briserade 1973 var dess hemliga socialdemokratiska åsiktsregistrering en stor skandal, ett avslöjande av stora mått avslöjades. Expo har idag tvärtom ett öppet stöd från landets kulturella och politiska etablissemang.

Ur ”Politisk korrekthet på svenska”:

”Här finns inga uttalade hot mot yttrandefrihet och demokratiska rättigheter. Tvärtom lovprisas dessa ständigt från olika maktgrupper i samhället. Ändå är det påtagligt att medborgarna styrs av en ständigt närvarande rädsla. En rädsla för att på olika sätt stötas ut ur samhället, inte längre få höra till det skikt som förfogar över resurserna, som tillsätter tjänster och uppdrag, som bestämmer vilka som är värda att lyssna till, och vilka som för evigt ska dömas till tystnad.”

Expos verksamhet stannar inte vid skriverier och lobbyverksamhet, man har även agerat för att hindra dissidenter från att hyra möteslokaler, sända lokal-TV, osv.

Man gör vad man kan för att täppa till möjligheter för demokrater att verka demokratiskt. Vad blir logiken i detta, om inte att driva fram hat och extremism?

Ur ”Försvara demokratin!”:

”Till grund för dessa skriverier ligger en människosyn som liknar den ‘anti-kommunism’ som Joe McCarthy demonstrerade i USA på 50-talet. Dvs det finns vissa människor som är onda. Naturligtvis försöker dessa efter bästa förmåga att dölja denna sin ondska – kanske tror de t.o.m. uppriktigt själva, att de inte skulle vara onda. Den gode demokratens uppgift blir att avslöja det verkliga förhållandet.”

”… ‘guilt-by-association’, som förekommer på två sätt. Ett sätt är att märka ord och utnyttja ords laddningar, för att ge associationer till en individ, grupp eller riktning, som redan är ‘märkt’ (antingen för att den verkligen är skum, eller för att den är ett redan avverkat offer). Ett annat sätt är att påtala eller påskina någon form av samröre mellan offret och redan märkta:

Har offret läst en olämplig bok eller tidskrift? Har en av offret skriven artikel fått applåder från fel håll? Har offret någon gång talat i telefon med, fått brev från eller rentav träffat någon som redan är märkt? Eller någon, som i sin tur träffat någon…”

DISKUTERA:


Hur förklara etablissemangets starka stöd till Expo?

Hur skiljer sig Expo från IB?

Läs mer:

Poohlarna

Expo griper in

Nytt drev mot Sundholm?

leman

Avsnitt 7: Förintelsen och antisemitism

Grundkursens kapitel 3, avsnitt 7:

Förintelsen är här intressant.

Dels kan konstateras att denna fråga är speciell. Skulle någon idag hävda t ex att jorden är platt så uppfattas vederbörande kanske som knäpp, men riskerar inga allvarliga efterräkningar. Ett förnekande av Förintelsen kan i vissa europeiska länder leda till fängelsedomar.

irving

Dels kan konstateras att denna fråga fyller en politisk funktion, på flera sätt. Genom den offerroll som den ger judar skapas ett israeliskt manöverutrymme mot palestinier, som annars inte hade funnits. En koppling görs också för att indoktrinera svenska skolungdomar och motivera en ”generös flyktingpolitik”.

Framförallt skapas ett tabu. Om andra historiska skeenden är det naturligt att kunna granska fakta och kritiskt diskutera. Här gäller inte detta. Här krävs bara underkastelse och lydnad.

Vilket leder över till frågan om ”antisemitism”.

Ur SOU 1968:68:

”Under vintern 1959-60 förekom i många länder olika uttryck för antisemitism… Antisemitismen yttrade sig bl.a. i hakkorsmålning.
Dessa händelser föranledde viss aktivitet i FN.”

Hur var det egentligen med dessa ”uttryck för antisemitism”?

sandin

Ur DSM nr 4/09, artikel av Åke Sandin:

”Nu avslöjades att det mesta av ‘nynazism’ och ‘antisemitism’ i Västtyskland, som hade upprört mediekonsumenter 1961 var iscensatt av den skickliga östtyska Stasi. Detta har skildrats av den tysk-judiska forskaren Michael Wohlsohn, som i sin bok ‘Die Deutschland Akte. Tatsachen und Legenden’ (1995) bland annat skriver:

‘ Den strategiska hjärnan bakom de arrangerade antisemitiska aktionerna var Albert Norden, son till en rabbin. Detta är dokumenterat i östtyska politbyråns akter’.”

jj

John Järvenpää skriver i sin bok om en organiserad kampanj, där svenska journalister anklagas för antisemitism. Han citerar vad medieforskaren Johannes Wahlström skrivit om ”Forum för Levande Historia”:
”… finansierar stora delar av den lobbyverksamhet som de svenska korrespondenterna dagligen utsätts för, inte minst genom Svenska Kommittén mot Antisemitism, där… Henrik Bachner är ledamot. Hans avhandling ‘Återkomsten’ delas ut i pocketupplaga av Levande Historia. Denna aktivisternas handbok tar upp inom vilka ämnesområden journalister ‘får’ och ‘inte får’ röra sig.

Resonemangen är långa medan slutsatserna är påfallande enkla: att diskutera en handelsbojkott mot Israel är antisemitism, att ifrågasätta Israels demokrati är antisemitism, att ifrågasätta USA:s stöd till Israel är antisemitism, att påstå att Israels ageranden göder antisemitism är antisemitism, att påstå att journalister drar sig för att rapportera vad de ser är antisemitism.”

vg

DISKUTERA:

Kan Förintelsen jämföras med en religiös trosbekännelse?

Vad är antisemitism?

Se även:

Judiskt inflytande i Sverige