Läget är uppenbart. En redan extrem rekordinvandring till Sverige har mer än fördubblats. Konsekvenserna av detta – ekonomiskt och socialt – blir katastrofala.
Hur har detta varit möjligt?!
Hur tänker Stefan Löfven och hans meningsfränder i Sverige?
I princip kan här finnas fyra olika scenarior:
A. De förstår ingenting, saknar varje politisk kompassriktning.
B. De förstår en del, men är likgiltiga. Kortsiktiga egenintressen väger tyngre än svenska folkets intressen.
C. De förstår, och gillar vad som sker. Utvecklingen stämmer med deras egen värdegrund och strävan.
D. De ogillar vad som sker, men är maktlösa. Andra krafter än Sveriges regering och riksdag styr vad som sker i Sverige.
Dessa scenarior utesluter inte helt varandra. Det är möjligt att Löfven & Co förstår föga, men att det blir ovidkommande vad de själva fattar och vill – utvecklingen i Sverige bestäms ändå av andra än svenska politiker och partier.
Så är det kanske.
Det kan då vara krafter som inte vill oss väl!
Jag ser sju moment:
1. NATO, rustningar och krig
2. FN, rättigheter och migration
3. Judar, massmedia och mångkultur
4. Oljestater, EU och islamisering
5. Agenda 2030, godhet och nivellering
6. George Soros, pengar och makt
7. Greve Kalergi och hans rasistiska plan.
1. NATO, rustningar och krig
Under min uppväxt i Sverige under det Kalla kriget fanns en given konsensus mellan alla stora partier och en gemensam utgångspunkt för den politiska debatten:
a) En strävan skulle vara ett gott samhälle för alla medborgare, med demokrati, välstånd och trygghet – både ekonomiskt och fysiskt. Det innefattade självklart nationellt oberoende, med gränskontroller.
b) En praktisk restriktion sattes genom förekomsten av förtryck och diktatur i Östeuropa, genom kommunismen. Det gav otrygghet genom krigshot, samtidigt som de ”påtvingade” rustningarna dränerade samhället på resurser.
År 1991 kom s.a.s. ”sanningens ögonblick”. Då gavs en historisk möjlighet att växla in på ett nytt spår, bort från kapprustningen, kärnvapnen och det kollektiva förintelsehotet.
Berlinmuren hade fallit 1989, två år senare upplöstes Warszawapakten och Sovjetunionen kollapsade. Kommunismen var borta.
I DET LÄGET borde rimligen NATO ha kunnat upplösas, nedrustning ske och en avspänning inledas.
Vad som skedde var istället raka motsatsen: NATO både bestod och utvidgades österut. NATO bedrev dessutom en krigisk politik – bombade först Serbien 1999, invaderade och bombade sedan även i Asien och Afrika (Afghanistan 2001, Irak 2003, Libyen 2011).
Varför?!
Uppenbarligen fanns det krafter med en annan typ av dagordning och ambitioner än vad den politiska debatten dittills förutsatt. Krafter med ett avgörande inflytande.
För detta militär-industriella komplex i USA – varnade avgående president Dwight Eisenhower 1961:
Mordet på John F Kennedy 1963 kan också ses som uttryck för krafter bortom demokratisk kontroll och med intressen i destruktiv riktning. Ur ett JFK-tal direkt efter hans tillträde som president 1961:
WTC-dådet i New York i september 2001 ingår i denna utveckling. Det resulterade i mer övervakning och ökade rustningar, nya angreppskrig och mer terrorism.
Den officiella förklaringen är att tre enorma stålbyggnader rasade ihop som de gjorde genom att ha träffats av två flygplan. En uppenbart orimlig och lögnaktig förklaring!
Judy Wood är en av de som presenterat en motbild, genom sin bok ”Where did the towers go?”. Det kunde ha handlat om en ny teknik, för fri energi.
Judy Woods bok finns inte att köpa i Sverige.
Inte heller finns den att låna på något svenskt bibliotek.
På webben finns dock filmmaterial från USA för oss att tillgå:
2. FN, rättigheter och migration
Pådrivande för migration och ökad generositet har länge varit olika FN-tjänstemän. Sverige har gång på gång ”tagits i örat” för bristande respekt för ”mänskliga rättigheter”.
Ett exempel är Paul Hunt, som i en DN-artikel tillsammans med Bengt Westerberg klagat över att Sverige ”diskriminerar papperslösa”.
Kritiken mot Sverige har inte hindrat att Saudiarabien nyligen kunnat utses att leda en FN-panel för bevakande av mänskliga rättigheter.
En tung FN-aktör är också Peter Sutherland. Wikipedia: ”…sedan 2006 särskild representant för FN:s generalsekreterare i frågor om internationell migration och utveckling. Han har också varit involverad i Council of Foreign Relations.”
Sutherland argumenterar uttryckligen för att FN ska ”underminera nationell homogenitet”. Som en väg att uppnå detta förespråkar han massinvandring till Västeuropa.
3. Judar, massmedia och mångkultur
Uppenbart för de flesta är att det nu pågår en massinvandring till Sverige från framförallt muslimska länder. Få har däremot förstått att detta är en utveckling som drivs på av framförallt judar.
Ändå har denna lobbyverksamhet och opinionsbearbetning pågått både länge och till stor del öppet.
Nyssnämnde Peter Sutherland är jude, liksom Barbara Spectre, men där finns många fler namn, exempelvis:
• Göran Rosenberg, som i höstas fick tala inför alla riksdagsledamöterna i Storkyrkan.
• Ingrid Lomfors som även hon i höstas fick tillfälle att tala inför det församlade etablissemanget. Hon kunde då informera om att föreställningen om en svensk kultur byggde på missuppfattningar.
• Peter Wolodarski. Hans journalistiska etik handlar inte om att hederligt informera DN-läsarna. Nej tvärtom – det handlar om att desinformera, om agendajournalistik.
Gång på gång har Dagens Nyheter haft artiklar om hur invandringen är ”lönsam”. Varje gång motbevisas han av t ex Tino Sanandaji, men istället för att rätta sig fortsätter Wolodarski sin propaganda.
• Jan Eliasson, knuten till den judiska lobbygruppen Paidea och svensk företrädare i FN-sammanhang.
Dessa judar med en agenda för mångkultur har jag skrivit om som ”agendajudar”.
De ifrågasätter att det finns etniska svenskar, eller anser att vi som faktiskt är etniska svenskar inte ska få betrakta oss som sådana. Identitet och sammanhållning ska vara förbehållet andra än svenskar.
Varför agerar inflytelserika judiska företrädare på detta sätt? Varför driver de en svenskfientlig agenda? Kan det handla om något annat än en vilja att härska genom söndring?
I Sverige finns cirka 20.000 judar, dvs bara två promille av befolkningen, ändå har de ett mycket stort inflytande över opinionsbildning och politik.
Detta gäller även globalt. Den judiska makten i USA illustrerades på ett övertydligt sätt när Israels premiärminister Benjamin Netanyahu talade inför USA-kongressen våren 2011 och fick 29 stående ovationer.
Ett uttryck för denna makt är också hur Israels angrepp på USS Liberty 1967 kunde tystas ned så som skedde!
4. Oljestater, EU och islamisering
Som en punkt kan sättas upp också samarbetet med och/eller påtryckningar från muslimska länder med stora ekonomiska resurser och en extremistisk agenda.
Jag tänker då främst på pengar från Saudiarabien för byggandet av moskéer i Sverige och andra västländer.
Jag tänker även på Medelhavsunionen – Barcelonaprocessen – om en sydutvidgning av EU.
Och på uttalanden av Libyens Al-Gathafi.
5. Agenda 2030, godhet och nivellering
Förenta Nationerna har nu antagit ”Agenda 2030” – ett dokument med titeln ”Transforming our world: the 2030 agenda for Sustainable Development”.
Syftet är gott, av formuleringar att döma:
”This Agenda is a plan of action for people, planet and prosperity. It also seeks to strengthen universal peace in larger freedom. We recognise that eradicating poverty in all its forms and dimensions, including extreme poverty, is the greatest global challenge and an indispensable requirement for sustainable development. All countries and all stakeholders, acting in collaborative partnership, will implement this plan.
We are resolved to free the human race from the tyranny of poverty and want to heal and secure our planet. We are determined to take the bold and transformative steps which are urgently needed to shift the world onto a sustainable and resilient path.
As we embark on this collective journey, we pledge that no one will be left behind… ”
Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är alltså ”hållbar utveckling”. Det handlar där inte bara om utsläpp och klimatfrågor, med den reglering, övervakning och styrning som detta kan påkalla. FN vill samtidigt avskaffa fattigdom och skapa global jämlikhet.
Ett medel att komma dit är fortsatt massmigration.
Peter Krabbe har uppmärksammat Agenda 2030. I sin text ”Det sovande folket” skriver han:
”I artikel 45 åläggs de nationella parlamenten att genom egen lagstiftning och budgetarbete arbeta för genomförandet av ’the effective implementation of our commitments’. De nationella regeringarna skall alltså vara direkt underställda FN:s överhöghet och kommer att kunna jämföras med en kommunstyrelse i fortsättningen. Detta betonas också i artikel 47, där det fastläggs att de nationella regeringarna har ansvaret för genomförandet av Agendan, medan övervakningen av att så sker skall utövas av FN:s generalförsamling genom Det Högsta Politiska Rådet (The High Level Political Forum) och något man kallar ’The Economic and Social Council’. Är det någon som känner kalla kårar utefter ryggraden?
I artikel 25 stadgas att länderna skall stå för livslång omsorg om alla, oberoende av kön, ålder, ras, etnicitet, handikapp, migrationsstatus, ålder m.m. för att bli likvärdiga medborgare. Den som förvånats över att EU-migranter inte avhyses genom att länsstyrelsen upphäver sådana kommunala beslut, kan nu förstå bakgrunden. Detsamma gäller för delad välfärd gentemot flyktingar, som skall tas omhand i det land de själva väljer. Invandringen behandlas också i artikel 29, där det konstateras att ’vi’ erkänner det positiva inslaget av migranter för ett hållbart och utvecklande samhälle. … Migrationen är således enligt FN–styret enbart positiv och till glädje för de länder som är mottagare. Basta!”
Peter Krabbe tolkar det som att vi enligt FN år 2030 – alltså inom bara 15 år! – kommer att ha en världsregering, ett socialistiskt system utan kapitalism, en värld utan fattigdom och krig, med full kontroll över klimatförändringar samt fri migration i en värld utan gränser:
“Genom media kommer ni inte att få mycket insyn, och vår 7-klöverregering lär inte heller anstränga sig med att förklara sambanden. I detta inlägg vill jag främst peka på det för Sveriges del totalt omvälvande skiftet från en folkvald demokrati till en tjänstemannastyrd världsorganisation utan insyn eller genomlysning.”
Julia Caesar fyller i:
”Agenda 2030 är program för en totalitär världsordning. Nationerna ska vara underordnade FN:s överhöghet.”
”Sveriges roll i den nya världsordningen är att vara pilotprojekt – en global modell för det nya utopiska världssamhället. Det är i det skenet vi ska se allt storvulet prat om Sverige som ’den humanitära stormakten’.”
Drivande bakom Agenda 2030 har varit ambitioner från företrädare för många u-länder. Av FN:s 193 medlemmar utgörs 85 procent av u-länder. Varje medlem har en röst, så när FN talar är det u-länder som talar. De vill se en standardmässig nivellering mellan olika länder.
Låter detta sig genomföras utan inskränkningar av demokrati och yttrandefrihet i drabbade i-länder?
Bakom svenska myndigheters handlingsförlamning gentemot olagliga ockupationer från miljövandaliserande rumänska romer ligger åtaganden genom Agenda 2030 – bakom ryggen på svenska folket. FN har hört av sig med synpunkter inför svenska ansatser att ta itu med problemen.
Det handlar också om ett inflytande från ”hjälporganisationer”.
Krabbe:
”Mycket aktivt i processen kring 2030 Agenda i Sverige är den för de flesta okända organisationen CONCORD, som är en sammanslutning av ett stort antal politiskt korrekta hjälporganisationer i riktning vänster och kyrklighet, av sig själva kallade civilsamhället.”
På Concords webbsida uppges att där ingår ”57 svenska civilsamhällesorganisationer, ideella föreningar eller stiftelser och paraplyorganisationer som gemensamt vill arbeta med EU:s utvecklingspolitik”. Inte bara är det många organisationer – sammantaget lär de förfoga över en hel del skattemedel för sin lobbyverksamhet.
Om ett militär-industriellt komplex kan förklara mycket av rustningar och krig så har vi här att göra med ett annat mäktigt intressekomplex, för satsningar under godhetens banér. Ett godhets-politiskt komplex.
6. George Soros, pengar och makt.
På samma spår som FN:s Agenda 2030 är den judiske finansoligarken George Soros inne. Han fanns ju med bakom de valutaspekulationer som drabbade svensk ekonomi så hårt i början av 1990-talet.
Sedan decennier har Soros, ganska ”framgångsrikt”, utvecklat en modell för att påverka händelseutvecklingen i olika länder samtidigt som han kunde undgå beskattning. Där ingår bildande av opinionsorganisationer med snälla namn, typ ”Human Rights Watch” eller ”National Endowment for Democracy”. Där slussas sedan pengar in och genom dem kan demonstrationer och protestaktioner organiseras.
Det kan också handla om att få redan existerande organisationer med godhetsframtoning att agera i linje med Soros-agendan. T ex Amnesty International och Svenska Freds.
Peter Krabbe:
”Soros har en direkt påverkan på migrationen genom att finansiera många av de organisationer som arbetar inom den frivilliga sektorn, när Ungern stängde sina gränser för invandrare nyligen obstruerades detta i hög grad av frivilligorganisationer finansierade av Soros.”
Soros har medverkat till en handbok till migranter, ”The Rough Guide”, med instruktioner och kontaktadresser för att lättare ta sig vidare. Distributionen har skett genom bl.a. gruppen ”Welcome to Europé”.
George Soros är alltså en del av förklaringen till de plötsligt så massiva migrantströmmarna via Turkiet och Grekland och sedan norrut i Europa. Han bidrog med en organisering och finansiering.
Det recept som Soros nu ordinerar ligger i linje med vad som kommer ur t ex Stefan Löfvens mun: det ska vara ”ordning och reda i flyktingmottagandet” och ”alla länder måste ta sitt ansvar”.
Eller ur Jan Eliassons mun:
”- Det handlar om en miljon människor som har kommit hit…. Men det är en miljon utav 500 miljoner. Och skulle man haft en hyfsat bra fördelning på detta hade det kunnat absorberas mycket lättare.”
Lika litet som någon enskild kommun i Sverige ska slippa undan ska något enskilt land inom EU få göra det. Dublin och första-asyllandsprincipen ska överges till förmån för en tvingande kvotering.
Massmigrationen i sig och utbytet av folken i Europa får inte ifrågasättas.
Positivt för en finansman som George Soros blir att denna politik resulterar i att nationer tvingas skuldsätta sig genom stora lån. Dessa måste senare betalas tillbaka, med ränta – till dem som beviljat lånen. Dvs de till banker som fått licens att tillverka pengar ur tomma luften.
Krabbe:
”Soros anser att EU måste acceptera minst en miljon migranter årligen under överskådlig framtid. … Kostnaderna beräknar Soros uppgå till c:a 150.000 kronor per invandrare under de första två åren för att därefter minska. Han nämner dock inte att till det första årets 150 miljarder läggs varje år ytterligare 150 miljarder för varje nytt år – under överskådlig tid. Som tidsbegrepp kan vi möjligen använda Agendans 15 år, vi får då ett behov om 2.250 miljarder för perioden.
Till detta kommer att kostnaden för att ta emot invandrare i Sverige är betydligt högre än i övriga Europa på grund av våra standardkrav och bidragsnivåer.
Finansieringen föreslår Soros skall ske genom att nationerna eller EU ger ut statsobligationer, d.v.s. lånar upp kapitalet och därmed ökar sin utlandsskuld.”
Noteras kan vidare George Soros dubbla roll i Syrien.
Först medverkade han till att trigga igång detta krig.
Sedan har krigandet drivit fram flyktingströmmar, som Soros och andra finansoligarker kan dra fördel av.
Peter Harold skriver om hur så många migranter lockats till just Tyskland:
”…migranterna lockats till Tyskland genom de synnerligen positiva omdömen som spridits via sociala medier, t.ex. Twitter. 80% av alla tweets som beskrev positivt mottagande handlade om Tyskland.”
”…majoriteten av alla tweets som handlade om hur tyskar välkomnar migranterna med öppna armar hade skickats främst från USA och Storbritannien, alltså två av de länder som bedriver proxykrig i Syrien och som är allierade med den forna dödsfienden al-Qaida i Syrien! Endast 6% av de positiva tweets som lagts upp kom från Tyskland.
George Soros verktyg i Syrien är en organisation som heter Avaaz. Samma organisation var tongivande för att upprätta en flygförbudszon i Libyen år 2011 så att Khadaffi inte skulle kunna stoppa rebellerna i hans land, med kända konsekvenser.”
Soros organisation ”Open Society” har varit pådrivande för att även i Syrien försöka få fram en ”flygförbudszon”.
7. Greve Kalergi och hans rasistiska plan
Av intresse är också idéer om rasblandning från greve Richard Nikolaus von Coudenhove-Kalergi för snart ett sekel sedan.
Kristoffer Hell skriver, i sin nya bok ”Västs mörka hjärta”, om Kalergiplanen.
Ur avsnittet ”EU som rasbiologiskt experiment”:
”… Kalergi, vars aktivism började långt före kriget, och för vilken EU aldrig handlade om fred, utan är ett rasbiologiskt experiment med följande två huvudpunkter.
• Alla folkslag på planeten skall blandas ihop till en enda röra som Kalergi beskriver som en ’eurasisk-negroid ras’
• Enda undantaget för det planetära rasbiologiska experimentet judar – som Kalergi anser vara ’Europas andliga överklass’.”
Kalergis idéer har sedan fångats upp och förts vidare av kretsar med makt.
Nya Tider:
”Greve Kalergi var en märklig man med sjukliga visioner. Liksom många andra galningar skulle han ha fallit i historiens glömska, om det inte vore för att vissa herrar med mycket inflytande och obegränsat med pengar fann hans visioner tilltalande. Det är utifrån hans idéer, nedtecknade i boken Praktischer Idealismus, som EU har tagit form, en process som enligt dess tillskyndare ännu är långtifrån fullbordad.”
Hell:
”Den vördnad med vilken Kalergi betraktas av EU:s toppskikt bekräftas av det senaste decenniets mottagare av Kalergipriset:
• Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande (2014)
• Herman Von Rompuy, EU-rådets ordförande (2012)
• Angela Merkel, Tysklands förbundskansler (2010)…”
Nya Tider:
”Denna strävan finns väl synlig redan i hans tidigaste texter, där han inte heller hymlar om hur det ska gå till. Ur Kalergis bok Praktischer Idealismus del 1 Adel, från 1925, framgår att en förutsättning är att genomföra vad som kanske är den största etniska rensningen någonsin. Europas olika folkslag skall genom mångkultur ersättas, vilket han redogör för på sidan 22:
‘Den fjärran framtidens människa kommer att vara en hybrid. Dagens raser och kast skall falla offer för den tilltagande övervinningen av rum, tid och fördom. Den eurasisk-negroida framtidsrasen, till det yttre lik den gammalegyptiska, skall ersätta folkens mångfald med personlighetens mångfald.’
Framtidens blandade befolkning förväntas alltså enligt detta scenario att mista sin mångfald och istället bli en homogen massa, en process som åtminstone i Västvärlden är i full gång i den omtalade framtid vi nu lever i.”
”På sidan 51 finner vi:
‘Judendomen är skötet, ur vilket en ny, Europas Adel framträder; kärnan, kring vilken en ny, andlig adel grupperar sig. En andlig-urban härskarras håller på att bildas…’
Kalergi förordar visserligen inte att det judiska folket skulle vara den ‘nya adeln’, utan att religionen är den inspirationskälla kring vilken de bildade och upplysta européerna ska samlas, men det kanske ändå är här vi ska söka efter de fyra tidigare nämnda bankirernas stora intresse för Kalergi – alla hade rötter i just denna religion.”
Det som nu sker i världen – av krig och migrantströmmar, folkutbyte och nedmonterad trygghet, terrorhot och ökad övervakning – är det sådant som sker av tillfälligheter? Eller finns där en plan?
Jag kan se är bakom finns olika krafter och impulser, som drar åt samma håll:
• Maktgruppers intressen, av mer enhetlighet och likriktning, av ökad central kontroll.
• U-länders intressen, av ekonomisk utjämning mellan länder och folk.
• Ideologiska intressen, av antidemokratisk och rasistisk karaktär.
Må vara att så mycket makt ligger utanför Sverige, hos instanser utanför demokratisk kontroll. Må vara att dessa krafters intressen rimmar illa med våra intressen. Klart är ju att deras inflytande får för vårt land helt förödande konsekvenser.
Varifrån kommer alla deras medlöpare och samarbetsfigurer, här i Sverige?!
Hur kan så många svenskar inom massmedia, politik och förvaltning förmås att så okritiskt, ofta direkt entusiastiskt, deltaga i dödgrävandet?
Det går ju så på tvärs mot uppenbara fakta och sunt förnuft, mot demokratiska principer och medborgerliga rättigheter, mot elementärt rättvisetänkande och ren medmänsklighet.
Hur lyckas de bortse från vilken roll som de själva spelar?
Två möjliga tolkningar:
I. De förstår vad de gör, men är cyniker och medvetna hycklare. De är villiga att sälja sig, är som prostituerade.
II. De är själva lurade, tror uppriktigt på galenskaperna. De har blivit offer för sin egen propaganda, fångar i sin egen retorik. De fungerar som nyttiga idioter.
Thoralf Alfsson:
”Hur kan man leva i den villfarelsen att Sverige skall vara hela världens socialbyrå och hata alla som ifrågasätter det.”
Vad kan vi då göra framöver, vi som inte är vare sig prostituerade eller idioter?
Hur kan vi slippa dessa floskelmaskiner?
Den här texten har redan blivit lång – till det temat jag får återkomma i en senare text.
Mer
Rolf Malm: Avgå, Löfven!
Merit Wager: Sverige
FN-prio 1
Obama och Syrien
Amerikansk utrikespolitik
Etniskt inbördeskrig som hotar
Dokument utifrån 1 – de superrika
The Shock Doctrine
Lars Bern: Matrismodellen
Filed under: demokrati, eu, extremism, fn, globalisering, invandring, mångkultur, motstånd, nato | Tagged: demokrati, eu, extremism, fn, globalisering, invandring, mångkultur, motstånd, nato, pk | 41 Comments »
Jan Millds blogg 