• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Arvet efter Palme

parv

En kort uppföljning av förra bloggtexten om Palmemordet:

Vad tycka om Olof Palme?

Klart är ju att han var kontroversiell och för egen del känner jag mig kluven:

•  I huvudsak är jag positiv till hans insatser, genom hans ställningstagande mot USA:s Vietnamkrig och arbete för kärnvapennedrustning.

•  I andra vågskålen hamnar ett antal affärer, där det åtminstone beträffande IB står klart att Palme for med osanning.

Den socialdemokratiska underrättelsetjänsten IB bedrev sin verksamhet i hemlighet. I dag finns istället  Expo, som inte begränsar sig till registrering, utan även bedriver förtal av regimkritiker och försöker hindra demokratiskt oppositionsarbete. I ledningen för Expo finns Mona Sahlin, fd partiledare (S).

ibexpo
Många svenskar, inte minst bland oss invandringskritiker, har en negativ bild av Olof Palme. Detta späs nu på i efterhand.

Jag tänker på aktuellt filmmaterial på SVT, nu i samband med att det är 30 år sedan mordet på statsministern och s-ledaren. Tydligare än någonsin framgår där hur Mona Sahlin försöker att framställa sig själv som en politisk arvtagare till Palme. Hon uttrycker saken som att hon inte gick med i det socialdemokratiska partiet, utan i ”Olof Palme”.

De flesta invandringskritiker är ju starkt negativa till Mona Sahlin. För egen del ser jag henne som Sveriges i modern tid kanske mest ondskefulla politiker.

Genom sina arvtagaranspråk och genom att tillskriva Palme åsikter av extrem feminism och annan kulturmarxism besudlar Sahlin nu minnet av Olof Palme.

msuf


Vilket leder över till gamla uttalanden av Olof Palme kring främlingsfientlighet, nu vevade i media med särskild frenesi.

Jag gjorde  för fem år sedan en film kring detta, för att bemöta Palmes argumentering – som ju var så svag.

Därvid fanns ett tekniskt problem såtillvida att i originalet var inlagt en slags musik som bakgrundsljud, omöjlig  att få bort – vilket resulterade i anmärkningar kring ”upphovsrätt” och Youtube tog bort den film jag lagt ut. Då lade jag istället ut filmen på först Daily Motion och sedan  Vimeo.

Nu har jag hittat ett bättre original, utan störande bakgrundsljud. Så jag har gjort en ny version av min kortfilm:

Till detta kommer ett annat moment – dateringen av talet. Naturligtvis måste det ha hållits före februari 1986, men jag hade kunnat gissa på sent 70-tal eller tidigt 80-tal. Nu visar det sig handla om jultal i radion redan år 1965!

Det var inte bara samma år som jag själv fick en intervju med Olof Palme, för SSU-tidningen ”Motiv”, det var också  samma år som dåvarande statsminister Tage Erlander – mot bakgrund av raskravaller i USA – fällde sitt uttalande om värdet av etnisk homogenitet:

”Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen, utan också i många andra avseenden.”

Det var ett par år innan riksdagen tog sitt beslut om reglering av invandringen till Sverige.

Talet hölls mer än två decennier före Palmes död. Under den tiden hann mycket förändras! På 60-talet var det fråga om invandring av främst finländare och sydeuropéer, från andra världsdelar förekom nästan ingen invandring alls.

afr
Antalet afrikaner i Sverige kan vid tidpunkten för Palmes tal har varit ett 1000-tal. Idag är det 100 gånger så många, eller mer.

När regeringen Carlsson 1989 drev igenom Luciabeslutet så skedde detta alltså bara tre år efter Palmes död. Rimligen var den s-regeringen präglad av Palmes verklighetssyn och värderingar, förmodligen skulle Palme själv ha arbetat för ett motsvarande beslut i samma situation, om han levt då.

sap

På Olof Palmes tid fanns en täckning för partiets namn: SAP.  Arbetare-Partiet.

Olof Palme hyste också en aktning för svenska arbetare, som Kjell-Olof Feldt vittnar om 1.28.00 in i SVT-dokumentären ”Palme”.

Därefter har ju skett en total förändring. Nu är s-partiet till mest för att värna utlänningars och minoriteters intressen i Sverige. Överhuvudtaget  finns inte längre något vänsterparti i Sverige.


Som jag hävdar i min egen Palmefilm hade Palme en begåvning som gör det otänkbart att han inte skulle kunna inse i vilken riktning som ”den generösa flyktingpolitiken” ledde.

Palme skulle självfallet förmå begripa att

•  en välfärdsstat inte låter sig kombinera med en omfattande bidragsinvandring

•  en extrem generositet med förmåner får en inverkan på bidragsmigranters val av destination.

Han skulle nog också hålla sig underrättad om fakta kring invandring och kostnader – jag tänker t ex på en RUT-rapport om att bara 25% av asylanterna har heltidsarbete efter åtta år i Sverige.

Olof Palme skulle inte, som löfvenministrarna, tala om bidragsinvandring som en investering

te


Mer

https://janmilld.wordpress.com/2016/02/28/kring-fredagsbio-49/

https://janmilld.wordpress.com/2016/02/19/var-palme-en-forradare/

https://janmilld.wordpress.com/2016/02/19/1980-talets-forradare/

https://janmilld.wordpress.com/2016/02/14/offret-ar-inte-sahlin/