• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Jag hade fel: SYDAFRIKA

tummened
Nu inne på mitt sjätte decennium som medborgaraktiv – har jag ibland haft fel?  Ja, i åtminstone tre fall:

1.  Sydafrika
2.  Sverigedemokraterna
3.  Saklighet.

”Sverigedemokraterna” och ”Saklighet” ska jag återkomma till – här kommer en text om Sydafrika.


sydafr

På 60-talet var det självklart att reagera mot apartheid i Sydafrika och kolonialism i övriga Afrika.  Då tillhörde jag dem som pläderade för svenskt stöd till alla möjliga motståndsrörelser. Det var mycket av ungdomlig känsla och en svart-vit verklighetsbild, kanske underlättat av avståndet.

Stödet gällde inte minst ANC i Sydafrika, som i ledningen hade Nelson Mandela. Denne fängslades dock redan på 60-talet och där fanns han kvar ännu på sin 70-årsdag, år 1988.

Då arrangerades en stor Free-Mandela-konsert i London. Där medverkade kända sångare och musiker från hela västvärlden. Konserten kunde ses av 600 miljoner människor i 67 länder.

Två år senare hölls en ny konsert i London, och denna gång medverkade även Mandela själv – han hade släppts ur fängelset i februari 1990.

År 1994 hölls allmänna val i Sydafrika, med rösträtt även för svarta.  ANC vann egen majoritet i parlamentet och Nelson Mandela blev landets president. Apartheidsystemet var därmed avskaffat.

Det kändes hoppfullt – utvecklingen gick åt rätt håll.

beware

Vad som nu står klart är dock tre moment:

a) ANC var inte bara en väpnad motståndsrörelse, den ägnade sig även åt att placera ut bomber, med många civila offer. Med andra ord:  Nelson Mandela var en terrorist.

b) Sverige gav ett omfattande stöd åt ANC, vilket bidrog till att möjliggöra dess verksamhet.

På besök i Stockholm i mars 1990 klargjorde Mandela att han hade en ”speciell relation” till Sverige. SvD:

”Sverige ensamt gav mer pengar än Europas stora länder tillsammans. Sverige var den stora ekonomiska och moraliska bidragsgivaren i kampen mot apartheid. Det var han helt klar över, säger Carlsson.

Det svenska engagemanget startade redan på 1950- och 60-talet och det fanns brett i samhället, i olika organisationer, partier, kyrkan, kulturlivet.”

c) Våldet i Sydafrika har inte upphört med apartheid. Tvärtom! Brottsligheten ökar dramatiskt, vilket drabbar både svarta och vita. Detsamma gäller en allt sämre ekonomi.

Framförallt förekommer ett våld av grymmaste slag och i en väldig omfattning, riktat mot vita lantbrukare. Rasismen har inte upphört med apartheid, den har blivit värre.

• Denna utveckling ställer ANC i ett nytt ljus, och därmed även Sveriges arbete för ”internationell solidaritet”.

• De sydafrikaner som nu drabbas av detta våld och denna förföljelse lever i en svår situation. Om Sverige framöver alls tar emot några flyktingar/migranter är det vita sydafrikaner som ska prioriteras!

• Till detta kommer reflexioner kring vår egen framtid.

Vavra Suk i Nya Tider 13/2016:

”Hur ser det då ut i Sydafrika, där rollerna är ombytta, där de som utgör en minoritet i västländer är i majoritet? Har de vita motsvarande privilegier där eller blir diskriminieringen mot oss ännu värre när vi inte längre är i majoritet?”

”Sydafrika är inte bara ett pittoreskt land där allt är upp-och-ned.  Det är ett levande exempel på hur det kan se ut när vita blir en försvarslös minoritet. Det handlar om hudfärg, och det är alltid vi som ska stå tillbaka, det är vi som förväntas ställa oss sist i kön och det är vi som ska straffas för olika påstådda oförrätter…”

 rasrisk

Stefan Löfven försäkrar att ”det finns inte vi och dom”, men även om etniska svenskar skulle kunna övertygas om att inga skillnader finns och att utseende är utan betydelse, så räcker inte detta.

Det finns nämligen andra som delar in människor i grupper och som har en påtagligt fientlig inställning till svenskar.

Sverige har något att lära av Sydafrika!

snomos


Mer

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-skankte-miljoner-till-anc-i-hemlighet/

http://www.nyatider.nu/nya-tider-pa-plats-brutala-scener-i-farmarmordens-spar-i-sydafrika/

http://www.nyatider.nu/vad-hande-med-alla-minoriteters-lika-rattigheter/

https://janmilld.wordpress.com/2011/03/22/afrikanska-interventioner/

http://www.janmilld.se/ms00/v51.html


https://www.youtube.com/watch?v=SLLs_Fln8js

https://www.youtube.com/watch?v=jj84Sw1x2po

https://www.youtube.com/watch?v=W6ZtJjWUEd0

Polisens uppdrag?

 

degd
Sedan januari 2015 är Dan Eliasson rikspolischef i Sverige.

Sköter han sitt uppdrag?  Det beror på vem som är hans uppdragsgivare och vad denna uppdragsgivare vill!

Är Dan Eliassons uppdragsgivare den globala skuggregering som arbetar för en ”New World Order” och på den resan är redo att ödelägga länder?

•  Arabländer och andra länder i den muslimska världen förstör man genom ändlösa krig.

• Sverige och andra länder i Europa förstör man genom lämmeltåg av migranter.

Kaos ska skapas och nationerna avskaffas. Irak, Libyen och Syrien visar s.a.s. vägen. På tur står Ukraina, Tyskland och Sverige. Målet är uppenbarligen ett antal failed states.

Som FN-kommissionären Peter Sutherland uttryckt saken:

EU bör underminera nationell enhetlighet.


Asylkaos konstaterar:

”Migrationspolitiken har ett enda syfte. Det är inte att ’hjälpa flyktingar’, det är inte heller att ’rädda välfärden’ och det är inte för att vi behöver främmande arbetskraft. 

Syftet är att ta död på det svenska Sverige och ersätta den döende svenska befolkningen med kolonisatörer från tredje världen.

polisarbete
Om det är utgångspunkten, att svensk polis har en sådan skuggregering som sin uppdragsgivare…

… i så fall sköter Dan Eliasson nu sitt uppdrag helt utmärkt:

lamslagen polisorganisation, genom omorganisation

otillräckliga resurser och underbemanning

uppgivenhet bland poliser, som gör att många vill byta yrke

låg uppklaringsprocent av brott

mörkning av invandringsrelaterad brottslighet

förorter där poliser inte kan arbeta utan att riskera livet

undfallenhet mot förortsgäng

hög beredskap mot medborgargarden

medverkan till att invandringskritiska möten kan saboteras med oljud.

migranter

• Redan som GD på Migrationsverket 2007-2011 medverkade Dan Eliasson till att en redan ”generös flyktingpolitik” blev än mer gränslös.

• Sedan Eliasson blev rikspolischef den 1 januari 2015 har Sverige skickat kustbevakningsfartyget Poseidon till Medelhavet som fraktade mer än 5.000 afrikaner över till Italien.

• När den stora tsunamin via Turkiet-Balkan sköljde över oss i september lämnades våra gränser vidöppna. En presstalesman för polisen, Thomas Fuxborg,  deklarerade att ”man kan inte stirra sig blind på en lag”. Inte ens polisen brydde sig om lagar – vilka ska då göra det?

• Den 25 oktober uttalade sig Dan Eliasson själv i frågan – och ansåg då att bevakning av Sveriges gränser tillhörde en svunnen tid. Lyssna 7 minuter in i denna film:


Men gör tankeexperimentet att som Dan Eliassons uppdragsgivare ska istället ses det svenska folket.

Då blir bedömningen naturligtvis en annan, av vad som är hans uppdrag!

Vårt intresse gäller till att börja med en fysisk trygghet.  Vi behöver en polismakt som kan gripa brottslingar och nedbringa våldsbrottsligheten.  Vi behöver ett rättssystem som beivrar brott och skipar rättvisa.

Vi vill slippa att bli offer för våldsbrott eller egendomsbrott.

Vi vill inte uppleva en offentlighet som abdikerat.

Veckans fredagsbio, ”Polisarbete”, handlar om detta:

Dan Eliasson deklarerar (2.30 in i filmen) att han är överraskad och bekymrad över hur allvarligt läget är, syftande på de mer än femtio ”no-go-zoner” som nu etablerats för svenskar i Sverige, och där det är mycket farligt att vistas även för poliser.

Hur kan det komma som en överraskning för honom? Det har väl varit uppenbart under lång tid, för envar som intresserat sig för situationen i det svenska samhället!

Av alla människor väljer regeringen denne Eliasson till ny rikspolischef! Så onödigt okunnig, och helt utan egen erfarenhet av polisarbete.

Eliasson har surfat omkring på olika toppjobb, följt av skandaler och misslyckanden. Ändå utses han till ett nytt toppjobb och blir än mer välavlönad!

Det har också framkommit att Dan Eliasson varit ovetande om att det är polisen som har ledningsansvar vid ett terrordåd i Sverige.


Ytterligare en film som speglar de aktuella läget – en svensk polis säger som det är:


En film till. Den som visar hur inte heller massmedia – svenska eller utländska – kan arbeta i sådana mångfaldsområden:

Där var det ett TV-team från Australien, som fick bekanta sig med aktuell verklighet i Sverige.

Överhuvudtaget sätter sig Sverige nu alltmer på världskartan, även om begreppet ”Den svenska modellen” därvid får en ny innebörd.

– Vårt land framstår som ett avskräckande exempel.

– Vad vi internationellt drar på oss är förundran och löje.

Så här kan det bli i ett längre inslag från RT (Russia Today) – lyssna t ex 22 minuter in på Ingrid Carlqvist:


Slutligen ett av de dråpliga inslag om Sverige som kanadensaren Ezra Levant nyligen gjort för sin ”The Rebell”:



 

PS

Vad prioriteras av polisen? Kolla 4.40 in i denna film:

https://www.youtube.com/watch?v=U-NbcLNWcdY


Mer

https://vimeo.com/159671084

http://www.informationskriget.se/2016/03/22/viktor-orban-tiden-for-motstand-ar-kommen/

http://www.friatider.se/rektorns-uppmaning-till-klassens-enda-svenska-elev-byt-skola

http://avpixlat.info/2016/03/12/polisens-etiska-riktlinjer-baddar-for-fortsatt-morkande/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/poliser-sagar-den-egna-omorganisationen/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/siffrorna-stoder-inte-eliassons-ord/

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/regeringen-tillsatter-delegation-for-sveriges-genomforande-av-agenda-2030/

http://demokratbloggen.blogspot.se/2016/03/politikerna-har-vant-polisen-mot-sitt.html

http://www.smp.se/ledare/polisen-lagens-for-korta-arm/

http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=2888#.VxPJYVLa9ad


https://janmilld.wordpress.com/2016/01/12/till-botten-med-eliasson/

https://janmilld.wordpress.com/2016/01/27/tillagg-om-polischefen/

https://janmilld.wordpress.com/2015/10/28/polisiara-fragor/

Tribunal

frihet

Den här texten blir en fortsättning på två tidigare bloggtexter, ”Kursomläggning?” och ”Sanning och konsekvens”.

Det aktuella problemet, till följd av migrantinvasionen och offensiven för denna, är ju dubbelt:

dels vår värnlöshet och invasionens socialt-ekonomiska konsekvenser

dels splittringen och motsättningarna, mellan offren för mediapropagandan och de som använder sina hjärnceller. Kanske inte främst mellan invandrare och etniska svenskar, utan inom gruppen etniska svenskar.

Här hade det kunna vara värdefullt om ansvariga politiker trädde fram och erkände sin skuld och bad svenska folket om förlåtelse. Samt förklarade hur man tänkt gå vidare.

• Det skulle kunna inbjuda till en ärlig diskussion kring invandringen till Europa och hjälpa oss att framöver hamna rätt om nödvändiga politiska åtgärder.

• Det skulle hjälpa oss att bearbeta det nationella trauma, som gör att så många svenskar nu mår dåligt.

Realistiskt sett kommer detta tyvärr inte att ske. De som varit kapabla till dessa övergrepp mot svenska folket kommer inte plötsligt att kunna visa helt andra attityder och beteenden.  Väntar vi på någon form av ursäkt, då kommer vi nog att få vänta förgäves.

forlat3


1.

PK-etablissemanget vill gärna stämpla oss regimkritiker och dissidenter som allmänt fientliga mot främlingar, men en kritisk hållning är befogad.

De utlänningar som kommer hit för att snylta på svensk ekonomi har ett eget ansvar för vad de gör. Rimligen inser de flesta av dem att det är några som tvingas betala, närmare bestämt arbetande människor i Sverige.

(Många migranter tror dock att Sverige får pengar från FN för detta – svårt för dem att ta in att  skattebetalande svenskar finner sig i att stå för kostnaderna…)


2.

Ändå vill jag lägga det främsta ansvaret för utvecklingen på svenska makthavare:

• de som desinformerar och kampanjar, drevar och åsiktskorridorar i media

• de som likriktar inom partier och driver igenom alla de politiska vansinnesbesluten.

”Ansvar” må vara ett av deras mest hyllade honnörsord, men ansvar lär inte vara vad många av dem kommer att ta. Inte desto mindre vore det önskvärt – ur både politisk och mentalhygienisk synpunkt – att de nu åtminstone symboliskt ställs till svars för vad de gjort mot sitt folk.

I princip talar jag alltså om inrättandet av en form av sanningskommission och tribunal, för att  ge oss svenskar ett tillfälle att gemensamt bearbeta vad som inträffat och vad vi gått igenom. Samt vad som väntar framöver, som en följd av invasionen. Upplåningen är nu enorm och vi går kanske mot en grekisk situation, där IMF sätter villkoren.

(Grekerna levde ändå en tid gott på lånen, fick t ex låg pensionsålder – vi lånar istället och ger bort pengarna, och framstår som ett folk med låg förståndsfaktor…)

Även om det verkliga antalet ansvariga är mycket stort skulle det här kunna räcka med att välja ut några förgrundsfigurer, som spelat nyckelroller och varit särskilt pådrivande.

Symbolvärdet skulle ändå kunna finnas där, fastän vi begränsar oss till ett fåtal företrädare för den till godhet förklädda ondskepolitiken.

trialsth


De områden som det handlar om blir massmedia, politik och förvaltning.

Inom politiken ser jag främst fyra personer: Bengt Westerberg, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven.

Bengt Westerberg (fp)

Bengt Westerberg var partiledare för Folkpartiet 1983-95 och drev igenom att Fp blev det på den tiden kanske mest invandringsextrema partiet. I regeringsställning 1991-94 bidrog detta till en rekordinvandring och till att PUT blev regel, inte TUT.  BW bidrog till att Luciabeslutet upphävdes och en bra s-proposition stoppades.

Alltsedan den tiden har Westerberg fortsatt att arbeta för mer invandring.

Mona Sahlin (s)

Mona Sahlin var 1992-94 partisekreterare och 2007-11 partiordförande för Socialdemokraterna. MS har haft olika ministerposter, är aktiv inom Expo och har ansvar för bekämpande av ”våldsbejakande extremism”.

Framförallt är Sahlin i TV en återkommande propagandist för kulturmarxism i alla dess former, inklusive massinvandring.

Fredrik Reinfeldt (m)

Fredrik Reinfeldt var partiledare för Moderaterna 2003-15 och statsminister 2006-14. Hans regeringsperiod dominerades av ett blint SD-hat och att han formade migrationspolitiken i samverkan med Miljöpartiet. FR arbetade för att Sverige skulle vara en ”humanitär stormakt” och att svenska folket skulle ”öppna sina hjärtan”.

Reinfeldt har därigenom öppnat för ett förverkligande av sin vision i ”Det sovande folket”, om omöjliggörande av välfärdsstaten.

Stefan Löfven (s)

Stefan Löfven blev partiledare för Socialdemokraterna 2012 och statsminister 2014. SL har fortsatt i Reinfeldt fotspår, både vad gäller SD-hat, Mp-samverkan och en allt större invandring.

Finns ett enda exempel på att Löfven lyckats öppna munnen, utan att det kommit något dumt ur den?


Detta ”de fyras gäng” borde s.a.s. ställas inför skranket och dömas till åtminstone symboliska frihetsberövanden. En sådan process skulle ge tillfälle till en offentlig och samlad genomgång av hur det svenska samhällshaveriet gick till.

På de anklagades bänk sitter inte drabbade svenskar, folk som reagerar mot galenskaperna, utan de som skapat detta kaos!


3.

Samtidigt. Redan tanken på en sådan process inbjuder till eftertanke: var dra gränsen?

Hur många svenskar har varit medansvariga till att vi hamnat i detta kaos?

Skulle vi använda icke-SD-röstande som kriterium så rörde det sig år 2002 om cirka 99% av de röstberättigade. Ännu år 2014 rörde det sig om 87%.

Hur många kan ännu se sig själva i spegeln?

svic

Det går att mäta också på annat sätt.

Björn Hammarbäck, jag och andra gjorde faktiskt ett allvarligt försök 2005-06 med SVIC, gratistidningar vid kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Tidiga morgnar var vi på plats för att dela ut, men de flesta trafikanter gick då bara förbi, utan att ta emot.

Några år senare satsade vi på nya tabloider, för hushållsutdelning över hela Sverige. Tanken var att varje nummer skulle generera ekonomiskt stöd för att klara nästa tryckning och att nya utdelare skulle anmäla sig. Så blev det ju inte. Alltför få nappade, intresset räckte inte.

Detsamma gäller olika böcker om invandringen. De fanns där att köpa, men få gjorde det.

Symbol of law and justice in the empty courtroom, law and justice concept.


Avslutningsvis ett citat ur slutordet i ”Vitbok.se”, utgiven 2010:

”Kan då sägas att man ’säljer ut’ Sverige?

Nej, snarare handlar det om att skänka bort Sverige.

Eller rentav: man ger betalt åt utlänningar för att de ska ta vårt land ifrån oss. Vi får finansiera vår egen kolonisering.

För det är vad som pågår: en kolonisering och ockupation av vårt land. Från fjärran länder och andra kulturer invandrar nu människor i en omfattning som aldrig tidigare, och de kommer inte för att anpassa sig efter svenska förhållanden. De kommer med anspråk på att få omforma Sverige, det är vi svenskar som ska anpassa oss.

Sverige har aldrig haft kolonier i nämnvärd omfattning, men de europeiska länder som hade kolonier byggde där upp infrastrukturer och skapade ett välstånd genom sina insatser.

De utlänningar som nu kommer till Sverige gör det i stor utsträckning för att bli försörjda och många av dem – eller deras barn eller barnbarn – ägnar sig bokstavligen åt att rasera vårt land. Skolbränderna har kostat 100-tals miljoner kronor, antalet uppeldade bilar blir allt fler, skadegörelse och vandalism ökar i omfattning.

Det stannar inte vid materiell förstörelse. Antalet offer för misshandel och våldtäkter har ökat varje år och nått nivåer som hör krigstider till. Det blir tyvärr ingen överdrift att säga, att det nu pågår ett lågintensivt krig i Sverige – riktat mot vårt samhälle och vårt folk.

Om detta mörkar svenska massmedia. Precis som politiska makthavare inbjudit dessa utlänningar och förtrycker opposition, spelar media en viktig roll för att möjliggöra den destruktiva politiken.

Centralt i propagandan är förnekandet av det svenska. Vi svenskar tillerkänns ingen kultur eller identitet att vara stolta över, vi ska skämmas över vår historia, vi ska helst förneka att vi överhuvudtaget existerar som folk.

Länge har de politiskt korrekta tagit parti för brottslingar, mot brottsoffer. På motsvarande sätt skuldbeläggs vi svenskar för att ’integrationen’ av utlänningar misslyckas.

På så vis slipper man dra de egentligen självklara slutsatserna utifrån hittillsvarande erfarenheter av massinvandring: att fortsatt inflöde måste stoppas.

Felet ligger hos oss svenskar, som inte är tillräckligt öppna, varma och välkomnande. Vi håller inte måttet. Om DDR-diktaturen i det forna Östtyskland raljerades om att ledarna måste ’välja sig ett nytt folk’. I dagens Sverige stannar det inte vid ord och tankar:

Just detta är vad som pågår – vi svenskar håller verkligen på att bytas ut, genom det enorma inflödet och genom den höga nativiteten bland muslimer.

Det rör sig alltså om två parallellt pågående processer:

1. Nedmonteringen av välfärdssamhället, med dess demokrati, fysiska trygghet och ekonomiska standard.

2. Utbytet av det svenska folket.”

Detta blev för mycket för AdLibris och andra – ingen ville ha denna bok till försäljning.

Inte heller var det möjligt att någonstans få in en betald annons för boken.

godasillar


Mer

http://snaphanen.dk/2016/02/20/sondagskronika-hur-eliten-forstorde-sverige/

http://www.friatider.se/tullberg-asylkaoset-2015-kostar-sverige-600-miljarder-skattekronor

https://meritwager.wordpress.com/2015/04/01/pa-en-del-svenskar-stalls-fa-krav-sarbehandling-och-kravloshet-ar-modellen-i-den-humanitara-stormakten/

http://www.exponerat.net/olle-ljungbeck-sjukloverns-brott-mot-svenska-folket-det-mest-fasansfulla-i-historien/

https://morklaggning.wordpress.com/2015/03/17/valfardens-patologi/

http://avpixlat.info/2015/11/23/avga/

https://corneliadahlberg.wordpress.com/2016/04/19/tribunal/

Arenas analys

tvabocker

Min erfarenhet genom Blågula frågor sedan början av 1990-talet och överhuvudtaget som invandringskritiker i Sverige är ju att det i stort sett var omöjligt att komma till tals på ett demokratiskt rimligt sätt i stora massmedia. De gånger vi blivit omnämnda har i huvudsak varit i samband med drev – dvs som ljusskygga skummisar, för hjältemodiga journalister att avslöja.

Häromdagen påminde jag om uppropet från 1999 om ett medborgerligt samtal och upprepade min kritik av medias reaktion på detta. Man stämplade uppropet som ”rasistiskt” – utan att ens nämna något om dess innehåll för sina läsare.

Under något decennium har jag fått vänja mig vid att vara icke-existerande i stora massmedia, och har fått förstå att det är kontroversiellt att ens ”länka till Milld”, dvs till denna blogg.  Igår inträffade en liten avvikelse från mönstret av förtigande.

arena
Det var när Malena Rydell i Dagens Arena reagerat på Peter Esaiassons aningen mediekritiska artikel på DN Debatt den 14 februari och gav även mig en ”släng av sleven”:

”Många rasistsajter ropade ’äntligen!’ åt Esaiassons artikel. Det är vind i seglen när inte bara de vanliga ledarskribenterna som talar om kaos och flyktingpaus bekräftar dem, utan även en universitetets man.

Rasisten Jan Milld var en av dem som jublade. I slutet av 90-talet lanserade hans förening ’Blågula frågor’ uppropet ’För ett medborgerligt samtal’, som skrevs under av ökända högerextremister och moderata riksdagsmannen Sten Andersson, och handlade om att man inte får säga vad man vill i det här landet.

När Milld nu återpublicerar uppropet på sin blågultblingiga blogg är det slående hur likt det är många av de ledartexter som nu skrivs varje vecka av ’det politiska etablissemanget’ och som handlar om hur åsiktskorridoren hämmar människor att tala.

Nya gränser för vilka grovheter som kan sägas om invandring passeras varje dag, men vad gäller myten om åsiktskorridormartyrerna har inte mycket förändrats sedan ’Kör ut dem’-löpet.”

samtal

Sände detta mejl till Malena Rydell:

I polemik mot Peter Esaiassons artikel ”Eliten satte den demokratiska lyhördheten på undantag” nämner du BGF-uppropet ”För ett medborgerligt samtal” från 1999, och skriver:

”När Milld nu återpublicerar uppropet på sin blågultblingiga blogg är det slående hur likt det är många av de ledartexter som nu skrivs varje vecka av ’det politiska etablissemanget’ …”

Kan inte det lika gärna tolkas i omvänd riktning? Dvs att innehållet i detta upprop var helt rimligt, att det borde vara okontroversiellt?

Inte heller du återger något ur uppropets text, men påstår att det ”handlade om att man inte får säga vad man vill i det här landet.”

Därmed  missar du – och därmed även dina läsare – det centrala budskapet med uppropet. Det centrala gäller behovet av dialog – att vi från olika åsiktsriktningar kan mötas och lyssna på varandra. Detta för att fakta och argument ska kunna prövas.

• Sker inte det, då finns risken att den förda politiken går vilse, och att Sverige får onödigtvis stora problem.

• Det handlar också om ett demokratiskt värde i sig, att människor kan känna sig respekterade och lyssnade på.

Din formulering om att vi invandringskritiker egentligen vill säga en massa mer än vad vi får tillfälle till kan ge associationer att vi skulle ha åsikter som inte riktigt tål dagens ljus. ”Nya gränser för vilka grovheter som kan sägas om invandring passeras varje dag,..”

På min blogg får jag säga precis vad jag vill, och det är vad jag gör. Problemet är att dessa åsikter inte når ut i stora massmedia och att det under år och decennier just inte blivit någon offentlig debatt kring dem i Sverige.

Konkret gäller det ståndpunkter som att:

• volymer har betydelse och det finns en gräns för vad Sverige tål

• nuvarande invandring medför ekonomiska kostnader

• den påverkar vår fysiska trygghet

• den är på tok för kravlös

• den rymmer orättvisor – svenskar särbehandlas negativt

• det är skillnad på olika slags invandring – andra européer integreras lättare än afrikaner

• vi har en rätt att reglera invandringen

• denna fråga ska kunna diskuteras sakligt, utan tillgripande av epitet.

• där epitet ändå används måste dess innebörd kunna preciseras.

vadrap

Som vi skrev i vårt upprop för 16 år sedan:

”Lika litet som meteorologer fördöms när de ger prognoser om dåligt väder, lika litet ska detta drabba medborgare som pekar på problem, och vill diskutera lösningar.”

Man blir inte en ond människa för att man bryr sig om Sveriges framtid.

Eller?

mvh
Jan Milld

tummenupp


Mer

Bojkottad dialog

Obesvarad öppenhet

Min politiska resa (fredagsbio)

Kursomläggning?

lok

I söndags hände något så ovanligt som att DN Debatt publicerade en delvis etablissemangskritisk artikel. Den var skriven av Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och hade rubriken ”Eliten satte den demokratiska lyhördheten på undantag”.

Ingressen:

”Politisk legitimitet. Även om den generösa flyktingpolitiken hade stöd av många medborgare var den ett elitprojekt som drevs av det politiska etablissemanget i samförstånd. Nu är vägen framåt att ärligt diskutera det som varit.

Hur gick det till när den demokratiska lyhördheten sattes på undantag? ”

Esaiasson konstaterar att folket i denna fråga har körts över och att det massinvandringsprojekt som ”eliten” drivit har fått för landet skadliga konsekvenser. En konsekvens  är minskad legitimitet för politiker och myndigheter;  Och massmedia, skulle kunna tilläggas.

”Varför ska medborgarna göra de uppoffringar som den nya situationen kräver när de aldrig erbjudits en rimlig chans att välja en annan väg för landet?

I detta besvärliga läge befinner sig Sverige nu. Inför våra ögon bekräftas farhågorna för den generösa politikens sociala och ekonomiska konsekvenser.”

pe
Peter Esaiasson skriver om en ”vända-blad-strategi”:

”En gemensam strategi för de etablerade partierna har varit att vända blad: Dagens situation kunde inte förutses, vi har vidtagit nödvändiga åtgärder, och nu gäller det att tillsammans blicka framåt.

Det är möjligt att vända blad-strategin kommer att fungera. Sannolikheten för framgång stärks av att många politiker, tjänstemän och opinionsbildare har anledning att tona ned det förflutna.”

Avslutningsvis skriver han:

”För den som tror på det öppna samtalets helande kraft, liksom på vikten av att lära av misstagen, är en väg framåt att ärligt diskutera det som varit: Hur blev det så här?

I detta kan jag inte annat än instämma!

samtalet

”För ett medborgerligt samtal!” 

Så löd rubriken på ett upprop som föreningen Blågula frågor lanserade 1998/99:

”Vårt land står nu inför större ekonomiska, sociala och demokratiska utmaningar än på länge. Detta accentuerar behovet av ett medborgerligt samtal, där många engagerar sig.

Ett sådant samtal har knappast kommit till stånd, och en orsak är uppenbar. Sverige har fått ett samhällsklimat, där risken är påtaglig att den medborgare som yttrar sig blir stämplad, som någon slags ond människa. Istället för att bemöta kritiker i sak svarar det mediala och politiska etablissemanget med etiketter och tillmälen. Detta avskräcker människor från att ge uttryck för sina åsikter, det signalerar att man inte ska bry sig. Kritiker tystas och samtal kommer av sig, innan de ens har börjat.

Inte desto mindre finns behovet av dialog, för att vi ska komma närmare lösningar på de allvarliga problem som vi känner av.

Det måste skapas ett klimat där olika uppfattningar får komma fram och meningsmotståndare möts med en grundläggande respekt. Alla ska få yttra sig, och få prata till punkt. Vi måste lyssna på varandra, och försöka förstå. Därmed inte sagt att någon ska undgå berättigad kritik, men envar har rätt att bli bemött i sak – inte genom tillmälen, kränkningar eller hot. Fakta ska mötas med fakta, argument med argument.

Påståenden ska bedömas efter sin sakliga innebörd, inte efter vem som framför dem eller vilka känslomässiga associationer uppgifter kan ge. Lika litet som meteorologer fördöms när de ger prognoser om dåligt väder, lika litet ska detta drabba medborgare som pekar på problem, och vill diskutera lösningar.

Sverige behöver ett medborgerligt samtal.”

excess
Uppropet tog alltså inte upp invandringsfrågan specifikt. Det handlade om demokrati, yttrandefrihet och medborgerligt ansvarstagande för Sveriges framtid. Bakom uppropet samlade vi namn.

Hur gick det? Det blev några hundra undertecknare, däribland Sten Andersson, då riksdagsledamot för Moderaterna.

Uppropet uppmärksammades i tre dagstidningar, men det blev ”tummen ned”. Expressens rubrik handlade om ”rasistiskt upprop”, och Sten Andersson kritiserades för att ha skrivit på. Den moderata partisekreteraren uppvaktades, och blev chockerad över Anderssons tilltag.

Vad som i Expressen ögon gjorde att uppropet kunde klassas som ”rasistiskt” hade inget med dess innehåll att göra. För detta intresserade man sig inte. Lika litet som någon av de andra tidningarna publicerades en enda rad ur uppropets text.

Nej, vad som föranledde Bonniertidningens klassning var att bland undertecknarna fanns några – enligt Expressens bedömning – dåliga personer, på vilka negativa epitet kunde klistras.

(BGF-affisch från februari 1996, i samband med massmedias Sincari-kampanj:)

tystad

Vad har drivit fram den förda migrationspolitiken och denna mentala likriktning i Sverige?

En ”vända-blad-strategi” är inte ägnad att bota det godhetssyndrom som fått en så förfärande spridning, inte minst bland unga och bland kvinnor. Ett syndrom, präglat att blockeringar, fördomar och intolerans.

Det behövs nu en grundlig och kritisk genomgång. Ett ärligt och öppet samtal på bredden, som kan nå alla landets medborgare. Om hur det gick till, om vägen fram till dagens kaossituation i Sverige; Och hur vi ska ta oss ur den.

Jag kan se åtminstone två syften med en sådan genomgång, som också Peter Esaiasson är inne på:

1. Helande kraft

Redan initierandet av sådana samtal skulle innebära ett erkännande av att det gått fel och att läget är allvarligt, att en politisk kursomläggning krävs.

Svenska folket har nu ett nationellt trauma att bearbeta. Det skulle underlätta om de som varit pådrivande bakom denna felaktiga utvecklingen träder fram och erkänner sitt ansvar.

2. Lära av misstag

Här måste finnas också viktiga lärdomar att dra, både demokratiskt/kulturellt och vad gäller invandringspolitiken.

Ska Sverige nu kunna ta sig ur denna situation kommer det att krävas en kraftsamling bakom bestämda och långtgående åtgärder.


Den förda ”flyktingpolitiken” har inte primärt handlat om att hjälpa människor i nöd – till enorma kostnader hjälper vi i huvudsak fel människor.

Den viktiga funktionen av invandringen har varit att driva igenom ett projekt för att omvandla Sverige till ett ”mångkulturellt samhälle” och att byta ut det svenska folket.

Det projektet behöver omedelbart avbrytas!

Det är också hög tid att överge FN:s flyktingkonvention från 1951, tillkommen i en annan tid, med andra förutsättningar än idag.

I varje fall måste Sverige nu säga upp New-York-protokollet – tillägget från 1967 som utvidgade konventionen till att gälla hela världen, från att först ha gällt bara Europa.


Beträffande den pågående etniska omvandlingen av Europa, se denna film: ”Endgame”.

Det talas om den pågående invasionen som en ”flyktingkris”, men det stämmer inte. Ordet ”KRIS” anger att det skulle vara fråga om någonting tillfälligt och övergående. Så är det inte!

De faktorer som framkallat denna massinvandring – befolkningsökning, fattigdom, kommunikationer, information och organisation – kommer att finnas kvar även fortsättningsvis.

Och det handlar inte bara om invandring i sig, till vårt land. Som statsminister Löfven har deklarerat får ingen kommun ”smita undan”.

I utvecklingens riktning ligger att allt färre svenskar får möjlighet att finna boendemiljöer där de kan uppleva trygghet och känna sig hemma.

trialsth


Mer

http://www.bgf.nu/u2.html

http://www.bgf.nu/u/s.html

http://www.bgf.nu/media/blast.html

https://janmilld.wordpress.com/2016/01/15/sanning-och-konsekvens/

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/08/stormaktshaveri/

http://avpixlat.info/2016/02/15/andrum-eller-omprovning/

https://morklaggning.wordpress.com/2016/02/15/feminismen-ar-samhallsdestruktiv/

http://wärmler.se/tysk-lakare-varnar-sverige/

http://www.dagensarena.se/opinion/den-rasistiska-klagokoren-har-fatt-nya-roster/