• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Estonia sänktes?

Förlisningen av passagerarfärjan Estonia var den största civila fartygskatastrofen i Europa efter andra världskriget.

Det var ett mycket stort fartyg, som knappast någon föreställt sig skulle kunna sjunka utan att ha blivit torpederat.  Varför sjönk Estonia?

Den officiella förklaringen är att fartyget gick sönder i den hårda sjön. Bogvisiret lossnade, och sedan vällde vattnet in.


Många har ställt sig skeptiska till denna förklaring. Exempelvis driver Henning Witte en tes om avsiktlig sänkning, i sin bok ”M/S Estonia sänktes” från 1999.

Om Estonia har även Knut Carlqvist skrivit, i sin bok ”Tysta leken”.

Vad som säkert framkommit är att Estonia två gånger före förlisningen använts för transporter av hemlig militär utrustning. Som framgår av Lars Borgnäs-boken ”Nationens intresse” tillsatte regeringen år 2004 en utredning, att utföras av hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt.  Den gick knappast på djupet, lämnade de flesta viktiga frågor obesvarade:

”En ytterligare anmärkningsvärd sak i sammanhanget är att Johan Hirschfeldt förstörde allt arbetsmaterial i samband med att rapporten publicerades… en fantastisk åtgärd. Den innebar att journalister, forskare och historiker i framtiden aldrig kan klarlägga hur noggrann hans utredning var.”

Den misstanke som kan finnas blir att Estonia transporterade militär utrustning – för svensk eller amerikansk räkning – även vid förlisningen, och att  fartyget pga detta sprängdes.

Flera överlevande har vittnat om att de före förlisningen hörde kraftiga och skarpa ljud.

Vad som självfallet stärker sådana misstankar är att vraket inte har bärgats och att heller inte kropparna hämtats upp. Först var båda statsministrarna – Bild och Carlsson – överens: vraket skulle bärgas. Plötsligt ändrade sig båda. Carlsson har för sin del hänvisat till ”experter”.

Inte nog med detta. Först lanserades miljardprojektet om övertäckning av vraket med cement. Detta övergavs, men ersattes med dykförbud i området.

Om Estonia verkligen sprängdes, då skulle detta kunna antingen bekräftas eller avfärdas, genom en undersökning av vraket.  Varför är det så viktigt att förhindra en sådan undersökning?

Jag kan se bara en logik i detta.

I samband med andra fartygskatastrofer har det varit självklart att ta upp omkomna passagerare, även då vraket legat betydligt djupare än Estonia (80 meter).

Att Estonia – ett passagerarfartyg – använts för transport av militär materiel är alltså redan fastslaget, och i sig en skandal. Om det skedde även vid förlisningen – och var en direkt orsak till denna – blir det än mer upprörande.

Det skulle i så fall inte ha varit första gången i historien som något liknande sker. När Lusitania sänktes 1915  hade fartyget  ammunition ombord.

Bok: Reinventing Collapse

”Kollapsen i USA verkar ungefär lika trolig nu som kollapsen av Sovjetunionen verkade år 1985. Erfarenheterna från den första kollapsen kan vara lärorika för dem som vill överleva den andra.”

”… den amerikanska ekonomin är beroende av tillgången på billig, riklig olja och naturgas i större utsträckning än något annat land.”

”Att inte ha en bil gör en, i den amerikanska förortslandskapet, till en icke-person.”

”Även om USA framställer tillräckligt med mat för att föda sig själv, importerar landet fossila bränslen för att odla och leverera den, i ett förhållande på ungefär tio kalorier av fossila bränslen för en kalori mat.”

”Reinventing Collapse” är skriven av Dmitry Orlov, som är ryss, nu bosatt i Kanada.

Han var i Sovjetunionen då det samhället kollapsade 1991, så han vet vad han talar om. Dock  menar han att den förestående kollapsen i USA kommer att bli väsentligt allvarligare.

Fallet för amerikanerna blir så mycket mer handlöst, då de så till den  grad lever i ett bilsamhälle, beroende av import.  Mycket av Orlovs bok handlar om USA:s särskilt utsatta läge, genom sin höga energikonsumtion.

Dmitry Orlov ger en kärvt uppriktig beskrivning, helt utan skygglappar. Han använder själv ordet ”osentimental”. Skoningslöst raljerar han över de många förnekarna:

”Notera … att vad som nu är känt i ämnet mer eller mindre har varit så i ett decennium. Den bristande uppmärksamhet som ägnats ämnet över årtionden bottnar alltså inte i okunnighet utan i förnekelse … de flesta människor föredrar att bli kvar i förnekelse … ”

”… här konfronteras logiken med tron på Teknik-Gudinnan: att hon kommer att tillhandahålla lösningar… ”

”Men låt oss se bortom bara tro, och istället fokusera på något aningen mer rationellt : Detta ‘vi’, detta högt organiserade, kraftfullt problemlösande fenomen, håller snabbt på att få slut på energi, och när så sker, då kommer inte det vara kraftfullt längre. Jag skulle ödmjukt vilja antyda att varje långsiktig plan som det försöker företa sig är dömt, helt enkelt därför att krisförhållandena kommer att göra långsiktig planering, liksom stora, ambitiösa projekt, omöjliga.”

”Reinventing Collapse”  kretsar till stor del kring hur samhällskollapsen kan komma att gestalta sig.

”I en ekonomisk kollaps råder vanligen hyperinflation, som utplånar besparingar. Det blir också utbredd arbetslöshet, som utplånar inkomster. Resultatet är en befolkning som till stor del är utan pengar.”

”Tillgång till verkliga fysiska tillgångar, såväl som immateriella tillgångar såsom kontakter och nätverk, blir snabbt mer värdefullt än bara pengar.”

”…trafiken består av en stadig rännil av cyklister och fotgängare … den verkliga världen krymper ner till den sträcka mark som kan täckas till fots och de människor man möter längs vägen.”

”Farbara floder och kanaler kommer återigen att börja tjäna en viktig funktion, ..”

”Att framgångsrikt försvara sitt revir mot kriminella gäng kräver vapen, utbildning och en effektiv organisation för att upprätthålla patrullering och bevakning…”

Orlovs klarsyn omfattar även ”mångkulturen”:

”Etniskt blandade samhällen är ömtåliga och har en tendens att explodera.”

”USA är en krutdurk av etniska spänningar där svarta i innerstäderna känner sig förtryckta av vita i förorterna, som i sin tur är rädda för att ge sig in i stora delar av städerna.”

”… Inbördeskrig kan bryta ut, som om de lämnas därhän, kan övergå i etnisk rensning och folkmord.”

”En ekonomisk kollaps är den värsta möjliga tidpunkt att drabbas av nervöst sammanbrott, likväl är ofta detta precis vad som händer.”

”… All framgångsrik anpassning till de nya förhållandena måste göras på lokal nivå, och måste förlita sig på befintlig infrastruktur, lager och lokalt tillgängliga talanger och färdigheter.”

 

 

 

En mer utförlig recension av Orlvos bok finns här:
http://www.ekodemokraterna.se/bokrec/rc.html

Bok: ”The Crash Course”

Chris Martenson har alltså framställt en stor mängd exemplariskt pedagogiska filmer kring ekonomi, energi och miljö (på engelska tre ”E”: ”economy, energy, environment”). Han har också en webbsida.

Den bok han skrivit och som jag här vill presentera har samma namn och samma tema som hans filmserie: ”The Crash Course”.

Boken är utgiven år 2011, omfattar 280 sidor och kan beställas (inbunden) för bara 148 kr på AdLibris.

”Det är dags att inse fakta: En farlig konvergens av icke-uthålliga trender inom ekonomi, energi och miljö kommer att göra 2010-talet till ett av de mest utmanande någonsin. The Crash Course förklarar detta förhållande och tillhandahåller tillräckligt av sammanhang för att underbygga tesen att det är mycket hög tid att börja förbereda sig för en mycket annorlunda framtid.”

Chris Martenson konstaterar att vår ekonomi baserar sig inte bara på tillväxt, utan på en exponentiell sådan. Han betonar skillnaden mellan en linjär tillväxt, med samma ökning i mängd varje år, och en ökning med en viss procentsats – där kurvan efter en tid pekar nästan rakt upp.

”Till skillnad från förändringens takt är förändringens kvantitet inte konstant vid exponentiell tillväxt.”

CM citerar Kenneth Boulding: ”Den som tror att exponentiell tillväxt kan fortsätta i evighet i en ändlig värld är antingen galning eller ekonom.”

”En av de många sätt på vilket ekonomer går vilse är att antaga att ekonomi existerar i ett vaccuum… Den naturliga världen är inte en underavdelning till ekonomin, det är tvärtom – ekonomin är en underavdelning till den naturlig världen.”

”Om era lokalpolitiker siktar på, låt oss säga, 5 procents tillväxt, vad de i själva verket då säger är att inom 14 år förväntar de sig att ha mer än dubbelt så mycket av allting.”

”…fortsatt ekonomisk tillväxt är samtidigt absolut nödvändig och omöjlig. Nödvändig därför att vårt ekonomiska system är utformat för att växa och presterar fruktansvärt dåligt när det inte kan, och omöjligt därför att inget kan växa för evigt.”

(Det exponentiella förklaras f.ö. bra i denna video)

CM talar om en ofrånkomlig topp i oljeproduktionen, och preciserar:

”Det betyder inte att ‘oljan tar slut’, det betyder bara att trots våra bästa försök kommer gradvis mindre och mindre olja att bli tillgänglig varje år – dock till ökade utvinningskostnader.”

Konsekvenserna av en oljebrist blir matbrist:

”Utan fossila bränslen för att hjälpa jordbruksproduktionen antas jordens totala bärförmåga för människor vara mindre än nuvarande 6.8 miljarder och möjligen så låg som en miljard.”

Kapitel 7 i ”The Crash Course” ägnas åt vårt monetära system, där Martenson konstaterar att pengar har tre funktioner:
1. Lagring av värde
2. Bytesmedel
3. Räkneenhet.

Som så många andra också nu påtalat skapas pengar genom att banker ger lån:

”…klyftan som finns mellan de ansträngningar som krävs för att förvärva pengar genom arbete och den lätthet med vilken pengar kan skapas ur tomma intet (‘out of thin air’) är alltför enorm för att de flesta i första vändan helt ska kunna acceptera det.”

I USA kan pengar skapas också av Federal Reserve:

”Medan du och jag måste arbeta för att få pengar och sedan riskplacera det för att få det att växa, trycker Federal Reserve bara upp så mycket som man bedömer lämpligt och lånar sedan ut det, med ränta.”

Martenson påminner läsaren om att pengar bara är ett anspråk på nyttigheter:  När pengar ackumuleras exponentiellt ligger där en förväntan om att ekonomin ska vara exponentiellt större i framtiden.

All rikedom kommer från marken, skriver han, och skiljer på tre företeelser:
1. Primär rikedom: bra jordbruksmark, koncentrerade mineraler, energikällor osv.
2. Sekundär rikedom, dvs människor, verktyg och maskiner som kan omvandla primär rikedom till mat.
3. Tertiär rikedom, dvs sedlar, aktier och andra värdepapper.

Det sista utgör anspråk på rikedom, inte en källa i sig till rikedom. Och utan primär rikedom finns heller inte sekundär rikedom. Utan energi ingen sekundär rikedom.

CM konstaterar att i USA:s ekonomi har skapats en kreditbubbla som gör situationen så mycket allvarligare vid en kommande energikris.

Till detta kommer en sedan länge eftersatt infrastruktur, minskat sparande och att man under flera presidenter  fört statistik som givit en förskönad bild av sysselsättning och inflation.

Ett central begrepp i ”The Crash Course” är ”net energy”, alltså nettoenergi. Den energi som kan fås ut i förhållande till satsad energi. EROI: Energy Returned for Energy Invested.


CM talar om en ”energiklippa”, som efterhand börjar stupa brant, tills en punkt nås då det går åt mer energi än vad man kan få ut för denna satsade energi. När den punkten har nåtts hjälper det inte att det i princip finns kvar en massa energiresurser – de är i praktiken otillgängliga.

Vi har redan kommit en bit i denna utförsbacke, såtillvida att det idag krävs mycket mer satsad energi än tidigare för att få ut en viss mängd olja.

CM illustrerar har dagens tillgång till mycket av billig olja i praktiken är som att envar av oss hade en stab av slavar till vårt förfogande:

”…hur mycket ‘arbete’ ligger inkapslat i en gallon  bensin… om du hällde i en enda gallon i en bil, körde iväg hemifrån tills bensinen tog slut och sedan gick ut och sköt bilen hem, då skulle du finna ut exakt hur mycket arbete som en gallon bensin kan uträtta. Det visar sig att en gallon bensin rymmer energi motsvarande mellan 350 och 500 timmar av mänskligt arbete…. Antag att du beslöt att inte skjuta din bil hem utan betalade någon 15 dollar i timmen för att göra det åt dig, så skulle du finna att en gallon bensin är ‘värt’ 5.250 till 7.500 dollar av mänskligt arbete.”

Omräknat till liter och kronor i detta exempel kunde det bli fråga om upp till 12.000 kronor för en liter bensin.

Ett annat exempel: Den mängd föda som en genomsnittlig amerikan konsumerar under ett år motsvarar cirka 400 gallon för produktion och transporter. 400 gallon motsvarar arbetet från 400 människor arbetande på heltid, 40-timmarsvecka, året runt.

Peak Oil är inte en teori, betonar Chris Martenson, det är ett observerat faktum. I USA ett 40 år gammalt faktum – där inträffade Peak Oil i början av 1970-talet. Detta gäller trots senare upptäckter av olja i Alaska och Mexikanska Golfen.

”Av 54 oljeproducerande länder i världen har 40 nu passerat toppen och minskar i sin produktion,..”

Ett mått på situationen är också hur mycket av nya fyndigheter som har upptäckts. I världen har oljeupptäckterna ökat varje decennium fram till 1960-talet, därefter har de minskat varje decennium.

”USA nådde en topp av nya upptäckter 1930 och produktionen nådde sin topp 1970, vilket ger ett gap mellan upptäcktstoppen och produktionstoppen på nästan exakt 40 år.”

För den som fortfarande tvivlar på Chris Martensons uppgifter hänvisar han till en IEA-rapport (International Energy Agency) från 2008,  ”World Energy Outlook”.

En utförligare version av denna bokrecension finns här.