• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Mer om Esperanto

Mer om esperantos uppbyggnad. Antalet bokstäver är ungefär som i svenskan, men esperanto saknar å, ä och ö. Istället finns g, j och s med tak (cirkonflex ) som egna bokstäver. Onödiga böjningsmönster av verben finns ej (som franska och spanska har). Vad som finns av olika verbändelser gäller bara tempus (tidsformer):
Presens (nutid): -as [estas- är]
Imperfektum (dåtid): -is  [estis- var]
Futurum (framtid): -os
Över till prefixerna (förstavelser)! Särskilt användbar blir -mal, som betecknar rak motsats.
longa = lång
Då blir kort = mallonga
lbela = vacker
Då blir ful = malbela
Hör ocksåhur esperanto låter i sången ”Jen via mondo” (Här är din värld), (efter ”This land is your land”):
Ett av två mycket användbara suffixer är -eg och -et, som förstorar respektive förminskar. Vad betyder då belegulino och mensogegulo?
estelo

Vänster och höger

 
I Logik-intervjun fick jag en fråga om var jag står och vem jag är politiskt.
Här vill jag nu reda ut min politisk-ideologiska position.
På en gång är jag både vänster och höger och samtidigt varken det ena eller det andra. Komplicerat blir det, att försöka navigera så!
Säkert är att jag motsätter mig USA-imperialismen med alla dess angreppskrig, bombmattor och drönarattacker.
Där finns nu en ”vänster”- bombvänstern – som bejakar denna krigiska imperialism! Gå från detta till vad Expo stämplar som ”extremhöger”. Också där accepteras USA-imperialismen och rusofobin till stor del! Precis som i stora massmedia i Sverige.
Screen Shot 2020-01-30 at 20.09.34

Deras moral och vår

”Alla människors lika värde” är ju en återkommande paroll från de politiskt korrekta. Borde man då inte, i konsekvensens namn, låta samma gälla moral, i båda riktningar?
Vår västmoral är ju universell, dvs antirasistisk, ett brott av en svart mot en vit ska bedömas på samma sätta som ett brott av en vit mot en svart. Ja, i praktiken bedöms det senare strängare – det kan räcka med en ful min eller ett hårt ord för att få mediala och juridiska konsekvenser.
Men hur är det med t ex romer, vilken moral har de?
Som etnologen Karl-Olov Arnstberg påvisat har de en annan moral inom sin egen etniska grupp jämfört med utanför.
Min undran är om det kan förhålla sig på ett liknande sätt med judar, med tanke på vilka besinningslösa övergrepp de tillåter sig mot palestinierna (t.ex. napalm över bostadsområdena i Gaza). En universell moral hos judar skulle ha omöjliggjort detta!

Black Muslims

I mitt bidrag till Karl-Olov Arnstbergs nya bok, antologin ”PRISET” framgår att jag under en USA-resa på 1960-talet bodde även i Chicagos svarta getto – hemma hos en familj av black muslims.
På den tiden gillade jag Malcolm X och Black Muslims. Det gör jag dessutom fortfarande.
Låt mig här förklara varför!

Javisst, Malcolm X kunde få unga svarta att lyssna.
Som vit kan jag för min del bjuda på det, för att motverka rasmotsättningar.
Om Black Muslims får inflytande finns ju något att vinna i form av mindre knark och lägre brottslighet bland svarta i USA.
Kärnan i Black Muslims budskap är att svarta ska ta sig själva kragen, klara sig bättre på egen hand, bli mindre av belastning för omgivande samhälle.
Det handlar om rötter, identitet och stolthet. I Chicagofamiljen jag bodde hos gick inte kvinnan i burka, hon var parant klädd med sydafrikanskt stuk. Mest inspirerat mirjam makeba.

 

PS

Black Muslims påminner om tidig svensk arbetarrörelse. Där tog man sig samman för att gemensamt komma ur misären – kände samhörighet och visade solidaritet med varandra.
Är det inte så även nu med Black Muslims i USA? Javisst, Malcolm X hade en antivit retorik, men det var nog nödvändigt för att få unga svarta att lyssna.

Bekräftelse

När jag nyligen gick på gudstjänst var temat i prästens predikan BEKRÄFTELSE –  bekräftelse är viktigt. Varje människa har ett starkt behov av att bli bekräftad. Detta stämmer för mig på två plan.

PLAN 1: POLITISKT
Problemet med det mångkulturella projektet har aldrig varit begränsat till att det medför otrygghet, orättvisor och motsättningar.
Nej, lika mycket handlar det om denna uttryckliga frånvaro av bekräftelse, gapet mellan vanliga svenskars vardagserfarenheter och speglandet i media. Vi får inte våra känslor och tankar bekräftade, utan kan fråga oss ”är det jag eller världen som är galen”. För min del blev det ett lyft att kunna läsa först artiklar om migrationsfrågan av Ingrid Björkman i avd, sedan Bergqvists tidning Fri Information, där det talades klarspråk i ämnet.

PLAN 2: SOCIALT
Vad jag här tänker på är i korthet hur lite det krävs av komplimanger (”vad du är fin i håret”) eller bra skämt för att göra en kvinna så glad. Det försummar vi svenska män alltför ofta!