• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Partiledaren som försvann

frdecember

I gårdagens bloggtext lyfte jag fram ett ganska förbisett faktum i samband med DÖ (decemberöverenskommelsen), nämligen att de två regeringspartierna förfogar över färre riksdagsmandat än de fyra Allianspartierna – 137 mot 142.

Ett annat förbisett faktum är att Fredrik Reinfeldt ännu vid tidpunkten för DÖ var partiledare för Moderaterna. Det borde alltså ha sett ut som på montaget ovan, inte som på bilden nedan.

do

Efter riksdagsvalet i september 2014 och nederlaget för Moderaterna aviserade Fredrik Reinfeldt sin avgång som partiledare.

I varje fall formellt kunde detta inte betyda att han i samma ögonblick hade avgått. Rimligen innehar han posten intill dess att partiet kunna utse en efterträdare. Detta kan ske först efter att Moderaterna haft sin extrastämma nu den 10 januari. Fram tills dess är Fredrik Reinfeldt alltjämt Moderaternas partiordförande.

Som vi vet försvann Reinfeldt bara plötsligt. Man kan säga att han gick under jorden, även om han gjorde både en uppmärksammad flygtur och vissa mediaframträdanden med färgstarka uttalanden).

frjorden

I den reinfeldtska frånvaron lyftes moderaternas gruppledare i riksdagen, Anna Kinberg Batra, fram. Eller Reinfeldt föste henne framför sig, kan väl sägas.

I samband med Decemberöverenskommelsen blev detta särskilt tydligt. En så viktig och dessutom starkt kontroversiell överenskommelse borde ju för partiets del inte att ha träffats genom en person som ännu inte ens var vald till partiordförande!

En raktigenom absurd situation! Och ojuste mot den politiskt ändå relativt orutinerade Anna Kinberg Batra.

kulisser

Inte nog med detta. Sin frånvaro till trots har Fredrik Reinfeldt funnits med i kulisserna, som pådrivare och regissör av Decemberöverenskommelsen. Se här och här.

Utan ett  tryck från FR är det osäkert att AKB skulle ha gått med på denna moderata harakiri. Med Decemberöverenskommelsen lägger sig (M) platt för Stefan Löfven.


Samtidigt kan riksdagen sägas ha kapats av Sjupartiet. Vilket på ett sätt blir konsekvent. Demokrati och mångkultur går ju inte ihop.

piratkapat



 

Läs mer

Låt moderaterna driva Gröna lund

(M)-bekymmer

Ytligt

Sverige vinnare?

Sverige vinnare?

svinnare

Stolta var de, företrädarna för SP (Sjupartiet) efter sin decemberöverenskommelse. De hade tagit sitt ansvar, varpå hela Sverige blev vinnare.

Så vill de att svenska folket ska uppfatta saken.

Bakgrunden är ju enkel.

Det handlar om två moment:

1. SD kom in i riksdagen och fick en vågmästarposition.

2. Företrädarna för övriga partier vägrar samverka med SD.

I kombination med att SD visade sig använda sin position gav detta ett låst politiskt läge.

I princip finns här två utvägar:

A. DEN DEMOKRATISKA

Denna kan innebära att också övriga partier tar sig an invandringspolitiken – de problem som både skapat SD och givit partiet dess framgångar.

Den kan också betyda att övriga partier förhandlar med SD, för att finna kompromisser som löser upp de parlamentariska knutarna.

B. DEN ANTIDEMOKRATISKA

Byråkratiska åtgärder för att motverka SD:s inflytande, genom

• att extra-valet den 22 mars avblåses.

• att Alliansen abdikerar som opposition.

Med decemberöverenskommelsen (DÖK/DÖ) valdes den senare vägen.

Och «Sverige blev vinnare»…

Om detta handlar fredagsbio 10:

(Min plan var att fredagsbio skulle ha temat «Moderater i analys», men denna film om DÖK blev mer akut. Den planerade moderat-analys-filmen får istället komma senare.)

sjupartiet


Läs mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/27/ett-vantat-svek/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/28/dok/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/29/i-sammanfattning/

Ledarskapskris

ledarskapet

Två alternativa vägar finns det ju att gå, när verklighetsuppfattning inte stämmer och åsikter inte håller.

En väg är att revidera eller ändra uppfattning. I fredagsbio 5 (13.25 in) gjorde jag liknelsen med om man får välja en bra bil framför en dålig utan extra kostnad. Rationellt blir då att välja den bättre bilen. Lika rationellt bör vara att byta upp sig till en bättre, mer verklighetsförankrad, åsikt.

En andra väg är att grotta ned sig i skyttegravar och omge sig med ett allt tätare lager av lögner.

sgraven

När s-ledarna Stefan Löfven och Magdalena Andersson hemföll åt fascism-anklagelser mot Sverigedemokraterna, så lutade de sig mot vad som blivit en tradition inom «arbetarrörelsen» – det rutinmässiga förtalandet, ersättandet av fakta och sakliga argument med invektiv och mobbningreflexer.

De var tydligen vana vid att inte behöva veta vad de talade om, men den här gången har de s.a.s. gått på en mina.

mina

Under hela 90-talet fick invandringskritiker erfara den här typen av bemötande. Ingrid Björkman, Jan Elfverson och Åke Wedin hade den 16/2 1998 en debattartikel i SvD – «Så marginaliseras oliktänkande». Den utgick ifrån angrepp på Bo Södersten, för en tidigare artikel av honom.

«I den politiskt korrekta världen reduceras sakligt underbyggda argument till åsikter och tyckanden. De tillmäts inte någon större betydelse i sig och utsätts därför inte för någon rationell kritisk granskning. Däremot bedöms de – och framför allt den som framfört dem – på moraliska grunder!

Trampar någon utanför det politiskt korrekta fältet – tar upp en förbjuden fråga till debatt eller torgför av etablissemanget icke accepterade åsikter bestraffas vederbörande. Någon diskussion i sakfrågan är det då inte tal om.

Antingen följs debattinlägget av ekande tystnad, eller också fördöms debattörens person, inte hans inlägg (!), i moraliserande termer. Det blir hårda fördömanden: fascist, rasist, nazist! Så marginaliseras de oliktänkande – och andra skräms till tystnad. För vem vill riskera att utpekas som nazist? Så dödas i demokratins namn den fria debatten.

Eftersom invandringspolitiken är den mest förbjudna av alla frågor framträder stigmatiseringsmetoden, och inte minst naziststämplingen, speciellt tydligt där. Vi har valt att belysa metoden med vårt eget fall, inte bara därför att detta är så åskådligt utan även därför att det avslöjar anmärkningsvärda intressegemenskaper eller förbindelser inom opinionsetablissemanget.

I ett antal artiklar och två böcker har vi formulerat ett alternativ till de två senaste decenniernas flyktingpolitik. Vi har därvid hävdat, att man i ett humant perspektiv dels måste söka bistå så många skyddsbehövande som möjligt, dels åtgärda flyktingproblemets orsaker, dvs verka för förbättrade förhållanden i flyktingarnas hemländer. Som ett led i sådana ansträngningar har vi föreslagit en samordnad flykting- och biståndspolitik, där återvandrare fungerar som länkar i en kunskapsöverföring från i- till u-land. Förslaget anknyter till UNHCR:s (FN:s flyktingkommissaries) rekommendationer till en ny politik.

De kampanjer mot oss som detta resulterat i har initierats av Expo, en ‘antirasistisk’ tidskrift med dokumenterat nära samröre med våldsorganisationen Antifascistisk aktion (AFA).

Samtidigt som Expo säger sig ‘värna demokrati och yttrandefrihet i kampen mot rasistiska, högerextrema och totalitära ideologier’, driver tidskriften grav personförföljelse mot oliktänkande. I synnerhet förföljs de som argumenterar för en begränsning av den omfattande invandringen, oavsett hur väl underbyggd kritiken är.

ttexpo

I syfte att kunna klassa så många meningsmotståndare som möjligt som rasister eller nazister har Expo och dess sympatisörer tagit sig före att vidga rasistbegreppets innebörd långt utanför den officiellt vedertagna. Den senaste uppfinningen är ‘kulturrasism’. Vårt ovan nämnda förslag till flykting- och biståndspolitik definierar Expo som ett utslag av ‘barmhärtighetsrasism’!

Expos skandalskriverier har synts oss så befängda att vi inte tagit dem på allvar. Men de har fått skrämmande stort genomslag särskilt i den liberala pressen, där Liberala nyhetsbyrån fungerat som länk från Expo till landsortstidningarna.

Genom att lögnaktigt påstå att vi tillhör vad Expo kallar ‘en rasistisk lobbyorganisation’ och göra oss ansvariga för vad denna organisation publicerar utlöstes ett drev i folkpartipressen. Vi ägnades stora artiklar i Expressen, där bl a en representant för Svenska kommittén mot antisemitism meddelade att han skulle se till att vi registrerades i Antisemitism World Report – vilket också skedde.»

tolerant

Här kommer veckans fredagsfilm, «FRÅGOR OM LEDARSKAP»:

Vad filmen aktualiserar är en ledarskapskris, inte bara inom Socialdemokraterna, utan överhuvudtaget inom svensk politik.

En kris som har samband med ett dåligt samtalsklimat.


 

Läs mer

Invandringskritiska böcker

Låsningen

Julia Caesars nya bok

Mörkläggning II

Vitboken

Antisemitism?

«Främlingshatets ansikten»

Våldskonstaterande realism

Fem nivåer av repression

Samtal? Nej tack!

Forskarna samstämmiga – SD inga fascister

Sätt och vett inom politiken

Parti utan värdighet

invpolitik-s

Kaos är alltså ordet för dagen.

Det har ställts till i riksdagen, och alla skyller på alla.

Jag vill påstå att problemets epicentrum ligger i att inget av partierna inom Sjuklövern vare sig «förhåller sig till Sverigedemokraterna» eller intar en tillnärmelsevis sansad linje i sakfrågan, dvs invandringspolitiken.

(Där gick ett helt monumentalt pk-galet nyhetsinslag på Rapport i går kväll, som gör mig frestad att på det göra en ny kortfilm, om det finns några som vill titta på den…)

Det är genom att man ska helt ignorera riksdagens tredje största parti, med 49 mandat och en tydlig vågmästarroll, som hela låsningen har skapats.

Men varför denna låsning – varför kan de 7 inte samverka med SD på ett sätt som är normalt och som man kan göra med varandra?

ma

Lyssnar man på Magdalena Andersson, s-märkt finansminister, så får vi en förklaring. Det handlar om principen «ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE». Den ställer SD enligt henne inte upp på.

Till att börja med så handlar det om en felöversättning från engelskan. I originaltexten till FN-deklarationen talas det om «dignity», vilket betyder «värdighet». Detta tas upp i det senaste programmet från Granskning Sverige, om nobelpriser och nobelfester.

Med eller utan felöversättning blir de politiskt korrektas fundamentalistiska tolkning av FN-deklarationen dock totalt absurd!

hss1

Vad man försöker få det till är ju att

1. alla människor är likadana, har samma egenskaper och är helt utbytbara

2. det blir kränkande, omoraliskt och nästintill ett grovt brott («hatbrott») att anföra något annat (nobelpristagaren Watson är nu utfryst och har måste sälja sin medalj).

3. alla människor som tar sig till Sverige, vill bo här och bli försörjda av svenska skattebetalare, har rätt till detta.

Nu stannar Magdalena Andersson inte vid detta. Med sin felöversatta FN-deklaration i ryggen stämplar hon Sverigedemokraterna som nazister.

Hennes partiledare Löfven går på i samma stil. I en riksdagsdebatt med Jimmie Åkesson orerade han om «hakkors» som skulle ha förekommit vid SD-demonstrationer på 1990-talet. Förmodligen en ren lögn, i annat fall skulle väl media ha presenterat bilder på detta.

Skärmavbild 2014-12-06 kl. 12.33.07

I fredagskväll gästade Löfven TV-programmet «Skalvan» och «bättrade på» (eller ändrade?) sin hakkors-historia.

Så här föll statsministerns ord:

«Vi ska vara tydliga med vad det är för ett parti. Deras rötter, när den nuvarande partiledaren gick in i partiet, då var det här ett parti som hade hakkors på sina möten. Deras ledare valde att dekorera rummet med hakkors. Då förstår alla vilka rötter vi talar om…»

(SVT fick här efteråt agera litet av förkläde åt statsministern efter hans utfall – just denna utläggning undantogs från SVT-textningen av filmen på internet)

Skärmavbild 2014-12-06 kl. 12.42.36

Det var 1995 som Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna. Det var också året då den tidigare CUF-medlemmen Mikael Jansson valdes till ny partiordförande för SD.  Han efterträdde Anders Klarström, som före sin SD-tid varit aktiv i Nordiska Rikspartiet.

För Blågula frågor gjorde jag 1997 en intervju med Mikael Jansson. 

Där sade han något som Löfven/Andersson kanske skulle kunna vrida till, så att det visar att han inte tillerkänt alla människor samma värde. Den nyvalde SD-ledaren Mikael Jansson sade:

«Jag ser ner på människor som kastar sten på talare!»

Vilket ju tangerar ett viktigt moment. De flesta finner det nog rimligt att människor bedöms efter sitt eget agerande. I varje fall jag delar till fullo Janssons förakt för dessa människor.

Jo, jag är beredd att gå steget längre: Jag föraktar även dem som stöder mötessabotörer och stenkastare. Jag föraktar dem som inte tar avstånd från politiskt våld och än mer dem som uppmuntrar till sådant våld.

sdkongr

Till saken hör att SD-mötet i Norrköping 1995 utsattes för attentat och två år senare blev fyra unga sverigedemokrater allvarligt misshandlade på Södermalm i Stockholm. Den typen av övergrepp har alltsedan dess fortsatt mot sverigedemokrater och andra invandringskritiker.

hatmontage

 

sdhatet

Detta gör de nu aktuella utfallen från personer i högsta s-ledningen allvarliga. Det vittnar om en ansvarslös och antidemokratisk hållning.

Detta förstår kanske varken Stefan Löfven eller Magdalena Andersson, eftersom politik inte är deras hemmaplan. Samma förhållande gällde ju för kuppgeneralerna i Chile 1973.

En gemensam nämnare ligger också i att även dessa militärer satte nedsättande epitet på sina offer – dessa var bara «extremister». Så mycket lättare blir det inte att utlösa övergrepp när man först har avhumaniserat sina motståndare, genom stämplingar.

chile

Det snällaste man kan säga om Stefan Löfven är att han är konsekvent. Redan för ett år sedan, i december 2013, deltog han i Kärrtorp, i en manifestation från våldsvänstern.

Konsekvent var det också av honom att sedan inte svara på mitt brev med två frågor kring detta.

Dessutom blir det konsekvent av honom att i sin DN-artikel backa upp sin finansminister med omdömet om SD som ”ett nyfascistiskt parti”. Klart står därmed att det handlar om något mer än en dålig dag för en enskild individ – hela s-ledningen har politiskt havererat.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Låt mig avslutningsvis citera ur ledaren i Nya Tider, nr 49. Under rubriken «Vi och ‘dom’» skriver man:

«Att dela in människor i ‘vi’ och ‘dom’ är bland det värsta man kan göra. Därom är gammelmedias journalister och sjuklöverns politiker så gott som eniga. Att dela in människor på det sättet är något som inga respektabla partier eller medier gör.

Nej, sådant görs bara av… ja, du vet, ‘dom’. De där rasisterna, homofoberna, islamofoberna och främlingsfientliga. Vi är för goda, fina och medmänskliga för det.

Detta med ‘vi och dom’ brukar exempelvis användas för att särbehandla Sverigedemokraterna. Varför kan man inte tänka sig att samarbeta med SD eller behandla dem med normal mänsklig respekt? ‘Jo, du vet, de delar in människor i vi och dom, och det skulle ju vi aldrig göra.’

Ja, det är absurt. Som så mycket annat i Sveriges alltmer dårhusliknande debattklimat. För medan de flesta av dem som anklagas för att ‘dela in människor i vi och dom’ gör en ganska välvillig uppdelning, där grupper anses skilja sig åt men ändå bör behandlas med normal mänsklig respekt, gäller detta inte för de politiskt korrektas ‘vi och dom’. Deras uppdelning innebär att ‘dom’ – de som avvikit från den smala åsiktskorridoren – tilldelas ett avsevärt lägre människovärde än ‘vi’. ‘Dom’ anses närmast lägre stående, och ‘vi’ behöver inte ens utsträcka vanlig mänsklig hövlighet till dem. Att vägra att skaka hand med en av ‘dom’ eller gå ut ur rummet när en av ‘dom’ kommer in i det anses närmast vara en dygd.»

«Det positiva i allt detta är förstås att deras dom – vilket åtminstone delvis är vårt vi – växer fortare ju mer omedgörlig och oresonlig den politiska korrektheten blir. Allt färre människor accepterar deras uppdelning och deras påbud, och ju mer de försöker trycka ner alla som avviker från deras dogmer, desto fler sällar sig istället till oss. Till slut kommer förtryckarna att upptäcka hur få ‘de’ är.»

NYA TIDER fick ju presstöd. Det finns olika klasser för presstöd, beroende på upplaga.  Närmare bestämt antalet prenumeranter nu i december, inför årsskiftet.

Om du ännu inte betalt in din prenumeration till Nya Tider – skynda dig nu att göra det!

Bankgironumret är 108-0357 och beloppet 545 kr för ett helår.


 

PS

Från bloggen Anthropocene:

”…Vi har ju accepterat de gamla kommunisterna trots deras nära och hjärtliga samröre med regimer som sköt på sina egna flyende medborgare. Att mot den bakgrunden vägra tala med SD är obegripligt.

I extravalet, rösta på och kryssa bara de politiker som är beredda att börja ta den här opinionen på allvar och som erkänner samtliga representanter som svenska folket valt. Att tro att man får bort ett missnöjesparti genom att elda på missnöjet med ännu mer inskränkningar i demokratin och med förolämpningar mot de missnöjda är förlov sagt rent obegåvat.

Sluta att lägga bränsle på brasan!

Sedan denna blogg skrevs har det kommit en färsk opinionsundersökning från Yougov som är gjord efter regeringskrisen. Där går SD som väntat upp med 6,6 procentenheter. Om ni lägger det till valresultatet blir det 19,5 procentenheter. SD kan mycket väl bli näst största parti i valet den 22 mars!”

revolution


Läs/se mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/11/29/finns-magdalena-andersson/

Fredagsbio1: Tar Löfven ANSVAR?

 

 

Vändpunktens tid

vandpunkten

Så kan man ge en positiv ingång till det som nu sker: «Vändpunktens tid».

En mer kritisk vinkling kunde bli: «20 år försenat».

Redan när föreningen Blågula frågor bildades år 1995 fanns ett problem med en alltför omfattande och alltför problemskapande invandring.  Redan från start var ett krav från BGF att det svenska folket genom en folkomröstning skulle få en chans att ta ställning till den förda invandringspolitiken.

Nu kommer – helt fantastiskt! – denna möjlighet våren 2015. Detta tack vare å ena sidan agerandet från regeringen Löfven, å andra sidan agerandet från SD-ledningen.

Innan jag säger något mer, låt mig först få sagt att mitt betyg åt dagens SD-ledning med Mattias Karlsson i spetsen blir 100 poäng av 100 möjliga!

Med nyvalet den 22 mars kan jag se tre vinster eller möjliga vinster:

1. Det kan komma till stånd en bred folkbildning kring hela invandringsfrågan.

2. Svensk demokrati kan komma att i största allmänhet vitaliseras.

3. Antalet SD-mandat i riksdagen kan ytterligare öka, i bästa fall kraftigt.

hostlofven

Lyssnar man på Stefan Löfven så utgörs problemet av att andra partier inte vill samarbeta och inte tar ansvar, och att SD gör riksdagen till en «lekstuga».

Detta trots att han självt tidigt har deklarerat, att han inte talar med SD-företrädare.

Här vill jag tipsa om en ljudfil, «Tankar för dagen», på drygt fyra minuter, mycket värd att lyssna på. Carl-Otto Werkelid säger där bl.a:

«I min värld pratar man med varandra, inte minst med meningsmotståndare. Att lyssna och lära, förstå, analysera, käfta emot, bemöta argument, växa… är inte det en del av poängen med livet?

I riksdagen har 7 partier bestämt, att det åttonde, det ska man inte lyssna på, det ska man frysa ut.  Inte låtsas om, inte prata med.

Att vägra prata med demokratiskt valda riksdagsledamöter – är inte det farligt nära detsamma som att vägra lyssna till de hundratusentals väljare dom representerar? Hur klokt är det? Hur demokratiskt är det?»

I förra veckans fredagsbio tar jag också upp jämförelsen med situationen i Chile efter tiden av militärdiktatur där, med ca 30.000 avrättade eller ihjältorterade.  Där kan man verkligen tala om en «extremhöger», men trots vad denna medverkat till kunde vänstern i Chile senare föra en dialog med sina meningsmotståndare. Men i Sverige…!


 ictaket

Vad de senaste dagarnas händelser också ställer på sin spets är frågan om Socialdemokraterna. Är det ett parti som längre behövs i Sverige? Har det någon positiv funktion att fylla?

Hittills har jag föreställt mig att partiets problem till stor del är knutet till Stefan Löfven och Mona Sahlin. Efter att igår ha sett Ingvar Carlsson i TV-rutan slår det mig dock att problemet förmodligen går djupare.

Tillsammans med sin kompis Bengt Westerberg såg Carlsson Mattias Karlssons uttalande på SD:s presskonferens, om att SD ska försöka fälla varje regering som stöder sig på Miljöpartiet och vill fortsätta den nuvarande politiken med ytterligare ökad invandring.

Detta fick Carlsson att s.a.s. «gå i taket» av upprördhet. Suck och stön, usch och fy!  SD:s ställningstagande bekräftade enligt Carlsson att andra partier valt helt rätt spår, då de inte talar med SD-företrädare!

Ha då i åtanke att samme Ingvar Carlsson var statsminister för den s-regering som drev igenom Luciabeslutet, den åtstramning av asyleriet som drevs fram att av det år 1989 kom så många som 29.000 asylsökande.

Print

Motsvarande siffra år 2014 hamnar på det tredubbla. Men idag anser Carlsson att Löfvenregeringen gör helt rätt i att inte reagera på den nu pågående rekordinvandringen.

Så här motiverade Ingvar Carlsson Luciabeslutet, på den tid det begav sig:

”5 000 turkbulgarer har kommit till Sverige den senaste tiden. Inget annat land har tagit emot fler än 500. Miljoner turkbulgarer lever i den här situationen. Det har bara börjat, det som de har bestämt sig för: Vi ska inte leva i Bulgarien längre, vi åker till Sverige…

Det finns hur många människor som helst som skulle kunna komma in. Men om vi inte vidtar några åtgärder, utan bara låter detta löpa, kommer det att slå tillbaka mot de flyktingar som redan är här. Därtill kommer det som Anna-Greta (Leijon) säger – det här med turkbulgarerna är inte något isolerat fenomen, utan vi kan få människor från Estland, Lettland och andra delar av Sovjetunionen, som i vinter går över gränsen mot Finland. De har ingen mat – det går svälttåg helt enkelt, som i desperation börjar röra sig mot Skandinavien…

Det kan bli en situation som vi inte har sett maken till i modern tid. Detta kan vi inte utåt diskutera. Men jag håller med Anna-Greta…’”


Avslutningsvis:

Jag ska nu arbeta för att Opinionsbildarna får fram en ny tabloid, att finnas klar under januari. Upplagan blir beroende av dels hur många som anmäler sig att hjälpa till med utdelandet, dels vilka ekonomiska bidrag som flyter in.

Mer om detta kommer snart på Opinionsbildarnas webbsida!

logo


Läs mer

Öppet brev från Mattias Karlsson till Stefan Löfven

Extraval om 109 dagar