SD-positioner?

whsth

SD Stockholm – alltså Sverigedemokraterna i Stockholms kommun – har nu haft sitt årsmöte. Det blev ett välbesökt möte som med klar majoritet utsåg en ny styrelse – en annan än den som tidigare suttit och en annan än den som valberedningen föreslagit.

Ny ordförande för SD Stockholm är nu William Hahne, känd som stridbar SDU-företrädare. Han leder nu en styrelse av personer med fotfäste i arbetslivet. Ett steg i rätt riktning – partiengagemang får inte vara främst en födkrok, det ska bäras fram av idéer och övertygelser.

Valet i SD Stockholm är hoppingivande. Inför valet förekom uppgifter om att SD riks öppnat ”personärende” mot William Hahne och andra, efter uppgifter från Expo. Alltid detta Expo – varför låter sig SD-företrädare styras av dem?!

Förhoppningsvis stoppas detta nu undan. SD behöver ta tillvara unga krafter, inte stöta ut dem. Det måste finnas utrymme för olika strömningar inom partiet.


rakhoger

Begreppet en ”rak höger” tilltalar nu många invandringskritiker, tydligen även kretsen kring William Hahne. Men vad lägger man då in i begreppet ”höger”?  Är det bara en negation av något man lärt sig misstro och ogilla inom politiken, nämligen ”vänster”?

Aversionen mot begreppet ”vänster” är naturlig, med tanke på uppträdandet från individer och grupper som utger sig för att politiskt stå till vänster:

• demokratiförakt och saboterande av mötesfrihet

• likriktning och intolerans mot oliktänkande

• lättkränkthet och ansvarslöshet 

• antiintellektualism och våldsbenägenhet.


Men i begreppet ”vänster” har ju traditionellt legat också något viktigt och värdefullt, som här riskerar att tappas bort. Det är samhällskittet – strävan efter utjämning och trygghet för alla. Skyddet av svaga grupper, värnande om ”småfolket”.  Folkhemstanken.

1911

Folkhemmet vilade på åtminstone två förutsättningar:

A. En stark nationell ekonomi, där alla strävade efter att bidraga. Hederlighet och hög arbetsmoral.

B. Ett slutet system. Som i ett privat försäkringsbolag.

Systemet kan fungera bara om det är slutet, dvs att utomstående är just utomstående. Nu torpederas det genom den massiva bidragsinvandringen.

Gamla människor får nu lämna sina platser på äldreboenden för att ge plats åt ”ensamkommande flyktingbarn”. Utsatta grupper av svenskar offras –  av hela Sjupartiet, inklusive (V) och (S).

Ska utsatta grupper av svenskar överges även av Sverigedemokraterna? Blir det innebörden  av ”en rak höger”?

Oavsett hur SD väljer att etikettera sig själv så ligger här ett vägval i sak.


svland

En annan fråga gäller inställningen till svenskhet och rättigheter för svenskar i Sverige.

Den paroll som jag själv fört fram – ”SVERIGE ÄR SVENSKARNAS LAND” – rymmer ju en otydlighet, eftersom det kan finnas ”svenskar” i åtminstone två olika betydelser:

A. etniska svenskar

B. svenska medborgare

Dessutom finns också andra människor som är folkbokförda och permanent boende i Sverige. Det är inte säkert att dessa kan tala och förstå svenska.

Mitt intresse gäller framförallt etniska svenskar.  Sverige är traditionellt vårt land och vi har inget annat land.

svforst

Situationen idag är uppenbar: det finns redan ett stort antal människor i Sverige som har svenska medborgarskap, men som inte är etniska svenskar.  Ska det i Sverige kunna finnas rättigheter för etniska svenskar, som inte finns för varje svensk medborgare?

• Idag är situationen den omvända: på flera sätt förekommer en negativ särbehandling av etniska svenskar. Det gäller på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden och beträffande den besynnerliga lagen om hets mot folkgrupp.  Detta måste åtgärdas, så att det blir en likabehandling!

• När det gäller grov brottslighet kan etniska svenskar självfallet inte utvisas, det finns inget land att utvisa dem till. För utlandsfödda finns däremot ett annat land och där man har dubbla medborgarskap ska utvisning kunna ske.

• Framförallt behövs en restriktivitet i beviljande av svenska medborgarskap. Det måste ske en verklig vandelprövning och kunskaper i svenska ska vara en förutsättning. Det får inte vara så att vederbörande bara sänder in en ansökan – och sedan dimper medborgarskapet bara ned efter ett tag. Svenskt medborgarskap måste få ta sin tid och förutsätta en visad vilja till assimilation in i det traditionella svenska samhället!

• Ingenting hjälper dock om vi inte får ned invandringsvolymerna och får stopp på probleminvandringen.  Den nu tillämpade viljeinriktningen att byta ut svenska folket måste ersättas med en motsatt viljeinriktning: det svenska folket ska bevaras!


ks

Låt mig slutligen instämma i vad Kenneth Sandberg skriver i Nya Tider nr 10/2015:

”En allvarlig konsekvens av Sverigedemokraternas hittills låga profil i det fåfänga syftet att förlänas ett erkännande om ‘rumsrenhet’ är att det inte funnits någon marginal för andra partier att agera inom. Minsta steg i riktning mot en restriktivare invandringspolitik riskerar att rendera attacker från PK-media om att ‘det är ju detsamma som främlingsfientliga SD vill’. 

Detta är alltså vådan av att avståndet är alltför litet mellan Sjuklövern och SD,  vilket därmed har en direkt kontraproduktiv effekt för kampen för ett svenskt Sverige.”

svoro


Mer

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/20/det-varas-for-sd/

https://janmilld.wordpress.com/2010/12/05/hoger-eller-vanster/

https://janmilld.wordpress.com/2011/07/02/abdikerad-vanster/

https://janmilld.wordpress.com/2011/07/23/extremism-hoger/

https://janmilld.wordpress.com/2011/01/14/vem-ar-extremist/

https://janmilld.wordpress.com/2011/10/25/bombvanstern/

https://janmilld.wordpress.com/2013/08/09/avsnitt-13-vanstern-som-forsvann/

http://janolofbengtsson.com/2015/03/05/det-finns-ingen-strid/

Kiev 2014 – Ryssland

kievbrand

Är det Vladimir Putins fel, det som nu händer i Ukraina?

Får man tro svenska massmedia är det så. Häromdagen hade exempelvis  TV4-nyheterna ett inslag som tolkade händelseutvecklingen i Ukraina under det senaste året som en konsekvens av ryskt agerande. Moskva hade haft «en plan», som  följdes.

Tonen slogs an av Carl Bildt redan under kuppen i Kiev. DN den 19/2 2014 rapporterade detta uttalande: «Brutala ryska påtryckningar är den starka kraften bakom det dödliga våldet i Kiev. «

Dygnet innan hade inte mindre än 25 personer dödats av krypskyttar i Kiev. Drygt en tredjedel av de dödade var poliser.

DN-kommentatorn Winiarski den 18/2 2014:

«…de ihjälskjutna demonstranterna vid självständighetstorget i Kiev talar sitt tydliga språk: president Viktor Janukovytj bestämde sig någon gång under de senaste veckornas många överläggningar med sin ryska storebror Vladimir Putin att den ukrainska oppositionen skulle krossas med brutalt våld.»

Det blev många DN-rubriker om detta i dessa dagar.

dnagenda

Som senare framkommit blev både poliser och demonstranter beskjutna – av samma krypskyttar. Det var alltså en false-flag-operation, i syfte att öka spänningen och att diskreditera president Janukovytj – på vilken skulden lades. Framgången uteblev inte – kravallpolisen drogs tillbaka från centrala Kiev och Janukovytj var snart på annan ort. Duman utsåg raskt en ny statsledning.

Pågår nu någon utredning kring detta centrala skeende (i Expressen betecknat som en  ”historisk vändning”), från de nya myndigheterna i Kiev? Om alls, så sker detta utredande påfallande långsamt! Riksåklagaren Oleg Machnizki från Svoboda gör inget för att skapa klarhet, som framgår av denna tyska film.

kievskott

En annan false-flag-operation inträffade några månader senare, när det malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned över östra Ukraina. Skulden lades omedelbart på  Vladimir Putin. Han skulle ha försett separatisterna med avancerade BUK-missiler, sådana som kunde nå flygplan på 10.000 meters höjd, och separatisterna skulle ha utfört nedskjutningen. Nu i efterhand tyder mycket på att det istället var ett ukrainskt stridsflygplan som sköt ned passagerarplanet.

putin


Förmodligen stämmer uppgifterna i TV4 om att Ryssland hade en i förväg utarbetad plan för annekteringen av Krim. Detta kan, tillsammans med närvaron av ryska soldater i flottbasen Sevastopol, förklara att annekteringen kunde ske så snabbt och utan strid med dödsoffer.

Detta är dock inte detsamma som att planen skulle ha satts i verket, om inte USA-kuppen i Kiev först hade genomförts. Den enorma satsningen som Ryssland gjorde på  Vinterolympiaden i Sotji den 7-23 februari tyder på en avsikt att vinna sympati i omvärlden, en goodwill som ju till stor del raserades genom Krim-annekteringen.

Begreppet «annektering» blir dock missvisande. Till bilden hör ju att befolkningen på Krim själv önskat en återanslutning till Ryssland.

krimomr


I USA förekommer även en mer yvig antiputin-propaganda.

Ur skriften «Bakom kulisserna i Kiev» (Parry):

«Den grundläggande lögnen i det senaste ‘grupptänkandet’ i det officiella Washington var att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle ha anstiftat krisen i Ukraina som ett led i en diabolisk plan för att återta forna sovjetiska territorier, däribland Ukraina och de baltiska staterna…»

En propaganda som varit konstant återkommande från både makthavarna i Kiev och företrädare för Washington är att Ryssland skulle ha invaderat Ukraina militärt. Detta är vad som, vid sidan Krim-annekteringen, fått motivera sanktionerna mot Ryssland.

Sanktioner som skadar Europa och som rimmar illa med idéer om frihandel.


konvoj

Ett omfattande humanitärt stöd från Ryssland till Donetsk och Lugansk har skett helt öppet, i form av långa konvojer av vita lastbilar. Jag bedömer det som sannolikt att Ryssland, på olika sätt, även hjälpt sina fränder med vapen och militär utbildning –  att det som stridande på separatisternas sida har funnits ”frivilliga” från Ryssland. Man kan naturligtvis spekulera om hur mycket ”frivillighet” det är fråga om, men det vore konstigt om inte ryssarna skulle ha ett intresse av att hjälpa sina vänner, när de ser hur Kiev får hjälp från Väst.

Däremot har inte Röda Armén gått in storskaligt över gränsen. Skulle det ha skett, då skulle nog de ukrainska trupperna snabbt ha drivits bort från östra Ukraina.

putin2

Mycket i  Vladimir Putins agerande motsäger bilden av att han skulle stå för en aggressiv politik i Ukraina:

• Han har tillåtit ukrainska spaningsflygningar över sitt territorium, för att de ska kunna förvissa sig om att inga ryska trupprörelser sker mot Ukraina.

• Han har flyttat de ryska trupper som legat vid den ukrainska gränsen bort från gränsområdet.

• Han har föreslagit en uppskjutning av folkomröstningarna i Donetsk och Lugansk.

• Han har deklarerat att Ryssland inte eftersträvar någon territoriell expansion genom införlivande av det ukrainska Donbasområdet.

Vad mer kan väst begära av Moskva?

«Moskva måste upphöra med sin militära intervention» säger man, men har en sådan överhuvudtaget förekommit? Det stöd som Ryssland ger separatisterna har sin motsvarighet i ett stöd som USA ger Kievregimen.

Grunden till konflikten i östra Ukraina är att där bor en ryskspråkig befolkning, med egna intressen och krav. Man önskar självständighet eller i varje fall mer autonomi i förhållande till Kiev. Varför inte gå med på det?

ejflyg


En kritik kan riktas mot Putin även med helt andra utgångspunkter – nämligen att han varit för mjuk och eftergiven! 

I Libyen 2011 införde FN+NATO ett flygförbudszon, efter att Al-Gathafi uttryckt sig hotfullt mot rebeller i öster. I östra Ukraina har det visat sig handla om mer än ord. Där har – dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad – pågått en slakt på civila av en omfattning som vi i Europa får gå tillbaka till Andra världskriget för att finna en motsvarighet till.

Sakligt och moraliskt vore det rimligt att Ryssland över östra Ukraina direkt hade proklamerat en flygförbudszon för Kievs stridsflyg.

Amerikanen Paul Craig Roberts går längre än så. Han anser att Ryssland helt enkelt borde ha accepterat framställan från Donetsk och Lugansk om att få tillhöra Ryssland. Det skulle, menar han, betyda ett skydd för befolkningen där. Så som skedde på Krim.

plain

Parallellen till München 1938 är föralldel sliten, men linjen har ju varit konsekvent från Vladimir Putin och Segeij Lavrov att vara tillmötesgående intill undfallenhet. Deras utgångspunkt har uppenbarligen varit att de har med civiliserade motståndare att göra, som också de söker rimliga kompromisser och kan belöna visad god vilja med några former av eftergifter.

Vilket leder över till frågan:

A.  Vilka grundläggande intressen och mål har Moskva?

B.  Vilka grundläggande intressen och mål har Washington?

Är de förenliga?


fredsduva

A.

Moskvas uppenbara intresse är säkerhet.

Det betyder att de inte vill se Ukraina bli medlem i NATO och således härbärgera militärbaser och missiler, riktade mot Ryssland.  Ryssland har därför ett intresse i att Ukraina blir en federation där Donetsk och Lugansk ingår som en ryssvänlig del

Krim är speciellt, framförallt genom flottbasen Sevastopol och att Krim tidigare under sekler tillhört Ryssland.

Ryssland önskar en multipolär värld, styrd av vissa principer, där varje land har rättigheter och där meningsskiljaktigheter regleras fredligt.


police

B.

Washingtons främsta intresse är total dominans och kontroll.

USA:s ledning vill nu gå vidare, efter NATO:s östutvidgning sedan 1991 och efter kuppen i Kiev i februari 2014.

I The Grand Chessboard står det i klartext, om hur överföringen av Ukraina till Väst är en del i en än större plan för just världsdominans.

Ett regimskifte i Moskva är ett viktigt delmål.

Då blir det ändamålsenligt med sanktioner som skapar ekonomiska problem i Ryssland.

Då blir det ändamålsenligt med kaos och oro invid ryska gränsen.

Då blir det ändamålsenligt med massmedia som fördummar, indoktrinerar och hetsar för krig.

Då blir det ändamålsenligt att demonisera Vladimir Putin.


 Mer

5 x Kiev 2014

UKRAINA-meny

Relationerna mellan Ryssland och USA hotar världsfreden

The Grand Chessboard

chessfire

BBC: Ukaraine – as viewed from Moscow

Putins brev i New York Times 2013

300 amerikanska soldater på väg

Skuldra vid skuldra?

skuldradk

“Tillsammans ska vi övervinna hotet. Vi står skuldra vid skuldra: muslimer, judar och kristna. Människor med olika politisk övertygelse. Vi står samman som danskar.»

Så uttalade sig den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt (s) efter terrorattentatet i Köpenhamn i februari.

Alla danskar står samman «skuldra vid skuldra». Uttalandet får tolkas som normativt, mer än deskriptivt. Dvs det ger uttryck  för en målsättning och önskan, mindre än en beskrivning av hur verkligheten faktiskt ser ut.

När attentatsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein sedan skulle begravas var det många muslimer som infann sig för att hedra honom.

farval


 Är situationen annorlunda i Sverige?

Mona Sahlin hör ju till de personer som i ovanligt hög grad bär ett ansvar för att Sverige nu har problem med våldsbejakande extremism. Av alla personer utsågs just hon att (på deltid, 70%)  vara «nationell samordnare»  av arbetet mot denna extremism!

ms

Mona Sahlin är verbal och har gjort bra ifrån sig med  one-liners i TV. Den första jag noterade, på 90-talet, var ”vi måste våga tänka nytt!. Men är one-liners något som kvalificerar till ett uppdrag som detta?

Jag ser Mona Sahlin, genom hennes ytlighet och konfrontativa stil, mer som problemskapare än problemlösare. Får hon mothugg i debatter låser hon sig i prestige istället för att ta till sig av kritik och anamma konstruktiva förslag. Jag tänker t ex på vad Richard Jomshof  säger 13.35 in i denna film.

Det är f.ö. fler än jag som har ifrågasatt Sahlins lämplighet för uppdraget – se här, här och här.

Ryggmärgsreflexen från politiskt korrekt håll vid våldsdåd från extrema muslimer är ju att bekymra sig mest för risken att detta skulle kunna leda till mer ovilja mot muslimer i allmänhet eller att SD kan gynnas. Mona Sahlin har där knappast varit avvikande.

islam


Häromdagen kom dock ett uttalande från Mona Sahlin som var just avvikande. Hon vände sig till muslimska församlingar i Sverige med en vädjan att de tydligare skulle ta avstånd från en organisation som IS – Islamiska Staten och terrordåd som de i Paris i januari och Köpenhamn i februari. Dåd, begångna av personer som kallar sig själva muslimer och i massmedia presenteras som sådana.

Sahlin:

«Om vi politiker ska kunna kämpa mot antisemitism och islamofobi måste de muslimska samfunden ta sitt ansvar.»

Hon rönte inte mycket förståelse:

«Det är en kollektiv skuldbeläggning som ju är själva definitionen av rasism», ansåg Elvir Gigovic, ordförande Sveriges muslimska råd.

eg

Om en kollektiv skuldbeläggning av muslimer i Sverige är ett problem, då kan muslimer i Sverige själva göra något för att motverka detta. Närmare bestämt just det som Mona Sahlin här är inne på: ett konsekvent, klart och tydligt avståndstagande.

Ett sådant skulle samtidigt vara ägnat att motverka rekryteringen till terrorverksamhet.


abug

Till aktörerna hör också svenska massmedia.

Hur använder redaktionerna sin makt?

Både Aftonbladet och SVT:s «Uppdrag granskning» har lånat sig till propaganda och reklam för terrorverksamheten. IS har givits möjligheter att på en gång sprida skräck bland allmänheten och nå ut till fler potentiella rekryter.


israel2

På webbsidan «Everykindapeople» läser jag om att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gärna ser att judar i Europa flyttar till Israel:

«Premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar till  ‘massinvandring’ av europeiska judar till Israel.

Kommentaren kom efter attacken utanför en synagoga i Köpenhamn,  där en dansk jude dödades i  söndags.
‘Denna våg av attacker väntas fortsätta.  Judar förtjänar trygghet i alla länder, men vi säger till våra judiska bröder och systrar att Israel är ditt hem.’

Det israeliska kabinettet godkände en $ 46-miljoners plan för att uppmuntra judisk invandring från Frankrike, Belgien och Ukraina, länder där ett stort antal judar har uttryckt intresse för att flytta till Israel.

Många arabers och muslimers mål och önskan är att utplåna Israel men det ironiska är att när de attackerar judar runtom i världen förstärker de nödvändigheten av staten Israel. Deras argument tycks vara att Israel är en onödig judisk nationalistisk cancer och för att bevisa detta argument  uppmanar de till att döda judar över hela världen, vilket gör att det finns ingen säkrare plats för judar än Israel.»

omar

Hade Omar Abdel Hamid el-Hussein tänkt sig det resultatet – att han skulle hjälpa Benjamin Netanyahu, i dennes politiska strävanden?


Mer

https://www.youtube.com/watch?v=bTTmrZ05iGM

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/18/tre-sanningar/

http://snaphanen.dk/2015/02/22/sondagskronika-snabbspar-till-undergangen/

http://www.exponerat.net/fjardedel-av-muslimer-stoder-charlie-hebdomorden/

Det våras för SD?

varsol

Sverigedemokraterna fördubblade sin rösteandel i det senaste riksdagsvalet och fortsätter att gå framåt i opinionsmätningar. Det går bra för SD. Fattas bara!

Med Decemberöverenskommelsen står klarare än någonsin att SD är det enda oppositionspartiet i riksdagen. Samtidigt blir de katastrofala effekterna av den extrema invandringspolitiken alltmer uppenbara. Styrkeförhållandet mellan Sverigedemokraterna och Sjupartiet är 13 – 87, när det borde vara det rakt omvända.

Det är inget självändamål att SD blir stort. Det är inget självändamål att partiet överhuvudtaget finns. Sverigedemokraterna finns för att möta ett bestämt behov, partiet har ett uppdrag.

Detta uppdrag är att

a) företräda en klok politik, i svenska folkets intresse.

b) verka kraftfullt och effektivt för denna politik.

Det blir då nödvändigt att arbeta samtidigt parlamentariskt och utomparlamentariskt.

1. Parlamentariskt

I riksdagen gäller det att arbeta fram genomtänkta förslag och med kraft argumentera för dessa.

Där blir mitt intryck att SD-företrädare gör bra ifrån sig.

2. Utomparlamentariskt

• I massmedia. Riksdagsplatsen har medfört möjligheter att komma ut genom stora massmedia. Där gör SD-företrädare allt bättre ifrån sig.

• Opinionsarbete och folkbildning genom egna kanaler, som tabloider och flygblad. Hit kan räknas också intern partidebatt och studieverksamhet. Här har insatserna hittills varit svaga.

Framförallt har SD problem inom vissa distrikt, och dit hör det som borde vara det största och starkaste, nämligen Stockholmsdistriktet.

sdsth

Stockholmsregionen blir av naturliga skäl särskilt viktig i det politiska arbetet. Inte bara ligger där Sveriges huvudstad, det är också landets folktätaste region.

Ska manifestationer arrangeras eller större möten hållas, då blir det naturligt att förlägga detta till Stockholm. Där finns potentialen att få ett högt antal deltagare. Det större befolkningsunderlaget och kortare avstånd ger också bra förutsättningar för en mötes- och studieverksamhet.

För Sverigedemokraterna har Stockholm under många år varit ett «sorgebarn». Distriktet har inte haft en bra kontinuitet i ledningen; verksamheten har blivit lidande.  Valresultaten för SD har i Stockholmsregionen generellt legat under riksgenomsnittet.

I riksdagsvalet 2014 gick det dock bra i kranskommunerna. I Stockholms län nådde Sverigedemokraterna drygt 15% av rösterna, alltså över riksgenomsnittet.

I Stockholms stad blev det däremot bara 6,6% – SD blev mindre än både Folkpartiet och  Vänsterpartiet, ja mindre än t.o.m. ultraextrema FI! I huvudstaden blev SD bara 7:e parti i storlek.

7a

Som många känner till har jag själv varit medlem i Sverigedemokraterna. Jag satt i partistyrelsen 2004-05 och var partisekreterare. På riksårsmötet 2005 ställde Jimmie Åkesson – då SDU-ordförande – upp som motkandidat till sittande partiordförande Mikael Jansson.  Jag tillhörde dem som pläderade för JÅ, men gav samtidigt Jansson en eloge för att ha orkat med att sitta som ordförande så länge som 10 år.

Det var min förhoppning att Jimmie Åkesson skulle stå för mer av nytänkande och flexibilitet, vara mer offensiv. Detta infriades i hans TV-debatt 2007 med Mona Sahlin.

Därefter har JÅ varit överdrivet försiktig, tycker jag.  Carl Bildt visade 1990 hur aggressiva TV-journalister kan bemötas – ett lärorikt exempel.

Efter 9 år på posten som partiordförande tog Jimmie Åkesson en time-out och han förtjänar all uppskattning för att under så lång tid ha orkat stå i främsta skottlinjen.

sdhatet

Mattias Karlsson har dock visat sig klara med råge att axla rollen som partiordförande. Kristallklar i sina svar,  utan att bli defensiv.  Jag tror det vore bäst för partiet om MK nu får fortsätta på den posten.

Låt mig här göra en liten utvikning.

På SD:s riksårsmöte 2005 var jag av Kenneth Sandberg föreslagen som ordförandekandidat. Innan jag från talarstolen klargjorde att jag avböjde kandidering hade kretsen kring JÅ blivit orolig. På kvällen innan sände man bud till mig, att jag skulle vara «rökt», om jag kandiderade.

Detta fick mig att reagera: ska det inte vara helt normalt att man i ett demokratiskt parti kan ha ett antal olika kandidater, där det blir upp till ombuden att avgöra genom sin röstning?

Jag ställde frågan till Richard Jomshof, som hade svårt att säga emot mig. Han menade dock att det just där och just då var en så speciell situation, valet av JÅ fick bara inte äventyras.

När jag sedan avstod från kandidering så var anledningen mycket enkel: jag bedömde att Jimmie Åkesson hade bättre förutsättningar att klara jobbet. Han var mycket yngre och hade en stor grupp kring sig, som stödde honom. Det har ju också visat sig, att han gjort bra ifrån sig i stora utfrågningar och debatter.

sduhjarta

Tillbaka till Sverigedemokraterna idag och SD:s Stockholmsdistrikt.

Potentialen för partiet är enorm, inte minst i just Stockholmsregionen!

«Senaste nytt» är att man nu ska bygga nya bostäder i Hägersten, öronmärkta för nyanlända utlänningar. Detta medan unga svenskar kan tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar långt upp i vuxen ålder, i brist på möjligheter till egen bostad.

Många svenskar har skuldsatt sig på direkt farligt sätt, för att kunna komma över en bostad. När bostadsbubblan spricker och lån inte längre kan betalas – vad händer då?


Situationen ställer mycket höga krav på oss alla.

Både SD och alla sverigevänner utanför partiet behöver nu skärpa sig, göra bättre ifrån sig. Inte minst måste vi bli tydligare i vår kritik och i vårt alternativ.  Vi svenskar finns som ett folk och Sverige är vårt land! Vi ska inte acceptera vare sig en påtvingad probleminvandring eller en påtvingad integration.

De utlänningar som kommer hit ska anpassa sig till det svenska samhället.

svland

Här läser jag i Fria Tider att sittande ordförande i SD:s Stockholmsdistrikt, Maria Danielsson, pläderat för bussning av svenska elever till invandrartäta skolor. Deras skolgång ska alltså saboteras, de ska inte ges någon möjlighet att komma undan.

En sådan SD-företrädare måste bytas ut!

Det är vad SDU:aren  William Hahne nu försöker åstadkomma. Han ställer upp en lista med en helt alternativ styrelse.

wh

Av Fria Tiders artikel framgår också att denna alternativstyrelse karaktäriseras av att det är personer med yrkesroller och fotfäste på arbetsmarknaden. Det blir alltså mindre risk för att man söker partiuppdrag av ekonomiska skäl. Detta skulle kunna bidraga till mindre av toppstyrning inom partiet och mer av självständighet hos enskilda företrädare.

Men måste inte partiet utåt tala med en röst? Kan inte en viss toppstyrning vara nödvändig?

I huvudsak: ja.  För att uppnå denna styrning bör Sverigedemokraterna satsa på en grundläggande medlemsskolning. Särskilt i Stockholm bör en sådan vara genomförbar.

SONY DSC

Nu kommer uppgifter om att ett ”personärende”  har öppnats mot William Hahne.

Enligt uppgift kräver man att Hahne avstår från att kandidera som distriktsordförande i Stockholm.

Jag undrar just hur Richard Jomshof ser på den saken…

rj

Sverige behöver en demokratisk opposition.



Läs mer

http://www.friatider.se/entrepren-rer-l-kare-jurister-och-ekonomer-de-vill-ta-ver-makten-i-sd-stockholms-stad

http://www.friatider.se/tv-veckor-kvar-till-sds-rsm-te-i-stockholm-nu-vill-partiledningen-utesluta-utmanaren-william-hahne

http://www.friatider.se/sd-ledningens-process-mot-hahne-kan-skada-partiet

http://www.friatider.se/sd-processen-mot-hahne-ar-opolitisk

Bränder, attentat och PK

moske

Fredagsbiofilm 14 är nu klar – «BRÄNDER och bränder».

Ambitionen var att ta upp olika slags bränder: moskébränder och kyrkbränder, diskoteksbränder och skolbränder,  bilbränder och skogsbränder.

Detta ryms dock inte på 15 minuter, så först kommer här en del 1, fokuserande på moskébränder – anlagda eller inte.  Filmen tar också upp hot mot muslimer, verkliga och fejkade.

Fredagsbio 15 därpå får bli en uppföljande del 2, med  kyrkbränder  som avstamp.

pwmj

Fredagsbio 14 blir en film om hyckleri och förljugenhet hos svenska massmedia.

En reflexion infinner sig också kring moralen hos en del muslimer i Sverige.

Branden i moskén i Eskilstuna den 25 december 2014 påstods omgående vara anlagd, resultat av ett attentat. Tio dagar senare erkändes att detta varit fel, branden hade uppstått genom en olyckshändelse.

Detta måste rimligen ha varit känt från första början av personer som frekventerade källarmoskén. Men man teg.  Vad betyder det, om inte en allvarlig ohederlighet?

Är det att visa muslimer respekt, om man inte vågar ställa några krav på dem? Jag menar tvärtom: behandlar man människor som otillräkneliga, då är det fråga om en djup  kränkning!


Många höll sig under de tio dagarna framme med slutsatser om främlingsfientlighet. Dit hörde framförallt Dagens Nyheters Peter Wolodarski.

Willy Silberstein, professionell jagare av antisemitism – verklig eller bara inbillad (mest det senare) – tvekade inte att peka finger mot Sverigedemokraterna.

skma


Parallellerna till jultomteriet 2014 blir flera.

Närmast i tiden ligger kluddandet av hakkors på ingångsdörrarna till Södermalmsmoskén i Stockholm i januari 2014.

I massmedia har det framställts som att det där skulle röra sig om ett «hatbrott», dvs  förövarna skulle ha varit «högerextremister».

Redan ett gram av ärlighet och nykter bedömning borde räckt för att kunna konstatera att inga nazister kan ha haft sådana svårigheter att få till ett hakkors rätt.

Polisen sades ha för avsikt att prioritera sökandet av gärningspersoner, men misslyckades sedan. Det borde  inte ha varit svårt att veta i vilka kretsar de skyldiga hade kunnat sökas: alldeles i närheten hade de ju lämnat en «antifa»-signatur, kluddat på samma sätt som de misslyckade hakkorsen.

*OBS LITEN WEBBBILD*


Nästa exempel är «hijabuppropet» i augusti 2013.

Detta baserades helt uppenbart på en påhittad incident,  med sedermera FI-aktivisten Foujan Rouzbeh från Iran som initiativtagare. En kvinna som en vecka efter det påstådda överfallet på nytt påstod sig ha blivit angripen. Inga vittnen, inga bevis och ingen gripen.

Med detta fabulerande kom hon tydligen undan – inga efterräkningar, inget ansvarsutkrävande.

hijabfi


Hösten 1998  inträffade discoteksbranden i Göteborg, med över 60 dödsoffer och än många fler skadade.

Omedelbart kom rykten i omlopp om att denna brand skulle ha varit anlagd av skinnskallar.

Anlagd var den förvisso, men av fyra unga iranier.

Om detta har det talats mycket tyst – så tyst att många alltjämt lever kvar i föreställningen att skinnskallar skulle ha legat bakom denna brandkatastrof.

diskogtb


Problemet blir att med varje falsk mediapresentation ligger det sedan närmare tillhands för journalisterna att tolka nästa incident i denna – falska – mall av högerextremistiska attentat, som de själva har skapat. Mediafolket blir sin egen propagandas fångar.

Här kommer fredagsbio 14:


 

Läs mer

Fritös startade moskébranden i Eskilstuna

Fejkad moskévandalisering i Frankrike

Oseriös granskning

*OBS LITEN WEBBBILD*

Gårdagens program av SVT:s «Uppdrag Granskning» handlade om «islamofobin» i Sverige.

Det föll in i vad som alltmer framtonar som ett mönster: 

Oavsett vad som hänt, oavsett vem som gjort vad mot vem, så ska det pekas finger mot «högerextremister».

• När lövenministern Alice Bah Kuhnke skulle kommentera avrättningarna i Paris så hamnade hon vid att det fanns sverigedemokrater invalda i den svenska riksdagen.

•  När Mona Sahlin ska «samordna» arbete mot «våldsbejakande extremism» så är hon helt förutsägbar: huvudproblemet är grupper som inte visat sig våldsamma…  Helt vilse i pannkakan! (PS: Mer om sahlinismen här)

•  På det spåret ångar nu SVT-redaktionen vidare. Återigen visas okritiskt en bild på dörrarna till en moské. Någon har kluddat dit ett stort antal fula hakkors.

Javisst! Men vem eller vilka?!?

Hur sannolikt är att de skyldiga skulle vara nazister?

• Är det överhuvudtaget belagt att vare sig SMR eller någon annan gruppering som kallas sig nationalsocialistisk skulle ha den typen av verksamhet på sin repertoar?

• Om verkliga nazister skulle måla hakkors, skulle de då inte klara av att måla rätt från början?

På bilden här framgår ju med all önskvärd tydlighet, att man först misslyckats, för att sedan måla över sin egen målning.

*OBS LITEN WEBBBILD*

Återgivande av en bild som denna från UG-redaktionens sida väcker ju frågan: tror de själva att nazister har stått för detta kluddande?

Om ja – då brister de uppenbart i omdömesförmåga!

Om nej - då ägnar de sig åt medveten desinformation!

Om de som sannolikt stått för kluddandet i själva verket är s.k. antifascister – är inte det värt att notera?!


Detsamma gäller då man kommer in på moskébränder:

Branden i Eskilstuna på Juldagen beskrevs av både polis och media direkt som ett attentat, snart framkom dock att det rörde sig om en olyckshändelse, tydligen vållad av någon muslim.

Detta måste man på moskén från första början ha känt till – ändå höll man god min och lät sin moské ”kärleksbombas”.

Detta granskades inte av «Uppdrag Granskning», istället vidarebefordrades okritiskt en ensidig bild kring moskébränder.

eskilstuna


Redan användandet av ett epitet som «islamofobi» är oseriöst.

Begreppet indikerar ju att envar med kritiska synpunkter på massinvandringen av muslimer till Sverige, eller på muslimers agerande, är att klassa som mentalt störd. Dessutom är begreppet luddigt.

Grundproblemet är ju att så många svenskar känner en desperation och frustration över utvecklingen. Känner sig svikna, överkörda och trampade på. Känner att mattan rycks undan fötterna på dem. På goda grunder.

Underligt vore väl om inte detta genererar negativa känslor!

Och det blir inte ett dugg bättre av UG-program som detta.

Fast en detalj flimrade faktiskt till i programmet, när en telefonintervjuad svensk kvinna uppgav något om nivån på sin pension (inte många tusenlappar!).


offerkofta

Ett annat moment som kan bidraga till ökade motsättningar är alltför många muslimers offerkoftande. En ofta både överdriven och förmodligen spelad lättkränkthet. Sådant kan reta många svenskar, helt i onödan.

Detta fenomen uppmuntras genom en lagstiftning med slagsida, den om «hatbrott». En typ av brott som har svenskar bara som förövare, inte som offer.

Löfvenminister Löfven talade på förintelsedagen om 5.500 hatbrott i Sverige varje år. Siffran för misshandelsfall är dock närmare 90.000.  I hur många av de fallen hade förövaren utländsk bakgrund medan offret var svensk? Det får vi inte veta.


Ett annat moment i UG är språk och klass.

Svenskar ur arbetarklass, med bara lägre utbildning och ovana vid politik, kan ha svårt att formulera sig. Samtidigt letar journalister ofta efter vad de finner olämpliga ordval, hänger gärna upp sig mer på yta än på realiteter.


Sedan kan ju jag vara mindre bekväm med SD:s extrema israelvänlighet, känner att här kan lura en biagenda mot islam och muslimer i allmänhet, som jag inte ställer upp på.

Detta knyter an till WTC och USA:s ”krig mot terrorismen” – mer om det i senare bloggtexter.

dodade


Läs/se mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/07/28/false-flag-2/

https://janmilld.wordpress.com/2011/12/17/tva-filmer-2/

https://www.motgift.nu/2015/01/lat-inte-media-komma-undan-med-logner-och-skendebatter/

Göra vän till fiende?

erauschwitz

«Det permanenta kampanjandet om ‘Förintelsen’ – där invandringskritik kopplas ihop med de allra grövsta förbrytelser – vittnar på en gång om både viljeinriktningen och maktresurserna.»

Så avslutade jag mitt blogginlägg «Vilja och makt» från 2011.

Tyvärr blir detta nu bekräftat av vad Emerich Roth, Förintelseföreläsare, skriver på DN Kultur den 23/1 2015.


erbgf

1997 intervjuade Anders Sundholm Emerich Roth för tidningen Blågula frågors räkning.

Rubriken blev «GÖR FIENDEN TILL VÄN!» och ingressen blev «Att göra en vän till fiende är ingen konst. Det svåra är att göra fienden till vän”.

Efter att ha läst Roths DN-artikel undrar jag om inte en mer passande rubrik i hans fall kunde ha varit «GÖR VÄNNEN TILL FIENDE!»!

sion

DN-artikeln är en bredsida mot Sverigedemokraterna, med avstamp i Förintelsen. Så här skriver Emerich Roth:

«Nyligen valde 13 procent av den svenska väljarkåren att lägga sin röst på Sverigedemokraterna, ett parti:

som på 1990-talet var lika öppet nazistiskt som Svenskarnas parti är i dag

vars företrädare på 1990-talet uppträdde uniformerade under hakkorsfanor

vars företrädare inte tvekat att beväpna sig med järnrör

vars företrädare strax före valet har avslöjats med djupt rasistiska åsikter och uttalanden

vars företrädare en tid före valet fotograferats med en hakkorsbindel på armen

vars partiledare likt en papegoja säger att roten till allt ont är invandrarna

Det otänkbara har blivit tänkbart för 13 procent av väljarkåren.»

erdn

«Låt inte Sverigedemokraterna bli en normal del av vår politiska vardag. Låt inte Sverigedemokraterna framstå som ett riksdagsparti bland de andra. Gör motstånd! Gör motstånd mot alla tendenser. Låt inte rasistiska uttalanden och omdömeslösa generaliseringar passera oemotsagda på jobbet, på festen, på städdagen eller när det nu kan vara ni stöter på dem.

Jag vet att nazismens bästa bundsförvanter är passiviteten och likgiltigheten. Den som inte gör något, har gjort mer än nog för att bana väg för ondskan. Det är nu hög tid för alla oss, som kan historien och inte vill se historien upprepas, att göra något. Hade människor gjort något då, på 30- och 40-talen, hade Förintelsen inte kunnat genomföras.

Själv har jag de senaste 22 åren rest runt i landets skolor och hållit föredrag om hatets orsaker och varför somliga hamnar fel i livet och blir hatare. Om några år finns inga överlevande kvar. För de som vill göra något är det en god sak att skaffa och sprida kunskaper. Det är endast med lärdom om det förgångna, som vi kan möta framtiden med öppna ögon. En historielös generation är chanslös att förhindra att historien upprepar sig.»

pc

Vad Emerich Roth här röjer är både en okunnighet och en ovilja till förståelse, både om Sverigedemokraterna och om så många svenskars situation.

Det kan finnas mycket att kritisera Sverigedemokraterna för, men inte för att vara vare sig antisemitiskt eller nazistiskt. Snarare finns hos SD en starkt överdriven israelvänlighet.

Man har också visat prov på en långt gången ängslighet för att bli anklagade för antisemitism, som när SD-styrelsen år 2005 slog ned på BGF-recensionen av boken «En tom säck kan inte stå».

Möjligen kan någon nu – efter Roth-påhoppet – hävda att all ängslighet var befogad. Jag skulle hellre säga att «den som vill sjunga hittar alltid på visor». Ingen ängslighet i världen kan göra att SD kan undgå den här typen av påhopp.

Som jag ser saken är Emerich Roth en utpräglat liten människa.

Det hade jag egentligen på känn redan 1997.

forelasare


PS

Statsminister Stefan Löfven den 27/1 2015:

«Och Sverige är inte fredat,  från detta fruktansvärda.

Det är tid nu, att vi på riktigt, öppet och ärligt, pratar klarspråk kring det som sker.

Det är dags att lära av historien, och aldrig låta hatet få fäste i vårt samhälle.

Ungefär 5.500 hatbrott anmäls varje år i vårt land – antisemitiska, rasistiska, homofobiska, islamofobiska,…

…hot och attacker, och det är fördomar och konspirationsteorier som sprids…»


Läs mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/01/07/tyska-lardomar/

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/det-vander-sig-i-magen-av-sds-propaganda/

https://janmilld.wordpress.com/2011/06/30/vilja-och-makt/

http://www.bgf.nu/kampanjer/tom.html

http://www.bgf.nu/nr/97/3/roth.html

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 157 andra följare