Sommarprat

sommar1
Sveriges Radios sommarpratarprogram ”Sommar” i P1 startade en gång 1959. Det har sedan utvecklats till en succé, kan man väl säga. När vi ligger ”i hängmattan” semestertid passar det perfekt att ha något sådant att lyssna till.

Dessvärre har där samtidigt skett en utveckling mot alltmer av politisk korrekthet. Det är knappast aktuellt att bland programvärdarna släppa fram någon individ med åsikter som inte stämmer med den officiellt påbjudna ”värdegrunden”.

sfr
Som en liten ansats, för att åtminstone markera möjligheten av en motbild, körde Carl Lundström och jag 2007 programmet ”Sveriges Fria Radio” på internet. Flaskhalsen i sammanhanget var inte arbetsmässig utan ekonomisk.  Det blev mycket pengar att betala i STIM-avgifter.

Programmen fanns ett tag kvar på internet, men nu inte längre – med undantag av några som bärgats till Youtube.

ic
Till min glädje upptäcker jag nu att Ingrid & Conrad på ett mycket proffsigt sätt lyckats få igång ett alternativa sommarpratarprogram. Ny teknik med Soundcloud verkar här ge nya möjligheter. Inte bara blir dessa program markeringar mot Sveriges Radios inkrökthet, alternativprogrammen i sig är också givande att lyssna till.

När detta skrivs har tre program hunnit sändas och jag ser verkligen med spänning fram emot fortsättningen!


I princip finns två linjer att här välja mellan:

•   Antingen försöka begränsa sig till att säga sådant som alla vi dissidenter kan vara överens om.

•  Eller att låta varje enskilt program s.a.s. ta ut svängarna och rymma även sådant som inom våra led kan vara kontroversiellt.

Det enda rimliga blir, tycker jag, att välja den senare vägen. Annars blir det ju alltför slätkammat och ointressant. Samtidigt är det önskvärt att svängarna över tid kan tas ut åt olika håll, så att programutbudet som helhet kan förmedla mer av bredd än enskilda program.

Låt mig här konkretisera genom att ge några invändningar som jag själv kan anföra mot det hittills sända.


icwc
Det första programmet i serien hade Ingrid Carlqvist som sommarpratare. På en punkt hade jag där en invändning. Det gällde den historiska roll som hon tilldelade Winston Churchill 60 minuter in i programmet.

Enligt David Irving var bombkriget 1940-45 och framåt i första hand ett resultat av Winston Churchills agerande (6.00 in i denna film) . Om detta skrev jag i avsnitt 1 i min aktuella Tysklandsserie, och till det ska jag snart återkomma i avsnitt 3.


mcok
Det tredje programmet hade Micke Carlsson som pratare. Bra tempo och medryckande, många poänger:

• T ex hur enfrågepartiet Miljöpartiet släppt sin egen politiska huvudfråga.

• Eller när han talar om ”den destruktiva kraft” som Mona Sahlin representerar.

• En gång var det Ingemar Stenmark som ”fick hela Sverige att stanna”, nu är det våra politiker som åstadkommer det…

Mina invändningar mot det som Micke Carlsson anförde:

1.  Vietnamkriget var inte något resultat av kinesiskt ingripande. Kina har genom årtusenden varit ett hot för vietnamesernas självständighet. Stödet till Nordvietnam och FNL kom framförallt från Sovjetunionen.

2. Mot Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968 protesterade också den svenska vänstern, i synnerhet KFML/SKP.

3.  Vad Dubceks reformkommunister hade kunnat åstadkomma i Tjeckoslovakien, om de tillåtits fullfölja, överträffas med råge av det som Putin nu åstadkommer i Ryssland. Ändå är han buse-björn.

4. ”Demokrati” utgör ingen garanti mot angreppskrig, tortyr osv. Sedan länge är det USA, inte Ryssland, som är aggressivt.

5. Egyptens angrepp på Israel 1973 var inte oprovocerat, det var ett försök att återerövra Sinai – som Israel erövrat 6 år tidigare, i sitt angreppskrig 1967.


Vad jag särskilt finner värt att uppmärksamma är dock det andra programmet, med Eva-Marie Olsson.

De erfarenheter som hon där redovisar från sitt arbete inom Sverigedemokraterna gör att varje SD-medlem borde noga lyssna igenom hela det programmet!

Mina kommentarer kring detta ska komma i morgondagens bloggtext.

En ovärdig allians

natoflojtist

”NATO” ska betyda ”North Atlantic Treaty Organisation”, dvs vara en försvarsallians för området vid norra Atlanten. I själva verket är det en allians för angrepp och krig, för terror.

Dessutom begränsar NATO inte sin verksamhet till europeiska breddgrader. Ett exempel är kriget mot Libyen 2011, ett afrikanskt land.

Detta bombkrig pågick under ett halvt år, vilket säger något om det motstånd som NATO där mötte. Utan NATO:s bomber skulle rebellerna inte ha kunnat besegra Kadaffis styrkor.

Här vill jag rekommendera en film, just utlagd på Blueshift:

Som framgår av filmen var Libyen 2011 ett afrikanskt mönsterland, välskött och med social trygghet för sina medborgare. NATO slog sönder ett väl fungerande samhälle.

Själv gjorde jag våren 2011 en film om Libyen, just efter att NATO:s angrepp hade inletts. Det var alltså för fem år sedan – idag skulle jag ha valt  andra formuleringar på några punkter:


1. Diktator?

Sakligt sett var det kanske inte fel att kalla Kadaffi för en ”diktator”, men hur många andra länder i arabvärlden eller i Afrika kan betecknas som demokratier?  Hursomhelst var det inte bristen på demokrati som föranledde NATO att angripa!

Diktatur och förtryck i ett land har aldrig varit ett problem för USA, så länge denna diktatur inte utmanar amerikanska intressen.


2.  Vapen

Regimen i Tripolis var väl beväpnad, genom inköp av vapen från västländer. Än sen då?

Har inte ett land rätt att försöka försvara sig?


3. Motiv

Som troligt motiv för NATO-ingripandet anförs Libyens tillgångar av olja.

Ett annat motiv kan handla om valuta, om Kadaffis planer på införandet av en gulddinar, och han ville notera sin oljehandel i guld, vilket kunde ha hotat petrodollarns ställning.


4. Sverigedemokraterna

I filmen konstaterar jag också att  medan Vänsterpartiet motsatte sig svenskt deltagande i USA:s Afghanistankrig så var hela Sjupartiet några år senare överens om att sända JAS-plan att deltaga i kriget mot Libyen. Sverigedemokraterna plussade jag för, då SD som enda riksdagsparti motsatt sig denna NATO-medverkan.

Tyvärr ser det nu ut som att även SD är på väg in i NATO-fållan.

• Först turerna kring värdlandsavtalet i riksdagen.

• Sedan Västeråsmötet som plattform åt greve Wachtmeister, att propagera för även direkt svenskt medlemskap i denna skitallians.

vardland

Metoderna kan skilja sig: mot Libyen ihållande bombningar, mot Sverige ihållande migrantströmmar.

Effekterna blir ändå likartade. Splittring och otrygghet,  misär och raserade samhällen.


Mer

http://newsvoice.se/2016/06/07/om-ryssland-anfalls-kan-usa-utplanas-ryssar-i-usa-varnar/

http://www.8dagar.com/2016/05/sista-steget-fore-nato-medlemskap.html

http://www.friatider.se/h-r-landstiger-nato-p-svenska-ut

https://janmilld.wordpress.com/2016/05/09/nato-nasta/

https://peterharold.wordpress.com/2016/03/24/vad-sager-svenska-nato-foresprakare-om-att-vara-allierade-med-ett-allt-mer-islamistiskt-turkiet/

https://peterkrabbe.wordpress.com/2016/06/26/globalismen-framtidshopp-eller-hotet-mot-var-civilisation-del-3-de-politiska-morden/

Tveksam partiledardebatt

 

8
Söndagens partiledardebatt i SVT hade invandringen som ett underliggande tema. 4 av 5 områden handlade egentligen om invandring:

• no-go-zonerna och polisangreppen

• flykten från läraryrket

• bostadsbristen

• arbetsmarknaden och behovet av ”enkla jobb” (för att nu skapa sysselsättning åt okvalificerade).

Ändå hade denna koppling till invandringspolitiken svårt att komma fram.

Snarare låg det som en självklar förutsättning för resonemangen i SVT-programmet att Europas folk på något sätt skulle ha en moralisk skyldighet att låta sig bytas ut.

Frågan gällde inte om den pågående massinvandringen från Afrika och Asien skulle fortsätta eller ej. Frågan gällde bara i vilken takt och under vilka former som detta skulle ske!


Flyktingar har återigen drunknat på Medelhavet när de försöker ta sig från Afrika till Europa. I debatten drevs tesen att Europas länder bär ett ansvar för detta, genom att inte vara tillräckligt generösa. ”Fler legala vägar in” i Europa borde skapas, menade man.

I själva verket ligger ju förklaringen till olyckorna i att man själva givit sig ut på havet i dessa båtar – något som i de flesta fall aldrig skulle ha skett, om inte länder som Sverige lockade med uppehållstillstånd och generösa bidrag.


Betecknande för det partiska upplägget var Anna Hedenmos vinklade fråga till Jimmie Åkesson (5.15 in):

”Jimmie Åkesson, hur vill Sverigedemokraterna skapa fler jobb för utrikes födda? För det är det stora problemet just nu.”

Sverigedemokraterna är ju det sista riksdagsparti som ska hållas ansvarigt för att det finns så många utrikesfödda utan arbete i Sverige.

Ansvaret för situationen ligger helt hos de partier som skapat denna situation, genom att driva fram inflödet av alla dessa människor som överhuvudtaget inte borde ha kommit till Sverige.


Och lösningen ligger framförallt i att

a) få stopp på mer av sådan invandring

b) återsända alla de som inte borde vara i vårt land.

Detta blev inte Åkessons svar på denna fråga.


Även om just Jimmie Åkesson påfallande ofta blev avbruten och hade svårt att få ordet, låg problemet också i att han själv missade tillfällen.

Ett exempel gällde bostadsbristen, där han inte nämnde om den grundläggande orsaken till problemet – nämligen det orimligt stora behovet, till följd av den onödiga massinvandringen.


Ett problem med ett program som SVT:s Agenda är grovt partiska programledare, som denna Hedenmo.

ah


Ett annat problem är det faktum att där ska finnas så många debattdeltagare. Det blir då litet tid för envar, och i synnerhet alltför litet tid för de större partierna.

Denna kväll – då temat var invandringen – borde Sverigedemokraternas partiledare ha kunna få halva debattiden!

I sakfrågan handlar det ju om alternativen från å ena sidan SD, å andra sidan Sjupartiet (med en välvillig tolkning av SD-linjen, som borde vara skarpare!).

I partipolitiska TV-debatter på 60-talet hade Socialdemokraterna – det då stora regeringspartiet – två företrädare, övriga partier vardera en. Det ansågs rimligt att ett parti som företrädde närmare halva valmanskåren inte skulle få väsentligt mindre debattutrymme än tre andra partier (Högerpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet), vilka tillsammans inte var större.

ps
I dagens läge skulle jag kunna tänka mig en annan modell.

Även om riksdagen har en 4%-spärr så borde SVT här tillämpa en 10%-spärr. Då skulle bara de tre största partierna få deltaga:

• Socialdemokraterna

• Moderaterna

• Sverigedemokraterna

De politiska alternativen kunde då göras tydligare. Fler av deltagarna skulle ges tillfälle att tala till punkt, det skulle bli mindre av anledningar/förevändningar att avbryta talare mitt i viktiga resonemang och man skulle inte behöva tala så mycket i munnen på varandra.

Kompletterande budskap från småpartierna skulle i efterhand kunna förmedlas via andra kanaler än själva direkt-TV-sändningen.

jadebatt


PS

På fråga från KD-ledaren om utvisning av utländska våldtäktsmän var svaret från den ”feministiska regeringen” högintressant.

Det visade sig att Stefan Löven ogillade sådana brott,men han kunde inte sträcka sig så långt som att förorda utvisning av dessa brottslingar.

Kristdemokraternas omsvängning i denna fråga förtjänar också att noteras.


Notera här även reaktionen från MP-språkröret Isabella Lövin, 28 minuter in i detta klipp:

http://www.svtplay.se/video/8832528/agenda/agenda-partiledardebatt-29-maj-20-00

 forskrackt

”Vi har ett gigantiskt problem i världen.” Uppenbarligen ser hon här en motsättning:  övergrepp från utlänningar mot kvinnor  i Sverige är inte så allvarligt, så länge det finns 60 miljoner flyktingar i världen.

Visserligen talade hon sedan om ”nolltolerans”, men kvar står att Lövin – lika litet som Löfven – besvarade frågan: Ska utländska våldtäktsmän utvisas från Sverige?


 

Mer

https://varjager.wordpress.com/2016/05/30/partiledardebatt-under-galgen/