• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Mer historia

Igår gjorde jag s.a.s. en historisk återblick, till februari 2014 – påkallad av våra TV-journalisters och politikers uppenbart dåliga minne.

osthorisont

Går man tillbaka till 1991 och vad som hänt därefter, kan man finna att NATO flyttat fram sina positioner österut, på ett dramatiskt sätt. Se där kanske en nyckel till att kunna förstå mer av vad som nu händer i Ukraina!

Går man tillbaka ända till 1962 och Kubakrisen, ska man finna att USA då såg ryska kärnvapenmissiler på Kuba som ett hot mot USA:s vitala säkerhetsintressen. Så allvarligt bedömde president Kennedy det hotet, att han var redo att om nödvändigt starta ett kärnvapenkrig mot Sovjetunionen. Missilerna måste bort från Kuba!

Har inte även Ryssland rätt till säkerhet?

x

I DAGENS TEXT vill jag gå tillbaka inte mindre än sju decennier i tiden, ända till 1945. Det var året då USA fällde sina två atombomber över Japan.

2bomber

• Atombomben över Hiroshima den 6 augusti 1945 – kallad ”Little Boy” – använde uran 235 som klyvbart material.

• Atombomben över Nagasaki den 9 augusti – kallad ”Fat Man” – använde plutonium som klyvbart material.

Wikipedia:

Fat Man var konstruerad enligt ’kompressionsmodellen’ vilket innebar att en sfär av plutonium komprimerades av en omslutande sprängladdning, så att en kritisk massa erhölls. Detta är, tekniskt sett, en mer avancerad konstruktion än den som användes vid utformningen av Little Boy, som fälldes över Hiroshima.

De första sex minuterna i denna film – ”Warning the World” – gäller också Hiroshima.

fraga

Var atombombfällningarna över Japan nödvändiga för att få slut på kriget, och ”rädda liv”, som det amerikanska försvaret av den gör gällande?

Med en portion god vilja skulle man kanske kunna sätta viss tilltro till den förklaringen beträffande Hiroshima – men Nagasaki, bara 3 dagar senare?!

Kunde man inte givit japanerna litet mer tid att reagera på Hiroshima? Gjorde USA överhuvudtaget några försök att få kontakt med den japanska politiska ledningen efter Hiroshima, för att få en kapitulation?

Eller var det precis tvärtom, att den japanska ledningen gjorde förtvivlade försök att nå fram med ett kapitulationsbesked, men att den amerikanska ledningen gjorde sig onåbar?

Jag tror att det kan vara just så. Utan Nagasaki hade ju USA missat tillfället att kunna testa även plutonium-modellen på människor.

nagasaki

Viktigare är idag en annan fråga: inser alla nu innebörden av kärnvapens effekter? Har vi lärt oss tillräckligt mycket, för att kärnvapen aldrig mer ska komma till användning mot människor?

I slutet av denna film påstås att Hiroshima lärde mänskligheten sanningen om kärnvapen.

Jag är inte övertygad om den saken.

Redan under det Kalla kriget förbehöll sig USA rätten att kunna slå till först med kärnvapen, dvs bli den som för tredje gången använder kärnvapen mot människor. Därvid förutsattes att Sovjetunionen i Europa var överlägset beträffande konventionella styrkor.

Nu låter det – av denna film att döma – som att  Vladimir Putin förbehåller Ryssland rätten att bli först i att tillgripa kärnvapen, ”som en sista utväg”.

I filmen nämns också uttalandet från Julia Tymosjenko i telefonsamtal med parlamentsledamoten Nestor Shufrich. Ett samtal som buggats och spelats in. Tymosjenko talar där om att ösa på med kärnvapen mot ryssarna i Ukraina – vilket skulle förvandla deras områdena till obeboeliga brända fält.

samtal

Se även denna film. om samma samtal. 1.20 och 1.50 in i  filmen kommer de uppseendeväckande uttalandena:

 

”Vad göra med de 8 miljonerna ryssar i Ukraina?” lyder en fråga.

De ska ”förintas med kärnvapen”, svarar Julia Tymosjenko.

Kanske ska detta uttalande inte tas helt bokstavligt, men klart är att Tymosjenko vill bli av med den ryska befolkningen i Ukraina, och då är varje medel tillåtet.

Julia Tymosjenko är inte vemsomhelst.

Hon har tidigare varit premiärminister i Ukraina. Hon är dessutom presidentkandidat inför valet nu i maj, kanske med vissa chanser att bli vald.

Klart är att hon är kompis med  USA:s Victoria Nuland.

2damer

Läs mer

Europas farligaste kvinna

Bubbel med kluven tunga

Krig och sanning (3)

Värsta hotet

Säkerhet?

Krig och sanning (3)

Fortsättning på ”Krig och sanning (2)”

Living legends

Historieundervisningen i skolan kring Andra världskriget blev på ett sätt underlig. Vi fick iofs veta att USA och Storbritannien bombade civilbefolkningen i Tyskland i massiv skala: bilderna på hur tyska städer förvandlats till ruiner talade ju sitt tydliga språk.

Detta blev dock aldrig ifrågasatt, aldrig placerat i något etiskt perspektiv, så som skedde med den tyska krigföringen. Nürnbergrättegångarna handlade enbart om tysk moralisk skuld.

nurnberg
Jovisst – tyska bombplan hade dessförinnan vid flera tillfällen angripit civilbefolkningar i andra länder.

•  mest känt är kanske den baskiska staden Guernica under Spanska inbördeskriget. När den bombades av Luftwaffe den 26 april 1937 omkom 200-300 människor.

Rotterdam
Rotterdam bombades den 13 maj 1940, varvid 800-900 människor omkom.

London angreps första gången den 7 september 1940. ”Blitzen”, som den kallades, pågick fram till den 10 maj 1941. Mer än 30.000 londonbor omkom.

• Blitzen utvidgades i november till att riktas mot även andra engelska städer. Mest förödande var nog angreppet på Coventry den 14 november 1940, då nära 600 människor omkom.

coventry
• Den 6-7 april 1941 bombade Luftwaffe Belgrad, med förödande konsekvenser – möjligen omkom så mycket som 30.000 människor.

• Under Operation Barbarossa bombades många städer i Sovjetunionen. Bara i Stalingrad omkom kanske 40.000 människor.

• Den 26-27 augusti 1944 bombade Luftwaffe Paris och drygt 200 människor omkom.

x

De bombningar som skedde över Tyskland genomfördes först av Storbritannien:

• Den 12 maj 1940 genomförde britternas RAF bombningar av i den tyska staden Mönchen-Gladbach. Även mot bl.a. Berlin riktades en del bombangrepp under tiden därefter.

Allteftersom kriget fortsatte blev bombningarna både mer omfattande och mer urskillningslösa, särskilt nattbombningarna. Dessa började i större skala under 1942. När det pågick som intensivast kunde 1000 tunga bombplan ingå i en räd, som mot Köln den 30 maj 1942.

Bombandet var inte begränsat till militära mål, inte ens till att förstöra infrastruktur. Även själva befolkningen blev efterhand ett mål, det gällde att bryta motståndsviljan hos tyskarna.

Detta var på intet sätt riskfritt för flygarna! Oddsen att ha överlevt några dussin räder var ganska låg. RAF:s bombflygkår förlorade över 50 000 man flygande personal under de tre år som bombningarna pågick!

piloter
Under 1943 anslöt sig USA till flygbombandet. Bombningarna av Hamburg i juli-augusti 1943 var den dittills mest massiva attacken i flygkrigets historia. Dessa terrorbombningar innebar utläggning av bombmattor som täckte hela områden.

”Operation Gomorrah”, som bombningarna av Hamburg kallades,  åstadkom eldstormar, varvid skyddsrum inte gav skydd. Eldstormen förbrukade allt syre i sin väg, och människor kvävdes till döds. I Hamburg omkom ca 40.000 människor.

Värst drabbades Dresden, den 13-15 februari 1945, i en situation då tyskarna inte längre hade något eget flygvapen kvar som kunde försvara dem.

Dresdenbombningen skedde i ett läge då det redan stod klart att Tyskland skulle besegras – bombningarna var alltså militärt onödiga. Hade USA och Storbritannien stora mängder av bomber över, som de önskat göra sig av med?

dresden

dresdendoda
Uppgifterna om antalet omkomna i Dresden pendlar där mellan 25.000 och 250.000.  En orsak till osäkerheten var att i staden fanns så många flyktingar från östra Tyskland och att många kroppar var nästan helt förkolnade.

 

Över till USA:s bombningar av japanska städer:

iwojimaWikipedia om Tokyo:

”Bombningar i större skala kom … igång först efter att ögruppen Marianerna  erövrats sommaren 1944.

Samtidigt infördes det nya bombplanet B-29 som hade betydligt längre räckvidd och kunde ta större bomblast. Med det japanska flygvapnet oskadliggjort var de japanska städerna nästan försvarslösa inför de väldiga armador av bombplan som vällde in över landet från och med hösten 1944. De flesta storstäder blev sönderbombade.”

Till saken hör att de japanska städerna utgjordes i huvudsak av träbebyggelse.

”Det värsta av alla dessa bombangrepp drabbade huvudstaden Tokyo natten mellan 9-10 mars 1945. … Denna natt släppte 334 B-29:or ner nästan 2 000 ton brandbomber över staden. Resultatet blev en fruktansvärd eldstorm, ..”

”Drygt 40 kvadratkilometer av staden totalförstördes och mer än 250 000 byggnader gick upp i rök. Inte ens atombomberna fem månader senare orsakade lika stora materiella skador. Ingen exakt beräkning av hur många som omkom har kunnat göras, men de flesta bedömningar anger drygt 100 000 dödade civilpersoner. Vissa uppskattningar anger betydligt högre siffror.”

”Idag anser de flesta att detta, liksom bombningarna av Dresden, var svåra krigsförbrytelser. Även de ansvariga inom amerikanska flygvapnet var i efterhand tveksamma till om det gick att rättfärdiga att så många civila dödades. Den ansvarige befälhavaren sa efteråt: ‘hade vi förlorat kriget hade vi säkerligen blivit åtalade för krigsförbrytelser’.”

Bombningen av Tokyo var alltså mer förödande än de bombningar som dessförinnan hade drabbat någon tysk stad. Den krävde fler människoliv än atombomben över Nagasaki.

När atombomberna fälldes över Hiroshima den 6 augusti och över Nagasaki tre dagar senare fanns bara fyra städer kvar att bomba i Japan, alla andra var redan förstörda. Det rörde sig om två olika bombtyper:

lb
• Hiroshimabomben (”Little Boy”) använde uran, hade en sprängkraft motsvarande 16 kiloton trotyl och krävde 90.000-120.000 människoliv.

• Nagasakibomben (”Fat Man”) använde plutonium, hade en sprängkraft motsvarande 25 kiloton trotyl och krävde 60.000-80.000 människoliv.

nagasaki

Vad ville jag komma fram till med denna text?

– För det första kan konstateras att även om både den tyska och den japanska krigföringen var brutal så kom den sedan att överträffas av de allierade.

– För det andra att mycket av dessa bombningar var rena terrorbombningar, riktade mot civilbefolkningar.

– För det tredje att de var militärt onödiga, i synnerhet när vi talar om Dresden och de två atombomberna mot Japan.

Det brukar anföras att de senare var nödvändiga för att framtvinga en japansk kapitulation, att de förkortade kriget och i själva verket sparade människoliv.

Det tror jag inte på. Japan var i praktiken redan besegrat sommaren 1945, USA hade kunnat bara vänta ut en kapitulation.

I synnerhet efter Hiroshima – den japanska ledningen försökte då desperat få kontakt med USA, för att få kapitulera. (Kolla 3.0 och 37.0 in i denna film!)

karta

Men med en utväntning hade USA missat att

• använda människor som försökskaniner.

• inför ryssarna demonstrera vapnets potential.

• hindra Sovjetunionen från att hinna ockupera hela Koreahalvön.

Det här inbjuder ju till en kontrafaktisk historieskrivning:

utan atombomberna över Japan skulle vi kanske ha undgått

– Koreakriget,

– klyvningen av Korea i två stater och

– den överspända kärnvapenmakten Nordkorea.

korea2
PS

Om Koreakriget 1950-53:

Mindre känd är också den amerikanska krigföringen under Koreakriget.

I somras kunde vi ta del av en kanadensisk dokumentär – ”Korea – krig utan slut” – i SVT:s ”Dokument utifrån”, med uppseendeväckande uppgifter.(nu ej längre tillgänglig)

Amerikanska trupper sköt ihjäl koreanska civila, flyktingar som försökte ta sig söderut. Detta skedde i stor omfattning.

Motivet var en rädsla för att det i strömmen av flyktingar gömde sig kommunister och sympatisörer till regimen i Pyongyang.

Möjligen en rimlig farhåga, men resultatet blev en brutal krigföring, fjärran från den USA-bild som vi fått oss serverad i media.

korea

Läs mer

Dresdenförintelsens minne

Sänkningen av Wilhelm Gustloff

Koreakriget

Vietnamkriget, mm (1)

Vietnamkriget, mm (2)

Debatt och självutplåning

Min film ”Fråga för svenskar?” var mer kontroversiell än vad jag först hade föreställt mig.

Det ger mig anledning att fundera närmare över min egen reaktion på detta fenomen att invandrare i så hög utsträckning får sätta sin prägel på Sveriges invandringspolitik.

Det kan handla om tre moment.

1. Kränkning

Det första är att jag upplever det stötande att utlänningar kommer till Sverige och vill föreskriva för oss svenskar hur vi ska göra, i form av överbud om ökad ”generositet”.

Bilden blir här tydlig om man bara vänder på perspektivet: om ett antal svenskar kom till t ex Japan och började låta som så många invandrarprofiler låter i svenska media – det skulle inte gå för sig. Här finns en skarp skillnad i mentalitet!

japan

2. Dubbla roller

I filmen (1.27 in) talar Rosanna Dinamarca om ett ”vi”, inkluderande henne själv. Som partiledarkandidat i Vänsterpartiet betonade samma Dinamarca tvärtom sin identitet som invandrare, att  det var just pga sitt invandrarskap som hon borde väljas.

ig
Första gången jag noterade detta fenomen var när Inga Gottfarb i invandrardebatten på 1960-talet hävdade: ”Målet bör, som David Schwarz påpekar, vara att invandrarna skall kunna förbli sina traditioner trogna. Vi skall inte assimilera dem, men hjälpa dem med anpassningen till svenska förhållanden, så att de blir ‘annorlunda svenskar’. Vi har plats för och behov av olika kulturella grupper i vårt land. Det ger vårt liv nytt innehåll.”

Inga Gottfarb var ju själv invandrare och mycket aktiv i judiska sammanhang.

Kring invandringen bör, menar jag, Sveriges bästa stå i fokus. Där ska inga särintressen dominera, där får inte finnas dubbla lojaliteter.

3. Ackumulerande effekt

Om vi för varje 1000-tal beviljade PUT får in x antal lobbyister för en än mer okontrollerad invandring – med möjligheter att prägla debatten, partierna och den förda politiken – då hamnar vi i en allt brantare utförsbacke.

utforsbacke Jag har inga problem med att invandrare kommer in i det svenska samhället och påverkar utvecklingen inom många områden.  Just invandringspolitiken bör dock vara undantagen. Det ska vara ett område för svenskar att själva bestämma över.

Så känner jag.

asylerfaren

PS

Apropå självutplåning:

En totalresistent tuberkulos – helt obotlig – är nu upptäckt i Sydafrika. År 2011 dödade sjukdomen mer än 1 miljon människor i världen.

Ändå görs i Sverige inga obligatoriska hälsokontroller på nyanlända asylsökande. Det är frivilligt, upp till den enskilde utlänningen att själv eventuellt tillstyrka. Kan en hälsoundersökning uppfattas som  ”kränkande”, då slipper man kontroll.

tbc1l

tbc2

Källa: Smittskyddsinstitutet

Kärnkraft?

Ska vi ha kärnkraft i Sverige? 

Mitt intryck är att många – såväl anhängare av som motståndare till kärnkraft – har gjort det hela till en trosfråga, en slags religiös övertygelse. Eller som en idrottstävling, där det gäller att ”hålla på” det ena laget, helt reservationslöst.

Min ingång är en annan.

För mig handlar det om att täcka vårt behov av energi. Jag är därvid inte försvuren åt något visst energislag. Jag vill istället börja med att ställa upp  vissa önskemål kring denna energiförsörjning.

Mina kriterier blir fem: 

1. billig, på både kort och lång sikt
2. säker, driftsavbrott ska vara sällsynta
3. ofarlig och riskfri för människor och miljö.
4. inhemsk, finnas i Sverige
5. förnybar, inte ta slut efter några decennier.

Jag räknar mig som varken anhängare eller motståndare till kärnkraft, jag ställer bara upp två krav:
I.   Vårt behov av kärnkraft ska minimeras.
II.  Den kärnkraft vi ändå använder måste göras så säker som möjligt.

Varför ska kärnkraftsanvändningen minimeras?

 

Skälen blir i huvudsak tre:

a) Uranbrytningen. Det påverkar landskapet oerhört negativt, där det bryts (notera f.ö. att även uran är en ändlig resurs).

b) Haveririskerna. Som erfarenheterna nu visat från både USA, Ukraina och Japan inträffar ibland olyckor. Konsekvenserna kan då bli förödande, genom radioaktivitet som sprids över stora områden, ligger kvar länge, och kan verka både hälsomässigt och ekonomiskt förlamande.

c) Slutförvaringen. Avfallet fortsätter att vara radioaktivt åtminstone 100.000 år, avfallsfrågan är inte löst. (Fukushima har lagrat allt sitt utbrända kärnbränsle från 40 års drift i bassänger i reaktorbyggnaderna eftersom de tydligen inte har nån annanstans att göra av det)

Till detta kommer att just den svenska  kärnkraften idag är särskilt farlig. Dels genom att våra anläggningar är gamla, dels genom att man tänjt på säkerhetsmarginalerna.

Ur SR-webben den 29/3 -11:

”De svenska kärnkraftbolagen satsar miljardbelopp för att höja effekten i reaktorerna och producera mer el. Effekthöjningarna är bland de högsta i världen. Det ökar riskerna för säkerheten, säger Göran Bryntse, kärnkraftsexpert och ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft.” 

”Då blir ju reaktorerna ännu farligare. Det är ju så att höjer man effekten i befintliga reaktorer så måste man öka kylflödet och det innebär att det blir kortare marginaler i fall det händer någonting, ..”

”Kärnkraftbolagen planerar att höja effekten i åtta av de tio reaktorerna i Sverige. Tre reaktorer ligger redan i provdrift på en högre nivå. Den högsta höjningen planeras i Oskarshamn där man vill höja effekten med 28 procent i reaktor 2.”

”Göran Bryntse ifrågasätter satsningarna både vad det gäller säkerhet och ekonomi.

– Det är klart att om man spottar in tiotals miljarder i de befintliga reaktorerna så håller de lite längre, men det finns ju gränser för det också. Det är ju materialutmattning bland annat och försprödning av reaktortanken och sådant som sätter den yttersta gränsen. Men med tanke på att idag så är de förnybara energikällorna betydligt billigare än ny kärnkraft,  så tycker jag att man i första hand ska satsa på de förnybara energikällorna i stället för att öka Sveriges beroende av kärnkraft, …”

Möjligen kan reaktorer med thorium som bränsle komma att förändra förutsättningarna för hela diskussionen om kärnkraft.  Thoriumreaktorer producerar inte plutoniun för kärnvapen, men för människor kan de ju ändå vara bra…

Om tekniken visar sig  fungera. 

Stora tillgångar av thorium finns i bl.a. Norge:
• 360,000 Indien
• 300,000 Australien
• 170,000 Norge
• 160,000 USA
• 100,000 Kanada

Japaner – ett föredöme!


Mina tankar går hela tiden till Japan. Naturligtvis – när läget där är så allvarligt. Snart 10.000 döda och lika många saknade, 100.000 utblottade och utan bostäder. Idag är det minusgrader i det värst drabbade området. Ovanpå detta kärnkraftskatastrofen, särskilt i Fukushima-3-reaktorn, med sitt plutoniumrika MOX-bränsle och spridningen av farlig radioaktivitet. 

Under min tid i Japan 1965-66 kom jag bra överens med japanerna, men nu känns det även som att jag fått mer perspektiv på dem. Fram träder en bild som imponerar.  Vilket fantastiskt folk!


Det är ju så, att det är i svåra tider som människor prövas. Det är då de får visa vad de verkligen går för. Från TV-sändningarna är det framförallt tre scener som etsat sig fast på min näthinna: 

1. Ordning och hänsyn

Vilket annat land skulle kunna genomgå ett sådant kaos utan att en hel del människor skulle ”tappa koncepterna”? Från andra delar av världen vet vi hur plundringar och annan brottslighet följer. I Japan märks ingen antydan till sådant, alla behåller en självdisciplin.

Ovanligt tydligt åskådliggjordes detta av bilder från en gymnastiksal där många hemlösa familjer inlogerats. Man lade ut sina filtar och rutade in området med räta gångar emellan sig.  Varje familj höll sig inom gränserna för sin tilldelade ruta. Någon sopade omsorgsfullt upp litet skräp på gången. En tonåring höll sig sysselsatt med en dator.

Det var självklart att man skulle visa varandra hänsyn, bita ihop och göra bästa möjliga av situationen. 

2. Solidaritet

En annan scen flimrade snabbt förbi, men jag hann uppfatta att det var en kanske 20-årig japanska som stod i stadsvimlet med utsträckt hand, samtidigt som hon vände bort ansiktet i en grimas av skam.

Om en japan tar det steget, att offentligt tigga pengar, då har det gått långt. Då är läget verkligen desperat för vederbörande!

På TV-bilden såg man hur förbipasserande också uppfattade situationen, och gav henne bidrag.

3. Hjältemod

Begreppet ”kamikaze” har ju blivit en negativt laddad metafor, men där ryms ju den totala individuella självuppoffringen, för kollektivet, för ett högre mål som vederbörande tror på.

I går såg jag sjukhusbilder från Japan, hur påtagliga strålskador drabbat några av räddningsarbetarna vid Fukushima. Sedan intervjuades en japan, medan han satte sig sitt utryckningsfordon, på väg mot arbete vid den radioaktiva reaktorn. Han visste att han offrade sin hälsa och riskerade livet, men han gjorde det ändå: för att kunna rädda alla andra japaner.

Japan och japaner framstår alltmer som ett föredöme och en inspiration.