• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Pladderkulturens pris

norberg

Den pågående skogsbranden i  Västmanland ger mig associationer till Göran Greider, PK-redaktör. Hans motivering till att DD vägrade ta in en vitboksannons  löd:

Er hemsida är bland det värre jag sett – obehaglig och full av förakt mot allt som ni inte betecknar som ‘svenskt’. Jag är mycket stolt över att vår annonsavdelning vägrat ta in annonsen. Härmed är dialogen avslutad.”

”Obehaglig” var alltså  nyckelordet. Problem är obehagliga, för sådana ska vi därför blunda, kollektivt. Då är vi goda människor.


libyen

Sverige har ”MSB” – ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap”. Vad gör den?

Ett prov gavs i förra bloggtexten, i dess beskrivning av vad som hänt i Libyen:

”…så kunde rebellerna den 23 oktober 2011 förklara Libyen befriat…. står landet nu inför en mängd utmaningar.”

Nyspråk, alltså. Det som MSB kallar ”utmaningar” är i själva verket mycket allvarliga problem. Kanske så allvarliga, att de inte kan lösas. Och onödiga – skapade av NATO och Sverige.


msbman

Libyentexten vittnar om att MSB intresserar sig för andra länder. Det framgick också av ett Rapportinslag – en enhetschef på MSB vittnade om att man reser runt i världen för att lära sig. Frågan blir då: vad är det som man hittills har lärt sig? Säkert har MSB också  hållit ett antal sammanträden. Webbsidans återkommande matchning av Pridefestivalen visar hur man vet att kryssa rätt bland signalord och symboler.

Men vad har MSB-folket lärt sig om bekämpning av stora skogsbränder och hur har den kunskapen implementerats?

msb2

Vad jag själv kan veta, av relevans för skogsbränder i Sverige,  är:

1. Sverige har stora skogsarealer.

2. Sommartid kan det ofta vara torrt i markerna.

3. Då ökar risken för att skogsbränder uppstår.

4. Då får en brand också lättare spridning, och blir svårare att släcka.

5. Det gäller att tidigt få stopp på en brand, har den tagit sig blir den svårare att bemästra.

6. En metod kan vara att röja brandgator.

7. För att i tid åstadkomma detta krävs organisation, personal och utrustning.

Ungefär så skulle mitt spontana 7-punktprogram kunna lyda.


branden2

Nu finns det ju personer som kan en del om bekämpning av skogsbränder. En av dem är Mikael Styrman, som har en egen blogg. Låt mig återge en del av vad han skrivit utifrån skogsbranden i Sala – branden är nu inne på sin 6:e dag, så han har haft en del tid på sig.

Den 3 augusti, söndag:

Brandbekämpning eller lekstuga i Sala?

”Bränder i skogen släcker man med månghundraårig beprövad kunskap. Förr gjordes det manuellt men idag finns så mycket effektivare hjälpmedel.

I korthet går det till så här:

Man bestämmer en lämplig linje som man vill försvara – hit men inte längre får det brinna. Naturen, sjöar, vattendrag, våtmarker, vägar, hälleberg bestämmer, förutom att den måste ligga tillräckligt långt bort för att man ska hinna göra förberedelserna färdigt innan brandfronten når dit. Man arbetar således inte särskilt nära branden och röken.

2. Därefter tar man dit ett lämpligt och betydande antal maskiner som kan vara brandtraktorer, skördare, grävmaskiner o dyl. 

3. I den mån det erfordras fäller man skogen längs linjen, brandgatan, och avtäcker marken i ett utifrån omständigheterna lagom brett område. Maskinernas kapacitet, liksom tillgången till maskiner, är enorm idag så därvid lag finns knappast några begränsningar.

4. Efter avtäckning bränner man av området närmast före brandgatan så att det inte finns något bränsle för elden när den närmar sig brandgatan. Om behov finns tänder man även moteld för att bredda brandgatan.

En stor brand skapar sin egen vind som driver elden framåt. Genom att tända moteld på erforderligt avstånd från brandfronten kan man få vinden att driva elden bort från brandgatan.

I samband med hög temperatur och torka uppstår små tromber som transporterar iväg glöd över betydande sträckor. Det börjar oerhört lätt att brinna på nya ställen och dessa behöver bekämpas snabbt. Till sådant kan helikoptrarna vara verksamma genom sin förmåga att förflytta sig snabbt – med vatten.

Men att använda helikoptrar till att bekämpa en etablerad brandfront,…”

helikopter


Den 4 augusti, måndag: 

Lekstugan utanför Sala förvärras

”…nu på morgonen har situationen förvärrats igen. Brandkåren har börjat arbeta. Nu ska man ha brandbekämpningsflygplan från Italien. När det man behöver är skogskunnigt folk och maskiner från grannbyn. Inte lika flashigt, men billigare och bättre mot skogsbränder.

Förr fanns den här kunskapen överallt. Numera är hyggesbränning så pass ovanligt att skogsbrandbekämpning inte längre är var mans kunskap. Och det är klart att med den rådande trenden, innebärande att den nya hjälplösheten sprider sig som en präriebrand över landet, kan man ju inte förvänta sig att brandkåren ska kunna släcka bränder. Framför allt behöver de krisgrupper efteråt.”


Den 4 augusti, måndag: 

Den svenska inkompetensen i sin prydno, i Sala

”Här är en bild från Aftonbladets live-sändning på nätet från lekstugan i Sala. Det är en bild av det svenska systemfelet. Ingen av personerna på bilden behöver känna sig som särskilt utpekad, annat än som just delaktiga i den svenska offentliga sektorns systemfel. Det som gör att snart ingenting fungerar i den offentliga sektorn…”

”Ingen kan förväntas kunna allt. Men den som ska svara för viktiga funktioner som att vara räddningsledare och leda arbetet med att bekämpa skogsbränder ska vara utbildad för uppgiften. Han ska också i övrigt vara förberedd. Det innebär att han SKA VETA vilka resurser som finns inom hans område vilka kan komma till nytta. Det är uppenbart att inte räddningsledningen vet det i Sala. Men jag tror inte att det finns särskilt många distrikt som skulle skött uppgiften märkbart bättre. Däremot finns det säkert många som skulle skött den lika illa eller sämre. Förmodligen skulle man i nästan alla distrikt göra ungefär likadant.”

”Så ser den svenska odugligheten ut i sin prydno – fem högavlönade okunniga med viktiga uppgifter som gömmer sig bakom varandra utan att riskera några efterräkningar. Fem högavlönade okunniga för vilka det är viktigare vilket kön de har, vilket parti de är med i eller vem de är släkt eller kompis med.”

panel


Den 5 augusti, tisdag:

”… brandkåren försöker släcka en skogsbrand med vatten. Det är märkligt att de försöker med det. En gräsbrand som smiter från en villatomt släcker man med vatten. Men inte en skogsbrand. Åtminstone inte när det är så varmt och torrt som nu. Det krävs sådana oerhörda mängder vatten att det inte är realistiskt. En skogsbrand släcker man istället med eld.

Man skär av elden genom att göra brandgator på behörigt avstånd från brandfronten och bränna det närmaste området så att elden, när den når brandgatan inte får någon näring och istället självslocknar.

Vinden kan göra det besvärligt. Den kan tvinga en att arbeta med tändstickorna i ena handen och vattenslangen i andra handen, för att inte göra ont värre. 

Framför allt gäller det att jobba MED naturen och inte mot den. När det blåser från sydost, som igår, då säkrar man den sydöstra kanten så att inte elden, om vinden vänder, kan ta vägen dit. Det är inte bara en fråga om väderleksprognosen. En skogsbrand skapar sin egen vind som driver den i den riktning den kan få näring. På så sätt kan en skogsbrand även brinna mot den förhärskande vindriktningen. Men man säkrar inte bara den sydöstra kanten. Man säkrar även de sydvästra och nordöstra kanterna eftersom det längs dessa råder sidvind. 

Kanske går det att arbeta framför brandfronten, i nordväst, men det är långt ifrån säkert. Ändå är det troligt att ’brandbekämparna’  återfinns just där, famlande i röken och hettan, med de risker det innebär. Det är mänskligt.

Det största hindret mot att släcka branden återfinns i huvudet på räddningsledaren. Han måste nämligen komma över den mentala tröskeln som det innebär att ta till sig att han inte ska släcka utan tända, för att kunna släcka. Han måste under ordnade former bränna brandgator och låta dem leta sig mot brandhärden. En mental tröskel till måste räddningsledaren ta sig över. Han måste nämligen göra detta så långt bort från elden att det mesta av brandens näring brunnit upp innan brandfronten hinner dit, dessutom med lite säkerhetsmarginal. Även det är förstås stick i stäv med det tänk som man normalt har som räddningsledare.”

karta


På SVT-webben fick Carl Bergqvist, försvarsbloggaren Wiseman, in ett inlägg:

”Den stora skogsbranden som nu rasar är en tragedi som berör många människor och där stora värden nu går upp i rök.

Det är också en tragedi utifrån att det svenska samhället hade kunnat vara betydligt bättre rustat för situationen än vad som nu är fallet.

2008 påbörjades avveckling av Försvarsmaktens helikopter 4 som med sina brandtunnor om drygt 2 000 liter var utmärkta för brandbekämpning.

I dag finns endast ett fåtal helikopter 10 att tillgå, ..”

”Att redan tidigt i ett brandförlopp kunna verka med stora resurser är avgörande för hur förloppet senare utvecklas. Nu väntar Sverige i stället fortfarande på stöd från Italien med brandbekämpningsflygplan.

I skrivande stund förbereds evakuering av Norbergs kommun. Det är en omfattande operation där det kommer att åtgå stora personella resurser hos blåljusmyndigheterna.

Något liknande lär inte ha genomförts i Sverige i mannaminne. Hemvärnet kan då vara till god hjälp, men ännu bättre hade det varit med beredskapspolis vilken hade motsvarande befogenheter som ordinarie polis.

Tyvärr fattade regeringen 2012 beslut om att avveckla beredskapspolisen eftersom den ansågs onödig.

Dessa resurser hade varit ett utmärkt stöd till polisen i Västmanland…”

svt


Sverige behöver ett försvar.

Inte främst för att kunna möta en rysk invasion över hav och land, utan för att klara olika typer av naturkatastofer som bränder, översvämningar, extrema snöfall, extrem kyla mm.  Likaså hot mot folkförsörjningen genom avspärrning, el-avbrott, kommunikationsproblem eller kollaps av det ekonomiska systemet.

Det hade varit bra att behålla systemet med allmän värnplikt. Den kan nog inte snabbt återställas till vad Sverige en gång hade, men det bör ändå vara en strävan och viljeinriktning.

Sverige är redan ett farligt sårbart samhälle – då bör vi åtminstone undvika att klättra än längre ut på grenen.

gren


kaos

PS

Lotta Gröning på SVT Opinion den 6/8 -14:

”’VÅR BEREDSKAP ÄR GOD’,  sa försvarsminister Karin Enström vid en presskonferens i Ramnäs. … Talar jag med folk i byarna är frustrationen och ilskan uppenbar.

Alla klagar över bristen på information, bristen på samordning och dubbla budskap.

Men det värsta är nog ilskan över att folk lämnas utanför. Ingen får reda på hur allvarligt läget är förrän i sista stund. För vissa kom faran som en stor överraskning, de fick lämna sitt hus och fly ut på sjön för att rädda sig undan lågorna. Branden var med andra ord helt utom kontroll och krisberedskapen noll.”

Kaos är det rätta ordet för denna krissamordning. En krisstrategi som bygger på att folk ska veta så lite så möjligt och det bärande argumentet är att att vi vet för mycket kan vi råka i panik.

”Problemet med branden i bergslagsskogarna var att ingen tog den på allvar.

Inte regeringen, inte de myndigheter som är tillsatta att hantera kriser och inte ens ansvariga i regionen. Allvaret gick upp när det var för sent.”

Vi som bodde i brandområdet fick inte vara delaktiga. Vi hölls utanför.

Det var en helt felaktig strategi.”

beredskapen


Läs mer

Sverige tackade nej till ryskt specialplan

Carl Bergqvist, SVT Opinion

Fria Tider om branden

Lotta Gröning, SVT Opinion

Mikael Styrmans blogg

Regeringens kalendarium

Rysk brandsläckning


Beredskap

Beredskapsparti

Motvals om försvar

Failed state 1: Libyen

Svenskt försvar

Utan försvar

Kollektivt kapital

myntstaplar

”Vi har vant oss vid någonting som egentligen är en parentes i historien och som vi trodde, att så kommer det alltid att vara.”

Så säger ekonomijournalisten Andreas Cervenka i filmen ”Godheten”.

Jag har gjort ytterligare ett utdrag ur denna Stefan-Jarl-film, kallar den ”Kollektivt Kapital”.

För övrigt:

Andreas Cervenka har också skrivit en liten lättläst bok, ”VAD ÄR PENGAR?”, 2013. Bokus, 50 kr.

Där finner jag stöd för två  åsikter eller hållningar, vilka brukar klassas som ”vänster”. Till dessa ska jag återkomma här på slutet.

Först ett antal citat ur boken, i all anspråkslöshet.

cboken
Om utvecklingen av bankerna:

”Smederna…  Denna bedrägeridoftande modell utgör än idag grunden för all bankverksamhet. Så länge ingen ifrågasätter det fungerar systemet fantastiskt…. Problemet är att allt bygger på ett tomt löfte. Det räcker med att tillräckligt många kunder samtidigt ställer den förbjudna frågan ’Kan jag få mina pengar?’, för att sänka vilken bank som helst. Ett till synes betryggande saldobesked är plötsligt lika mycket värt som sin vikt i sladdrigt papper.”

”Riksbanken besitter den mycket speciella förmågan att skapa pengar…. Men inte bara centralbanker skapar pengar. Den stora pengaproduktionen sker ute i privata banker,..”

”Processen bygger på att banken lånar ut nästan alla pengar den får in. En del, några få procent, måste ligga om kassareserv hos centralbanken. Det kallas för fraktionell reserv. Hur stor denna reserv är varierar mellan olika länder. I Sverige och på flera andra håll är detta kassakrav dock noll. I teorin skulle alltså bankernas tillverkning av pengar kunna fortsätta i all oändlighet.”

”I dag lånar banker grovt räknat ut en hundralapp på varje tiokrona i kapital,..”

 

husbubbla

Om bubblor mm:

”…vad som kännetecknar en äkta finansbubbla. Det börjar ofta med någon slags revolution, till exempel en teknisk innovation. Detta följs av en period av eufori som förstärks av en ström lånade pengar. Mot slutet deklareras ’en ny era’ där gamla ekonomiska samband förkastas och tillgångars värde inte längre försvaras med hjälp av kalkylblad utan enbart baseras på hoppet att hitta en köpare tillräckligt korkad för att betala ett ännu galnare fantasipris.”

”… skedde en enorm ökning av finanssektorn i hela världen vilket gjorde att banker kunde skapa nya typer av värdepapper och snabbt öka sin utlåning på en mängd olika sätt. Parallellt skedde också en perspektivförskjutning hos västvärldens befolkning i synen på lån.
– I Sverige amorterar vi till exempel inte längre, lånen ses ofta som eviga, en status som bara staters lån hade tidigare. Förtroendet för återbetalningsförmågan har blivit extremt stort,..”

”…har skuldsättningen ökat dramatiskt i västvärlden från 1980-talet och framåt. Bara sedan år 2000 har den globala skulden dubblats från 78 000 miljarder till 158 000 miljarder dollar. Pengar som ska betalas tillbaka med ränta.”

”… konstlat låga räntor under lång tid innebär en gigantisk förmögenhetsöverföring från de som sparar till de som lånar.”

pengaregn

Om vd-löner och bonusar:

”Så fortsätter det år efter år. Nya rekordlöner följs av hård kritik som bemöts med ännu fler rekordlöner. Vd-ersättningarna ökar snabbast av alla i samhället, bonusprogrammen blir större och fiffigare.

Man får ofta intrycket av att bolagen befinner sig i en slags ständig gisslansituation. Höjs inte de svenska vd-lönerna så kommer köerna av emigrerande direktörer att ringla vid gränserna hette det på 90-talet.

Betalar vi inte bonusar, även när vi gjort bort oss, kommer våra stjärnor att sluta, snyftade bankerna efter finanskrisen. Alltid med samma motivering. Utan bonus inga resultat. Utan monetär näring dör våra sköra plantor.”

”… en lång rad studier. Inte nog med att både apors och människors agerande styrs av mer sofistikerade faktorer än bara principen med morot respektive piska, det visar sig också att höga belöningar kan ha en direkt negativ effekt på resultaten.”

”… den förhärskande synen på vad som driver människor är hopplöst föråldrad. Bonusmodellen kan döda kreativitet, leda till kortsiktigt tänkande och uppmuntra till oetiskt beteende.”

”Samtidigt som de är småsnåla och ansvarsfulla när villkoren för anställda ska bestämmas verkar tungviktarna ofta förvånansvärt mjukryggade när ledningsgruppens löner ska hamras fram.”

”Varför vara försiktig med ägarnas resurser i det ena fallet men odisciplinerat generös i det andra? Att måttfulla direktörslöner leder till sämre resultat har ännu inte kunnat ledas i bevis.”

 

1000trave

Om bankchefer och barnmorskor:

”1989 tjänade cheferna för USA:s sju största banker i genomsnitt 2,8 miljoner dollar om året. Det motsvarade hundra gånger den amerikanska medianinkomsten. 2007 hade lönen stigit till 26 miljoner dollar, eller femhundra gånger en vanlig årsinkomst.”

”… den betalningsmodell som lagt grunden för finansbranschens enorma expansion över hela världen. Den som kläckte idén att finansfolk istället för fast ersättning ska ha en liten rännil av den penningström som passerar förbi deras nästippar ändrade med ett penndrag samhällets struktur.

Om barnmorskor skulle få procent på de nyutlöstas framtida inkomster skulle Maseratibilarna stå nypolerade på rad utanför BB. Om Försäkringskassans tjänstemän hade provision på utbetalade bidrag hade Socialhögskolan varit hetare än Handels.

bm

Om risktagning och ansvar:

”Historien visar att världens banker förlitat sig på att kunna spela på statens bekostnad och att de därför hela tiden ökat insatserna.”

”Under flera decennier fram till 2007 steg de största bankernas utlåning stadigt samtidigt som de höll sig med allt mindre eget kapital. Det betydde visserligen hög avkastning för bankernas ägare men också allt obehagligare risker för deras livvakter i statsapparaten och medborgarna som betalar.”

”Lärdomar från tidigare trauman är inget effektivt vaccin. Sveriges 90-talskris hindrade inte SEB och Swedbank att göra om samma misstag i Baltikum.

Konsekvenserna av detta race vid roulettebordet är att riskerna ökat och flyttat från privat till offentlig sektor.”

roulette

Om finanssektorns expansion, mm:

”De senaste trettio åren har finanssektorn flyttat fram positionerna på ett sätt som saknar motstycke i historien. Man behöver inte längre producera något för att bli miljardär, det räcker med att behärska eventdrivet arbitrage eller kunna programmera en flashtradingdator.”

”I Sverige har den fattigaste tiondelen av befolkningen ökat sin inkomst med 1,7 procent under de senaste 20 åren medan uppgången för den rikaste tiondelen summerar till 63 procent.”

”Nästan alla traditionella ekonomiska teorier förutsätter att människan är en slags ekonomiskt hyperrationell robot vars superdatorhjärna och kameraögon ständigt scannar av omgivningen efter nyttomaximerande möjligheter.”

 

superhjarna

I citaten finner jag stöd för två tankegångar:

1. Drivkrafter

Vad driver människor till arbetsinsatser? Det är inte bara ekonomisk ersättning. Där inverkar också kreativitet och arbetsglädje, status och uppskattning, känsla av att göra något värdefullt för andra. Naturligtvis varierar detta på både individ, arbetsuppgift och situation, men pengar är inte den enda eller nödvändigtvis ens den viktigaste drivkraften.

Klart är att samhället inte får mer igen genom att ösa ytterligare pengar över en redan mycket högt avlönad person. I detta skikt är sambandet svagt, eller obefintligt, mellan nivån på ersättningen och samhällsnyttan.

Bättre vore ett system med minskade inkomstskillnader.

oj

2. Marknaden

Den liberala marknadsteorin utgår ifrån konsumenter som alltid är optimalt informerade, uppdaterade och rationella i sina val. I verkligheten finns inga praktiska förutsättningar för detta, vanliga människor orkar inte ägna så mycket tid och energi åt konsumentval.

Ser vi på t ex el-marknad och tele-marknad i Sverige i dag så är ett stort antal personer engagerade med att ständigt ringa runt och övertala de uppringda för att byta leverantör. I praktiken måste det ju vara ett nollsummespel, då alla i slutänden i alla fall måste gå runt ekonomiskt, med ett påslag för vinst.

Vad man uppnår är att binda upp ett antal personer i en i grunden improduktiv verksamhet, samtidigt som det stjäler från alla de uppringda.

Bättre vore mindre av ”konkurrens” och ”valfrihet”, mindre av marknad.

konkurrens

Läs/se mer:

Krossa kapitalismen?

Nej till vinster i välfärden!

(S)ammanvuxen elit

Enighet ger styrka

En jämnare smet?

smet2

En första fråga, när jag hörde om PISA-resultatet, var hur dessa resultat fördelade sig på olika skolor och olika områden. I vilken utsträckning var det fråga om dåliga resultat för svenska elever? Är det inte främst elever med utländsk bakgrund som misslyckas i den svenska skolan?

I huvudsak kan jag se fyra kategorier av elever:

A. Toppskiktet
Elever som kunnat undgå problemskolor och dessutom har bra stöd hemifrån, kommer från hem med studietradition och resurser.

B. Normalskiktet
Elever som också undgått problemskolor, men kommer från hem utan  studietradition (den kategori jag själv och många med mig tillhörde under skoltiden).

C. Problemsvenskar
Svenska elever som inte lyckats undgå problemskolor, och har varierande stöd hemifrån.

D. Invandrarelever
Som C, men har utländsk bakgrund (utrikes födda och/eller har utrikes födda föräldrar).

Intressant vore att få reda på dels hur dessa fyra kategorier hamnar i jämförelse med varandra, dels i vilken utsträckning som den negativa utvecklingen gäller alla fyra. Jag skulle kunna föreställa mig att raset främst har drabbat kategorierna C och D, och alldeles särskilt D.

Nu tänker jag främst på pojkar, men även uppdelning pojkar/flickor vore intressant.

nafr
Faktorer som, utöver PISA-undersökningen i sig, ger grund för dessa förväntningar är att alltfler invandrarelever har rötter i Afrika och arabvärlden:

• med i genomsnitt lägre IQ än svenska elever

• med kultur och värderingar som frontalkolliderar med den svenska flumskolan

• brister i både svenska språket och kunskaper i övrigt.

Nyanlända stoppas de in i klasser under skolåret. Undervisningen ska sedan anpassas till dem. Överdriver jag nu?

Problemskolor kan man, vad jag förstår, undgå på två sätt:

1. Man kan välja en bestämd skola (lättare för familjer som kan betala).

2. Man bor redan i ett helsvenskt bostadsområde, då kan ett bra skolval ske med automatik.

En SVT-artikel den 4/12 -13 ger stöd för mina antaganden om skillnader:

”SVT:s granskning visar att de skolor som har allra bäst betyg och bäst resultat på nationella prov har en extrem elevsammansättning. Det är främst de välutbildade familjernas barn som går i dessa skolor. Detta gäller oavsett om de är kommunala skolor eller friskolor.”
 
”I Sollentuna Musikklasser går 88 procent akademikerbarn. Det finns inga exempel på skolor med en sådan elevsammansättning som inte också har väldigt bra skolresultat. I Sollentuna var meritvärdet i snitt 275 poäng i våras.”

Sedan slår SVT-texten knut på sig själv.

trollk2
Grundproblemet för den politiskt korrekte är ju följande:

1. Fjärrinvandringen till Sverige har varit omfattande.

2. Den har resulterat i allvarliga skolproblem.

3. Men denna invandring måste, enligt pk-dogmen, ändå fortsätta.

4. Problem och orsakssamband behöver därför på något sätt trollas bort.

SVT-webben fortsätter:

Valfriheten är problematisk för skolresultaten. När familjer får välja blir det större skillnad mellan skolorna. Och det finns inga vinnare på att det blir stora skillnader mellan skolor, enligt Skolverkets analyser.”

trollk4

Rimligen finns det även vinnare, nämligen de elever, vars skolresultat inte försämrats!

”Den senaste Pisa-undersökningen stärker den uppfattningen. Länder som Finland och Korea som klarar sig bra i mätningen har mycket små skillnader, säger Sverker Härd.
 
– Vi har sett i Sverige att de lågpresterande blir fler och de presterar dessutom sämre, men vi ser inte någon stor förändring bland dem som är högpresterande.”

Ingen stor förändring bland högpresterande. Är det något anmärkningsvärt, om deras studieförutsättningar är desamma nu som tidigare?

Vad PK-iterna vill komma fram till är att svenska elever av någon slags solidaritet med de svagpresterande och studieomotiverade ska gå miste om förutsättningar för en bra skolgång.

SVT-artikeln inledde med att konstatera:

”Den svenska skolan ska enligt lag vara likvärdig. Alla elever skall ha samma chans.”

Vad blir här konsekvensen av PK-linjen av att påtvinga mer av blandning, annat än att fler elever blir lika dåliga?

Skulle det vara ett framsteg, att fler lär sig mindre?

smet

Läs mer

Vägen utför stupet

SD och skolan

 

Överens om resurser

Jag hittade just en tidigare framställd kortfilm om skolan, ”Resurser”:

Noterbart i denna film är ett antal moment:

1.

Alla inom 7-klövern är överens i fråga om skolan.

2.

Alla vill pytsa in mer RESURSER.

Under detta ligger två föreställningar.

a) Resurser existerar – det finns några som kan och vill betala.

b) Skolans problem bottnar främst i resursbrist – fler lärare, bättre betalda lärare, mindre klasser och mer lektionstid kan lösa problemen.

3.

Särskilda satsningar ska göras på invandrartäta skolor – än mer än vad som redan sker.

Båda statsministerkandidaterna svänger sig med begreppet ”utmaningar”.

ordbajs

Stefan Löfvén: ”…stimulera de duktigaste lärarna att gå till de skolor som har mer utmaningar…”

4.

Här ryms två moment:

a) Till problemskolorna ska alltså dirigeras de bästa lärarna. Med andra ord: svenska elever ska få nöja sig med de sämre lärarna.

b) Varför skulle de bästa lärarna vilja söka sig till skolor, där de riskerar att bli misshandlade, både psykiskt och fysiskt?

kanonmat
Tänker man sig att de ska mutas till att ställa upp som ”kanonmat”, genom högre löner?

5.

När det kalkyleras kring invandringens kostnader, tas dessa särskilda skolsatsningar med i beräkningen?

Skolan fanns visserligen med som en post i Lars Janssons kalkyl, men knappast med sådana belopp som nu kan bli aktuella. I andras kalkyler betvivlar jag att skolan alls funnits med.

ljbok

Läs även

BGF-avd skola

Exit om skolan

Skola på två ben

2ben
Varför finns en skola i Sverige?

Jag kan se åtminstone fyra funktioner:

1. Förvaring av barn och ungdomar
2. Indoktrinering i politiskt korrekt tänkande
3. Kunskaper, för att kunna fungera som samhällsmedborgare
4. Kunskaper för arbetslivet.

Den nu aktuella PISA-undersökningen visar alltså på ett enormt ras för den svenska skolan. Den är sämre än någonsin. Och den är sämre än i något annat västland, sämre än i något annat europeiskt land.

Därvid avses kunskaper i
• läsförståelse
• matematik
• naturvetenskap.

Dvs sådant som har relevans för punkterna 3 och 4 ovan.

Varför detta misslyckande? Som framgår av montaget ovan ser jag två huvudsakliga förklaringar:

1. Flumskolan
Denna kännetecknas av bl.a.
– lärarna saknar auktoritet
– inga betyg ges och inga krav ställs på eleverna
– egna elevarbeten istället för katederundervisning
– ingen läxläsning och dålig närvaro
– mycket av sena ankomster, telefonerande osv i klassrummen

2. Invandringen
Denna medför bl.a.
– undervisningen anpassas till dem som kan minst
– språkproblem
– ordningsproblem och mobbing
– dålig undervisningssituation

VAD GÖRA?

I grunden handlar det om attityd. Finns bara viljan kan radikala förändringar göras direkt.

Skolan kostar stora summor för skattebetalarna, då måste den ge något tillbaka. Den ska betraktas som en arbetsplats. De som förstör undervisningen för andra ska förvisas till egna inrättningar.

Viktigast av alla betyg är betyg i uppförande och ordning.

Döp gärna om det till betyg i ”respekt”.

F.ö. tror jag på skoluniform – något som finns i väldigt många andra länder.

elefant
Den kortfilm jag gjorde i natt tar upp frågan om elefanten i rummet, som hela tiden finns närvarande när man i TV ska diskutera skolan:

Läs mer:

Lars Hedegaard, Dispatch, om avsikter och resultat

Ingrid Carlqvist, Dispatch, om skolsveket