I Bildts fotspår

ibfbm

Löfvenministären blev ju inget lyft för Sverige.

Efter USA-papegojan Carl Bildt på posten som svensk utrikesminister närde jag en förhoppning om att socialdemokraten  Margot Wallström i utrikespolitiken skulle innebära en förändring, i linje med vad de mördade s-ledarna Olof Palme och Anna Lindh  kunde ha företrätt.

I november 2014 var Margot Wallström på besök i Kiev. Några synpunkter på regimens krig mot befolkningen i östra Ukraina yppades därvid inte från hennes sida, måltavla för löfvenministerns kritik var bara Ryssland.

mwkiev

SVT-webben den 25/11 2014:

”– Mitt budskap i dag är att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina. Dels genom fortsatt bistånd, dels genom att politiskt fördöma rysk aggression samt agerar för fortsatta sanktioner mot Ryssland.

Margot Wallström guidades runt på Maidantorget av aktivister som startade protesterna för ett år sedan.”

”Aktivisterna påminde också Wallström om att förre utrikesministern Carl Bildt var en av de första bland EU:s utrikesministrar att ge stöd till aktivisterna på Maidan.

– Det ska Carl Bildt ha heder för sade Margot Wallström.”

uflygare

Expressen 26/11 2014:

”Margot Wallströms företrädare Carl Bildt har det senaste året besökt Ukraina åtta gånger.”

”I dag möter hon landets premiärminister och president med budskapet att Carl Bildts linje fortfarande gäller.

”Wallström är tydlig med att den svenska linjen kan innebära krav på nya ekonomiska sanktioner mot Ryssland…  talar gång på gång om ‘den ryska aggressionen’ och om Putins olagliga ‘folkrättsvidriga handlingar’.

- Vi kan bara konstatera att det är en rysk aggression av ett slag som vi inte har sett sen lång tid tillbaka, och hur världen med oro ser och undrar vad nästa steg ska bli. Det här måste upphöra.”

Sveriges nya utrikesminister lovade att Sverige skulle plussa på tidigare svenskt bistånd till Ukraina med ytterligare 10 miljoner kronor.

hot

I SvD skrev Margot Wallström den 6/3 2015:

För ett år sedan togs de sista stegen för att fullborda Rysslands ockupation och olagliga annektering av Krim… Propagandamaskinen drogs igång på högvarv för att förbereda för en folkomröstning som i strid mot ukrainsk lag skulle bereda väg för formell anslutning till Ryska Federationen.”

”…en fast politik gentemot Ryssland, med krav, konsekvenser och öppen kommunikation. Detta är byggstenarna i den politik vi vill föra för att möta den allvarliga utmaning mot europeisk fred och säkerhet som tog sin början på Krim,..”

Men från svensk sida hördes inga protester när Kosovo bröts loss från Serbien.


slbesok

Nu har även Stefan Löfven har varit på besök i Kiev.

En vink om hans hållning gavs redan dagarna efter kuppen.  I en intervju i SVT:s Agenda den 9/3 talade han om  kuppregeringen som ”den demokratiskt valda regeringen” - 0.30 och 03.30 i denna film.

Den svenske statsministerns Kievbesök skedde i mars 2015.

Aftonbladet 11/3 2015:

”Stefan Löfven och Ukrainas president Porosjenko ler brett mot varandra.

Intrycket av deras pressträff är närmast total enighet.

– Vi är mycket tacksamma för Sveriges starka stöd, säger Porosjenko som visar upp det allra bredaste leendet.”

”Löfvens roll i dramat är att ge sin ukrainske värd ekonomiskt och verbalt stöd. Det uppfyller Löfven med råge.”

”För att visa att han verkligen menar allvar lovar Löfven att Sverige ska låna Ukraina 100 miljoner dollar till förmånlig ränta.” 

100lador

100 miljoner dollar motsvarar med dagens växelkurs cirka 850 miljoner kronor. Tidigare har finansminister Magdalena Andersson  deklarerat att ”ladorna är tomma”.

Varifrån ska dessa 850 miljoner komma?  Jo, Sverige lånar upp 100 miljoner dollar från internationella banker och lånar sedan ut dem till Ukraina som en osäker fordran.

Nu ska Sverige satsa mer på sitt militära försvar och finansministern meddelar att skatterna måste höjas. Inte pga pengarna till Ukraina, och inte pga invandringen, utan pga försvarsutgifterna…

tomteskaket

”– Pengarna behövs för att Ukraina ska kunna försvara sig själv och sitt land mot Rysslands aggression, slår Löfven fast. Ukraina måste kunna försvara sig även ekonomiskt.

Statsministern uppmanar andra länder att följa Sveriges exempel. Därtill skrivs ett avtal på som ger Ukraina ett fortsatt stöd på 220 miljoner kronor om året i sju år framåt.

När Ukrainas finansminister Natalie Jaresko får höra om lånet utbrister hon spontant med perfekt amerikansk accent.

– Jag älskar det. Sveriges stöd är viktigt inte minst som en symbol.

Löfven slår fast att det enda som kan få Sverige att förespråka en lättnad av sanktionerna mot Ryssland är positiva förändringar på marken i östra Ukraina. Något han inte sett.

– Ingen tvekan råder om att det som hände i Debaltseva efter att vapenvilan signerats var ett brott mot den. Därför är vi för att förlänga sanktionerna. Även att utöka dem om så krävs,

Vilket är precis vad Porosjenko ville höra. Han belönar Löfven med ännu ett brett smil och nya lovord.”

ansvarigtAftonbladet 10/3 2015:

”Den ukrainska journalisten … pekar på några foton där poliser i uniform skjuter med gevär.

– Titta på deras beteckningar på uniformen, säger hon och Löfven sänker huvudet för att se bättre.

– Det råder ingen tvekan om att det var den ukrainska polisen som sköt. Konspirationsteorierna är helt fel.”

”– Med mitt besök vill jag hedra alla dem som miste livet i sin kamp för frihet, säger Löfven. Fantastiskt att Natalya som var med hela tiden kunde visa mig. Det är en så stark upplevelse att få se alla dessa blommor som tecken på alla människor som ville förändring.”

spegelgojor


Den bild som statsminister Löfven och utrikesminister Wallström har av händelseutvecklingen i Ukraina ligger väl i linje med den som presenterats i svenska massmedia.

ukraina

Jag vill dock resa invändningar.


1. Orangea revolutionen

När Viktor Jusjtjenko år 2005 valdes till president i Ukraina var det efter att presidentvalet 2004 – där Viktor Janukovytj segrat – hade ogiltigförklarats.

Den proteströrelse som – med stöd av mångmiljonärer som Boris Berezovsky och Petro Porosjenko – växte fram efter valet 2004 kallas den ”orangea revolutionen”. Kolla 5.15 in i denna film.

I presidentvalet 2010 fick Jusjtjenko bara 5% av rösterna. I en andra valomgång valdes Viktor Janukovytj – han besegrade Julia Timosjenko med 49% av rösterna mot 45%. Övervikten för Janukovytj var 3,5 procentenheter, vilket motsvarade 888.000 röster.

Sitt starkaste stöd hade Janukovytj i östra och södra Ukraina, där en stor andel av befolkningen har ryska som modersmål.

uval10


2. Olika intressen

I botten finns olika intressen – kulturellt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. I västra och norra Ukraina önskar man en närmare knytning till EU och till NATO, i östra och södra Ukraina ser man hellre nära band till Ryssland.

USA har ett intresse av att få med Ukraina i NATO, Ryssland har ett intresse av att Ukraina förblir alliansfritt och utan amerikanska militärbaser.

Detta får en relief mot bakgrund av att NATO efter Sovjetunionens kollaps 1991 inte lades ned.  Istället utvidgades NATO österut – på tvärs mot amerikanska löften till Gorbatjov.

svek


3. USA-kupp

Viktor Janukovytj valdes år 2010, på en femårsperiod. Möjlighet att på demokratisk väg byta ut honom skulle alltså komma år 2015. Varför kunde man inte vänta tills dess?

Klart är att USA satsat så mycket som 5 miljarder dollar på att få bort Janukovytj, det säger USA:s biträdande utrikesminister Victoria Nuland 7.30 in i denna film. Dessa pengar begränsades inte till att få igång demonstrationer, här handlade det om att organisera, beväpna och utbilda gatukrigare.

Till Kiev reste olika västpolitiker i skytteltrafik, för att uppmuntra oppositionen mot den valde presidenten. En av dem var Carl Bildt.

besokare


4. Förkastad uppgörelse

Efter månader av demonstrationer och våldsamheter träffades den 21 februari 2014 en uppgörelse mellan Janukovytj och oppositionspartierna. Innebörden av denna var:

• en återgång till 2004 års konstitution, dvs återkallande av en lag från januari 2014

• konstitutionell reform före september 2014

• nya presidentval senast i december 2014

• bildandet av en samlingsregering

• stopp för ockupationer av offentliga byggnader

• inlämnande av skjutvapen

• en förbindelse från båda sidor av avstå från våld.

Som garanter för uppgörelsen stod tre länder: Polen, Tyskland och Frankrike.

Uppgörelsen förkastades av Högra sektorn, som krävde presidentens omedelbara avgång och bestraffning av ledningen för kravallpolisen.

Efter detta föll överenskommelsen.

trepartier


5. Oskyddad president

I samma skede drogs kravallpolisen tillbaka från centrala Kiev och aktivister kunde ockupera regeringsbyggnader.  Därmed efterkoms ett krav som länge rests från USA.

I denna situationen var president Janukovytj oskyddad, och han lämnade Kiev.

Förmodligen ville han inte riskera ett öde, liknande Al-Gathafis i Libyen 2011.

algathafi


6. Krypskyttarna

Tillbakadragandet av kravallpolisen kan ha haft samband med de många dödsoffren till följd av krypskyttar. Dessa sköt på både demonstranter och poliser. Uppgifter pekar på att de arbetade för någon falang inom oppositionen, men den nya regimen i Kiev gör inget för att utreda saken. Riksåklagare är Oleg Machnizki från Svobodapartiet.

När Lövens guide i Kiev visar bilder på poliser som skjuter så kan det nog stämma.  Vad guiden inte nämner för Löfven är att polisens skott kan vara ett svar på en beskjutning från krypskyttar som satte igång skottväxlingen.

kievskott


7. Våldet

Mot poliserna i Kiev kastades både gatsten och brandbomber.  Systematiskt och inför öppen ridå.  Till detta finns vittnen, det finns dessutom dokumenterat på bilder och filmsekvenser.

Där fanns andra poliser närvarande, som kunde ingripa för att hjälpa. Även fast det blev brännskador, så omkom förmodligen ingen polis av sina brännskador.

Men med en sådan frånvaro av spärrar – vad händer om sådana bombkastare blir ensamma med sina offer, om de lyckas stänga in dem utan vare sig vittnen eller någon som kan bistå offren? Där har vi s.a.s. facit. Just detta inträffade i Odessa den 2 maj 2014, i Fackföreningarnas Hus.

Dessa gränslösa grymheter har applåderats av en framträdande riksdagsledamot från Svobodapartiet, som efter kuppen fick fyra platser i regeringen.

Stefan Löfven har kallat Sverigedemokraterna  för ”nyfascister” – vilket epitet tycker han då kan passa för Svoboda?

kievbrand


8. Krim

På Krimhalvön utgörs majoriteten av befolkningen ryssar och i folkomröstningen den 16 mars 2014 uttalade sig nära 97% av de röstande för en anslutning till Ryssland.

Ska inte den folkviljan respekteras?

Ryska trupper spärrade av Krim, så att våldsgrupperingar från västra Ukraina inte kunde ta sig dit och terrorisera befolkningen, det är sant. Men det kan sägas ha skett på förekommen anledning.

Många krimbor som rest till Kiev för att deltaga i opinionsyttringar på Maidan fick vid hemresan erfara hur deras bussar stoppades av extremister och passagerarna blev  misshandlade.

Krim har inte annekterats av Ryssland – det var en anslutning som gav uttryck för befolkningens egen vilja.  Löfven talar om en ”kamp för frihet” och ser händelserna på Maidantorget i Kiev som exempel på detta.

Ska inte rätten till frihet gälla även för ryssar?

krimfinger


9. Demokrati? 

Inte bara var Kievkuppen i sig odemokratisk.

Efter kuppen råder ett klimat av hot och fruktan i Ukraina, som omöjliggör demokratiska processer. Motståndare till kuppen kan misshandlas och mördas, som i Odessa, i Charkov och i andra regioner. Dumaledamöter som misshagat extremister riskerar att bli utsatta för fysiska angrepp.

Motkandidater till Petro Porosjenko i presidentvalet i maj 2014 upplevde en sådan hotbild att de inte kunde bedriva någon valkampanj.

odessa


10. Donbass

Carl Bildt fördömde kravallpolisens våld mot aktivister i Kiev i februari 2014, men har snarast applåderat det urskiljningslösa militära våld som kuppregimen sedan utövat mot befolkningen i Donetsk och Lugansk.

Hur det här mäts med olika mått blir också tydligt vid en jämförelse med Libyen 2011, då det räckte med verbala hot från regimen i Tripolis för att FN skulle besluta om en flygförbudszon.

ejflyg

Det motstånd som Kiev möter i östra Ukraina har samband med befolkningssammansättningen och opinionen där.  Varför skulle befolkningen där acceptera att den president som den gång röstat fram blev avsatt genom en kupp?

Demonstranterna på Majdan drev igenom en revolution i Kiev, men ukrainarna i östområdena ville inte vara med om detta. De ville helt enkelt ha kvar Ukraina som det var, åtminstone till det ordinarie parlamentsval.

Det var revolutionsregeringen som tog till vapen och krävde östområdenas underkastelse. Och de ville förbjuda det ryska språket.

Den naturliga lösningen kan finnas i en konfederation med långtgående självstyre för de olika delstaterna, kanske med Förbundsrepubliken Tyskland som förebild.

Ryssland har inget intresse av att området överförs till Ryssland, snarare tvärtom. Rysslands primära intresse är säkerhet, och då handlar det om att Ukraina inte går med i NATO.

upplevelse


I väst bör vi försöka se situationen även ur ryssarnas horisont, intressera oss för även ryska legitima säkerhetsintressen.

Olof Palme var en gång ordförande för samma (?) parti som nu Stefan Löfven. Han engagerade sig i fredsfrågan och insåg att säkerhet är något att uppnå ömsesidigt.

Trygghet kan inte vinnas på bekostnad av andra länder och folk. Otrygga grannar kan vara farliga grannar.

Se där en möjlighet att spara miljarder!

palmefred


PS

Som Emil Sanchez noterar i denna film:

Det är ingen bra kombination att hetsa mot sin granne Ryssland samtidigt som man själv har ett svagt militärt försvar.

Inte klokt agerat, att lånar pengar till krig utomlands samtidigt som man bedriver en politik som pekar mot en krasch här hemma!

Lövenministären har givit den totala inkompetensen ett ansikte.

En katastrof för hela Sverige!

Denna regering måste avgå – omgående!

 


Mer

http://antropocene.se/2015/march/fredsprojektet-eu-havererar-snart.html

newsvoice.se/2015/03/12/stefan-lofven-och-margot-wallstrom-i-det-militara-industriella-komplexets-klor/

http://cyberliv.bloggplatsen.se/2015/03/15/11045655-peter-harold-en-gang-for-alla-jag-ar-inte-kommunist-plus-en-kommentar-om-dagens-ryska-uslighet/

http://www.8dagar.com/2015/03/billig-rysk-propaganda.html

http://www.friatider.se/blogg/dn-bluffen-om-ryska-mordet

http://www.friatider.se/svenskt-bist-nd-ska-ge-genus-i-ukraina

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/14/fy-bubblan/

https://janmilld.wordpress.com/2014/12/08/strukturerat-om-lofven/

http://www.boilingfrogspost.com/2015/02/28/the-neoconservative-threat-to-world-order/

https://janmilld.wordpress.com/kiev-2014/

Kiev 2014 – Ryssland

kievbrand

Är det Vladimir Putins fel, det som nu händer i Ukraina?

Får man tro svenska massmedia är det så. Häromdagen hade exempelvis  TV4-nyheterna ett inslag som tolkade händelseutvecklingen i Ukraina under det senaste året som en konsekvens av ryskt agerande. Moskva hade haft «en plan», som  följdes.

Tonen slogs an av Carl Bildt redan under kuppen i Kiev. DN den 19/2 2014 rapporterade detta uttalande: «Brutala ryska påtryckningar är den starka kraften bakom det dödliga våldet i Kiev. «

Dygnet innan hade inte mindre än 25 personer dödats av krypskyttar i Kiev. Drygt en tredjedel av de dödade var poliser.

DN-kommentatorn Winiarski den 18/2 2014:

«…de ihjälskjutna demonstranterna vid självständighetstorget i Kiev talar sitt tydliga språk: president Viktor Janukovytj bestämde sig någon gång under de senaste veckornas många överläggningar med sin ryska storebror Vladimir Putin att den ukrainska oppositionen skulle krossas med brutalt våld.»

Det blev många DN-rubriker om detta i dessa dagar.

dnagenda

Som senare framkommit blev både poliser och demonstranter beskjutna – av samma krypskyttar. Det var alltså en false-flag-operation, i syfte att öka spänningen och att diskreditera president Janukovytj – på vilken skulden lades. Framgången uteblev inte – kravallpolisen drogs tillbaka från centrala Kiev och Janukovytj var snart på annan ort. Duman utsåg raskt en ny statsledning.

Pågår nu någon utredning kring detta centrala skeende (i Expressen betecknat som en  ”historisk vändning”), från de nya myndigheterna i Kiev? Om alls, så sker detta utredande påfallande långsamt! Riksåklagaren Oleg Machnizki från Svoboda gör inget för att skapa klarhet, som framgår av denna tyska film.

kievskott

En annan false-flag-operation inträffade några månader senare, när det malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned över östra Ukraina. Skulden lades omedelbart på  Vladimir Putin. Han skulle ha försett separatisterna med avancerade BUK-missiler, sådana som kunde nå flygplan på 10.000 meters höjd, och separatisterna skulle ha utfört nedskjutningen. Nu i efterhand tyder mycket på att det istället var ett ukrainskt stridsflygplan som sköt ned passagerarplanet.

putin


Förmodligen stämmer uppgifterna i TV4 om att Ryssland hade en i förväg utarbetad plan för annekteringen av Krim. Detta kan, tillsammans med närvaron av ryska soldater i flottbasen Sevastopol, förklara att annekteringen kunde ske så snabbt och utan strid med dödsoffer.

Detta är dock inte detsamma som att planen skulle ha satts i verket, om inte USA-kuppen i Kiev först hade genomförts. Den enorma satsningen som Ryssland gjorde på  Vinterolympiaden i Sotji den 7-23 februari tyder på en avsikt att vinna sympati i omvärlden, en goodwill som ju till stor del raserades genom Krim-annekteringen.

Begreppet «annektering» blir dock missvisande. Till bilden hör ju att befolkningen på Krim själv önskat en återanslutning till Ryssland.

krimomr


I USA förekommer även en mer yvig antiputin-propaganda.

Ur skriften «Bakom kulisserna i Kiev» (Parry):

«Den grundläggande lögnen i det senaste ‘grupptänkandet’ i det officiella Washington var att den ryske presidenten Vladimir Putin skulle ha anstiftat krisen i Ukraina som ett led i en diabolisk plan för att återta forna sovjetiska territorier, däribland Ukraina och de baltiska staterna…»

En propaganda som varit konstant återkommande från både makthavarna i Kiev och företrädare för Washington är att Ryssland skulle ha invaderat Ukraina militärt. Detta är vad som, vid sidan Krim-annekteringen, fått motivera sanktionerna mot Ryssland.

Sanktioner som skadar Europa och som rimmar illa med idéer om frihandel.


konvoj

Ett omfattande humanitärt stöd från Ryssland till Donetsk och Lugansk har skett helt öppet, i form av långa konvojer av vita lastbilar. Jag bedömer det som sannolikt att Ryssland, på olika sätt, även hjälpt sina fränder med vapen och militär utbildning –  att det som stridande på separatisternas sida har funnits ”frivilliga” från Ryssland. Man kan naturligtvis spekulera om hur mycket ”frivillighet” det är fråga om, men det vore konstigt om inte ryssarna skulle ha ett intresse av att hjälpa sina vänner, när de ser hur Kiev får hjälp från Väst.

Däremot har inte Röda Armén gått in storskaligt över gränsen. Skulle det ha skett, då skulle nog de ukrainska trupperna snabbt ha drivits bort från östra Ukraina.

putin2

Mycket i  Vladimir Putins agerande motsäger bilden av att han skulle stå för en aggressiv politik i Ukraina:

• Han har tillåtit ukrainska spaningsflygningar över sitt territorium, för att de ska kunna förvissa sig om att inga ryska trupprörelser sker mot Ukraina.

• Han har flyttat de ryska trupper som legat vid den ukrainska gränsen bort från gränsområdet.

• Han har föreslagit en uppskjutning av folkomröstningarna i Donetsk och Lugansk.

• Han har deklarerat att Ryssland inte eftersträvar någon territoriell expansion genom införlivande av det ukrainska Donbasområdet.

Vad mer kan väst begära av Moskva?

«Moskva måste upphöra med sin militära intervention» säger man, men har en sådan överhuvudtaget förekommit? Det stöd som Ryssland ger separatisterna har sin motsvarighet i ett stöd som USA ger Kievregimen.

Grunden till konflikten i östra Ukraina är att där bor en ryskspråkig befolkning, med egna intressen och krav. Man önskar självständighet eller i varje fall mer autonomi i förhållande till Kiev. Varför inte gå med på det?

ejflyg


En kritik kan riktas mot Putin även med helt andra utgångspunkter – nämligen att han varit för mjuk och eftergiven! 

I Libyen 2011 införde FN+NATO ett flygförbudszon, efter att Al-Gathafi uttryckt sig hotfullt mot rebeller i öster. I östra Ukraina har det visat sig handla om mer än ord. Där har – dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad – pågått en slakt på civila av en omfattning som vi i Europa får gå tillbaka till Andra världskriget för att finna en motsvarighet till.

Sakligt och moraliskt vore det rimligt att Ryssland över östra Ukraina direkt hade proklamerat en flygförbudszon för Kievs stridsflyg.

Amerikanen Paul Craig Roberts går längre än så. Han anser att Ryssland helt enkelt borde ha accepterat framställan från Donetsk och Lugansk om att få tillhöra Ryssland. Det skulle, menar han, betyda ett skydd för befolkningen där. Så som skedde på Krim.

plain

Parallellen till München 1938 är föralldel sliten, men linjen har ju varit konsekvent från Vladimir Putin och Segeij Lavrov att vara tillmötesgående intill undfallenhet. Deras utgångspunkt har uppenbarligen varit att de har med civiliserade motståndare att göra, som också de söker rimliga kompromisser och kan belöna visad god vilja med några former av eftergifter.

Vilket leder över till frågan:

A.  Vilka grundläggande intressen och mål har Moskva?

B.  Vilka grundläggande intressen och mål har Washington?

Är de förenliga?


fredsduva

A.

Moskvas uppenbara intresse är säkerhet.

Det betyder att de inte vill se Ukraina bli medlem i NATO och således härbärgera militärbaser och missiler, riktade mot Ryssland.  Ryssland har därför ett intresse i att Ukraina blir en federation där Donetsk och Lugansk ingår som en ryssvänlig del

Krim är speciellt, framförallt genom flottbasen Sevastopol och att Krim tidigare under sekler tillhört Ryssland.

Ryssland önskar en multipolär värld, styrd av vissa principer, där varje land har rättigheter och där meningsskiljaktigheter regleras fredligt.


police

B.

Washingtons främsta intresse är total dominans och kontroll.

USA:s ledning vill nu gå vidare, efter NATO:s östutvidgning sedan 1991 och efter kuppen i Kiev i februari 2014.

I The Grand Chessboard står det i klartext, om hur överföringen av Ukraina till Väst är en del i en än större plan för just världsdominans.

Ett regimskifte i Moskva är ett viktigt delmål.

Då blir det ändamålsenligt med sanktioner som skapar ekonomiska problem i Ryssland.

Då blir det ändamålsenligt med kaos och oro invid ryska gränsen.

Då blir det ändamålsenligt med massmedia som fördummar, indoktrinerar och hetsar för krig.

Då blir det ändamålsenligt att demonisera Vladimir Putin.


 Mer

5 x Kiev 2014

UKRAINA-meny

Relationerna mellan Ryssland och USA hotar världsfreden

The Grand Chessboard

chessfire

BBC: Ukaraine – as viewed from Moscow

Putins brev i New York Times 2013

300 amerikanska soldater på väg

Kiev 2014 – Donbass

´1921

Donbass var redan på 1800-talet en ekonomisk motor och ett industriellt hjärta för Ryssland.  Det gällde även för Sovjetunionen, som denna propagandaaffisch från 1921 vittnar om. «DONBASS – Rysslands hjärta», lyder texten.

ekonomi

Donbass – eller Donetsbäckenet, som det även kallas –  ligger vid floden Donets i ett område rikt på kolfyndigheter, som sträcker sig från regionen Rostov vid mynningen av floden Don, över regionerna Lugansk och Donetsk och in i Dnipropetrovsk.

dfloden

Donbass är den mest industrialiserade delen av Ukraina och nästefter Kiev den mest befolkningstäta. Staden Donetsk är den femte i storleksordning efter Kiev, Charkiv, Dnipropetrosk och Odessa.

Vid bildandet av Ukrainska SSR 1922 drogs en gräns genom området så att huvuddelen hamnade i Ukraina, medan Rostov-vid-Don blev kvar på den ryska sidan.  Ekonomiskt, kulturellt och etniskt är det ändå ett ganska enhetligt område.

Hur stor andel av invånarna i Donetsk kan betraktas som ryssar?

Här går det att skilja på personer vilka betraktar sig själva som etniska ryssar och personer med ryska som sitt modersmål. År 2001 hade en klar majoritet ryska som sitt modersmål, medan färre än hälften räknade sig själva som ryssar.

rydonetsk

Jämför vi olika regioner före Kievkuppen 2014 så fanns den högsta andelen rysktalande på Krim, följt av Donetsk, Lugansk, Zaporizhia, Dnipropetrovsk och Odessa.

ryandel


Vid presidentvalet 2010 var delningen i politiska sympatier mycket tydlig, mellan å ena sidan väster och norr, å andra sidan öster och syd.  Vinnaren Victor Janukovytj från Regionernas Parti hade sitt starkaste stöd i Donetsk och Lugansk, följt av Krim.

Även i de stora städerna Charkiv och Odessa var stödet starkt.

vjvalet


Den nya regering som kommit till makten i Kiev den 22 februari var knappast någon nationell försoningsregering.

Den hade tvärtom en uttalat antirysk inriktning, med en udd inte bara mot Ryssland utan också mot de många miljoner ryssar som bodde i Ukraina. I regeringen ingick partiet Svoboda, som ville få bort ryskan som språk i Ukraina.


Sammantaget ger detta en bakgrund till de folkomröstningar som hölls i Donetsk och Lugansk efter att Krim haft sin folkomröstning i mars 2014.

Dessa omröstningar hölls den 11 maj 2014, med ett valdeltagande på drygt 70%.  I Donetsk röstade 89% av de deltagande för självständighet, i Lugansk var siffran 96%.

Residents in eastern Ukraine vote on independence referendum

Två veckor senare, den 24 maj, hölls presidentval i Ukraina.  Drygt hälften av de röstberättigade deltog.  Av dessa lade litet mer än hälften sina röster på Petro Porosjenko.

pp


Omröstningarna i Donetsk och Lugansk hade föregåtts av demonstationer och ockupationer av myndighetsbyggnader där, ungefär så som tidigare skett i Kiev. Dock med den skillnaden att det inte gick lika våldsamt till. Man kastade inte gatsten och brandbomber på poliser.

Varför gjorde man inte detsamma i t ex Charkiv, Dnipropetrovsk och Odessa, som i Donetsk?

I själva verket försökte man, men det slogs ned brutalt av militanta och beväpnade våldsgrupperingar. I Odessa mördades många, även i Charkiv förekom dödligt våld. Envar som visade sig offentligt med symbolen för kuppmotståndet riskerade att bli misshandlad.

motstand

En hel del demonstrationer hölls ändå i östra och södra Ukraina, men detta blev föga uppmärksammat i västmedia.


unormalt

För att återvända till Kiev i februari 2014.

”Janukovytj har blod på sina händer”, deklarerade Carl Bildt. Den ukrainske presidenten borde dra tillbaka kravallpoliserna från centrala Kiev, tyckte både han och Barak Obama.

I andra länder skulle man i en motsvarande situation – då  poliser angreps med brandbomber och presidentens egen säkerhet var hotad –  förmodligen inte ha nöjt sig med insatser från polis. Man skulle ha proklamerat undantagstillstånd och satt in militär.

Men Carl Bildt hade här utvecklat en känslighet mot våld.

cb1

Denna känslighet var plötsligt som bortblåst, när Kievregimen mot de protesterande i östra Ukraina satte in inte bara polis, utan även militär. För detta hade den svenske utrikesministern så stor förståelse, att han närmast hejade på. Han tycktes direkt identifiera sig med de nya makthavarna i Kiev.

cb2

När bomber och granater började regna i östra Ukraina över civila – «terrorister» som de benämndes av kuppmakarna i Kiev – hade Bildt inga invändningar.

SR-webben i april 2014:

«Krisen i Ukraina är huvudämnet på EU:s utrikesministermöte idag. Inför mötet är utrikesminister Carl Bildt en av de som försvarar Ukrainas rätt att använda våld mot de proryska militanta grupperna.

- Ingen demokratisk stat kan tolerera att beväpnade, illegala grupper tar över polisstationer och administrationsbyggnader. Varje demokratisk stat måste reagera med de instrument som står till statens förfogande

sdb

Med Porosjenko som ny president utvecklades konflikten i öster snart till ett fullskaligt krig, med insats av stridsvagnar, militärhelikoptrar och jaktflyg.  Måltavlor blev inte bara beväpnade motståndare utan även civila – barn och kvinnor, gamla och sjuka.

Infrastrukturen i området maldes ned – människor som inte skadades eller dödades av explosionerna blev i stor omfattning utan mat och vatten, el och bostad. Resultatet blev enorma flyktingströmmar, främst in i Ryssland.  Över en halv miljon människor kan ha tvingats överge sina hem.

Sådant som i andra sammanhang brukar kunna kallas «etnisk rensning» och påkalla reaktioner från omvärlden.

fzon

Nya Tider:

”TT och andra svenska nyhetsmedia har fört det svenska folket bakom ljuset genom att påskina att attacken mot stadshuset skulle vara en del av pågående strider mellan beväpnade separatister och styrkor lojala med Kiev. I staden Luhansk pågick inga sådana strider. Det var bara civila som dog och skadades.»

«Att sätta in stridsflyg mot civila är ett av de allvarligaste krigsbrotten som kan begås och strider mot internationell lag. Detta argument har tidigare använts av USA och dess allierade för att införa flygförbudszoner i bland annat Irak och Libyen.

Var är kraven på  flygförbudszoner nu?”

Istället för att reagera på Kievs övergrepp mot människorna i östra Ukraina har Sverige och andra västländer reagerat mot Ryssland, och där infört alltmer skärpta sanktioner.

Varför?

uspark1

Även om det mänskliga priset för striderna blivit högt och civilbefolkningen drabbats hårt så har de stridande separatisterna hävdat sig väl på slagfältet. Den ukrainska armén har tillfogats stora förluster i både manskap och utrustning. En del av förklaringen till detta kan vara högre motivation och bättre lokalkännedom på separatistsidan.


Det ska bli  ytterligare en del – en femte och avslutande – i denna artikelserie.

«Kiev 2014 – Ryssland».


 Mer

5 x Kiev 2014

Skuldra vid skuldra?

skuldradk

“Tillsammans ska vi övervinna hotet. Vi står skuldra vid skuldra: muslimer, judar och kristna. Människor med olika politisk övertygelse. Vi står samman som danskar.»

Så uttalade sig den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt (s) efter terrorattentatet i Köpenhamn i februari.

Alla danskar står samman «skuldra vid skuldra». Uttalandet får tolkas som normativt, mer än deskriptivt. Dvs det ger uttryck  för en målsättning och önskan, mindre än en beskrivning av hur verkligheten faktiskt ser ut.

När attentatsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein sedan skulle begravas var det många muslimer som infann sig för att hedra honom.

farval


 Är situationen annorlunda i Sverige?

Mona Sahlin hör ju till de personer som i ovanligt hög grad bär ett ansvar för att Sverige nu har problem med våldsbejakande extremism. Av alla personer utsågs just hon att (på deltid, 70%)  vara «nationell samordnare»  av arbetet mot denna extremism!

ms

Mona Sahlin är verbal och har gjort bra ifrån sig med  one-liners i TV. Den första jag noterade, på 90-talet, var ”vi måste våga tänka nytt!. Men är one-liners något som kvalificerar till ett uppdrag som detta?

Jag ser Mona Sahlin, genom hennes ytlighet och konfrontativa stil, mer som problemskapare än problemlösare. Får hon mothugg i debatter låser hon sig i prestige istället för att ta till sig av kritik och anamma konstruktiva förslag. Jag tänker t ex på vad Richard Jomshof  säger 13.35 in i denna film.

Det är f.ö. fler än jag som har ifrågasatt Sahlins lämplighet för uppdraget – se här, här och här.

Ryggmärgsreflexen från politiskt korrekt håll vid våldsdåd från extrema muslimer är ju att bekymra sig mest för risken att detta skulle kunna leda till mer ovilja mot muslimer i allmänhet eller att SD kan gynnas. Mona Sahlin har där knappast varit avvikande.

islam


Häromdagen kom dock ett uttalande från Mona Sahlin som var just avvikande. Hon vände sig till muslimska församlingar i Sverige med en vädjan att de tydligare skulle ta avstånd från en organisation som IS – Islamiska Staten och terrordåd som de i Paris i januari och Köpenhamn i februari. Dåd, begångna av personer som kallar sig själva muslimer och i massmedia presenteras som sådana.

Sahlin:

«Om vi politiker ska kunna kämpa mot antisemitism och islamofobi måste de muslimska samfunden ta sitt ansvar.»

Hon rönte inte mycket förståelse:

«Det är en kollektiv skuldbeläggning som ju är själva definitionen av rasism», ansåg Elvir Gigovic, ordförande Sveriges muslimska råd.

eg

Om en kollektiv skuldbeläggning av muslimer i Sverige är ett problem, då kan muslimer i Sverige själva göra något för att motverka detta. Närmare bestämt just det som Mona Sahlin här är inne på: ett konsekvent, klart och tydligt avståndstagande.

Ett sådant skulle samtidigt vara ägnat att motverka rekryteringen till terrorverksamhet.


abug

Till aktörerna hör också svenska massmedia.

Hur använder redaktionerna sin makt?

Både Aftonbladet och SVT:s «Uppdrag granskning» har lånat sig till propaganda och reklam för terrorverksamheten. IS har givits möjligheter att på en gång sprida skräck bland allmänheten och nå ut till fler potentiella rekryter.


israel2

På webbsidan «Everykindapeople» läser jag om att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gärna ser att judar i Europa flyttar till Israel:

«Premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar till  ‘massinvandring’ av europeiska judar till Israel.

Kommentaren kom efter attacken utanför en synagoga i Köpenhamn,  där en dansk jude dödades i  söndags.
‘Denna våg av attacker väntas fortsätta.  Judar förtjänar trygghet i alla länder, men vi säger till våra judiska bröder och systrar att Israel är ditt hem.’

Det israeliska kabinettet godkände en $ 46-miljoners plan för att uppmuntra judisk invandring från Frankrike, Belgien och Ukraina, länder där ett stort antal judar har uttryckt intresse för att flytta till Israel.

Många arabers och muslimers mål och önskan är att utplåna Israel men det ironiska är att när de attackerar judar runtom i världen förstärker de nödvändigheten av staten Israel. Deras argument tycks vara att Israel är en onödig judisk nationalistisk cancer och för att bevisa detta argument  uppmanar de till att döda judar över hela världen, vilket gör att det finns ingen säkrare plats för judar än Israel.»

omar

Hade Omar Abdel Hamid el-Hussein tänkt sig det resultatet – att han skulle hjälpa Benjamin Netanyahu, i dennes politiska strävanden?


Mer

https://www.youtube.com/watch?v=bTTmrZ05iGM

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/18/tre-sanningar/

http://snaphanen.dk/2015/02/22/sondagskronika-snabbspar-till-undergangen/

http://www.exponerat.net/fjardedel-av-muslimer-stoder-charlie-hebdomorden/

Ryskt hotbrev?

rubriker

Det ryska parlamentet, duman, har sänt ett brev till parlamentariker i väst, bl.a. ledamöterna i Sveriges Riksdag.  I svenska massmedia har det kategoriskt avfärdats. Det snällaste omdömet blev «PR-brev», andra rubriker talade om «propaganda» och «hotbrev».

Själv känner jag mig här ganska kluven.

Brevet är ju så töntigt skrivet, att det inte kan förklaras bara med en dålig googleöversättning:

«Det nya året 2015 har ställt oss alla inför nya allvarliga utmaningar.  Vi bevittnar att den allmäneuropeiska tragedin, följd av terrorattacker mot civila i Paris, Odessa, Donetsk och Lugansk samt upptrappning av den handelsekonomiska sanktionstvekampen, håller på att växa ut sig och redan hotar säkerheten av hela europeiska kontinenten.

Ledamöter i Ryska Federationens Federala Församlings Statsduma uppmanar alla sina kollegor – ledamöter i OSSE:s Parlamentariska församling, Europarådets Parlamentariska församling, Europaparlamentet, parlament i europeiska länder – att förena sina ansträngningar för att stävja krisen som redan inneburit elände och förstörelse Sydöstra Ukraina och nu äventyrar själva möjligheten till ett fredligt liv för över åttahundramiljoner européer.

2015 är ett år av det anmärkningsvärda sjuttioårsjubileet för antihitlerkoalitionens Stora Seger över de tyskfascistiska inkräktarna och dess kumpaner, ..»

Mossiga formuleringar, med klang från sovjettiden, är dock inte detsamma som att brevet hotar någon. Det är väl snarare ett enkelt konstaterande som envar nu bör kunna göra – även ryska brev förutan – att Ukrainakrisen är farlig och kan hota freden i hela Europa.

Med en mer välvillig tolkning av brevet kan det ses som ett rop på hjälp.

hjalp

Man försöker slå larm om att vi alla håller på att glida mot en avgrund.

Jag ser tre moment:

A. Säkerhetsintressen

Ryssarna önskar få leva i fred, men upplever ett hot genom NATO:s expansion österut.

B. Akut krigshot

Efter kuppen i Kiev i februari 2014 och kriget i östra Ukraina, den upptrappade ekonomiska krigföringen mot Ryssland och USA:s militära uppladdning i Rysslands närhet ökar risken för en direkt konfrontation, med oöverskådliga konsekvenser.

Detta vill ryssarna undvika, men kan nu inte backa längre än vad de redan har gjort.

C. Info-ridå

Allmänheten i Sverige och andra västländer har lite förståelse för ryska perspektiv. Det har samband med mediasituationen. Svenska massmedia ägnar sig, när det gäller Ryssland, åt en ihållande propaganda. Ryssland försöker nå ut med sin verklighetsbild genom egna kanaler, som TV-kanalen RT. Denna ses dock av få svenskar, eftersom den dels är på engelska, dels blockerats som betal-TV-kanal.

vapenbroder

I rapporteringen kring Ryssland och Ukraina är svenska massmedia extremt ensidiga och dessutom ihärdiga. Som resultat av detta är de flesta svenskar här grundligt indoktrinerade. Många förmår inte tänka rationellt, gör sig otillgängliga för fakta och argument.

Här har vi, precis som kring invandring och integration, en fördummad offentlighet.

Nu gäller det säkerhetspolitik, och då blir det direkt livsfarligt. Tag bara tesen om att en direkt anslutning till NATO skulle kunna ge oss svenskar mer säkerhet. Fp-ledaren har talat om detta som att ta en ”försäkring”.

Dubbelfel, vill jag påstå:

• För det första är NATO den aggressiva parten och medlemskap där är ägnat att öka spänningen i världen.

• För det andra skulle ett medlemskap göra Sverige till en mer självklar måltavla för ryska angrepp, vid en konflikt.

fordumning


Som ett alster av ”propaganda”, riktat till svenskar år 2015, var brevet från den ryska duman alltså ingen höjdare.  Men vill man förstå, då är det ändå möjligt att förstå – utifrån kunskaper som envar, helt bortsett från brevet, bör ha kunnat tillägna sig:

1945

Kriget mot Hitler-Tyskland hade 1945 kostat Sovjetunionen över 20 miljoner dödade och dessutom miljontals skadade. Den materiella förstörelsen och det mänskliga lidandet var enormt omfattande – ingenting som vår fattningsförmåga kan komma i närheten av. Detta totala helvete ville ryssarna rimligen slippa att behöva uppleva en gång till!

Som bekant följdes Röda Arméns erövring av Östeuropa av att kommunistregimer installerades i dessa länder. Hur tolka detta?

En mindre välvillig tolkning är att det rörde sig om ideologisk fundamentalism och/eller en vilja att lägga andra folk under sig. Moskva var expansionistiskt.

En mer välvillig tolkning är att det primärt handlade om ryska säkerhetsintressen. Man vill ha en buffertzon mellan sig och västvärlden.

Resultatet blev hursomhelst «järnridån» mellan öst och väst tvärsigenom i Europa.

ic

För den andra tolkningen ovan talar två moment.

Finland hade från 1809 fram till 1917 tillhört Ryssland. 1945 kunde hela Finland lätt åter ha besatts av sovjetryska trupper, men man avstod. Hellre ett neutralt Finland som buffert västerut.

Österrike var efter 1945 uppdelat på motsvarande sätt som Tyskland, i fyra ockupationszoner, varav en sovjetisk. Detsamma gällde huvudstaden Wien.

Denna uppdelning mellan öst och väst bestod fram till 1955. Då gick Sovjetunionen med på att dra bort sina trupper – i utbyte mot att Österrike som helhet blev neutralt, dvs inte anslöt sig till NATO.


Jag var själv aktiv i den svenska fredsrörelsen under många år – från tidigt 60-tal inpå 80-talet. Min hållning var att ryssarna borde utrymma Östeuropa och låta varje land där gå sin egen väg.  Med sina krigserfarenheter kände ryssarna ett säkerhetsmässigt behov av en buffert västerut, men jag menade att det inte gav någon säkerhet, eftersom USA-missiler ändå kunde nå varje del av Sovjetunionen.

Receptet för säkerhet var avspänning och ömsesidigt förtroende. Till detta skulle ryssarna kunna bidraga genom att lämna Östeuropa.

Åren 1989-91 skedde just detta!

Berlinmuren föll och Tyskland kunde återförenas. Hela Östeuropa, inklusive de tre baltiska länderna, återfick sin frihet.  Warszawapakten upplöstes och Sovjetunionen kollapsade.  Slut med kommunismen!

dromlage

Vilken historisk möjlighet för avspänning, fred och nedrustning!

Utan kommunismen fanns för USA inte längre någon fiende i Europa.

Redan av detta skäl borde NATO ha kunnat läggas ned 1991.

Under alla omständigheter borde NATO avhålla sig från att expandera österut.

I den delen hade amerikanska företrädare dessutom givit uttryckliga utfästelser till Moskva.

Som vi vet blev det inte så. Sovjetunionens kollaps innebar svåra ekonomiska problem och direkt nöd i Ryssland, så allvarligt att befolkningen minskade.

demografi

I denna period av rysk svaghet kunde USA flytta fram sina positioner. Inte bara kunde man terrorbomba ryssarnas vän Serbien 1999. Dessutom hade NATO snart utvidgats med 12 nya medlemsstater och flyttat fram sin gräns närmare Moskva.

Nöjde sig USA och NATO med detta?

Svar: Nej.

umeny

Mer om den saken i kommande bloggtext.


Läs mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/01/usas-brutna-lofte/

https://janmilld.wordpress.com/2014/08/15/moskvas-misstag/

https://janmilld.wordpress.com/2015/01/26/blockopinion/

http://www.janmilld.se/nato/index.html

http://www.janmilld.se/ukraina/

http://www.bgf.nu/wtc/

Gladio

gladio

Vilka större terrordåd inträffade före WTC år 2001?

Innan jag ger mig på att försöka inventera detta vill jag göra en mer avgränsad redovisning – nämligen kring dåd, kopplade till vad jag här rubricerar som «Gladio».

Namnet «Gladio» syftade från början bara på NATO:s stay-behind-grupp i Italien, eftersom det var den som först blev känd. Gladios existens erkändes officiellt 1990, genom ett tal av Italiens premiärminister Giulio Andreotti.

Italien var dessutom det land som drabbades både först (Milano 1969) och värst (Bologna 1980) av terrorattentat. Av skäl som ska framgå nedan.

Låt oss börja med denna 47-minuters film, «NATO:s Secret Armies»:

Grundtanken med «stay-behind» var från början att länder i Västeuropa skulle ha en beredskap, om den sovjetiska Röda Armén skulle rulla vidare västerut och ockupera fler europeiska länder. Då skulle kunna finnas grupper av vapenkunniga och stridsberedda med tillgång till vapengömmor, grupper som på en given signal skulle kunna väckas till liv och organisera ett motstånd. Enskilda individer i grupperna gavs ingen helhetsbild, envar hade kontakt kanske bara med en person som förmedlade order.

Konceptet var ett arv från Andra världskriget och motståndet mot de tyska ockupanterna, bakom deras linjer.

berlin

1948 skärptes motsättningarna mellan öst och väst genom dels kommunistkuppen i Prag, dels Berlinblockaden. 1949 slöts Atlantpakten och 1950 utbröt Koreakriget. Det Kalla kriget gav näring åt föreställningen att stay-behind-grupper kunde komma att behövas.

Dessa grupper fanns snart i 15 länder och fick en knytning till NATO. De utgjordes av övertygade antikommunister och rymde inte bara demokrater, utan även fascister och SS-folk. Det kunde variera från land till land. Verksamheten stod utanför parlamentarisk kontroll.

pci

I framförallt Italien sågs ett kommunistiskt hot även inrikes, genom PCI – det italienska kommunistpartiet. PCI var det största kommunistpartiet i väst, hade över en miljon medlemmar och uppnådde 30-40% av rösterna i val. Det fick ekonomiskt stöd av Moskva och moskvatroheten manifesterades genom PCI:s fördömande av Ungernrevolten 1956.

Inom Gladio utvecklades en strategi för spänning, i syfte att motverka kommunistiskt inflytande. Genom skapande av rädsla hos människor skulle man få fler att söka sig mot den politiska mitten, i hopp om att där finna skydd undan terrorn.

Ett viktigt möte hölls tydligen i Rom 1965 (30 min in i filmen ovan).

1969

De första bombdåden skapade bara materiell förstörelse, men med bomben i Milano 1969 ändrades detta. Den sprängdes på ett bankkontor, varigenom 17 personer dödades och 88 skadades.

Under 1970-talet följde ytterligare tre bombdåd i Italien:

1972 Peteano

1974, Brescia

1974, tåget Rom-München.

Det värsta våldsdådet inträffade i Bologna 1980, när en bomb detonerade på Centralstationen i staden. 85 personer dödades och 200 skadades.

Det ligger i sakens natur att mycket är hemligt och löst i konturerna. Gladio som helhet kan knappast knytas till något enskilt dåd, men tre moment verkar gå igen:

1. De skyldiga skyddas av krafter med inflytande, högt upp – kan från första början påräkna straffrihet.

2. Dåden skylls gärna på kommunister eller anarkister.

3. Dåden kan delvis ha utförts av «nyttiga idioter», som blivit utnyttjade.

moro

Till händelserna i i Italien hör även mordet på Aldo Moro, partiledare för Kristdemokraterna. Han kidnappades 1978 av organisationen Röda Brigaderna och hölls fången några veckor, tills han avrättades. Moro hade varit förespråkare av en regeringskoalition mellan Kristdemokraterna och PCI.

Röda Brigaderna var infiltrerade av säkerhetstjänster, som dels gav kapacitet att utföra den avancerade kidnappningen mitt inne i Rom, dels möjliggjorde en styrning av gruppens agerande.

Notera uppgifter 2.07.00  in i denna långfilm, om att både italienska Röda Brigaderna och västtyska Baader-Meinhof-ligan var infiltrerade från Gladiohåll. Baader-Meinhofligan fick dessutom stöd från DDR och var infiltrerad av Stasi. Bilden blir att mer än en part kan vara intresserad av destabilisering.

Baader-Meinhof gav också prov på hur individer kunde skifta från extremism med vänsterförtecken till extremism med högerförtecken. Steget däremellan behöver inte vara så långt.

bm

Till våldsdåd med anknytning till Gladio-grupper i andra länder än Italien hör, som framgår av filmen «NATO:s Secret Armies»:

- 1980, TysklandRörbomb vid Oktoberfesten i München med många offer.

- 1985, BelgienSkjutning i köpcentra i Aust. Belgien genomled en 15-årsperiod av olika terrordåd.

På repertoaren har alltså stått både bomber och urskiljningslöst skjutande för att döda och skada.

Dit hör också politiska mord:

• Ledaren för kommunisterna i Belgien, Julien Lahaut, mördades 1950.

• Ledaren för kristdemokraterna i Italien, Aldo Moro, mördades 1978.

• Ledaren för socialdemokraterna i Sverige, Olof Palme, mördades 1986.

2mordade


 

Mer

Gladio Historian speaks out

Gladio – NATO:s Daggger at the Heart of Europe

Den europeiska terrorismens ansikten


Se mer

The Cold War ‘Black Op’ Continues

 

 

Vad är ”FN”?

Denna text ska inte handla om Front National i Frankrike. Nej, «FN» står här för Förenta Nationerna, det som på engelska förkortas UN.

dagfn

Alltsedan starten 1945 och särskilt med svensken Dag Hammarskiöld som FN:s generalsekreterare 1953-1961, har inställningen till FN från svensk sida varit okritiskt positiv. Jo, ibland närmast lyrisk, som i denna filmsnutt med en lövenminister. FN ses som som en inkarnation av godhet och rättvisa.

Om inte förr så i samband med FN:s «flygförbudszon» över Libyen 2011, som möjliggjorde ett halvårslångt bombkrig av NATO, stod dock klart att bilden blir s.a.s. mer sammansatt.

Dessförinnan, från 1990 och fram till USA:s invasion 2003, upprätthöll FN ekonomiska sanktioner mot Irak, med resultat att mer än 1 miljon människor dog.

Ur Inga-Britt Ahlenius bok om FN under Ban Ki-moon:

«När journalisterna frågade om generalsekreterarens syn på frågan om ett amerikanskt tillbakadragande från Irak, svarade han: ‘Det ankommer inte på mig att lägga mig i en diskussion som pågår mellan det amerikanska folket, administrationen och kongressen’

Närvaron av FN-trupper hindrade inte folkmordet i Ruwanda 1994, ej heller massakern i Srebrenica 1995.

libyenbkm

FN-byråkratin har växt från mindre än 2.000 personer vid starten till nu över 60.000. Detta tillsammans med korruptionsproblem har gjort att kostnaderna skjutit i höjden.

Allt detta hindrar inte en hög svansföring och uppskruvat tonläge kring «mänskliga rättigheter», där enskilda länder kan s.a.s. tas i örat.

Just Sverige har flera gånger drabbats av detta.

• På BGF-sidan noterade vi detta år 2000, när någon anställd på UNHCR underkände EU:s flyktingpolitik.  Asyl var enligt vederbörande «en fundamental mänsklig rättighet».

• År 2008 kom nästa salva, direkt riktat mot Sverige.  Avsändare var FN-byråkraten Paul Hunt. Hans krav var mer av svensk vård åt utlänningar som uppehåller sig olagligt i Sverige («papperslösa»).

oro

• Nu är man igång igen. «FN riktar skarp kritik mot Sverige».

Oroande ökning av ”hatbrott”.

’Det är oroande med allt fler rapporter om hatbrott mot minoriteter som muslimer, afrosvenskar, romer och judar i Sverige, särskilt från högerextremistiska politiker. Det omfattar även fysiska attacker och attacker mot deras religiösa platser. Bekymrande är också ökningen av hatbrott i medierna och på internet’, skriver FN.

I rapporten skriver FN bland annat hur aktiviteten hos rasistiska partier har ökat i Sverige. Organisationen ställer sig kritisk till att hatbrott ökar samtidigt som utredningar och åtal mot dessa minskar. FN skriver bland annat följande:

‘Sverige måste se till att rapporter om främlingsfientliga och rasistiska hatbrott leder till bättre utredningar, åtal och straff. Polis över hela landet bör upprätta särskilda hatbrottsenheter.’

Notera denna formulering:

«hatbrott … särskilt från högerextremistiska politiker»

• Vilka politiker är det då man syftar på? Sverigedemokrater? 

• I så fall: vilka personer? Är det någon i partistyrelsen? Någon riksdagsledamot?

• Och vilken typ av «hatbrott» syftar man på?

• Har någon fysiskt angripit en annan människa? 

• Eller är det bara någon som sagt något, som någon annan har ogillat?

esack

Mikael Styrman kommenterar på sin blogg:

«Och nu har FN tagit ännu ett steg för att demontera vad som trots allt återstår av den USA-styrda potemkinkulissen som denna ädla rättrådiga tanke – Förenta Nationerna – degenererats till. Nu ska även FN blanda sig i svensk inrikespolitik och ställa upp i kampen mot de farliga högerextrema i Sverige. En sådan här sak måste ha varit i säck innan den hamnat i påse

Det är svårt att inte sätta det i samband med att den gamla diplomaten och sossepolitruken Jan Eliasson är FN:s vice generalsekreterare.

Det finns inte på kartan, menar jag, att detta skulle kunna ske utan att Eliasson är inblandad….»

Antag att det skulle vara just som Mikael Styrman misstänker: Sveriges eget FN-sändebud skulle ha varit med och konspirerat mot Sverige, spelat under täcket med utlänningar?

Helt orimligt!

jeglorian

Eller…?

Jag tänker på vad Alice Bah Kuhnke, lövenminister,  skrev i DN två dagar efter terrordådet i Paris:

«I vår del av Europa har vi vår beskärda del av angrepp på demokratin. De senaste årens attentat mot moskéer och synagogor i Sverige är ett exempel. Nazisternas attacker mot demonstrationen i Kärrtorp ett annat…»

«Samtidigt med detta ser vi hur extremismen och polariseringen växer sig starkare inom EU. På många håll, även i Sverige, tar främlingsfientliga partier plats i parlament och andra valda församlingar…»

Redan det faktum att SD finns i riksdagen jämförs med fysisk likvidering av människor!  Denna uppfattning finns nu alltså företrädd ända upp på regeringsnivå.

Oavsett vad som hänt, oavsett vem som gjort vad mot dem, oavsett var och när,  så är det förutbestämt i vilken riktning man ska peka finger – nämligen mot ”högerextremisterna” här hemma.

forhor

 Ur SvD den 26/1 -15, rubrik «Svidande FN-kritik mot Sverige» (TT-telegram): 

«På måndagen hamnade Sverige under lupp för andra gången om hur väl landet följer FN:s konventioner för mänskliga rättigheter. «

– Rapporter om ökad rasism och främlingsfientlighet i Sverige är djupt oroande. Diskriminering av romer, muslimer och migranter, hatbrott inklusive bränder mot moskéer samt det hemliga romregistret bör särskilt uppmärksammas, speciellt i ljuset av fler neonazistiska och rasistiska rörelser, sade Essameldin Ahmed, Egyptens representant vid mötet.»

«– Det finns ett stort gap mellan ökningen av hatbrott i Sverige och minskningen av antalet utredningar och straff, sade Brasiliens FN-ambassadör Regina Maria Cordeiro Dunlop.

Andra uttryckte oro för växande högerextremism i Sverige.

– Särskilt oroande är att det ofta görs diskriminerande deklarationer i den politiska debatten i Sverige, särskilt av politiker i högerextrema grupper, sade Pablo Berti Oliva, Kubas representant

«Annika Söder, kabinettssekreterare vid UD och Sveriges representant vid mötet, medgav att ‘det finns en minskning av toleransen i många länder, bland dem Sverige’”·

”– Men vi är fast beslutna att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i Sverige.»

Vilka är dessa personer – Ahmed, Dunlop och Oliva? Är de verkliga företrädare för sina folk? Nej, mest av allt är de nog välbetalda FN-byråkrater, kompisar till Jan Eliasson.

asoder

Mer ur Aftonbladet:

«Men kritiken slutar inte där. FN:s lista över kritik mot svenska förhållanden fortsätter.

FN konstaterar bland annat att ensamkommande flyktingbarn inte är tillräckligt skyddade och att Sverige måste öka skydd och kontroll av personer som tar hand om barnen.»

«Andra punkter på listan gäller bland annat rapporter om polisvåld och övervåld från polisers sida, brister i samernas rättigheter och en diskriminering mot romer.»

Om ankarbarnen har jag skrivit i vitboken, har även gjort en film.

«Ensamkommande flyktingbarn», som propagandabenämningen lyder. «Skäggebarn», som själv hellre säger, eftersom det ofta rör sig om unga män. Eller ”ankarbarn”. Kostnaderna för en sådan utlänning blir mångdubbelt högre än för andra utlänningar. Här ställs särskilt långtgående krav på service och uppassning.

I Nya Tider nr 4-2015 läser jag om en lavinartad ökning av ankarbarn till Sverige. År 2004 ansökte mindre än 400 sådana om asyl i Sverige. Tio år senare är antalet uppe i mer än 7.000!

Detta hindrar alltså inte att Sverige nu får kritik, från «FN». Aldrig är det nog!  ”Otack är världens lön”, kanske man kan summera. Så gick det med ambitionerna att göra Sverige till en ”humanitär stormakt”!

stormakt2

Jan Eliasson borde på ett tidigt stadium varit informerad om denna kritik mot Sverige och haft tillfälle att reda ut begreppen. Själva initiativet kan dock ha härstammat från Aleksander Gabelic och hans «Svenska FN-förbundet».

Bloggen «Fnordspotting», skriver, under rubriken «Att göra sig till en nyttig idiot för dunkla krafter»:

«Gissningsvis var en stor anledning till kritiken en rapport som Svenska FN-förbundet lämnade över till FN förra året, med anledning av det kommande ‘förhör’ i FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) som så småningom kom att utmynna i denna kritik.»

«Ännu mer anmärkningsvärt är att Svenska FN-förbundet (som för övrigt är en från FN helt fristående organisation) skrev rapporten … Att Aleksander Gabelic, det vill säga Svenska FN-förbundets ordförande, får komma till tals i artikeln utan att hans roll i kritiken nämns med ett enda ord är också högst anmärkningsvärt. «

ag

Den 23/1 2015 fick Aleksander Gabelic åter komma till tals i Aftonbladet. Ett av hans krav gällde att minska yttrandefriheten på internet:

«Omkring 5 000 hatbrott anmäls varje år och mörkertalet är sannolikt stort. Rasistiska partier och organisationer har ökat sin aktivitet och hatbrottslagstiftningen tillämpas inte i tillräcklig utsträckning. Effektiva åtgärder krävs mot rasistisk propaganda på internet.»

Med sig bakom detta krav hade han företrädare för ett stort antal godhetsorganisationer, där statliga och kommunala bidrag sannolikt spelar en central roll.

Aleksander Gabelic har varit i farten många gånger tidigare – se här, här, här, här och här.

godhet


Låt mig avslutningsvis citera vad webbsidan «Rysslands röst» skriver, under rubriken «FN missnöjda med Sverige»:

«Representanter för den svenska regeringen var i går tvungna att ursäkta sig inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. För andra gången i historien fokuserar FN på hur Sverige följer de mänskliga rättigheterna.

Det fanns en rad allvarliga klagomål mot Sverige.«

«Svenskarna har all anledning att vara sura. Sverige ger ju så gärna asyl till alla som ber om antingen politiskt eller humanitärt skydd. År 2013 tog landet emot 29 000 flyktingar. Till Norge kom då 6 000, till Danmark – 4 000, till Finland – bara 2 000 personer. När det gäller uppehållstillstånd var 2013 ett rekordår – det utfärdades 67 procent fler tillstånd än 2012.

En massa nya medborgare med annorlunda kulturer, mentaliteter, värderingar är egentligen ett allvarligt problem. Det är svårt att integrera så många migranter. Det kräver medel, som vanligen kommer från skattebetalare. Och svenska skattebetalare är missnöjda.

När det inte finns så många migranter i landet påverkas ekonomin inte särskilt starkt, och den infödda befolkningen slipper reagera. Under kriser och vid en stor tillströmning av flyktingar börjar befolkningen uppfatta migranterna som fientliga. Särskilt om migranterna ogärna integreras i samhället.»

«Ur denna synvinkel förtjänar Sverige medkänsla. Landet ville hjälpa flyktingar och lydde internationella organisationers rekommendationer. Nu får Sverige en skarp reprimand från de här organisationerna.»

fndodskalle


Läs mer

http://vitbok.se/10/e.html

https://janmilld.wordpress.com/2011/11/22/ahlenius-om-fn/

https://janmilld.wordpress.com/2011/11/23/verklighetens-fn/

https://janmilld.wordpress.com/2011/11/24/manskliga-skyldigheter/

https://janmilld.wordpress.com/2012/01/04/sverige-ater-i-krig/

https://janmilld.wordpress.com/2014/04/17/livraddande-insatser/

https://janmilld.wordpress.com/2012/01/08/reflexioner-i-krigstid/

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/gummeson-farligaste-svenska-operationen-pa-lange_4314383.svd

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 157 andra följare