Moskva och Stockholm


4offer

Mordet i Moskva på öppen gata aktualiserar tidigare mord i Ryssland.  SVT-nyheterna igår argumenterar att mordet på Boris Nemtsov är bara ett i raden av mord.

SVT räknade upp flera fall:

Nemtsov

Boris Nemtsov – 28/2 2015 (skjuten)

Estemirova

Natalja Estemirova – 15/7 2009 (kidnappad och skjuten)

Litvinenko

Aleksandr Litvinenko, 23/11 2006 (förgiftad)

politkovskaja

Anna Politkovskaja – 7/10 2006 (skjuten)


I våra media kritiseras Ryssland också för att mord inte klaras upp, de ansvariga bakom morden går fria. Men Palmemordet i Sverige är ju fortfarande – efter snart tre decennier – ouppklarat.

Stefan Lindgren kommenterar på sin blogg ”8 dagar”:

”När DN toppar med rubriken att mordet kommer att förbli outrett slår det inte rubriksättaren att exakt detsamma kan sägas om mordet på Olof Palme (mordet på Anna Lindh klarades upp efter flera dagar av en lycklig slump) liksom mordet på John Kennedy för 51 år sedan förblir en härva av versioner. 

Eller ta mordet på Aldo Moro i maj 1978. Liksom fallet Palme inträffade det mordet just när en västlig toppolitiker tänkte göra något som var ‘out-of-the-box’.  Moro var på väg att släppa in kommunisterna i regeringen. Olof Palme var på väg till överläggningar med Gorbatjov i Moskva om det gemensamma ‘europeiska huset’.

2mord

Likheterna mellan Moskva och Stockholm, Ryssland och Sverige, kan nog vara större än vad svenska TV-journalister röjer någon medvetenhet om.

Mordet i Moskva utgör en påminnelse om brister i det ryska samhället:

• politiska mord förekommer och uppklarningsprocenten är låg

• det finns en rädsla att engagera sig politiskt, de flesta medborgare är alltför passiva 

• massmedia har en stark ställning och informationen är alltför ensidig.


Jag gjorde en ny kortkortfilm:


 

En lista på politiska mord, eller vad som kan misstänkas vara sådana, kan göras upp även för Sverige:

al

Anna Lindh

Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades den 11/9 2003. Hon höggs med en kniv, på varuhuset NK i Stockholm, avled senare på sjukhuset. Det skedde på tvåårsdagen av WTC-dådet, efter vilket president Bush deklarerade  att ”de som inte är med oss är emot oss”. Lindh skulle, om hon fått leva, med största sannolikhet ha valts till ny partiledare för Socialdemokraterna.

Hon blev 56 år.

Många betraktar, som Stefan Lindgren, detta mord nu som ”uppklarat”. Det gör däremot inte Tomas Nilson, i sin bok ”Dampistol och morakniv”. Vad han där kommer fram till är att mordet inte var ett verk av en ”ensam galning”. Nilssons undersökande pekar mot att den verkliga mördaren var en annan än den som dömdes för mordet, Mijailo Mijailović. 

Ole Dammegård och Henning Witte tillhör också tvivlarna.


cfa

Carl-Fredrik Algernon

Krigsmaterielinspektör Carl-Fredrik Algernon dödades den 15/1 1987.

Han ”ramlade” framför ett tunnelbanetåg i Stockholm.

Algernon blev 62 år.


op

Olof Palme 

Olof Palme sköts på öppen gata i Stockholm den 28/2 1986.

Han blev 59 år.


cf

Cats Falck

TV-journalisten Cats Falck dödades den 19/11 1984, drunknad i en bil.  Hon hade till en kollega sagt att hon var något stort på spåren.

Hon blev 32 år.


Frågetecken kan möjligen även sättas kring SÄPO-chefen Klas Bergenstrand, som dog plötsligt i en hjärtattack vid bara 62 års ålder. Den 22/1 2007.


Går vi längre tillbaka i tiden så tvivlar många på att Ivar Kreuger dog den 12/3 1932 genom självmord.

Det skulle kunna ha varit mord.  Se även här och här.


svtusa

För att återknyta till textens inledning så kan jag tänka mig att svenska TV-journalister har rätt om situationen i Ryssland. Mediasituationen där är inte tillfredsställande.

Frågan är dock hur många av dessa svenska TV-journalister som kan tänka sig att jag har rätt, när jag hävdar att också mediasituationen i Sverige är problematisk. Åsiktskorridoren är smal och desinformationen flödar. Även förföljelse av oliktänkade förekommer.

Antropocene:

I Sverige precis som i Ryssland går Public Service och övriga MSM maktens ärenden. Makteliten i vårt land har spikat en politiskt korrekt åsiktskorridor utanför vilken man inte tolererar några avvikelser. De stora tidningarnas s.k. debattsidor har sedan länge förvandlats till maktelitens anslagstavlor. Inga avvikande åsikter släpps längre fram.

Public Service och MSM har tagit till uppgift att idka klappjakt på och sprida hatpropaganda mot alla som tänker annorlunda. Vi har visserligen inte ännu sett några mord. Men MSM-tidningen Expressens trakasserier mot en oliktänkande, ledde nyligen till ett självmord. En annan oliktänkande som fått stryk av den svenska vänsterpöbeln fick ‘skylla sig själv’ enligt landets förre statsminister [3.10 in i denna film]. Långa rader av oliktänkande har sparkats från sina jobb, vägrats anställningar och uteslutits ur maktelitens fackföreningar.”

”Hur skall vi i väst kunna ha någon som helst trovärdighet i kritiken mot Putinregimens och dess medielakejers behandling av oliktänkande, när vi beter oss likadant själva?”


Två tidigare kortfilmer om svenska TV-journalisters uppblåsta självbild:

TV4-nyheter om Ukraina

Bert förklarar


Kiev 2014 – Donbass

´1921

Donbass var redan på 1800-talet en ekonomisk motor och ett industriellt hjärta för Ryssland.  Det gällde även för Sovjetunionen, som denna propagandaaffisch från 1921 vittnar om. «DONBASS – Rysslands hjärta», lyder texten.

ekonomi

Donbass – eller Donetsbäckenet, som det även kallas –  ligger vid floden Donets i ett område rikt på kolfyndigheter, som sträcker sig från regionen Rostov vid mynningen av floden Don, över regionerna Lugansk och Donetsk och in i Dnipropetrovsk.

dfloden

Donbass är den mest industrialiserade delen av Ukraina och nästefter Kiev den mest befolkningstäta. Staden Donetsk är den femte i storleksordning efter Kiev, Charkiv, Dnipropetrosk och Odessa.

Vid bildandet av Ukrainska SSR 1922 drogs en gräns genom området så att huvuddelen hamnade i Ukraina, medan Rostov-vid-Don blev kvar på den ryska sidan.  Ekonomiskt, kulturellt och etniskt är det ändå ett ganska enhetligt område.

Hur stor andel av invånarna i Donetsk kan betraktas som ryssar?

Här går det att skilja på personer vilka betraktar sig själva som etniska ryssar och personer med ryska som sitt modersmål. År 2001 hade en klar majoritet ryska som sitt modersmål, medan färre än hälften räknade sig själva som ryssar.

rydonetsk

Jämför vi olika regioner före Kievkuppen 2014 så fanns den högsta andelen rysktalande på Krim, följt av Donetsk, Lugansk, Zaporizhia, Dnipropetrovsk och Odessa.

ryandel


Vid presidentvalet 2010 var delningen i politiska sympatier mycket tydlig, mellan å ena sidan väster och norr, å andra sidan öster och syd.  Vinnaren Victor Janukovytj från Regionernas Parti hade sitt starkaste stöd i Donetsk och Lugansk, följt av Krim.

Även i de stora städerna Charkiv och Odessa var stödet starkt.

vjvalet


Den nya regering som kommit till makten i Kiev den 22 februari var knappast någon nationell försoningsregering.

Den hade tvärtom en uttalat antirysk inriktning, med en udd inte bara mot Ryssland utan också mot de många miljoner ryssar som bodde i Ukraina. I regeringen ingick partiet Svoboda, som ville få bort ryskan som språk i Ukraina.


Sammantaget ger detta en bakgrund till de folkomröstningar som hölls i Donetsk och Lugansk efter att Krim haft sin folkomröstning i mars 2014.

Dessa omröstningar hölls den 11 maj 2014, med ett valdeltagande på drygt 70%.  I Donetsk röstade 89% av de deltagande för självständighet, i Lugansk var siffran 96%.

Residents in eastern Ukraine vote on independence referendum

Två veckor senare, den 24 maj, hölls presidentval i Ukraina.  Drygt hälften av de röstberättigade deltog.  Av dessa lade litet mer än hälften sina röster på Petro Porosjenko.

pp


Omröstningarna i Donetsk och Lugansk hade föregåtts av demonstationer och ockupationer av myndighetsbyggnader där, ungefär så som tidigare skett i Kiev. Dock med den skillnaden att det inte gick lika våldsamt till. Man kastade inte gatsten och brandbomber på poliser.

Varför gjorde man inte detsamma i t ex Charkiv, Dnipropetrovsk och Odessa, som i Donetsk?

I själva verket försökte man, men det slogs ned brutalt av militanta och beväpnade våldsgrupperingar. I Odessa mördades många, även i Charkiv förekom dödligt våld. Envar som visade sig offentligt med symbolen för kuppmotståndet riskerade att bli misshandlad.

motstand

En hel del demonstrationer hölls ändå i östra och södra Ukraina, men detta blev föga uppmärksammat i västmedia.


unormalt

För att återvända till Kiev i februari 2014.

”Janukovytj har blod på sina händer”, deklarerade Carl Bildt. Den ukrainske presidenten borde dra tillbaka kravallpoliserna från centrala Kiev, tyckte både han och Barak Obama.

I andra länder skulle man i en motsvarande situation – då  poliser angreps med brandbomber och presidentens egen säkerhet var hotad –  förmodligen inte ha nöjt sig med insatser från polis. Man skulle ha proklamerat undantagstillstånd och satt in militär.

Men Carl Bildt hade här utvecklat en känslighet mot våld.

cb1

Denna känslighet var plötsligt som bortblåst, när Kievregimen mot de protesterande i östra Ukraina satte in inte bara polis, utan även militär. För detta hade den svenske utrikesministern så stor förståelse, att han närmast hejade på. Han tycktes direkt identifiera sig med de nya makthavarna i Kiev.

cb2

När bomber och granater började regna i östra Ukraina över civila – «terrorister» som de benämndes av kuppmakarna i Kiev – hade Bildt inga invändningar.

SR-webben i april 2014:

«Krisen i Ukraina är huvudämnet på EU:s utrikesministermöte idag. Inför mötet är utrikesminister Carl Bildt en av de som försvarar Ukrainas rätt att använda våld mot de proryska militanta grupperna.

- Ingen demokratisk stat kan tolerera att beväpnade, illegala grupper tar över polisstationer och administrationsbyggnader. Varje demokratisk stat måste reagera med de instrument som står till statens förfogande

sdb

Med Porosjenko som ny president utvecklades konflikten i öster snart till ett fullskaligt krig, med insats av stridsvagnar, militärhelikoptrar och jaktflyg.  Måltavlor blev inte bara beväpnade motståndare utan även civila – barn och kvinnor, gamla och sjuka.

Infrastrukturen i området maldes ned – människor som inte skadades eller dödades av explosionerna blev i stor omfattning utan mat och vatten, el och bostad. Resultatet blev enorma flyktingströmmar, främst in i Ryssland.  Över en halv miljon människor kan ha tvingats överge sina hem.

Sådant som i andra sammanhang brukar kunna kallas «etnisk rensning» och påkalla reaktioner från omvärlden.

fzon

Nya Tider:

”TT och andra svenska nyhetsmedia har fört det svenska folket bakom ljuset genom att påskina att attacken mot stadshuset skulle vara en del av pågående strider mellan beväpnade separatister och styrkor lojala med Kiev. I staden Luhansk pågick inga sådana strider. Det var bara civila som dog och skadades.»

«Att sätta in stridsflyg mot civila är ett av de allvarligaste krigsbrotten som kan begås och strider mot internationell lag. Detta argument har tidigare använts av USA och dess allierade för att införa flygförbudszoner i bland annat Irak och Libyen.

Var är kraven på  flygförbudszoner nu?”

Istället för att reagera på Kievs övergrepp mot människorna i östra Ukraina har Sverige och andra västländer reagerat mot Ryssland, och där infört alltmer skärpta sanktioner.

Varför?

uspark1

Även om det mänskliga priset för striderna blivit högt och civilbefolkningen drabbats hårt så har de stridande separatisterna hävdat sig väl på slagfältet. Den ukrainska armén har tillfogats stora förluster i både manskap och utrustning. En del av förklaringen till detta kan vara högre motivation och bättre lokalkännedom på separatistsidan.


Det ska bli  ytterligare en del – en femte och avslutande – i denna artikelserie.

«Kiev 2014 – Ryssland».


 Mer

5 x Kiev 2014

Kiev 2014 – aggression

uflygare

• Regimskiftet i Ukraina i februari 2014 skedde inte på demokratisk väg, det var en kupp.

• Denna kupp genomfördes med hjälp av utländsk intervention.

• Den var dessutom våldsam.

Se även gårdagens text, om den geopolitiska bakgrunden.


Hur mycket är 5 miljarder dollar?

Det motsvarar 5.000 miljoner dollar.

Eller 42.000 miljoner kronor.

Ett belopp med många nollor.

pengabrygd

Fem miljarder dollar – det var den summa som USA investerade i att utbilda, beväpna och underhålla gatukämparna i Kiev. Uppgiften kommer från Victoria Nuland, USA-diplomat i Europa (7.40 in i denna film).

vneu

Så särskilt diplomatisk var hon dock inte alltid, denna Victoria Nuland. Hon blev ju känd för sitt uttalande «Fuck the EU!» i ett avlyssnat telefonsamtal, där hon och andra ombud för Washington diskuterade hur den nya Kievregeringen borde se ut.

Nuland ville ha Arsenij Jatsenjuk som ny premiärminister, medan hon ville slippa se  Vitaij Klytjko, partiledare för UDAR, i regeringen.

Så blev det sedan.


vjreg

President i Ukraina vid tidpunkten för kuppen var Viktor Janukovytj. Han hade tillträtt i februari 2010 efter ett val där han besegrade motkandidaten Julia Timosjenko. Han fick 49% av rösterna, hon fick 45% – nära 900.000 röster skilde dem åt. Stödet för Victor Janukovytj kom främst från östra och södra Ukraina.

uval10

Presidenten tillhörde «Regionernas parti», bildat 2001. I flera val till Duman (Ukrainas riksdag) var det Ukrainas största parti. Ett särskilt starkt stöd hade RP i Donbass i öster samt på Krim och i Odessa.

Det skulle visa sig att Viktor Janukovytj var en svag ledare. Inte bara levde han själv ett liv i extrem lyx. När det hettade till med USA-lejda gatukrigare 2013-14 stod han handfallen, gav just ingen ledning.

rp06


Kuppen i Kiev inleddes med demonstrationer i november 2013, efter att ett planerat associationsavtal med EU tills vidare hade lagts på is av president Janukovytj. Det blev många och allt våldsammare sammandrabbningar med kravallpolisen, Berkut. Snart byggdes barrikader, redan i december inträffade den första ockupationen av en myndighetsbyggnad.

I ett tidigt skede visade politiker från olika västländer intresse för utvecklingen. Till Maidantorget i Kiev – demonstrationernas centrum – kom en strid ström av besökare. De kom från USA, Polen, Litauen, Tyskland, Belgien och Frankrike - Sverige inte att förglömma. Utrikesminister Carl Bildt besökte Kiev vid ett halvdussin tillfällen inom loppet av ett halvår.

besokare


De flesta av demonstranterna på Maidan var fredliga, men de som inte var det blev efterhand alltmer aggressiva, uppträdde som en form av stadsgerilla. Dessa gatukrigare agerade med militär disciplin och var beväpnade med både gatsten och brandbomber, gas och faktiskt också en del skjutvapen.

Berkutpoliserna kunde vara brutala, men deras utrustning utgjordes i huvudsak av batonger och sköldar.  Brandbomber förvandlade gång på gång poliser till brinnande facklor. Obalansen blev också uppenbar när poliserna, stillastående bakom en mur av sköldar, försökte freda sig mot angreppen.

brandskold

Gatukrigarna hade en offensiv taktik som innebar att de inte nöjde sig med att kravallpoliser retirerade in i en byggnad – krigarna kom efter dem för att framtvinga kapitulationer, för att gripa enskilda polismän.  Inget stillestånd och inga kompromisser fick gälla – på varje eftergift följde nya framstötar.

Detta gällde även kring kraven i sak. En överenskommelse hade i slutet av februari förhandlats fram mellan å ena sidan tre oppositionspartier, å andra sidan presidenten och regeringen. Innebörden av denna var:

• en återgång till 2004 års konstitution (dvs återkallande av ändringar från jan-14)

• en konstitutionell reform att genomföras före september

• nya presidentval senast i december 

• bildandet av en samlingsregering

• stopp för ockupationer av offentliga byggnader

• inlämnande av vapen

• en förbindelse från båda sidor av avstå från våld.

Möjligheter skulle mao ges att under år 2014 på demokratisk väl åstadkomma att maktskifte.

I dessa förhandlingar hade utrikesministrar från Polen, Tyskland och Frankrike medverkat – dessa tre länder skulle stå som «garanter» för uppgörelsen.

garanter


Det visade sig dock att uppgörelsen förkastades av företrädare på Maidantorget och av «Högra sektorn». De nöjde sig inte med mindre än presidentens omedelbara avgång, dumans upplösning och bestraffning av ledningen för Berkut.

USA-president Obama hade tidigt krävt av Janukovytj att denna skulle dra tillbaka sina kravallpoliser från centrala Kiev. Ett orimligt krav redan därför att  den ukrainska presidentens säkerhet då skulle äventyras – se 4.30 in i denna film. Obama själv skulle naturligtvis inte överväga att i en motsvarande situation dra tillbaka skydd för sin egen säkerhet.

I slutet av februari skedde ändå detta, att kravallpolisen beordrades bort från centrala Kiev.

cbblod

Det hade föregåtts av att krypskyttar i Kiev, med början den 18-19 februari, skjutit ihjäl närmare hundra människor. Oppositionen såväl som västmedia höll Janukovytj ansvarig för detta, många i Kiev ville nu se honom död.

Expressen, den 26/2 2014:

«I onsdags var det få som trodde att aktivisterna skulle kunna stå emot länge till. Men sedan kom den historiska vändningen. Utplacerade krypskyttar dödade fler än 60 demonstranter vilket resulterade i stor ilska och allt fler demonstranter på gatorna som tog kontroll över Kiev.»

Vad som i efterhand framkommit beträffande krypskyttarna tyder på att de arbetat på uppdrag av krafter inom oppositionen. Skotten kom från positioner som behärskades av oppositionen och samma skyttar sköt på både demonstranter och poliser. De poliser som sedan sköt kan ha gjort det som svar på den beskjutning de först själva utsatts för.

Det var med andra ord fråga om en FALSE-FLAG-OPERATION. I media framställdes det som att skyttarna arbetade på uppdrag av president Janukovytj – i själva verket var det tvärtom. Snart framgick också vilka som tjänat på aktionen. Som Expressen konstaterade blev det en ”vändning”.

krypskyttar


I detta skede av upptrappat våld lämnade president Janukovytj Kiev. Först for han till Krim, sedan till Ryssland.

Duman förklarade honom avsatt och utsåg den nya talmannen – Oleksandr Turchynov – till tillförordnad ny president.

En ny regering tillsattes, med Arsenij Jatsenjuk som premiärminister.

Den nya regimen erkändes omedelbart av USA och andra västländer.

Ett associationsavtal med EU slöts den 21 mars.

trio

Omröstningarna i duman blev uppenbarligen «underlättade» av osäkerhetssituationen. Riksdagsledamöter som gjorde motstånd riskerade att drabbas av obehagligheter.  Vanliga medborgare som gav uttryck för missnöje med Kievkuppen kunde råka illa ut. Om detta har skrivits i denna vitbok.

Inte desto mindre har det förkommit en hel del manifestationer mot kuppen, främst i östra och södra Ukraina, men de har inte rönt mycket uppmärksamhet i västmedia.

Med kännedom om att det i praktiken var folket i östra och södra Ukraina som valde Janukovytj vore det underligt om man i de områdena skulle ha gillat kuppen i Kiev.

ryp

I Odessa förekom ansatser till protester från den ryssvänliga sidan, men de undertrycktes med extrem brutalitet. Detta inträffade den 2 maj. Ett tältläger med ryssar/ryssvänliga angreps så att dessa tog sin tillflykt till en byggnad i närheten, Fackföreningarnas hus.  Där inne blev de fortsatt angripna och instängda där var de försvarslösa.

På bilderna från Kiev i februari kunde ju ses hur man satte eld på poliser. Då fanns andra poliser som kunde komma till undsättning. Här blev det annorlunda, i Odessa kunde uppeldandet av motståndare fullföljas. Ett stort antal människor brändes ihjäl.

En tongivande parlamentsledamot för Svoboda, Irina Farion, applåderade illdåden:

”Låt de jävlarna stekas!”

En annan anhängare av Kievkuppen, Carl Bildt, uttryckte sig mer måttfullt:

”Förr eller senare var det uppenbart att detta skulle komma. Den ryska agendan omfattar hela östra och södra Ukraina, .. att pro-ryska krafter förr snarare än senare skulle komma och börja sina aktiviteter.” ”Destabilisering och våld…”

umordare


Nytt presidentval i Ukraina genomfördes den 24 maj 2014.

Valdeltagandet blev 55%.

Med 55% av dessa 55% blev Petro Porosjenko vald.

Någon möjlighet för kuppkritiska kandidater att bedriva valrörelse förelåg inte, pga av en konstant hotbild. I Donbass bojkottades valet.

pval14


 Mer

https://janmilld.wordpress.com/2014/05/16/vitbok-om-kievkuppen/

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/23/kiev-2014-geopolitik/

https://janmilld.wordpress.com/2014/05/09/dessa-satans-mordare/

https://janmilld.wordpress.com/2014/03/07/blod-pa-sina-hander/

http://www.friatider.se/uppgifter-i-tysk-tv-oppositionens-prickskyttar-sk-t-demonstranter-i-kiev

http://www.friatider.se/lacka-krypskyttarna-i-kiev-hyrdes-in-av-oppositionen

https://www.youtube.com/watch?v=zQhuD4F1yJ0

https://www.youtube.com/watch?v=n2PTeUBCPAQ

UKRAINA-meny

Skuldra vid skuldra?

skuldradk

“Tillsammans ska vi övervinna hotet. Vi står skuldra vid skuldra: muslimer, judar och kristna. Människor med olika politisk övertygelse. Vi står samman som danskar.»

Så uttalade sig den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt (s) efter terrorattentatet i Köpenhamn i februari.

Alla danskar står samman «skuldra vid skuldra». Uttalandet får tolkas som normativt, mer än deskriptivt. Dvs det ger uttryck  för en målsättning och önskan, mindre än en beskrivning av hur verkligheten faktiskt ser ut.

När attentatsmannen Omar Abdel Hamid el-Hussein sedan skulle begravas var det många muslimer som infann sig för att hedra honom.

farval


 Är situationen annorlunda i Sverige?

Mona Sahlin hör ju till de personer som i ovanligt hög grad bär ett ansvar för att Sverige nu har problem med våldsbejakande extremism. Av alla personer utsågs just hon att (på deltid, 70%)  vara «nationell samordnare»  av arbetet mot denna extremism!

ms

Mona Sahlin är verbal och har gjort bra ifrån sig med  one-liners i TV. Den första jag noterade, på 90-talet, var ”vi måste våga tänka nytt!. Men är one-liners något som kvalificerar till ett uppdrag som detta?

Jag ser Mona Sahlin, genom hennes ytlighet och konfrontativa stil, mer som problemskapare än problemlösare. Får hon mothugg i debatter låser hon sig i prestige istället för att ta till sig av kritik och anamma konstruktiva förslag. Jag tänker t ex på vad Richard Jomshof  säger 13.35 in i denna film.

Det är f.ö. fler än jag som har ifrågasatt Sahlins lämplighet för uppdraget – se här, här och här.

Ryggmärgsreflexen från politiskt korrekt håll vid våldsdåd från extrema muslimer är ju att bekymra sig mest för risken att detta skulle kunna leda till mer ovilja mot muslimer i allmänhet eller att SD kan gynnas. Mona Sahlin har där knappast varit avvikande.

islam


Häromdagen kom dock ett uttalande från Mona Sahlin som var just avvikande. Hon vände sig till muslimska församlingar i Sverige med en vädjan att de tydligare skulle ta avstånd från en organisation som IS – Islamiska Staten och terrordåd som de i Paris i januari och Köpenhamn i februari. Dåd, begångna av personer som kallar sig själva muslimer och i massmedia presenteras som sådana.

Sahlin:

«Om vi politiker ska kunna kämpa mot antisemitism och islamofobi måste de muslimska samfunden ta sitt ansvar.»

Hon rönte inte mycket förståelse:

«Det är en kollektiv skuldbeläggning som ju är själva definitionen av rasism», ansåg Elvir Gigovic, ordförande Sveriges muslimska råd.

eg

Om en kollektiv skuldbeläggning av muslimer i Sverige är ett problem, då kan muslimer i Sverige själva göra något för att motverka detta. Närmare bestämt just det som Mona Sahlin här är inne på: ett konsekvent, klart och tydligt avståndstagande.

Ett sådant skulle samtidigt vara ägnat att motverka rekryteringen till terrorverksamhet.


abug

Till aktörerna hör också svenska massmedia.

Hur använder redaktionerna sin makt?

Både Aftonbladet och SVT:s «Uppdrag granskning» har lånat sig till propaganda och reklam för terrorverksamheten. IS har givits möjligheter att på en gång sprida skräck bland allmänheten och nå ut till fler potentiella rekryter.


israel2

På webbsidan «Everykindapeople» läser jag om att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gärna ser att judar i Europa flyttar till Israel:

«Premiärminister Benjamin Netanyahu uppmanar till  ‘massinvandring’ av europeiska judar till Israel.

Kommentaren kom efter attacken utanför en synagoga i Köpenhamn,  där en dansk jude dödades i  söndags.
‘Denna våg av attacker väntas fortsätta.  Judar förtjänar trygghet i alla länder, men vi säger till våra judiska bröder och systrar att Israel är ditt hem.’

Det israeliska kabinettet godkände en $ 46-miljoners plan för att uppmuntra judisk invandring från Frankrike, Belgien och Ukraina, länder där ett stort antal judar har uttryckt intresse för att flytta till Israel.

Många arabers och muslimers mål och önskan är att utplåna Israel men det ironiska är att när de attackerar judar runtom i världen förstärker de nödvändigheten av staten Israel. Deras argument tycks vara att Israel är en onödig judisk nationalistisk cancer och för att bevisa detta argument  uppmanar de till att döda judar över hela världen, vilket gör att det finns ingen säkrare plats för judar än Israel.»

omar

Hade Omar Abdel Hamid el-Hussein tänkt sig det resultatet – att han skulle hjälpa Benjamin Netanyahu, i dennes politiska strävanden?


Mer

https://www.youtube.com/watch?v=bTTmrZ05iGM

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/18/tre-sanningar/

http://snaphanen.dk/2015/02/22/sondagskronika-snabbspar-till-undergangen/

http://www.exponerat.net/fjardedel-av-muslimer-stoder-charlie-hebdomorden/

Det våras för SD?

varsol

Sverigedemokraterna fördubblade sin rösteandel i det senaste riksdagsvalet och fortsätter att gå framåt i opinionsmätningar. Det går bra för SD. Fattas bara!

Med Decemberöverenskommelsen står klarare än någonsin att SD är det enda oppositionspartiet i riksdagen. Samtidigt blir de katastrofala effekterna av den extrema invandringspolitiken alltmer uppenbara. Styrkeförhållandet mellan Sverigedemokraterna och Sjupartiet är 13 – 87, när det borde vara det rakt omvända.

Det är inget självändamål att SD blir stort. Det är inget självändamål att partiet överhuvudtaget finns. Sverigedemokraterna finns för att möta ett bestämt behov, partiet har ett uppdrag.

Detta uppdrag är att

a) företräda en klok politik, i svenska folkets intresse.

b) verka kraftfullt och effektivt för denna politik.

Det blir då nödvändigt att arbeta samtidigt parlamentariskt och utomparlamentariskt.

1. Parlamentariskt

I riksdagen gäller det att arbeta fram genomtänkta förslag och med kraft argumentera för dessa.

Där blir mitt intryck att SD-företrädare gör bra ifrån sig.

2. Utomparlamentariskt

• I massmedia. Riksdagsplatsen har medfört möjligheter att komma ut genom stora massmedia. Där gör SD-företrädare allt bättre ifrån sig.

• Opinionsarbete och folkbildning genom egna kanaler, som tabloider och flygblad. Hit kan räknas också intern partidebatt och studieverksamhet. Här har insatserna hittills varit svaga.

Framförallt har SD problem inom vissa distrikt, och dit hör det som borde vara det största och starkaste, nämligen Stockholmsdistriktet.

sdsth

Stockholmsregionen blir av naturliga skäl särskilt viktig i det politiska arbetet. Inte bara ligger där Sveriges huvudstad, det är också landets folktätaste region.

Ska manifestationer arrangeras eller större möten hållas, då blir det naturligt att förlägga detta till Stockholm. Där finns potentialen att få ett högt antal deltagare. Det större befolkningsunderlaget och kortare avstånd ger också bra förutsättningar för en mötes- och studieverksamhet.

För Sverigedemokraterna har Stockholm under många år varit ett «sorgebarn». Distriktet har inte haft en bra kontinuitet i ledningen; verksamheten har blivit lidande.  Valresultaten för SD har i Stockholmsregionen generellt legat under riksgenomsnittet.

I riksdagsvalet 2014 gick det dock bra i kranskommunerna. I Stockholms län nådde Sverigedemokraterna drygt 15% av rösterna, alltså över riksgenomsnittet.

I Stockholms stad blev det däremot bara 6,6% – SD blev mindre än både Folkpartiet och  Vänsterpartiet, ja mindre än t.o.m. ultraextrema FI! I huvudstaden blev SD bara 7:e parti i storlek.

7a

Som många känner till har jag själv varit medlem i Sverigedemokraterna. Jag satt i partistyrelsen 2004-05 och var partisekreterare. På riksårsmötet 2005 ställde Jimmie Åkesson – då SDU-ordförande – upp som motkandidat till sittande partiordförande Mikael Jansson.  Jag tillhörde dem som pläderade för JÅ, men gav samtidigt Jansson en eloge för att ha orkat med att sitta som ordförande så länge som 10 år.

Det var min förhoppning att Jimmie Åkesson skulle stå för mer av nytänkande och flexibilitet, vara mer offensiv. Detta infriades i hans TV-debatt 2007 med Mona Sahlin.

Därefter har JÅ varit överdrivet försiktig, tycker jag.  Carl Bildt visade 1990 hur aggressiva TV-journalister kan bemötas – ett lärorikt exempel.

Efter 9 år på posten som partiordförande tog Jimmie Åkesson en time-out och han förtjänar all uppskattning för att under så lång tid ha orkat stå i främsta skottlinjen.

sdhatet

Mattias Karlsson har dock visat sig klara med råge att axla rollen som partiordförande. Kristallklar i sina svar,  utan att bli defensiv.  Jag tror det vore bäst för partiet om MK nu får fortsätta på den posten.

Låt mig här göra en liten utvikning.

På SD:s riksårsmöte 2005 var jag av Kenneth Sandberg föreslagen som ordförandekandidat. Innan jag från talarstolen klargjorde att jag avböjde kandidering hade kretsen kring JÅ blivit orolig. På kvällen innan sände man bud till mig, att jag skulle vara «rökt», om jag kandiderade.

Detta fick mig att reagera: ska det inte vara helt normalt att man i ett demokratiskt parti kan ha ett antal olika kandidater, där det blir upp till ombuden att avgöra genom sin röstning?

Jag ställde frågan till Richard Jomshof, som hade svårt att säga emot mig. Han menade dock att det just där och just då var en så speciell situation, valet av JÅ fick bara inte äventyras.

När jag sedan avstod från kandidering så var anledningen mycket enkel: jag bedömde att Jimmie Åkesson hade bättre förutsättningar att klara jobbet. Han var mycket yngre och hade en stor grupp kring sig, som stödde honom. Det har ju också visat sig, att han gjort bra ifrån sig i stora utfrågningar och debatter.

sduhjarta

Tillbaka till Sverigedemokraterna idag och SD:s Stockholmsdistrikt.

Potentialen för partiet är enorm, inte minst i just Stockholmsregionen!

«Senaste nytt» är att man nu ska bygga nya bostäder i Hägersten, öronmärkta för nyanlända utlänningar. Detta medan unga svenskar kan tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar långt upp i vuxen ålder, i brist på möjligheter till egen bostad.

Många svenskar har skuldsatt sig på direkt farligt sätt, för att kunna komma över en bostad. När bostadsbubblan spricker och lån inte längre kan betalas – vad händer då?


Situationen ställer mycket höga krav på oss alla.

Både SD och alla sverigevänner utanför partiet behöver nu skärpa sig, göra bättre ifrån sig. Inte minst måste vi bli tydligare i vår kritik och i vårt alternativ.  Vi svenskar finns som ett folk och Sverige är vårt land! Vi ska inte acceptera vare sig en påtvingad probleminvandring eller en påtvingad integration.

De utlänningar som kommer hit ska anpassa sig till det svenska samhället.

svland

Här läser jag i Fria Tider att sittande ordförande i SD:s Stockholmsdistrikt, Maria Danielsson, pläderat för bussning av svenska elever till invandrartäta skolor. Deras skolgång ska alltså saboteras, de ska inte ges någon möjlighet att komma undan.

En sådan SD-företrädare måste bytas ut!

Det är vad SDU:aren  William Hahne nu försöker åstadkomma. Han ställer upp en lista med en helt alternativ styrelse.

wh

Av Fria Tiders artikel framgår också att denna alternativstyrelse karaktäriseras av att det är personer med yrkesroller och fotfäste på arbetsmarknaden. Det blir alltså mindre risk för att man söker partiuppdrag av ekonomiska skäl. Detta skulle kunna bidraga till mindre av toppstyrning inom partiet och mer av självständighet hos enskilda företrädare.

Men måste inte partiet utåt tala med en röst? Kan inte en viss toppstyrning vara nödvändig?

I huvudsak: ja.  För att uppnå denna styrning bör Sverigedemokraterna satsa på en grundläggande medlemsskolning. Särskilt i Stockholm bör en sådan vara genomförbar.

SONY DSC

Nu kommer uppgifter om att ett ”personärende”  har öppnats mot William Hahne.

Enligt uppgift kräver man att Hahne avstår från att kandidera som distriktsordförande i Stockholm.

Jag undrar just hur Richard Jomshof ser på den saken…

rj

Sverige behöver en demokratisk opposition.



Läs mer

http://www.friatider.se/entrepren-rer-l-kare-jurister-och-ekonomer-de-vill-ta-ver-makten-i-sd-stockholms-stad

http://www.friatider.se/tv-veckor-kvar-till-sds-rsm-te-i-stockholm-nu-vill-partiledningen-utesluta-utmanaren-william-hahne

http://www.friatider.se/sd-ledningens-process-mot-hahne-kan-skada-partiet

http://www.friatider.se/sd-processen-mot-hahne-ar-opolitisk

Tre sanningar

stupide

Efter terrordåden i Paris och Köpenhamn fokuseras på att judar är hotade och kräver särskilt beskydd. Länge har också varit känt att judar i Malmö är utsatta (12.00 in i denna film).

Politiskt korrekta massmedia i Sverige har försökt framställa det som att de som gjort livet svårt för judarna i Malmö skulle vara sverigedemokrater.

I verkligheten har så aldrig varit fallet.


1.

Sanningen är att det är muslimer – inte svenskar,  inte invandringskritiker – som hotar judar i Sverige.

Motviljan mot judar har koppling till konflikten i Mellanöstern, till motsättningarna där mellan judar och araber. De som i Malmö trakasserat judar har varit personer med utländsk bakgrund, mer eller mindre troende muslimer.

lejh

Efter terrordåden i Paris den 7 januari och Köpenhamn den 14 februari är vi där igen.

«Högerextremism är per definition antisemitisk» har Mona Sahlin deklarerat.

Mona Sahlin är ju inte vemsomhelst. Hon har utsetts att vara «nationell samordnare» i Sverige av arbetet ”mot våldsbejakande extremism» (2.50 in i denna film).

Förövarna i både Paris och Köpenhamn är – i varje fall som saken framställs i massmedia – muslimer. Ändå blir det «högerextremister» som Sahlin här pekar ut.

Två grupper pekar hon samtidigt ut som särskilt i behov av skydd, nämligen judar och muslimer. Skydd mot «högerextremister», inbjuds läsarna att tro.

Är Mona Sahlin mest av allt obegåvad eller mest av allt ohederlig?


 missh

2.

Min andra sanning är denna:

Inte bara judar drabbas av hot och våld i Sverige.

Även svenskar drabbas.

Och även svenskar är människor – inte mindre värda än judar!

En osäkerhetssituation har skapats genom den okontrollerade massinvandringen av arbetslösa från muslimska länder till Sverige och övriga Europa.

Det handlar då inte bara om direkta våldsdåd, det handlar om en utbredd negativ attityd, om fientliga hållningar mot Sverige och svenskarna, från invandrades sida (eller från invandrades barn).

umuslimer

Detta ser ut att kunna vara fallet även bland personer som studerar på universitet!

En film från en Lars-Vilks-föreläsning i Uppsala i maj 2010:

Affes blogg kommenterade:

  1. Kvinnan i svart är inbjuden till föredraget. Hon går dit frivilligt, väl medveten om att saker kanske kommer sägas och visas som hon inte gillar. Istället för att gå därifrån när hon inte gillar vad hon ser så stannar hon kvar, skriker och kräver att föredraget anpassas efter henne. Hon kräver ‘respekt’. Beteendet är helt oacceptabelt och respektlöst. En person protesterar och säger emot henne. Kritiserar henne. Något som, till skillnad från hennes beteende, är ganska normalt på ett universitet. Hennes svar är inte att han har fel följt av en förklaring. Nej, han ska hålla käften.

  2. Hot om våld. Krav på lydnad och underkastelse. Han beordras att sätta sig. Varför då, och med vilket mandat utfärdar denna person den ordern? Att resonera finns inte på skalan. Mannens kroppsspråk säger allt. Om du inte lyder mig så kommer du att utsättas för våld.

  3. Förnedring. Personen som vågade protestera ska utsättas för förnedring. Han blir slagen och får ta emot flera spottloskor. Säkerligen handlar detta mest om att för den egna gruppen visa hur ”gudfruktig” man är, men det fungerar även ypperligt som statuerande av exempel. Så behandlas man om man säger emot.

Att lägga på minnet

Mannen i vitt är INTE Lars Vilks. Han har INTE ritat någon rondellhund. Han har INTE skymfat någon profet. Han är INTE (vad jag vet) någon värdelös/dålig/usel/tafflig konstig konstnär som bara vill ha uppmärksamhet.

Med andra ord, det går inte att bekvämt distansera sig från honom som så många verkar ha behov av att göra när det gäller Lars Vilks.

Mannen i vitt representerar dig och mig och alla andra i Sverige som inte håller med den skränande pöbeln. Han uttryckte det som miljoner svenskar skulle vilja säga.

Att det faktiskt är ni som ska visa respekt för
våra regler, värderingar, synsätt, traditioner.

Och till alla er som ‘står upp för yttrandefriheten’ men som inte kan låta bli att distansera er från och hacka på Lars Vilks.

Den fasen är förbi. Inse att även ni är hotade. Det finns uppenbarligen människor i Sverige som vill slå er, spotta på er, se er brinna. Inte för att ni en vacker dag kanske får för er att rita en rondellhund, utan för att ni anser att Lars Vilks och andra ska ha rätten att göra det. Det är en avsevärd skillnad.»

De aggressiva reaktionerna från närvarande muslimer, den eftertryckliga översittarattityden, riktade sig alltså även mot åhörare, som bara satt helt fredligt i sina bänkar.

inej


 3.

Vilket leder över till min tredje sanning:

Hur har vi fått hit dessa översittare?

Vilka är det som drivit på för denna vansinniga invandring till Sverige och Europa?

Svar: det är  Agendajudar!

Om detta har jag skrivit mycket, t ex i detta viktiga blogginlägg.

Både i USA och Europa har många judar spelat en pådrivande roll. Detta gäller inte minst här i Sverige, där framträdande judar både propagerat för mer invandring och medverkat i hetsen mot Sverigedemokraterna.

Jag tänker främst på:

Barbara Spectre och hennes skattesubventionerade Paideia.

Kolla även 6 minuter in i denna film.

pwlogn

Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter, med en uttalad journalistisk agenda.

Se även här , här och här.

Lena Posner Körösi, ordförande i Judiska centralrådet, som 2010 vände sig mot att Nationell Idag fick presstöd.

Ingrid Lomfors, som har medverkat i kampanjande mot såväl Folke Bernadotte som Drottning Silvia, något jag tagit upp i bl.a. min film «TV4:s gränser» (se 7.30 in i filmen).

15-ws

Willy Silberstein, ordförande i SKMA – Svenska Kommittén mot Antisemitism. Förutom drevandet mot kungahuset har han varit med litet både här och där.

Silberstein höll sig t ex framme när det skulle drevas mot Björn Söder, för att denne hävdat att det finns etniska svenskar. Han fann Söders DN-uttalande «antisemitiskt». Lyssna även 3.30 in i denna film.

Ja, för personer som Willy Silberstein är allt som de ogillar «antisemitism». Dit kan räknas redan föreställningar om verkligheten, som att judar har en maktposition inom svenska massmedia.

Senaste nytt är att israeliska företrädare kan avgöra vilka frågor som får ställas till dem i Sveriges Radio. Judar har makt inom svenska massmedia på mer än ett sätt. Det handlar om mer än ägandet!

pcursakt

Och det är inget nytt fenomen att SVT/SR kan bli ”byxis” inför möjligheten av judiskt missnöje. Se vidare om ett krismöte på Aktuellt-redaktionen år 2009.


Jag får inte Willy Silbersteins agerande att stämma. Om han verkligen vill motverka antisemitism, då ska han väl inte hela tiden hacka på oss svenskar, inte ägna sig åt att mucka gräl?

Så här skrev jag tidigare i BGF-texten «Två motsägelser»:

«Om ‘antisemitism’ talas och skrivs ju mycket. Även en helt måttfull kritik av judars agerande i västländer eller Israels politik i Västasien kan rendera anklagelser för ‘antisemitism’. 

Så allvarlig anses företeelsen vara och så stor risken för att ‘antisemitism’ ska manifestera sig, att helt exceptionella åtgärder har vidtagits. Jag tänker på lagstiftning i flera västländer som gör det straffbart att ifrågasätta ens detaljer kring ‘Förintelsen’.”

”Om nu risken för ‘antisemitism’ är så stor och det är så allvarligt om judar blir illa omtyckta – varför agerar vissa individer eller grupper av judar som de gör? I så fall är ju deras agerande direkt kontraproduktivt, ägnat att väcka just negativa hållningar gentemot dem!»


Läs/se mer:

http://www.bgf.nu/aj/usa.html

https://janmilld.wordpress.com/2015/02/12/brander-attentat-och-pk/

https://www.motgift.nu/2015/02/judisk-skuld/

http://thoralf.bloggplatsen.se/2015/02/17/11022089-sverige-ett-safe-haven-for-islamister/

http://ledarsidorna.se/2015/02/fusk/

Gladio

gladio

Vilka större terrordåd inträffade före WTC år 2001?

Innan jag ger mig på att försöka inventera detta vill jag göra en mer avgränsad redovisning – nämligen kring dåd, kopplade till vad jag här rubricerar som «Gladio».

Namnet «Gladio» syftade från början bara på NATO:s stay-behind-grupp i Italien, eftersom det var den som först blev känd. Gladios existens erkändes officiellt 1990, genom ett tal av Italiens premiärminister Giulio Andreotti.

Italien var dessutom det land som drabbades både först (Milano 1969) och värst (Bologna 1980) av terrorattentat. Av skäl som ska framgå nedan.

Låt oss börja med denna 47-minuters film, «NATO:s Secret Armies»:

Grundtanken med «stay-behind» var från början att länder i Västeuropa skulle ha en beredskap, om den sovjetiska Röda Armén skulle rulla vidare västerut och ockupera fler europeiska länder. Då skulle kunna finnas grupper av vapenkunniga och stridsberedda med tillgång till vapengömmor, grupper som på en given signal skulle kunna väckas till liv och organisera ett motstånd. Enskilda individer i grupperna gavs ingen helhetsbild, envar hade kontakt kanske bara med en person som förmedlade order.

Konceptet var ett arv från Andra världskriget och motståndet mot de tyska ockupanterna, bakom deras linjer.

berlin

1948 skärptes motsättningarna mellan öst och väst genom dels kommunistkuppen i Prag, dels Berlinblockaden. 1949 slöts Atlantpakten och 1950 utbröt Koreakriget. Det Kalla kriget gav näring åt föreställningen att stay-behind-grupper kunde komma att behövas.

Dessa grupper fanns snart i 15 länder och fick en knytning till NATO. De utgjordes av övertygade antikommunister och rymde inte bara demokrater, utan även fascister och SS-folk. Det kunde variera från land till land. Verksamheten stod utanför parlamentarisk kontroll.

pci

I framförallt Italien sågs ett kommunistiskt hot även inrikes, genom PCI – det italienska kommunistpartiet. PCI var det största kommunistpartiet i väst, hade över en miljon medlemmar och uppnådde 30-40% av rösterna i val. Det fick ekonomiskt stöd av Moskva och moskvatroheten manifesterades genom PCI:s fördömande av Ungernrevolten 1956.

Inom Gladio utvecklades en strategi för spänning, i syfte att motverka kommunistiskt inflytande. Genom skapande av rädsla hos människor skulle man få fler att söka sig mot den politiska mitten, i hopp om att där finna skydd undan terrorn.

Ett viktigt möte hölls tydligen i Rom 1965 (30 min in i filmen ovan).

1969

De första bombdåden skapade bara materiell förstörelse, men med bomben i Milano 1969 ändrades detta. Den sprängdes på ett bankkontor, varigenom 17 personer dödades och 88 skadades.

Under 1970-talet följde ytterligare tre bombdåd i Italien:

1972 Peteano

1974, Brescia

1974, tåget Rom-München.

Det värsta våldsdådet inträffade i Bologna 1980, när en bomb detonerade på Centralstationen i staden. 85 personer dödades och 200 skadades.

Det ligger i sakens natur att mycket är hemligt och löst i konturerna. Gladio som helhet kan knappast knytas till något enskilt dåd, men tre moment verkar gå igen:

1. De skyldiga skyddas av krafter med inflytande, högt upp – kan från första början påräkna straffrihet.

2. Dåden skylls gärna på kommunister eller anarkister.

3. Dåden kan delvis ha utförts av «nyttiga idioter», som blivit utnyttjade.

moro

Till händelserna i i Italien hör även mordet på Aldo Moro, partiledare för Kristdemokraterna. Han kidnappades 1978 av organisationen Röda Brigaderna och hölls fången några veckor, tills han avrättades. Moro hade varit förespråkare av en regeringskoalition mellan Kristdemokraterna och PCI.

Röda Brigaderna var infiltrerade av säkerhetstjänster, som dels gav kapacitet att utföra den avancerade kidnappningen mitt inne i Rom, dels möjliggjorde en styrning av gruppens agerande.

Notera uppgifter 2.07.00  in i denna långfilm, om att både italienska Röda Brigaderna och västtyska Baader-Meinhof-ligan var infiltrerade från Gladiohåll. Baader-Meinhofligan fick dessutom stöd från DDR och var infiltrerad av Stasi. Bilden blir att mer än en part kan vara intresserad av destabilisering.

Baader-Meinhof gav också prov på hur individer kunde skifta från extremism med vänsterförtecken till extremism med högerförtecken. Steget däremellan behöver inte vara så långt.

bm

Till våldsdåd med anknytning till Gladio-grupper i andra länder än Italien hör, som framgår av filmen «NATO:s Secret Armies»:

- 1980, TysklandRörbomb vid Oktoberfesten i München med många offer.

- 1985, BelgienSkjutning i köpcentra i Aust. Belgien genomled en 15-årsperiod av olika terrordåd.

På repertoaren har alltså stått både bomber och urskiljningslöst skjutande för att döda och skada.

Dit hör också politiska mord:

• Ledaren för kommunisterna i Belgien, Julien Lahaut, mördades 1950.

• Ledaren för kristdemokraterna i Italien, Aldo Moro, mördades 1978.

• Ledaren för socialdemokraterna i Sverige, Olof Palme, mördades 1986.

2mordade


 

Mer

Gladio Historian speaks out

Gladio – NATO:s Daggger at the Heart of Europe

Den europeiska terrorismens ansikten


Se mer

The Cold War ‘Black Op’ Continues

 

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 156 andra följare