Smått av Klein

”Stora ord av Klein” hade jag som rubrik på en kolumntext för 15 år sedan.

Den inleddes så här:

”I en radiodebatt, utifrån våldsdåd nyligen med nazistiska förtecken, deltog bl.a. Helle Klein, ledarskribent på Aftonbladet. En del av hennes uttalanden förtjänar att hamna på pränt och sparas:

‘Vi har ändå en oerhört liberal lagstiftning. Vi tillåter både tidskrifter och annat, vi tillåter insändare som vill ifrågasätta flyktingpolitik och invandrarpolitik.’

Enligt Helle Klein är ‘vi’ alltså tillåtande på ett sätt som nästan går för långt.”

Senaste nytt om Helle Klein är att hon nu var nära att sätta morgonkaffet  i halsen vid läsningen av Dagens Nyheter. DN hade nämligen publicerat denna annons, om Arnstberg/Sandelins bok:

obehagligt

Notera att annonsen inte innehåller några värdeomdömen eller politiska krav, endast faktauppgifter kring invandringen till Sverige.

Helle Klein kan inte bestrida riktigheten i uppgifterna, och just där ligger nog hennes problem.

Uppenbarligen anser hon att en sådan annons inte borde ha tillåtits.

Ur DN, dagen därpå:

”Journalisten och debattören Helle Klein kallar det en ‘rasistannons’, och uppmanar tidningen att be om ursäkt.”

Hur stämmer detta med hennes tillåtande hållning från år 1999? Har där skett en förskjutning?

PS

Mer ur DN:

”Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan skriver på Twitter att frågan ‘är naturligtvis vem som betalar annonsen – boken drar knappast någonsin in de pengarna’.

Avallan är alltså väl medveten om att invandringskritiska böcker förtigs i den svenska offentligheten, och därför i normalfallet inte kan sälja i stora upplagor.

DN-annonsen kostade 115.000 kr och finansierades genom intäkter från försäljningen av Arnstberg/Sandelins bok. Det faktum att boken kunde dra in så mycket pengar vittnar om att invandringskritiken nu växer i Sverige.

Läs även:

TIPSFRÅGOR med svar

Antirasister protesterar

Arnstberg om annonsen

DN och sektdynamiken

En obehaglig bok

Vem vill arbeta?

Välfärdsstatens fundament är att det finns en arbetsmoral, att de flesta vill arbeta och ”göra rätt för sig”. Kan den arbetsmoralen längre tas för given?

Som ett tankepåbud från de politiskt korrekta utgår att vi måste förutsätta att alla människor i Sverige – även invandrade från fattiga länder, både kvinnor och män – inget hellre vill än att genom eget arbete försörja sig själva.

När det sedan visar sig att bidragsberoendet är högt och självförsörjningsgraden låg bland dem som invandrat från Afrika och Västasien läggs skulden på det svenska samhället, som ”inte släpper in dem”.

För att kompensera och göra det mer lönsamt för företag att anställa individer ur dessa grupper erbjuds diverse avdrag, bidrag och förmåner vid sådana anställningar. Därigenom ”hyfsas” statistiken, men till en kostnad för skattebetalarna.

a) Min första misstanke är att den låga självförsörjningsgraden bland nämnda invandrargrupper bottnar i att de saknar kunskaper och färdigheter som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden.

b) Min andra misstanke är att många kommer från kulturer utan en arbetsmoral, liknande den svenska.

c) Min tredje misstanke är att det inte lönar sig för dem att arbeta. Det generösa bidragssystemet gör att de med sina stora familjer ofta når högre inkomster utan att arbeta.

d) Till detta kommer en fjärde misstanke, nämligen att mycket av detta gäller även för unga svenskar.

e) Och en femte misstanke, nämligen att många svenskar överhuvudtaget ”kroknar”, när de förstår hur bidragssystemet missbrukas av de nyanlända och hur ”eliten” skor sig genom oskäliga bonusar, fallskärmar och fantasilöner.

Varför själv anstränga sig, om andra inte gör det?

neuding
Dessa reflexioner väcktes hos mig efter läsningen av en intervju med Niall Ferguson i Neo nr 5/13, gjord av Paulina Neuding.

Den sammanfattas med följande ord:

”Vi håller på att skapa en permanent klass av människor som aldrig kommer att kunna försörja sig. Städerna hotar att explodera i våld. Och alldeles för få vågar prata om problemen.”

ferguson

”…den absolut största svårigheten de skandinaviska länderna står inför, är den totalt misslyckade integrationen av invandrare.
 
– Och detta är ett så katastrofalt misslyckande att det inte bara kan betraktas som ett sidospår. Det är en central utmaning för den skandinaviska välfärdsmodellen. Detta riskerar att utvecklas till en verklig kris, till och med ett hot mot stabiliteten i ett land som Sverige.”

Utgående från Fergusons book ”Civilization, the West and the Rest” frågar Neuding:

”- Så vilka är dessa sex idéer som du menar ligger till grund för västerlandets välstånd? Som du kallar killer apps i boken?

 

NF: – De saker som jag föreslår är – för det första: idén om konkurrens. Att konkurrens betraktades som legitimt både inom politik och ekonomi. Det faktum att man inte strävade efter monolitisk enighet. För det andra: den vetenskapliga revolutionen, där Sverige hade en viss roll. Den inträffade ingen annanstans. För det tredje: idén om att staten styrs av lagar, och en lagstiftning baserad på äganderätten. Mycket viktigt. Fyra: modern medicin, som är ett distinkt västerländskt fenomen. Fem: konsumtionssamhället. Utan det finns det ingen anledning att genomföra en industriell revolution. Och till sist: arbetsmoral. Det som Max Weber för hundra år sedan trodde enbart existerade i länder som Sverige och Tyskland, protestantiska länder. Men som faktiskt visade sig vara universellt.

 

- Så dessa sex faktorer som låg till grund för civilisationen kom från västerlandet. De förekom egentligen inte i någon annan del av världen tidigare. Och i vår egen tid har andra civilisationer ‘laddat ned våra appar’.”

 

PN: -Tror du att en välfärdsstat som den svenska kan underminera dessa appar? Arbetsmoralen till exempel?

 

NF: – Absolut. Välfärdsstaten föddes ur de bästa intentioner. Idén att ge människor trygghet från vaggan till graven är väldigt tilltalande, till och med beundransvärd. Men, konsekvenserna av att skapa social trygghet – bokstavligen trygghet – har varit långt värre än välfärdsstatens arkitekter på 40- och 50-talet hade kunnat föreställa sig.

– Till exempel: När du börjar betala människor för att inte arbeta, så skapar du en arbetslöshetsklass. Man tappar snabbt incitamenten att bli anställningsbar, vilket man för vidare till sina barn. Man skapar en beroendekultur. Det har hänt runt om i Europa.”

Niall Ferguson konstaterar också att sjukskrivningarna ökar i Sverige och andra västländer: ”en allt friskare befolkning … får allt mer sjukpenning.”

neologga

Ferguson ser allvarliga problem med den förda invandringspolitiken:

”Problemet med Europa är att man inte kan hantera och integrera invandrare. Och det här misslyckandet kommer att ha katastrofala följder framöver, utan tvivel. Jag tror inte det finns något som oroar mig mer. ”
 
”- Jag skulle i korthet beskriva det som ett problem med våld. Risken finns att vi kommer att se konflikter mellan etniska grupper.  Vi skapar multietniska städer i multikulturalismens namn, och i takt med att dessa städer får större problem med sin ekonomi blir klyftorna djupare. Och här finns en risk att alienerade och delvis radikaliserade andra och tredje generationens invandrare kommer i konflikt med en utsatt vit underklass.”
 
”- Det som är verkligt häpnadsväckande för mig är hur oförmögen den europeiska eliten är att hantera detta. Och de ursinniga försöken att stigmatisera dem som försöker ta upp problemet. De blir utpekade som islamofober eller rasister…

…ämnet är för viktigt för att ignoreras av etablissemanget och förpassas till de marginaliserade. Jag tror att om den etablerade makten inte vill diskutera ett ämne och överger debatten, så göder det extremism och våld.

En särskild aspekt av våra välfärdssystem är, menar Ferguson, att de bygger på att arbetskraften är socialt homogen:

”Det är väldigt svårt att få det att fungera om man har en stor grupp människor från andra länder som inte tänker på samma sätt.”
 
”Om man vill ha en välfärdsstat, med höga nivåer av omfördelning av resurser och social solidaritet, behöver man kanske hålla andra ute. Det är den japanska policyn. Det kanske är det som Skandinavien borde ha gjort. Kanske är hela strategin bakom att öppna dörrarna för asylsökande det enskilt största misstaget i Skandinaviens moderna historia.”
 
”- Först misskrediterar man sin egen civilisation och får folk att inte tro på något alls, sedan låter man islamisterna rekrytera. Jag tror att bristen på självförtroende hos europeiska intellektuella visar på vår dekadens. Det dåliga självförtroendet, oviljan att erkänna att det finns saker som är bra med västvärlden, vår tendens att utplåna oss själva och inte stå upp för att vi har något värde.”

westrest
Fergusons slutsatser borde även svenska journalister ha kunnat komma fram till. De kan väl innerst inne inte vara helt dumma – Journalisthögskolan sållar ju bland gräddan av svenska studenter.

Förklaringen till situationen är uppenbar: inom den svenska journalistkåren råder en politisk korrekthet, som påbjuder en form av fördumning.

Läs mer

Aktuell statistik (Tino Sanandaji)

Bärplockare

lingonvy
Jag har ju tidigare rapporterat om hur Karin och jag varit ut och plockat hjortron respektive blåbär i norra Dalarna. Förra veckan var vi ute igen, denna gång för att plocka lingon.

Långt fick vi åka med bilen, innan vi trodde oss ha utsikter att hitta några lingon.  Vi hamnade verkligen ute i ödemarken!

jmlingon

Det kan ju ha blivit ganska så avplockat numera, genom alla grupper av utlänningar som ambulerar i våra skogar. ”Bärplockare” har blivit till ett begrepp.

Var det tanken med allemansrätten, att bärplockning skulle bedrivas nästintill industriellt, därtill genom att utlänningar tas hit för att ”dammsuga” skogarna, så att det blir svårare för infödda kunna fortsätta med en verksamhet som de av tradition ägnat sig åt?

Till detta kommer andra moment, som nedskräpning hos markägare.

lrf
SR:s webbsida, den 20/6 2013:

”Den här sommaren ska Lantbrukarnas riksförbund, LRF försöka komma tillrätta med problemen med stora bärplockarläger. LRF vill nu se vilken effekt det får när markägare begär att Kronofogden avhyser bärplockarna och förbundet ska stå för kostnaden i ett par pilotfall.

Många markägare upplever att det varit stora besvär med nerskräpning, trädfällning, kriminalitet och vandalisering där bärplockare slagit läger.”

”Att ta hjälp av Kronofogemyndigheten för att avhysa bärplockare kostar 600 kronor per person.

Ett bärplockarläger på hundra personer blir då mycket dyrt för den enskilde markägaren som får punga ut med 60.000 kronor.

Det är en orimlig kostnad tycker Jan Tholerus, vice ordförande för LRF Dalarna och markägare i Söderbärke.”

Vad som framförallt väckt uppmärksamhet är våldsbenägenheten hos många av de utländska bärplockarna. Ett aktuellt fall hade gällt precis det område, där Karin och jag nu var och plockade lingon.

furudal

Dalarnas Tidningar i september:

”Två olika gäng utländska bärplockare slogs med varandra på ett hygge i Furudal – om bären.
Polisen har fått in fyra anmälningar om det inträffade.

Brotten rubriceras som bland annat olaga hot och ringa misshandel.”

Ett annat fall hade gällt två bärplockargäng som drabbat samman i ett helt vilt slagsmål, med ökad belastning på svensk sjukvård som följd. Det var i Gävleborg i augusti.
gavle
Arbetarbladet, den 7/8 2013:

”Två personer har gripits och sex personer har förts till sjukhus efter ett slagsmål med minst 30 personer vid Södra Skeppsbron vid tiotiden i onsdags förmiddag. Vittnen talar om en man som knivskurits i ansiktet, en annan som misshandlats med två meter långa träpåkar och om en bilist som kört in i en folksamling.”

missh
Men även bybor har blivit offer för detta våld, en så svårt misshandlad att det är oklart huruvida han överlever. Det gällde Grycksbo i Dalarna

TV4-nyheterna den 28/8 2013:

”Två män är anhållna efter gårdagskvällens misshandel i Grycksbo då runt tio bärplockare, enligt polisen, överföll och misshandlade två bybor. En händelse som nu skapar oro i byn.”

Se även Exponerat,  Avpixlat och Realisten.

Det förekommer även konfrontationer som inte rapporterats i media. En skogsägare i Orsa hade ärende ut till sina ägor och stötte då på en grupp utländska bärplockare, som uppträdde så aggressivt, att han fann för gott att ge sig därifrån. De hade kartor över området, som de visade. Uppenbarligen hade de betalt till någon skojare och var i tron att de därmed förvärvat en exklusiv rätt till området.

Ytterligare en typ av problem i samband med bärplockning har varit människor från Sydostasien eller Afrika som lurats till Sverige, blivit utnyttjade och inte fått betalt för sitt arbete.

Läs mer:

Lämnade soptipp efter sig

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 125 andra följare