• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Esperanto i översikt

I ett antal bloggtexter  har  jag varit inne på ämnet Esperanto. men det har inte blivit något sammanhållet – här ett nytt försök, till  Esperanto-översikt.

Esperanto är ett konstruerat språk. skapat 1887 av polacken Ludvig Zamenhof. Ordförrådet är hämtat främst från franskan och andra europeiska språk, (spanska, engelska och tyska.) Från ryskan har hämtats att lägga in ett särskilt frågeord i en mening för att markera att det är en fråga – Esperanto börjar varje frågemening med ordet ”Ĉu”(uttalas ”tjo”.

Bestämd artikel är alltid”la”.

Ordet”ja” låter helt som på engelska, dvs ”jes”

”hon” låter också precis som på engelska, dvs ”ŝi”,

men –sed, och-kaj,utan-sen, röst-voĉo(uttal- våtjo)

dessutom, också-krome, ge-doni,få-ricevi, spara rädda-savi,sälja-vendi, köpa-aĉeti,stjäla -ŝteli, stjärna-stelo tillägga-aldoni,värt att tillägga-aldoninda,att vilja-voli, en vilja-volo,resultat-rezulto,känsla-sento,full-plena, fylla-plenigi,gud-dio,med-kun.tillsammans-kune, en fara-danĝero,

farlig-danĝera ,försätta i fara göra farlig-danĝerigi,bli farlig-danĝeri.

ÅGRA EXEMPEL PÅ ORDSTAMMAR OCH ORD

notera hur språket inbjuder till lekfullhet!

stol-segxo, bord-tablo, tåg-trajno, hjälp-helpo, pojke-knabo flicka-knabino röst voĉo, hopp-espero, kväll-vespero,socker-sukero. salt -salo bil-auto. cykel, våg-ondo,biciklo,röra-movi, rörelse-movado,upphöra-ĉesi, mod-kuraĝo,mål-celo,skämmas-honti, vara stolt-fieri,syfta på ha som mål-celi,ingenting-ennio,förinta-synas o förefalla-ŝajni, förfalla-acxigxi.något skröpligt-acxajxo,något ondskefullt fiajxo,förinta-neniigi,förneka-nei,någonting-io,vad-kio,när-kiam, någon gång-iam,alltid-ĉiam, dock likväl-tamen, ansikte-vizagxo, vara-esti. svår-malfacila.svårighet-mslfavilaĵo,varelse-estaĵo. gud-dio,känsla-sento,att tro-kredi, en tro-kredo,mun-busxo,noviktig-negrava, oviktighet-negravaĵo,

sufixen och efterstavelsen –ad står alltså för varaktighet.

cykling-biciklado,telefon-telefono, tefonering-tefonado,lång-longa, kort-mallonga,stor-granda liten-malgranda,ny-nova pladdra o ”snacka skit”-parolacxi,

nyhet-novo.,gammal-malnova,känsla-sento, stark-forta, svag-malforta,te-teo kaffe-kafo väg-vojo, information-informo, järnväg-fervojo, rädda-savi, riktning -direkto,viktig-grava, viktigt-grave, det är viktigt-gravas, det är inte viktigt,detspelar ingen roll-ne gravas,arbete-laboro lek-ludo allvarlig-serioza, smör-butero,bröd-pano dag-tago,natt-nokto, ljud-sonö,snö-negxo,regn-pluvo, ösregn-pluvego, färg -koloro höra-audi,lyssna-auskulti,efteråt-pöste,före-antau, innan-antau ol,gå-iri, börja gå-ekiri, börja tala –ekparoli,promenera-promeni,börja gråta-ekplori,storskratta länge-ridegadi,

blå-blua. gul-flava,grön-verda,brun-bruna,svart-nigra, vit-blanka, lida-suferi, njuta-ĝui,lära sig-lerni, skola-lernejo, bok-libro. bibliotek-librejo,bibliotekarie-librejisto,

befalla-ordoni, lyda-obei,finna-trovi, gömma-kasxi, se-vidi,sevärd-vidinda,nämna-mencii, är värt att nämna-menciindas,

Betoning ligger alltid på näst sista stavelsen.

ytterligare en sufix -är -ind, dvs värd att….. värd att besöka-viziti,,minnas memori,värd att besöka,vizitinda,värd att säga-dirinda,minnesvärd -memorinda, värd att tacka för-dankinda,läsa-legi, läsvärd-leginda,värd att höra-audinda,sevärd-vidinda,skratta-ridi, löjlig-ridinda, lita på-fidi,värd att lita på-fidinda,full-plena, ful-malbela,komma-veni,full.(berusad)-ebria,fyllbult-ebriulo,berusande-ebriiga, trevlig behaglig-agrabla,sjunga-kanti,sång-kanto,sångare-kantisto,lära ut -instrui, lärare-instruisto,fotografera-foti, fototograf-fotisto,allt-ĉio,överallt ĉie,

fotinda- värd att fotografera,

stol-seĝo,,bord-tablo,brist-manko, tack–dankon,lära sig – lerni,skola-lernejolära ut -instrui, slå-bati,överträffa-superi, politik-politiko, kyssa-kisi,smeka-karesi, irritera -iriti,provocera-provoki, tystnad-silento,tid-tempo ,stanna-resti,lugn-trankvila, kön-sekso,god,bra-bona,Och ”bonulo”blir bra person …(gäller väl alla oss dissidenter i Sverige..) sufixen -ej betyder plats för något.kuiri-laga mat, kök-kuirejo, sovrum-dormejo.arbetsrum-laborejo,skrivrum-skribejo,bibliotek-librejo, bok-libro,stimulera-stimuli,härma-imiti,låtsas-simull,

När suffixen fi-står för moraliskt dålig, vem kan då betecknas som ”fiulo”eller ”fiulino”? Kandidaternakan bli många! och vilja-voli, ihållande vilja-voladi,vilja starkt-volegi,

Som framgår blir sufixen -ul särskilt användbar!

Sufixen -ad representerar varaktighet.titta länge-rigardadi,

stum-muta, ha rätt -pravi,veta-sciii, en resa -vojagxo,att resa – vojagxi, dröm-songxo,en som inte vet malsciulo,nesciulo,en som vet -sciulo,en som inte vill-malvolulo eller nevolulo,en ,tid-tempo,vän-amiko, fiende-malamiko,stor vän-amikego ,

ha fel-erari, ha rätt-pravi,en person som har rätt -pravulo,(t.ex.Jan Milld… )

vatten-akvo. luft-aero, ren-pura,hav-maro,sjö-lago, hand-mano,huvud-kapo ,rygg-dorso, land-lando, säga-diri, berg-monto,topp-pinto,ett djupprofundo.hav-djup-profuno.djup person-profundulo, maro,

törsta-soifi, törst-soifo,dum-stulta, dumbom-stultulo,.vacker kvinna- belulino, dum kvinna-stultulino,klok kvinna-sagxulino,guld är oro och hjärta är koro får vi orkorulo för en person med hjärta av guld.”orkorulino”ger sig då också.

Suffixen -em markerar att vara så benägen,”sömnig” blir då ”dormema och”tankfull” blir ”pensema”,lekfull” -”ludema”,”mi emas” – ”jag har lust att

F.ö betyder”virinacxo” kanske”kärring”, medan ”fiulino” blir något värre.

väcka-veki,himmel-cxielo, moln-nubo,träd-arbo,stad-urbo, blomma-floro,djur-besto, hund-hundo. katt-kato,råtta-rato, orm-serpento,apa-simio, aplik-simia ,blommor-floroj ,att blomma-flori,människa-homo, skröplig människa-homacxo,vacker blomma-bela floro,man -viro. barn infano, barnslig-infana, manlig-vira, kvinnlig-virina,stark-forta,svag-malforta, mänsklig-homa,rymd,utrymme-spaco,himmel-cxielo,moln-nubo,liten flicka- knabineto,mycket stark person – fortegulo,hjälpsam person -helpemulo betyder hjälpsam person

,malbelulo-fuling (här kan vi trappa upp med ”malbelegulo”.). (moraliskt fuling blir ”fiulo”)

Kallas man ”malhelpulo” har man inte fått en komplimang…”bragema” betyder skrytsam, man kan i lindrigare fall vara bara ”bragetema”,

Förstavelsen fi-, markerar moraliskt dålig och efterstavelsen in står för femininum,

-acx, markerar svag-usel,

”bonulo”bli en bra person, relevant för oss dissidenter i Sverige Plena betyder full – då blir ”plenigi” att fylla och ”plenigxi” att fyllas, att bli-farigxi,

Ridi”är skratta och ”ridema” är skrattfull.

Då blir att göra skrattfull, ”ridemigi””ridemigxi”är att bli skrattfull,skrämma blir ”timligi” bli rädd-”timigxi”,

åter till förstavelsen och prefixet mal-…..

”malbelulo” blir kanske fuling (bara utseendet, annars ”fiulo”), och”malpravulo”blir en som alltid har fel.

bra person-bonulo,(gäller väl de flesta av oss dissidenter i Sverige-Svedio…)

växa-kreski,påsk-pasko, jul-kristnasko, att föda- naski, dö-morti,död-morto,röra vid-tusxi, undvika-eviti,röra, flytta på-movigi,flytta sig-movigxi,Detta aktualiserar ytterligare två suffixer, nämligen –ig och igx -den första står för at tgöra något på ett visst sätt, den andra är reflexivt, dvs att göra sig själv på visst sätt

såra-vundi,plåga-turmenti, öken-dezerto,tala-paroli,skriva-skribi-

vara tyst-silenti,tystnad-silento,skriva-skribi,ung-juna,tung-peza,tjock-dika, maldika,soppa-supo.potatis -terpomo, ris-rizo. jord-tero, äpple-pomo,päron-piro. ljud-sono.

komma- veni, se-vidi, segra-venki, skrika-griti, lida-suferi, viska-flustri, stöna-,gxemi, högt-laute, klättra-grimpi, gå-iri,fri-libera. tjock-dika,hoppas-esperi, vänta-atendi,helig-sankta, hud- hauto, grå-griza,brun-bruna,röd-rugxa(uttalas ungefär.”rodgja” ), stark-forta, vacker-bela, frisk-sana,ung-juna,föryngras-”junigxi”,fånga-kapti ,intresse-intereso,mätt-sate,tänka-pensi, dricka-trinki,(”drinki” betyder arr dricka alkohol, ”alkoholist” blir då ”drinkulo”) reta och provocera” är ”provoki”,tvivla-”dubi”.göra-fari,bli-fariĝi, göra ogjort-malfari,

säga”-”diro”tvivla”-”dubb” Vad blir då en ”tvivlare”?

jo, ”dubulo”.

skrika-krii, och ”vrål” blir….

”kriego”.

ljud-sono..………..här ska jag senare försöka få ut en längre ljudfil – återkommer om detta!

dricka alkohol-drinki sanning-vero,osanning-malvero,ljuga-mensogi, sjunga-kanta,räkna-kalkula,längta-sopiri,tjur-bovo,ko-bovino,tupp-koko,höna-kokino,

Så vad markerar sufixen –in? jo, femininum!

alkohol-alkoholo,soжva-dormi,somna-dormiĝi,väcka-veki,eller vekigi vakna-veki,

mer om dessa två ig-sufixer nedan!

rik-ricxa,

Grammatiken är befriad från onödiga krångligheter – inga böjningsmönster av verb eller annat. varje ordklass slutar på en bestämd bokstav – substantiv -o,adjektiv -a, verb-i(infinitiv ),adverb -e

Hos Zamenhof fanns en fredstanke, om alla människor kunde förstå varandra skulle det motverkakonflikter och krig. Syftet med Esperanto var att göras till

första främmande språk för alla människor i hela världen, dvs bli ett ALLAS ANDRA SPRÅK.

Av för mig outgrundliga skäl( Jantelagen som spökar,alltför bra för att vara sant?) har Esperanto mötts av stark misstro, mycket förakt och ett massivt förlöjligande – ”Transpiranto”, du vet.

”det har inte slagit igenom och kan aldrig göra det,har inte hört talas om det”,

”det är konstgjort – kan då inte fungera”

”det behövs inte – vi har redan engelskan, som alla kan”

Esperanto används dock redan i både tal och skrift – det ges ut böcker, författade på Esperanto eller i översättning. Också tidskrifter utges – på eller om Esperanto.Och engelskan duger inte,av politiska skäl – det är ett språk som representerar krig och övergrepp.

kring Esperanto ordnas årligen stora internationella träffar,med upp till 1000 deltagare ,det korresponderas flitigt mellan individer, osv .

Det görs även sång och musik på Esperanto – lyssna bara på ”Jen via mondo”! – här är din värld”. Mer finns på Youtube!

FTill sist något mer om engelskan. Om Esperanto står för en fredside kan motsatsen sägas om engelskan – den står för krig och våld.Engelskan göder en anglo-amerikansk kulturimperialism som underlättar krigspropaganda med åtföljande angrepp och bombningar.

där engelskan står ojämlikhet och förtryck står Esperanto för jämlikhet och ömsesidig respekt.

Vi går halva vägen var för att mötas, ingen är helt privilegierad.

Som musiken ”Jen via mondo” antyder,

https://www.youtube.com/watch?v=tlsFbwR-EB4

älskar esperantister att resa i världen och besöka varandra Det har gällt även mig.Under åtta månader 1965-66 var jag jag i Japan och Sydkorea, och bodde hemma hos många esperantister i olika städer- Under den tiden var Esperanto det enda språk jag talade – det fungerade i verkligheten.I Europa gjorde jag sedan tvålångfärdscyklingar, då jag ocksåbodde hos andra esperantister – den första cyklingen genom östtyskland-TJjeckoslovakien-Österrike-Ungern, den andra cyklingen genom Estland-Lettland-Litauen.Genom cyklande kan man bättre än genom bil uppleva rit land och dess natur!Mer om cykeln som transportmedel här – https://www.janmilld.se/hoger/biciklo.html

Ordet ”samideano” |anhängare av samma ide) är det är den titulering som används esperantister emellan. När man träffar en annan esperantist från andra sidan jordklotet för första gången kan det kännas som att man redan har känt varandra länge! Man har ju något så viktigt gemensamt, har en gång tagit samma stora kliv och mött samma slags reaktioner.

ESPERANTO bygger mest på franskan och andra europeiska

språk, som spanska, engelska eller tyska  -exempel nedan!  vin-vino,bord-tablo, pojke-knäbo ö-insulo. bil-auto. sång-kanto musik-muziko, land- lando, hav-maro, våg-ondo,stad-urbo, båt-boato.skepp-sxipo, linje-lonio,djur-bosto,hund-hundö, katt-katt, råtta-dato. råd-konsilo,orm-serpento, apa-simio,myra-formiko,öl-biero,plåga-turmenti, besluta-decidi,

FLER ORDSTAMMAR OCH ORD flod-rivero,sjö-lago,hav-marö bröd-pan

smör-butero flod-rivero, sol-suno. måne-luno,stjärna-stelo,stjäla-rabi själ-animo,

Grammatiken i Esperantoär befriad från onödiga krångligheter. till Esperantos funktionalitet kan också nämnas fenomenet ”denaskaj esperantistoj”, dvs esperanto-talande barn från födseln -Föräldrarna kan ha mötts genom E-rörelsen och i hemmet har man sedan talat Esperanto med varandra. Ordet ”esperanto”betyder ”en som hoppas”.Symbol för språket är en grön fem-uddig stjärna- ”la verda stelo”– den gröna stjärnan.

Nu ett varv till med sufixerna ”-ig och –igx”.

Rädsla heter ”timo ”skrämma-timigi,bli rädd-timigxi,förstora-grandigi,förlänga-longigi

Vass heter ”akra” -vässa-akrigi,

Hos Zamenhof fanns en fredstanke – om alla människor kunde förstå varandra skulle det motverka osämja och krig. Syftet med Esperanto var att göras till första främmande språk för alla människor i hela världen, dvs bli andra språk för alla människor, alls inte att ersätta något nationalspråk

Av för mig outgrundliga skäl har Esperanto mötts av stark misstro, mycket förakt och massivt förlöjligande – (Jantelagen,för bra för att vara sant?)Transpiranto”, ””det har inte slagit igenom och kan aldrig göra det”, ”det är konstgjort – kan då inte fungera”

Esperanto används dock redan i både tal och skrift – det utges böcker i original på Esperanto eller i översättning. Dessutom finns många Esperanto-tidskrifter- på och om språket.

Det ordnas internationella träffar,ibland med mer än 1000 deltagare, det korresponderas flitigt på Esperanto mellan individer, osv.

det görs sång och musik på Esperanto – lyssna på ”Jen via mondo”! – här är din värld” och på youtube finns mycket mer….