• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Språklektion 2

Mer om esperantos uppbyggnad. Onödiga böjningsmönster av verben saknas (som franska och spanska har). Vad som finns av olika verbändelser gäller bara tempus (tidsformer):

Presens (nutid): -as

Imperfektum (dåtid): -is

Futurum (framtid): -os

men vi ska ju inte glömma prefixerna (förstavelser)! Särskilt användbar blir -mal, som betecknar rak motsats.

longa = lång

då blir kort = mallonga

lbela = vacker

då blir ful = malbela

och

granda = stor

då blir liten = malgranda.

Lektion 1

Om en nyfikenhet på esperanto nu har väckts hos dig så kommer här en språklig översikt.

Ordförrådet i esperanto är i huvudsak hämtat från latinska språk (dvs. franska, spanska, portugisiska och italienska), men även från tyska och engelska. Varje ordklass slutar på en viss bokstav enligt följande:

Substantiv: -o

Adverb: -e

Adjektiv: -a

Verb: -i (infinitiv)

Detta gör att man från en enda ordstam kan bilda flera olika ord. Till detta kommer ett system med förstavelser (prefixet) och efterstavelser (suffixet), som gör språket till något av en bygglåda, med stort utrymme för fantasi och egen kreativitet. Snart mer om detta!

estelo

Symbolen för esperanto.

Genomförandet

Esperantos införande som ett ALLAS ANDRA SPRÅK behöver inte ske samtidigt i alla länder. Det kan räcka med att ett viktigt land börjar så kommer bollen i rullning. Ifall exempelvis Ryssland inför esperanto som obligatoriskt ämne på skolschemat och alla ryssar kan esperanto, då kunde detta få en dubbel effekt – fler människor lär sig esperanto på egen hand och de som gjort det vill turista i Ryssland. Det senare gör att allt fler länder då följer det ryska exemplet, osv.

Allas andra språk

Esperanto fungerar alltså som språk och är dessutom ganska lättläst. Även detta givet blir frågan – hur få igenom det? Som grundidén från början var, dvs. bli ALLAS ANDRA SPRÅK. Utöver fördomar och tröghet lär det finnas starka särintressen som försvarar engelskans särställning.