Tema för dagens bgfpod – det hittills fjärde programmet – blir bokmässan och dess folk. De som själva visar prov på verklighetsflykt men ändå i så hög grad påverkar allas vår verklighet genom sitt sjuka grepp om massmedia.
I fokus står här yttrandefriheten och tidningen Nya Tider.
Vore man riktigt konspiratoriskt lagd skulle man ju kunna tro att alltihop har iscensatts av Vavra Suk och NyT-redaktionen:
• Nya Tider får uppmärksamhet och vinner sympati som aldrig förr – massor av gratisreklam.
• Hyckleriet och falskheten hos de politiskt korrekta manifesteras med extrem tydlighet.
Men uppenbarligen är allt detta något som dessa kulturmarxister själva har fixat till. Vad jag kan förstå började det med ett inslag i SVT:s Kulturnyheterna om den ”högerextrema” tidskriften osv . Sedan var ”blåsvädret” för Bokmässeledningen ett faktum och man vek sig direkt. Ett moment i detta blåsväder var påtryckningar från bokmässeaktivister.
Intressant är också hur motiveringarna från Bokmässelednigen har svängt. I slutänden barrikaderade man sig bakom generalfloskeln ”Alla människors lika värde”.
När alla möjligheter till en förnuftsmässig argumentering är uttömda kan pk-iterna alltid ty sig till denna, och det gör man nu.
Detta kommenteras 24.30 in i bgfpod4, som finns här.
Ett nytt inslag i denna sändning av Blågula frågors podradio är en kommentar på slutet, där bloggaren och GS-medarbetaren Erik Johansson läser in en egen text, om svenskhet.
Jag ser gärna att detta kan utvecklas till en modell för kommande sändningar, att olika bloggare framöver kan medverka i bgfpod på motsvarande sätt. Tekniken finns ju tillgänglig för envar – både att prata in sin text och att mejla över denna. Det kan här handla om 3-7 minuter.
PS
Inför arbetet med bgfpod5 – som ska sändas nu på söndag den 4 september – visar det sig nu att jag skulle behöva hjälp från en manlig speakerröst, för att läsa in citat från några bloggtexter.
Kan och vill du hjälpa till med detta?
Hör då av dig till: jan.milld@telia.com
Vidare är det alltså så att bgfpod nu finns även på en Youtubesida.
Kulturmarxismens aktuella stridsrop lyder ”normkritik”. Detta rymmer ju kritik av ett antal tillhörigheter:
– vit ras
– svenskhet
– manligt kön
– hetereosexualitet.
Ett viktigt moment i den politiska korrektheten är också arbetarföraktet.
Ett uttryck för detta nu trendiga förakt utgör Jan Guillous artikel i Aftonbladet 21 augusti.
Under rubriken ”I brist på fakta formar rasisten sin falska värld” går han till angrepp mot vad han kallar ”sverigedemokrater”:
”Det är inte min åsikt att det inom Sverigedemokraternas valmanskår finns en stark överrepresentation av män, LO-anslutna, socialbidragstagare, pensionärer, sjukpensionärer, lågutbildade, arbetslösa och skåningar. Det är nämligen alls ingen åsikt. Det är ett vetenskapligt faktum.”
Antag att det faktiskt skulle vara just så. Än sen då?
Effekterna av mångkulturen drabbar inte alla svenskar lika hårt samtidigt. Värst utsatta är de fattigaste, som inte kunnat bosätta sig i skyddade reservat. Värst drabbade blir vi som har små egna ekonomiska marginaler eller är mer beroende av vård och omsorg. Det blir inte ett dugg konstigt om vi reagerar först och mest. Underligt vore snarare motsatsen.
Sant är också att män i högre grad än kvinnor stöder sverigedemokraterna och invandringskritik överhuvudtaget. Det är inget att lägga män till last – tvärtom!
”… de som röstar på SD skiljer sig från de andra partiernas väljare genom att de har lägst politiskt intresse, lägst kunskap om politik, lägst utbildning och lägst förtroende för politiker och samhälleliga institutioner.”
Det faktum att man tar steget att stödja ett så stigmatiserat parti som Sverigedemokraterna utgör i sig snarare en indikation på integritet och aktivt intresse.
”SD:arna föreställer sig att muslimska gäng drar runt från den ena rockfestivalen till den andra och gruppvåldtar, och att polisen låter det ske.”
Är det inte ungefär så det förhåller sig? De problem med sexuella trakasserier på festivaler som nu finns har ju inte funnits tidigare. De står helt klart att förövarna är så gott som bara unga män med utländsk bakgrund, mest från MENA-länder.
”Det vi faktiskt vet om utlänningars överrepresentation är inte mycket.”
En del vet vi, men mer skulle vi veta, om det inte funnits ett motstånd från etablissemanget att göra fakta tillgängliga. Beträffande BRÅ-undersökningen från 2005 om invandrares brottslighet så hemlighålls delar av resultatet.
Skulle mer offentliggöras skulle vi nog få en tydligare bild av att det finns stora skillnader mellan olika grupper av invandrare. Det stora problemet ligger i invandring från Afrika och västra Asien.
”Att fattiga människor begår fler brott än rika människor är förvisso en mycket gammal mänsklig erfarenhet.”
Vilken logik rymmer detta? Jo, att
• inte importera fler fattiga människor till Sverige!
• inte bedriva en politik som trycker ned fler svenskar i fattigdom!
För inte länge sedan hade svenska arbetare stort anseende.
Nu råder andra tider, nu är det minoriteter som det ska vurmas för. Över arbetarklassen i Sverige – eller ”småfolket”, som det kunde heta på en valaffisch 1911 från Socialdemokraterna – är nu fritt fram att ösa sitt förakt.
Och Jan Guillou flyter med.
PS
Ungefär som i denna AB-artikel lät det i början av 90-talet från etablissemanget: kritik mot invandringen bottnade i okunskap och fördomar. När vi sedan grävde fram fakta och Mona Sahlin år 2007 förlorade en TV-debatt mot Jimmie Åkesson började man istället klaga över att vi kritiker kom med för mycket fakta, siffror och statistik.
Nu är Jan Guillou tydligen tillbaka i ruta 1 igen.
Ett nytt program av Blågula frågors podradio är nu utlagt – här.
Denna tredje sändning blev på 45 minuter och rymmer: 1. En genomgång kring den nya radions inriktning 2. Kritik av den osäkerhetspolitik som försvarsminister Peter Hultqvist representerar 3. Reflexioner kring bokmässefolket.
Relevanta länkar kring denna Bokmässa och dess folk:
Till nyheterna hör också att bgfpod nu skaffat också en sida på Youtube – kan ses här.
Håll med om att sidan blev vacker!
För att i bgfpod4 nästa söndag kunna illustrera ett resonemang kring bilbränder och den propaganda för ansvarsbefrielse som pågått i Sverige alltsedan ett halvsekel skulle jag vilja spela delar av låten ”Vem är det som är rädd?” med Björn Afzelius.
Det vågar jag dock inte göra. Andra poddare kanske kan våga sig på att spela musik, men jag tillhör inte dem.
Såvida inte bgfpod först har en sponsor som lovar stå som garant och ta den ekonomiska smällen, om det skulle bli krav på skadestånd. Själv har jag inga sådana marginaler (åkte nyligen på att betala 5.500 kr till en advokatfirma kring upphovsrätt för ett fotomontage).
I väntan på en sådan garant får andra vägar prövas. I detta aktuella fall fixar vi inläsning av sångtexten, i de delar som ska kommenteras.
Mot denna bakgrund här en ”efterlysning”: har du en bra inläsningsröst och skulle vilja hjälpa mig med att läsa in texter som ska citeras i kommande sändningar, låt mig veta! Rent praktiskt kunde kanske överföringen fungera både via Skype och ljudfil i mejl.
Utlagd är dessutom fredagsbio 64, som handlar om Moderaterna: När ska de be om ursäkt för vad de ställt till med? När ska de ta klart avstånd från Fredrik Reinfeldt? När ska de bli redo att ta politiskt ansvar?
Se gärna även fredagsbio 63, om pladdermajan som blev partiledare:
En andra sändning av bgfpod finns nu utlagd. Temat är Hillary Clinton, presidentvalet i USA och vår säkerhet.
Nu märks begränsningarna i gratisanvändningen på SoundCloud, redan detta andra program är tydligen stoppat från att kunna laddas ned.
Siktet är därför inställt på att snarast göra ett SC-abonnemang som ger rätt till mer av sändningstid och bättre nedladdningsmöjligheter.
Detta, tillsammans med en del inköpt utrustning, betyder utgifter.
Vill du hjälpa till att täcka för detta –
sätt in en slant på mitt nyöppnade Swedbankskonto: clearingnummer 8327-9 kontonummer 964 343 414-6
En särskild epostadress har också öppnats för radioverksamheten: bgfpod@gmail.com
Siktet är inställt på att åstadkomma en ny sändning varje söndag, på cirka en halvtimme.
Med reservation för att det fortfarande finns risk för en del strul med ljudprogram.
Denna helg fick jag dessutom inspiration till en genomgång av BGF-webben.
För att skapa en bättre översikt återgår jag där till en enklare teknik för presentationen.
Funktionen av Blågula frågors webbsida är ju främst att utgöra ett ARKIV, som gör äldre material kring invandringspolitiken och motståndet mot den tillgängligt för intresserade.
Drygt en kvart in i denna andra bgfpod-sändning nämner jag något som få svenskar idag känner till, när det gäller Tyskland, NATO och Ryssland: Moskva var 1952 redo att acceptera en återförening av Tyskland, under förutsättning att detta enade Tyskland skulle vara neutralt och stå utanför NATO.
Här kan tilläggas, att tre år senare skedde just detta beträffande Österrike.
Österrike hade ju delats upp mellan de fyra segermakterna på precis samma sätt som Tyskland, med en särskild uppdelning även av huvudstaden Wien.
Ryssarna drog sig 1955 tillbaka från den del av Österrike som de hade ockuperat, i utbyte mot österrikisk alliansfrihet.
PS
En del strul med att kunna överföra pengar till nämnda Swedbankkonto har rapporterats, i varje fall från kunder hos Handelsbanken.
Tips: pröva med att inte ha med strecket före sista siffran (6).
Än en gång: alla bidrag välkomnas! De ska verkligen komma till nytta!
Det första programmet blev på drygt 10 minuter, men fortsättningsvis lär de bli längre, uppemot en halvtimme eller mer.
Ambitionen är att tills vidare komma med en nytt program i veckan, varje söndag.
Till en början kan det nog förekomma en del brister i tekniken, innan jag till fullo hunnit lära mig det nya ljudredigeringsprogrammet och helt kommit underfund med SoundCloud.
I en bemärkelse får jag kanske be om överseende med det. Samtidigt är det ju angeläget att få konstruktiv kritik och användbara tips, för att kunna åtgärda eventuella brister och successivt bli allt bättre: jan.milld@telia.com
Säkert är att det i dessa dagar är en hel del mer som jag skulle vilja få sagt inom politiken! Det finns så mycket att försöka få ett bättre grepp om.
Den direkta impulsen att påbörja egna poddradosändningar har kommit genom det skivpratarprogram som Ingrid & Conrad haft på webben i sommar. Min första tanke var att då försöka åstadkomma något liknande, alltså upphängt på mycket musik.
I det avseendet har jag nu tänkt om:
Tyngdpunkten i BGF-podden blir istället att ställa frågor och där försöka komma fram till svar.
Detta gjorde namnet ”Blågula frågor” naturligt.
Vilket samtidigt påminner om webbsidan Blågula frågor, som ju funnits sedan 1996 och innehåller mycket material om invandringspolitik och Sveriges väg.
• Konkret kan det betyda att jag går igenom olika teman, gör föredragningar.
• Intervjuer med andra regimkritiker lär det också bli. Där finns många intressanta personer i våra led, som jag skulle vilja bolla politiska frågor till!
• Ur det aktuella nyhetsflödet kommer det också hela tiden att finnas mycket att analysera.
Jan Millds blogg 