• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Fem svaga punkter hos SD

tagdebatten

Detta blir en fortsättning på gårdagens bloggtext, ”Sommarprat”.

‘Utgångspunkten är de erfarenheter av arbete inom Sverigedemokraterna som Eva Marie Olsson redovisar i sitt program hos Ingrid&Conrad.

Presentationstexten kring henne löd:

”Eva-Marie Olsson är en 57-årig Malmökvinna. Hon har arbetat som barnskötare, egenföretagare, certifierad massör och politisk sekreterare för Sverigedemokraterna. Häromåret råkade hon ut för det så kallade goda hatet – och sveks av sitt eget parti. Missa inte hennes starka berättelse.”

emo2
Låt mig börja med att citera ur vad Kenneth Sandberg just skrev i ett mejlutskick med anledning av programmet:

”Eva-Marie Olsson berättar inte bara om folk- och landsförrädare bland politiker och PK-media, samt avskum i AFA och EXPO. Hennes värsta erfarenheter gäller den falskhet och det svek som hennes ’partikamrater’ och ledande inom SD utsatt henne för.
 
E-M O är en i positiv mening högst vanlig och ’normal’ produkt av det Sverige som före massinvandringspolitikens era fungerade utomordentligt väl och därför också satte till världen och fostrade ansvarskännande och förnuftiga svenskar. Relativt ’ovanlig’ endast i den bemärkelsen att hon i en extremt tabubelagd fråga gick från ord till handling och anslöt sig till SD för att ’göra skillnad’.
 
Detta ganska sent visserligen – förmodligen något innan valen 2014 – eftersom EMO dessförinnan, som så många andra, sannolikt varit upptagen och engagerad i det vanliga Svensson-livet; Familj, jobb och övrigt privatliv. Således hade EMO ingen lång erfarenhet av eller djupare insikt i den politik eller det parti, Sverigedemokraterna, som verkat sedan 1980-talets slut.”
 
”Till E-M O´s berättelse skulle kunna läggas många A4-ark som exempel på hur det inledningsvis ideella och självuppoffrande engagemanget för Sverige, efterhand ersatts av karriärstinna hycklare vars främsta ’merit’ är det euforiska ryggdunkandet av Jimmie Åkesson. Listan på dessa ’et consortes’ uppe i partiledningen och i SD´s riksdagsgrupp med dess vidhängande köttgrytor, kunde göras hur lång som helst.”

mo
”På E-M O´s lokala arena Malmö är det ett antal andra strebrar som med hjälp av ’Nolltolerans’ -gummiverktyget verkställer det ’Nya SD’´s projekt. Främst bland dessa reser sig en av partiledningens påläggskalvar, tillika ordföranden i Medlemsutskottet, kommunalrådet Magnus Olsson.

Från att under 90-talet ha hänvisat till alla ’världsliga’ hinder för deltagande i politiken (lät sig inte ens figurera på en Fullmäktigelista för Kommunens Väl i Skåne,  partiet som plogade för invandringskritiken och erhöll rubrikskapande 15 procent), decenniet senare klivit på SD-tåget sedan detta väl var på rälsen. Nu ’kämpande’ i stadshuset för den blygsamma ersättningen av runt 60 000 kr/mån. Utdrygat förstås med arvodet från Medlemsutskottet, där han idogt bistår Mattias Karlsson med ’renhållningsarbetet’.

Eva-Marie Olsson fick betala ett högt pris för sitt fosterlandspatos och för sin oskuldsfulla tillit till ’partivänner’. Detta öde delar hon med många av dom som under årens gång med blod, svett och tårar – samt offrande av sin egen och familjens välfärd – kämpade för SD´s etablering i svensk politik. Endast för att bli huggna i ryggen och svikna av den nya partiledningen.”

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Eva Marie Olssons berättelse bör nu utgöra en larmklocka inom SD – just därför att det handlar inte bara om henne. Som Kenneth Sandberg är inne på finns det så många fler som gjort liknande erfarenheter.

Och det handlar om mer än hur partimedlemmar behandlas, som rubrik till denna bloggtext har jag satt ”Fem svaga punkter hos SD”.

Det gäller då:
1. Försvar av egen historia och egna pionjärer
2. Försvar av egna medlemmar idag, vid angrepp
3. Försvar av mötesfriheten
4. Försvar av tankefriheten
5. Politiken, stoppklossen.


bss
1. Försvar av egen historia och egna pionjärer

Sverigedemokraterna har ju från start – liksom föregångaren BSS  – mött återkommande anklagelser för nazism, fascism, med mera. SD:s nuvarande ledning har varit dålig på att här försvara partiets grundare och pionjärer, har ofta fallit in i resonemang som förutsätter att något skulle ligga i dessa påståenden.

Det kan ju snart konstateras att det egentligen inte handlar om extremism, olämpliga ordval eller enskilda individers dåliga omdöme. ”Problemet” är kritik av invandringspolitiken, det är där ”skon klämmer”. Detta har sedan bevisats genom många andra invandringskritiker, både under 90-talet och senare – alla har vi ju drabbats av denna skur av epitet.

Allmänt sett har jag nu noll (0) förtroende för såväl massmedia som rikspolitiker i Sverige. Skulle jag sätta tilltro till några negativa uppgifter om tidiga SD:are, då vill jag först se tydliga bevis för detta!  Skulle trots allt någon detalj där kunna stämma, så är det fortfarande elementärt att skilja på huvudsak och bisak.

Huvudsak är att dessa personer
a) tog strid tidigare än andra, såg galenskaperna och reagerade
b) därvid personligen kunde riskera en hel del
c) arbetade ideellt, utan väntande köttgrytor.

Detta gör dem till HJÄLTAR, och som sådana ska de nu betraktas.

SD-företrädare som här konfronteras med skitsnack måste bita tillbaka!

utsparkmf


2. Försvar av egna medlemmar idag, vid angrepp

En grundhållning från SD-ledningen måste också vara att försvara sina egna medlemmar, när de utsätts för påhopp och drevande – som i det aktuella fallet Eva Marie Olsson.

Varför?

För det första därför att partiet behöver sina medlemmar, och särskilt medlemmar som är engagerade och aktiva.

För det andra därför att partiet, om det axlar sitt uppdrag som invandringskritiskt, från första början kan påräkna angrepp från sina motståndare. Inte minst djupt ojusta sådana.

Om ledningen inte ställer upp för sina medlemmar, då kan det resultera i flera negativa följder:

• man förlorar direkt en förmodligen bra medlem

• det sprider dålig stämning inom partiet

• potentiellt nya medlemmar kanske avstår från att söka sig till partiet

• pk-angriparna får blodad tand, ser till att det kommer mer av skit

• allmänheten får en onödigt negativ bild av partiet.

Med detta inte sagt att medlemmar inte ska kritiseras, om de gjort fel, men här finns två moment:

1. Skilj på stort och smått, huvudsak och bisak. Om någon använt ett pk-laddat begrepp som ”negerboll”, ”skäggebarn” eller annat så kan det diskuteras, men behöver inte vara fel.

2. Även då en medlem sagt eller gjort något tveksamt – håll kritiken internt! Försvara utåt, var offensiv även i försvar.

3. Skulle trots allt ett allvarligt fel ha begåtts, då ska man utan omsvep erkänna detta, be om ursäkt och utlova bättring.’

4. Se framförallt till att undvika att göra onödiga fel. Dvs bedriv en kontinuerlig medlemsskolning och ha en levande intern partidebatt.

Grundproblemet är att SD-ledningen inte skiljer på vän och fiende.

Man söker gillande från helt fel håll!


sidavidsida
3. Försvar av mötesfriheten

Vårt invandringskritiska och systemkritiska arbete måste bedrivas samtidigt på flera plan.

Det räcker inte med partier och parlamentariskt arbete. Framförallt gäller det att opinionsarbeta och politiskt aktivera medborgare – få dem att komma till möten och deltaga i demonstrationer. I grunden handlar det inte bara kunskaper, åsikter och insikter – det gäller också att repa mod och våga säga ifrån.

Mot den bakgrunden har Folkets Demonstration – trots sina uppenbara och allvarliga politiska brister – ändå varit ett viktigt steg i rätt riktning. Men hur har SD-ledningen ställt sig till detta?

Jo, Mattias Karlsson har närmast stämt in i samma avståndstagande som kommit från Sahlin.

Och det verkar ingå i ett mönster. Har Sverigedemokraterna någonsin ordnat egna politiska demonstrationer eller manat till deltagande, när andra ordnat? SDU arbetade exemplariskt och genomförde just demonstrationer, flera gånger.

Men SDU blev som bekant uteslutet ur SD.


korridor
4. Försvar av tankefriheten

Vägg-i-vägg med benägenheten att ta avstånd från medlemmar, frysa ut och utesluta, ligger ett partiklimat av feghet, rädsla och svassande för personer med makt. Allt ingår i paketet ”Nolltolerans”. Mot ”rasism”.

Utan att man någonsin bemödat sig om att definiera innebörden av detta här så centrala begrepp!

Detta blir undermåligt, både intellektuellt och moralisk

Vad som ska nolltolereras är detta ständiga och helt perverterade mässande om ”ansvar”. Och då är jag inne på den sista punkten.


kloss
5. Politiken, stoppklossen

”Ansvar” har vi primärt för oss själva och varandra.  Vi svenskar, här i vårt eget land.Sedan kan vi vara solidariska – om vi själva så vill – och i den omfattning och på det sätt som vi då själva har beslutat. Säkert är att vi inte kan ikläda oss ett ansvarstagande för människor i hela världen – då kapsejsar vår skuta och då allt slutar med ett stort elände för de flesta.

Med andra ord: i svensk politik behövs ett alternativ som står för ett klart, tydligt och radikalt alternativ!

Här har Sverigedemokraterna fallerat, med den stoppklosseffekt som jag tidigare beskrivit. Genom sin försiktigt linje i kombination med demoniseringen av partiet har den samlade effekten blivit att inget parti varit i närheten av de nödvändiga politiska kraven.

Inte ens nu, efter att åtminstone (M) börjat röra på sig, har SD påtagligt justerat sin linje i radikal riktning.

Vad som krävs är:

a) uppsägning av vår anslutning till FN:s flyktingkonvention, stopp för allt vidare asylmissbruk

b) effektiv gränskontroll, som inte släpper in någon ytterligare probleminvandring.

pinv
Ett gott tecken är dock det nu aktuella förslaget från Jimmie Åkesson i Almedalen, om undantagstillstånd och utgångsförbud i de områden och på de tider som situationen kräver.

Rätt ute är SD också i sitt krav att Sveriges genom tiderna mest olämplige rikspolischef ska avgå.

polischef


Mer

https://petterssonsblogg.se/?s=eva+marie+olsson

https://janmilld.wordpress.com/2014/04/29/sd-en-atervandsgrand/

http://www.motpol.nu/patrikehn/2016/07/06/sverigedemokraterna-och-betapolitiken/

http://www.friatider.se/ppet-brev-till-sd

Sommarprat

sommar1
Sveriges Radios sommarpratarprogram ”Sommar” i P1 startade en gång 1959. Det har sedan utvecklats till en succé, kan man väl säga. När vi ligger ”i hängmattan” semestertid passar det perfekt att ha något sådant att lyssna till.

Dessvärre har där samtidigt skett en utveckling mot alltmer av politisk korrekthet. Det är knappast aktuellt att bland programvärdarna släppa fram någon individ med åsikter som inte stämmer med den officiellt påbjudna ”värdegrunden”.

sfr
Som en liten ansats, för att åtminstone markera möjligheten av en motbild, körde Carl Lundström och jag 2007 programmet ”Sveriges Fria Radio” på internet. Flaskhalsen i sammanhanget var inte arbetsmässig utan ekonomisk.  Det blev mycket pengar att betala i STIM-avgifter.

Programmen fanns ett tag kvar på internet, men nu inte längre – med undantag av några som bärgats till Youtube.

ic
Till min glädje upptäcker jag nu att Ingrid & Conrad på ett mycket proffsigt sätt lyckats få igång ett alternativa sommarpratarprogram. Ny teknik med Soundcloud verkar här ge nya möjligheter. Inte bara blir dessa program markeringar mot Sveriges Radios inkrökthet, alternativprogrammen i sig är också givande att lyssna till.

När detta skrivs har tre program hunnit sändas och jag ser verkligen med spänning fram emot fortsättningen!


I princip finns två linjer att här välja mellan:

•   Antingen försöka begränsa sig till att säga sådant som alla vi dissidenter kan vara överens om.

•  Eller att låta varje enskilt program s.a.s. ta ut svängarna och rymma även sådant som inom våra led kan vara kontroversiellt.

Det enda rimliga blir, tycker jag, att välja den senare vägen. Annars blir det ju alltför slätkammat och ointressant. Samtidigt är det önskvärt att svängarna över tid kan tas ut åt olika håll, så att programutbudet som helhet kan förmedla mer av bredd än enskilda program.

Låt mig här konkretisera genom att ge några invändningar som jag själv kan anföra mot det hittills sända.


icwc
Det första programmet i serien hade Ingrid Carlqvist som sommarpratare. På en punkt hade jag där en invändning. Det gällde den historiska roll som hon tilldelade Winston Churchill 60 minuter in i programmet.

Enligt David Irving var bombkriget 1940-45 och framåt i första hand ett resultat av Winston Churchills agerande (6.00 in i denna film) . Om detta skrev jag i avsnitt 1 i min aktuella Tysklandsserie, och till det ska jag snart återkomma i avsnitt 3.


mcok
Det tredje programmet hade Micke Carlsson som pratare. Bra tempo och medryckande, många poänger:

• T ex hur enfrågepartiet Miljöpartiet släppt sin egen politiska huvudfråga.

• Eller när han talar om ”den destruktiva kraft” som Mona Sahlin representerar.

• En gång var det Ingemar Stenmark som ”fick hela Sverige att stanna”, nu är det våra politiker som åstadkommer det…

Mina invändningar mot det som Micke Carlsson anförde:

1.  Vietnamkriget var inte något resultat av kinesiskt ingripande. Kina har genom årtusenden varit ett hot för vietnamesernas självständighet. Stödet till Nordvietnam och FNL kom framförallt från Sovjetunionen.

2. Mot Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968 protesterade också den svenska vänstern, i synnerhet KFML/SKP.

3.  Vad Dubceks reformkommunister hade kunnat åstadkomma i Tjeckoslovakien, om de tillåtits fullfölja, överträffas med råge av det som Putin nu åstadkommer i Ryssland. Ändå är han buse-björn.

4. ”Demokrati” utgör ingen garanti mot angreppskrig, tortyr osv. Sedan länge är det USA, inte Ryssland, som är aggressivt.

5. Egyptens angrepp på Israel 1973 var inte oprovocerat, det var ett försök att återerövra Sinai – som Israel erövrat 6 år tidigare, i sitt angreppskrig 1967.


Vad jag särskilt finner värt att uppmärksamma är dock det andra programmet, med Eva-Marie Olsson.

De erfarenheter som hon där redovisar från sitt arbete inom Sverigedemokraterna gör att varje SD-medlem borde noga lyssna igenom hela det programmet!

Mina kommentarer kring detta ska komma i morgondagens bloggtext.

Tyskland 2: HISTORIA

1871-1918

Här kommer den andra delen av tre på temat ”Ska vi hata tyskar?”.

Ämne denna gång: ”TYSKLAND FRAM TILL 1933”.

Rubriker:
1. Bismarck och enandet
2. Trekejsarförbundet
3. Industrialisering
4. Ny kejsare
5. Kriget 1914-18
6. Versailles
7. Weimar
8. Rapallo

tf

Ett resultat av Wienkongressen 1815 – vilken satte punkt för Napoleonkrigen – var tillkomsten av Tyska förbundet.  Av de 41 staterna där var Österrike ledande, men skulle komma att utmanas av Preussen.


bismarck

1. Bismarck och enandet

1862 blev Otto von Bismarck ministerpresident i Preussen.

Han slog in på en politik för att ena Tyskland under Preussens ledning. Det var en politik som innefattade rustningar och krig, samtidigt som han hade tydliga och begränsade mål för varje krig. Det var en politik, präglad av styrka och beslutsamhet, men samtidigt viss återhållsamhet och försiktighet.

1864 blev det krig mot Danmark, här stod  Tyska förbundet för krigsförklaringen. Konflikten gällde hertigdömena Slesvig och Holstein, där det levde både danskar och tyskar. Det kunde ses som en fortsättning på ett tidigare krig, 1848-49.

1866 kom kriget mot Österrike. Detta gällde inte territorium, utan makt.

Österrike hade ett numerärt övertag i antal allierade och storlek på sin armé men besegrades ändå, då Preussen hade överlägsen teknik och bättre militär ledning.

Med freden upplöstes Tyska förbundet och ersattes med ett nordtyskt förbund, där Österrike inte ingick. Den ”lilltyska” lösningen.

ntf

1870 utbröt det fransk-tyska kriget.  Frankrike hade varit Europas helt dominerande kontinentala stormakt i början av seklet – ändå slutade även detta krig med en preussisk och tysk seger.

I freden 1871 avträddes gränsområdet Elsass-Lothringen till Tyskland.

Det blev också en tysk segermarkering i Versailles. Där utropades i januari 1871 det tyska kejsardömet.

Preussens kung, Vilhelm I, blev kejsare, Otto von Bismarck blev rikskansler.

vers1871

Wikipedia:

”Resultatet av kriget blev att Frankrike övergick från kejsardöme till republik (’tredje republiken’)  medan det nu utrikespolitiskt förenade Tyskland blev kejsardöme. Det nya tyska rikslandet Elsass-Lothringen har genom historien varit ett omstritt område och detta var varken första eller sista gången området skiftade ägare.

Krigsskadeståndet stimulerade den tyska ekonomin och medförde både förstärkt industrialisering och en spekulationsdriven lågkonjunktur.

Krigsförlusten orsakade en fransk revanschism som inte kan förbises när det gäller orsakerna till första världskrigets utbrott.”

Långsiktigt skulle det för Tyskland bli en kostsam seger – man fick det detroniserade Frankrike till fiende.

kejsartrio


2. Trekejsarförbundet

För att parera ett franskt hot sökte Bismarck allianser med andra kejsardömen, närmare bestämt Österrike-Ungern och Ryssland.  Detta gav resultat 1873, i form av ett trekejsarförbund, en axel Berlin-Wien-Moskva.

Från webbsidan ”Encylopedia”:

”The Three Emperors’ League, or Dreikaiserbund, was part of the diplomatic web created by Otto Bismarck to keep France isolated. An initial agreement between Alexander II of Russia, William I of  Prussia, and Francis-Joseph of Austria-Hungary was reached in September 1873. This phase of the Three Emperors’ League is sometimes referred to as the Three Emperors’ Treaty.

The agreement was renewed in June 1881, with the same signatories for Prussia and Austria-Hungary, but with the new tsar, Alexander III, representing Russia.”

Förbundet hade en dubbel målsättning.

• Det ena var neutralitet från de andra två kejsardömena, om krig skulle bryta ut mellan Frankrike och Tyskland.

• Det andra var att undvika friktion mellan Ryssland och Österrike-Ungern kring Balkan.

Artikel 1 handlade om en fransk-tysk konflikt: ”In case one of the High Contracting Parties should find itself at war with a fourth Great Power, the two others shall maintain towards it a benevolent neutrality and shall devote their efforts to the localization of the conflict.”

Artikel 2 handlade om det Ottomanska riket och Balkan: ”…take account of their respective interests in the Balkan Peninsula. They further promise one another that any new modifications in the territorial status quo of  Turkey in Europe can be accomplished only in virtue of a common agreement between them.”

”Ultimately, this alliance foundered over the issue of Balkan territorial claims.”

bc

Trekejsarförbundet förnyades alltså 1881 – däremot inte 1884, när denna förnyelse löpte ut. Bakgrunden var Berlinkongressen 1878, där Storbritannien under ledning av Benjamin Disraeli lyckades slå en kil mellan de tre kejsardömena.

Bakgrunden var ett ryskt-turkiskt krig 1877-78, där Ryssland efter seger slutit fred med Turkiet i San Stefano i mars 1878. Villkoren blev där gynnsamma för Ryssland – mer så än vad en del andra europeiska stormakter gillade. Således sammankallades denna kongress i Berlin fyra månader senare, för att revidera fredsuppgörelsen.

Den svaga länken bland de tre kejsardömena var Österrike-Ungern, som kunde mutas med Bosnien-Hercegovina.

Wikipedia:

”Österrike-Ungern erhöll på brittiskt förslag mandatet att ’besätta och förvalta’ provinserna Bosnien och Hercegovina.”

Disraelis manövrerande blev början till slutet för förbundet mellan Tyskland och Ryssland.

Ett visst försök till återupplivande gjordes av Bismarck genom ett hemligt traktat 1887 direkt med Ryssland. Detta förnyades dock inte 1890 av den då nye kejsaren.

Ryssland sökte efterhand mer samarbete med Frankrike.

Encyclopedia:

”The Russians felt that they had won the war but lost the diplomatic negotiations. Both the Balkan nationalists and the Russian Pan-Slavists felt a lingering resentment toward Austria-Hungary and Germany for depriving them of the fruits of the Russian military victory.”

”The Three Emperors’ League was not renewed when it expired in 1884. Instead, Russia moved closer diplomatically to France. This shift culminated in the Franco-Russian Alliance of 1894.”


befolkning10

3. Industrialisering

Utöver Frankrike riskerade Tyskland att få även England som fiende.

Det tyska kejsardömet innefattade 1871 ett stort område med 41 miljoner invånare. 41 miljoner, mot bara hälften så många – 21 miljoner – i England.

Fyra decennier senare hade antalet invånare i Tyskland ökat till 65 miljoner – att jämföra med 42 miljoner för de brittiska öarna som helhet.

Som ett hot kunde engelsmännen uppfatta den nya stormakten också genom dess ekonomiska styrka och industriella kapacitet.

Segern i kriget mot Frankrike kunde till stor del förklaras med en teknisk och industriell utveckling i Tyskland. Järnvägar hade underlättat snabba trupptransporter, tyskarna hade också utvecklat nya vapen, som gevär och kanoner.

Den industriella utvecklingen i Tyskland under andra halvan av 1800-talet kunde överträffas bara av den i USA. Den var påtagligt mycket snabbare än i något annat stort europeiskt land. Tyskland hade på flera områden hunnit ikapp och förbi England vid krigsutbrottet 1914.

Detta kan illustreras genom flera diagram:

Standard RGB

diatrio

Det var ju i England som den industriella revolutionen hade börjat på 1700-talet. Nu såg sig England distanserat av både USA och Tyskland. Detta kan ha haft en psykologisk effekt.

Det blev också en tysk upprustning, med uppbyggnad av även en flotta. Framförallt det senare irriterade britterna.


kaiser3

4. Ny kejsare

Otto von Bismarck var realpolitiker. Tysklands strävan under honom var att förebygga en storkonflikt i Europa, och i synnerhet undvika en situation där Tyskland kunde riskera ett tvåfrontskrig. Denna strävan var underminerad efter behandlingen av Ryssland på Berlinkongressen.

Frågan komplicerades på slutet av 1880-talet genom ett dubbelskifte av kejsare i Tyskland. Vilhelm I avled 1888 och efterträddes i mars av sin son, Fredrik III. Också denne avled dock samma år, i juni. Och efterträddes av sin son, Vilhelm II. Som då var bara 29 år.

Denne unge man var dessutom egensinnig och det blev snart en konflikt med den gamle Bismarck.

Det ledde till att Bismarck tvingades avgå som rikskansler 1890. Lotsen fick s.a.s. gå.

lotsen

Konflikten gällde kolonier, rustningar och allianser.

Wikipedia:

”Bismarck ogillade all form av kolonisering, medan kejsaren ansåg att Tyskland hade samma rätt till afrikanska territorier som Frankrike, Storbritannien och Belgien med flera. Trots att Tyskland anlände sent till kapplöpningen om Afrika lyckades man skaffa sig kolonierna Tyska Kamerun, Tyska Sydvästafrika och Tyska Östafrika. Vilhelm II kom därför snart i allvarligt gräl med rikskanslern, och avskedade denne 1890 under tämligen bryska former.

1904 till 1907 genomförde tyskarna folkmordet på herero- och namafolken i Tyska Sydvästafrika.”

kolonier

I Afrika skaffade sig Tyskland kolonierna Togo, Kamerun, Sydvästafrika och Östafrika (Tanzania/Rwanda/Burundi). Till detta kom en bit av Nya Guinea och öar i Stilla Havet.

De flesta av dessa områden förvärvades redan 1884, alltså på Bismarcks tid, men utan att han där varit drivande. Vilhelm II var mer entusiastisk, talade som kejsare om Tysklands rätt till ”en plats i solen”.

När en tysk straffexpedition skulle sändas till Kina år 1900 för att medverka till att där slå ned Boxarupproret, var aggressiviteten i den kejserliga retoriken total:

“Just as a thousand years ago the Huns under their King Attila made a name for themselves, one that even today makes them seem mighty in history and legend, may the name German be affirmed by you in such a way in China that no Chinese will ever again dare to look cross-eyed at a German.”

Med denna politik och sådana attityder följde ökade rustningar och satsningar på framförallt flottan. Med amiral Alfred von Tirpitz som marinminister 1897 blev ambitionerna tydligare att komma i nivå med Royal Navy.

flotta

Relationerna med England försämrades genom denna marina rustningspolitik.

Relationerna med Frankrike försämrades genom Marockokrisen 1905.

Relationerna med Ryssland hade Vilhelm II aldrig varit rädd om.

Resultatet blev trippelententen 1907 mellan England-Frankrike-Ryssland.

Sedan 1882 fanns trippelalliansen mellan Tyskland och Österrike-Ungern och Italien.

allianser


5. Kriget 1914-18

Berlinkongressen 1878 hade medverkat till två förutsättningar för utbrottet av Första Världskriget 36 år senare.

Det ena var distanseringen mellan Tyskland och Ryssland, upplösningen av Trekejsarförbundet.

Det andra var att Österrike-Ungern gavs rätt att besätta Bosnien-Hercegovina. År 1908 blev detta till annektering, vilket skapade motvilja i Serbien.

Wikipedia:

”…överlämnades Bosnien-Hercegovina av Berlinkongressen till Österrike-Ungern för att de skulle ’besätta och förvalta’ provinsen. 1908 annekterades Bosnien-Hercegovina formellt av Österrike-Ungern. Serbiska nationalisters harm över detta var en del av motivet till skotten i Sarajevo som dödade den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand 1914 vilket utlöste det första världskriget.”

skott

Efter skottet i Sarajevo den 28 juni 1914 följde en kedjereaktion, där det ena gav det andra.

Wikipedia:

”Med Tysklands stöd formulerade Österrike-Ungern ett ultimatum som Serbien i princip inte kunde acceptera. Med stöd av Frankrike uppmuntrade Ryssland Serbien att avvisa Österrikes ultimatum. Flera allianser som bildats under de tidigare decennierna åkallades och inom några veckor låg stormakterna i krig. Via stormakternas kolonier spred sig konflikten snart över världen.

Den 28 juli inleddes konflikten med den österrikisk-ungerska invasionen av Serbien, följt av Rysslands allmänna mobilisering den 30 juli. Den 1 augusti såg sig Tyskland tvingat att mobilisera och därpå följde den tyska invasionen av Belgien, Luxemburg och Frankrike, och en rysk attack på Tyskland.”

I situationen låg inbyggd en automatik. För att undgå ett tvåfrontskrig hade den tyska armén Schlieffenplanen, om att först snabbt slå till västerut och besegra Frankrike, för att sedan kunna rikta all kraft mot Ryssland. När Ryssland börjat mobilisera kunde Tyskland inte avvakta, utan såg sig tvingat att gå in i Belgien och Frankrike.

Planen misslyckades eftersom tyskarna blev fördröjda i Belgien och stoppades i slaget vid Marne i september. Därmed var tvåfrontskriget ett faktum.

Var Tyskland ensamt ansvarigt för utbrottet av Första Världskriget?

Nej:
• Österrike-Ungern hade inte behövt invadera Serbien.
• Ryssland hade inte behövt vara så snabbt med att mobilisera.
• Ett tidigare misstag var överföringen av Bosnien till Österrike 1878/1908.

fronten

Kriget skulle komma att pågå i fyra år, fram till hösten 1918.

Men egentligen hade detta krig kunnat avslutas långt tidigare – kanske redan under 1916

Så här vittnade Benjamin Freedman 1961 – lyssna två minuter in i denna film:

Sommaren 1916 framfördes från tysk sida ett erbjudande om vapenstillestånd. De tyska trupperna skulle dra dig tillbaka från Frankrike, utan att någondera sidan skulle ställa några territoriella krav.

Freedman uppger att detta förslag stoppades av judiska grupper, genom att de utlovade ett deltagande av USA  på brittisk sida i kriget. Ett löfte som kunde avges genom deras stora makt över amerikanska massmedia. I utbyte för USA-hjälpen skulle britterna tillhandahålla Palestina för upprättande av en judisk stat.

Klart är att:
• det blev inget eldupphör 1916 eller 1917
• amerikanska massmedia svängde i tyskfientlig riktning
• den 6 april 1917 deklarerade USA krig mot Tyskland
• sedan kom Balfourdeklarationen, om ett ”judiskt hem” i Palestina.

Lyssna även 36.30 i denna film.

ubat

Kriget präglades inte bara av de långa skyttegravarna och ställningskriget. Till sjöss pågick också ett krig. Den engelska flottan gjorde allt för att hindra handelsfartyg från att kunna trafikera tyska hamnar. Mot detta satte Tyskland in sina ubåtar.


p2

Den västliga krigspropagandan mot Tyskland blev också alltmer aggressiv. Och intensiv – det överflödar  av  bilder där tyska soldater framställs som ”hunner”, vilka spetsar småbarn på bajonetter, våldtar kvinnor och överhuvudtaget saknar gränser i sin brutalitet.

p1

Fantasin tilläts här s.a.s. skena iväg. Tyskarna framställdes som omänskliga – bilder som hade föga med någon verklighet att göra.

p3

p5

Kan denna avhumanisering av tyskar, den bild av dem som ondskefulla, ha etsat sig fast hos många engelsmän? Fanns den där i botten under bombkriget mot Tyskland i början av 40-talet? Bidrog den till att då möjliggöra grymheterna mot det tyska folket?

p4


I mars 1918 slöts Brest-Litovsk-freden och Tyskland kunde överföra sina trupper i öster till västfronten. Det blev en ny tysk offensiv mot Paris, i hopp om att där kunna åstadkomma ett avgörande innan trupper och militärutrustning från USA hunnit tippa över vågskålen.

Efter att denna offensiv ebbat ut blev det i november 1918 vapenstillestånd även i väster. Tyska trupper stod då fortfarande långt inne i Frankrike.


vers1919

6. Versailles

”Aldrig mera krig!” 

Så löd en stark önskan från folken i hela Europa efter detta förödande krig, som orsakat ca 10 miljoner militära dödsfall och ytterligare kanske 7 miljoner civila.

Inför fredsdiskussionerna i Versailles 1919 gällde en given frågeställning freden: hur undgå ett nytt storkrig?

En annan ofrånkomlig frågeställning gällde rättvisa: var låg ansvaret för detta krig?

Här fanns skilda perspektiv och motstridande intressen. USA:s position fanns formulerade i president Woodrow Wilsons 14 punkter.

Vad som fick mest genomslag var den hårda franska linjen. Denna utgick ifrån att Tyskland bar det fulla ansvaret för kriget och därför skulle bestraffas och betala gottgörelse. Samtidigt skulle landet vingklippas både militärt, ekonomiskt och territoriellt.

Tyskland förlorade territorium till flera grannländer: Frankrike, Belgien, Danmark, Polen, Litauen och Tjeckoslovakien. Viktigast var förlusten av polska korridoren, vilket separerade Ostpreussen från övriga Tyskland.

Områdena Danzig och Saar fick specialstatus under NF. Folkomröstningar skulle i Saar och några områden avgöra tillhörighet.

Till bilden hör även Sudetlandet i Tjeckoslovakien, som tidigare tillhört det tysktalande Österrike.

ter

Tyskland berövades alla sina kolonier i Afrika och vid Stilla Havet.

Armén skulle minskas till 100.000 man och Tyskland fick inte ha något flygvapen.

I Rhenlandet, området väster om Rhen, fick inga tyska trupper finnas.

Tyskland skulle tvingas betala ett gigantiskt krigsskadestånd.

skuldbet

Vad ansåg de tyska delegaterna i Versailles om allt detta?

De protesterade, men tvingades ge sig. Tyskland befann sig nämligen i en utpressningssituation. England upprätthöll en fortsatt blockad mot tyska hamnar, varigenom det tyska folket svalt.

Versaillesfördraget uppfattades av tyskarna som djupt orättvist, som ett oerhört övergrepp. Det skulle därigenom komma att lägga grunden för fortsatta konflikter i Europa.

dolk

Det skulle i Tyskland också ge upphov till ”dolkstötslegenden”, om att tyska armén höggs i ryggen, när den ännu var obesegrad. Och att det var judar som höll i dolken, genom socialistiska uppror.

Rimligen var ett tyskt nederlag ändå bara en tidsfråga, efter att USA gått med i kriget.


weimar

7. Weimar

Kejsar Wilhelm II abdikerade i november, och socialdemokrater under ledning av Friedrich Ebert proklamerade republik. Det blev först en period av svår politisk oro, med upprorsförsök från vänster i Berlin och Bayern, men i augusti 1919 utropades Weimarrepubliken.

Den genomgick sedan tre skeden.

”In den Krisenjahren von 1919 bis 1923 hatte die Republik mit den unmittelbaren Kriegsfolgen, einer Hyperinflation sowie zahlreichen Umsturzversuchen und politischen Morden zu kämpfen.

In den Jahren von 1924 bis 1929 erlebte sie eine Zeit relativer Stabilität, wirtschaftlicher Erholung sowie außenpolitischer Anerkennung und Wertschätzung.

Die Weltwirtschaftskrise ab Ende 1929, die Präsidialkabinette nach dem Bruch der Großen Koalition am 27. März 1930 und der Aufstieg der Nationalsozialisten mündeten schließlich in ihren Untergang.”

I en första period, fram till 1923 var problemet framförallt hyperinflationen och det enorma krigsskadeståndet.

Ur ”Nya tidens världshistoria”,  Palmer:

”Den inflation som svepte över Tyskland liknande ingen vanlig inflationen… Gäldenärer betalade sina skulder i värdelösa pengar… Livräntor, pensioner, .. sparmedel i banker.. alla slag av inkomst som man ordnat för i gången tid och som ofta representerade många års sparande, förutseende och personligt planerande – förvandlades nu till luft. Medelklassen utarmades och demoraliserades.”

marker

Det svåra underläget för många kunde utnyttjas av andra. Resultatet blev stora förmögenhetsöverföringar, där många tyskar blev helt utblottade. De som kunde berika sig var framförallt judar, med kontakter utomlands.

Ur boken ”The Myth of German Villainy”:

”… due to the rampant inflation, for it took lilterally a wheel-barrow full of money to buy a loaf of bread, the only people who were able to buy either property or goods were those who could obtain money from outside the country, which in most cases meant Jews. In 1914, a German mark was valued at around twenty-five cents. During this period many German families were forced to sell everything they had in order to survive. Upper-class Jews with foreign financial connections were able to buy up much of Germanys material wealth for incredibly low prices.”

”All classes of Jews on Germany advanced themselves during the Weimar years while the economic conditions of ethnic Germans steeply declined.”

Ur ”Radical Press”:

”…in his 1967 book The Magic of Money, Schact let the cat out of the bag by revealing that it was the PRIVATELY-OWNED  Reichsbank, not the German government, that was pumping new currency into the economy. Thus, the PRIVATE BANK caused the Weimar hyper-inflation.

Like the U.S. Federal Reserve, the Reichsbank was overseen by appointed government  officials, but was operated for private gain. What drove the wartime inflation into  hyperinflation was speculation by foreign investors, who sold the mark short, betting on  its decreasing value. In the manipulative device known as the short sale, speculators  borrow something they don’t own, sell it, and then ‘cover’ by buying it back at the lower  price”

Svårigheterna för Tyskland att betala skadestånd till Belgien och Frankrike ledde 1923 till en fransk-belgisk ockupation av Ruhrområdet, som skulle pågå i två år. Tyskarna svarade med strejker och sabotage. Ett resultat blev än värre inflation.

Wikipedia:

”Inflationen i Tyskland på 1920-talet innebar att värdet på riksmarken minskade extremt. Orsaken var det stora krigsskadeståndet efter första världskriget samt strejken som följde på ockupationen av Ruhrområdet, som finansierades genom nytryck av sedlar.

Marken blev så värdelös att man började tapetsera med pengar och använda dem som skrivpapper, eftersom det var billigare än att köpa tapeter och vanligt papper. Priset på dollarn steg snabbt till 4,2 miljoner mark. I november 1923 infördes den nya valutan Rentenmark. En biljon (1 000 000 000 000) Mark ersattes med en Rentenmark…”

inflation


Krigsskadeståndet kunde senare regleras genom att USA ingrep, med först  Dawesplanen 1924, innefattande stora amerikanska lån, sedan Youngplanen 1929.

Denna första Weimarperiod präglades överhuvudtaget av social och politisk oro: kuppförsök och mord, strejker och hög arbetslöshet.

Sedan följde en relativt stabilare period, men påfallande var dels det stora antalet olika partier, dels de täta regeringsskiftena. I riksdagen fanns tidvis upp till 17 partier företrädda, sällan färre än 11. På 14 år förekom 20 regeringsskiften. 11 gånger var det minoritetsregeringar.

Det var en period av bättre ekonomiska villkor, men samtidigt en period av kulturell dekadens.

Ur ”The Myth of German Villainy”:

”…Weimar Berlin became the epitome of decadence… The very word ’Weimar’ conjured I’mages of cabarets, cross-dressers, open homosexuality and prostitution. Berlin… became a Mecca of scandal, moral degradation and nudity… It was well established that Jews controlled prostitution and pornography, as well as the white slave trade, during the Weimar years.”

cabaret

Med börskraschen i New York 1929 kom den krisen också till Europa, med massarbetslöshet som följd. Värst drabbades Tyskland, med 5 miljoner arbetslösa år 1930, snart än mer. 30% arbetslösa – mindre köpkraft, mindre efterfrågan. Följden blev direkt nöd och svält.

Systemet levererade inte längre, förmådde inte ge trygghet åt medborgarna. I den situationen växte både kommunistpartiet och nationalsocialisterna, både KPD och NSDAP.

Se 14 minuter in i denna film.

marbloshet


8. Rapallo

Avslutningsvis i detta avsnitt några rader om Rapallofördraget mellan Tyskland och Ryssland 1922.

Båda länderna var ju delvis utstötta ur den internationella gemenskapen. Båda hade territoriella dispyter med Polen,  Tyskland önskade en revidering av Versailles. Inget av länderna var medlem i det nybildade NF – Nationernas Förbund.

Rapallofördraget ersatte Brest-Litovsk från 1918.  Tyskland och Ryssland avsade sig ömsesidigt ekonomiska eller territoriella anspråk. Med Rapallo inleddes också ett ekonomiskt och militärt samarbete.

”Nya tidens världshistoria”:

”Weimarregeringen vände.. blicken mot Ryssland, som inte hade deltagit i fredsslutet i Versailles och inte krävde någon gottgörelse… Trots den ideologiska oförenligheten undertecknade Tyskland och Ryssland fördraget i Rapallo 1922.

Under de följande åren erhöll Sovjetunionen industrivaror från Tyskland, och tyska industrier och arbetare hölls sysselsatta av ryska order. Tyska armén sände officerare och tekniker som rådgivare åt röda armén. Tvingad av Versaillesfördraget att inskränka sin verksamhet blev tyska armén i själva verket genom sin verksamhet i Ryssland i stånd att upprätthålla en hög standard i fråga m sin utbildning, planering, tekniska kunskaper och förtrogenhet med nya vapen och ny materiel.”


Tre år senare, 1925, träffades företrädare för Tyskland, Frankrike och Storbritannien i schweiziska Locarno. De slöt en överenskommelse som normaliserade relationerna så att Tyskland därefter kunde gå med i Nationernas Förbund.


 

http://friasidor.is/myten-om-tyskland-den-onda-nationen-4/

https://janmilld.wordpress.com/2016/06/21/ska-vi-hata-tyskar/

https://janmilld.wordpress.com/2016/06/29/tyskland-1-priset/

http://www.vho.org/tr/2003/4/Werner373-385.html


Heimat 1
Heimat 2
Heimat 3
Heimat 4
Heimat 5
Heimat 6
Heimat 7
Heimat 8
Heimat 9
Heimat 10
Heimat 11