Under efterkrigstiden gick det bra för Sverige och socialdemokratin spelade i huvudsak en positiv roll. Idag spelar (S) åter en central roll, men genomgående negativt.
Vi har att göra med ett ”sosseri”, kännetecknat av antiintellektualism och omoral, ansvarslöshet och svågerpolitik.
En person som i ovanligt hög grad representerar detta destruktiva sosseri är naturligtvis Mona Sahlin.
Inte bara har hon funnits med alltsedan sin tid som partisekreterare i början av 90-talet och senare varit ”ingenjör” bakom upplägget att (S) skulle samverka med Miljöpartiet. Samtidigt som SD inte var att ”ta i med tång”.
Påfallande är också hur Sahlin själv kunnat gå från den ena skandalen efter den andra och ändå ständigt flyta upp på nytt som en kork.
Parallellen till en annan s-apparatchik, Dan Eliasson, är slående:
• Som GD för Migverket 2007-2011 medverkade han till nya rekord av bidragsinvandring.
• Som GD för Försäkringskassan utmärkte han sig genom raderad e-post och utfall mot SD:s Jimmie Åkesson.
• Som ny rikspolischef bad han genast om ursäkt för Skånepolisens försök att bekämpa åldringsbrott. Och slog nya lönerekord som chef.
Dan Eliasson saknade helt egen erfarenhet av polisarbete, men det utgjorde inget hinder mot att ge honom detta viktiga uppdrag.
Ett problem nu är alla dessa ”utsatta” områden, där det blivit direkt farligt för poliser att vistas.
Hur blev dessa områden så ”utsatta”? Bakgrunden är ju den massinvandringspolitik som inte minst Dan Eliasson aktivt medverkat till.
Den handlingslinje Eliasson som rikspolischef nu förespråkar är dialog och vänlighet, stort hjärta och aldrig sinande tålamod. Det ställer stora krav på poliserna att vara stryktåliga och saktmodiga.
Situationen illustreras 7 minuter i denna film: poliser står snällt uppradade för att filmas av en kriminell. Andra gånger får de sina fordon skadade eller utsätts för stenkastning. När det inte handlar om skjutvapen och handgranater.
Föga överraskande ogillar poliser att ställa upp som kanonmat. Alltfler söker sig bort från yrket.
Till polisutbildningar har iofs funnits nya sökande, men inte tillräckligt många har klarat proven.
En väg för att få fler kvalificerade sökande vore att försöka göra polisyrket mer attraktivt, bl.a. genom högre löner.
Istället går man nu motsatt väg, genom att sänka kraven i polisutbildningen. Detta påverkar polisyrkets status i allmänhet, samtidigt som man får individer med sämre förutsättningar att klara jobbet.
Det här fångar mycket av socialdemokratins utveckling i Sverige.
Socialdemokratins signum var ju höga skatter och en stark stat, med långtgående åtaganden för att på olika sätt skapa trygghet för medborgarna. Den ideologiska motpolen var ett lågskattesamhälle, där den enskilde fick ta ansvar för sin egen tillvaro. En nattväktarstat, där samhällets uppdrag i huvudsak inskränkte sig till att upprätthålla lag och ordning.
Nu har högskattesamhället gått in i väggen. Vi har mer och högre skatter än någonsin – ändå räcker inte pengarna. Sverige tvingas för närvarande ta upp mångmiljardlån i utlandet. Orsaken är skenande ekonomiska åtaganden genom invandreri, brottslighet och excesser från en parasitär politisk klass.
Nu går vi mot en situation, där polisen inte längre klarar sitt uppdrag.
Inte ens en nattväkarstat kan systemet då upprätthålla!
Ovanpå detta kommer nu turerna – de helt onödiga – genom rikspolischefens utfall mot Sverigedemokraterna.
Redan som GD för Försäkringskassan fick Dan Eliasson alltså kräkreflexer, då han i en debatt hört Jimmie Åkesson. Om dessa reflexer lät han världen veta via internet.
Nu är han där igen. Som chef för Sveriges polismakt har han i massmedia klargjort hur mycket han ogillar Sverigedemokraterna.
Mot detta har många reagerat, såväl debattörer som poliser. Invändningen är given: Eliasson får privat ha vilka åsikter han vill politiskt, men i tjänsten ska han uppträda opartiskt, inte ta partipolitisk ställning.
Detta av hänsyn både till alla poliser och till den allmänhet som till stor del, och i växande utsträckning, utgörs av SD-sympatisörer.
Dan Eliasson framhärdar ändå. Han gör anspråk på att som rikspolischef ha rätt att offentligt ge uttryck för politiska ställningstaganden, som att ta avstånd från ett enskilt riksdagsparti.
Dan Eliasson får dessutom stöd av sin socialdemokratiske justitieminister, Morgan Johansson.
Dennes argumentering är att det i varje fall beträffande SD ska vara fritt för myndighetsföreträdare att göra offentliga ställningstaganden. ”Min ingång är att också statstjänstemän har yttrandefrihet.”
S-ministern säger vidare:
”Rikspolischefen vill markera att han står upp för polisens värderingar om alla människors lika värde. Jag tycker att det är bra när statstjänstemän markerar mot värderingar som strider mot det vi har att försvara.”
Blir då inte även s-politiken i strid mot ”alla människors lika värde”? Också regeringen har ju infört vissa begränsningar av invandringen.
SD:s partisekreterare, Richard Jomshof , om Dan Eliasson:
”Jag har alltid tyckt att han är olämplig och helt värdelös. Han ska inte ha den positionen …”
För egen del anser jag att Dan Eliasson är värre än värdelös.
Som rikspolischef är han ett stort minustecken. På den posten är han direkt skadlig, för att inte säga farlig.
Sverige kan inte klara sig utan en fungerande polismyndighet.
Åtminstone en nattväktarstat måste värnas inför framtiden!
Fler filmer om polisarbete och Eliasson
https://janmilld.wordpress.com/2010/01/18/fel-slags-svensk/
http://newsvoice.se/2016/08/07/rikspolischef-dan-eliasson-bor-avga-oppet-brev/
Filed under: brott, extremism, film, invandring, kultur, pk, polisen, säkerhet, svenskfientlighet | Tagged: brottsbekämpning, extremism, film, invandring, pk, polis, säkerhet |
Jan Millds blogg 
I det avloppsvatten som Mona Sahlin simmar i är det INTE en kork jag tänker på som flyter upp…!
Har man en väloljad trut och umgås med likasinnade som oftast etablissemanget gör kan man få vilket uppdrag som helst utan minsta utbildning.
Bra sammanfattat!
Sofia – den fantastiska … humoristen Mittiprick!
I och med att Morgan Johansson försvarar Dan Eliassons visar (S) sitt rätta ansikte. Axel Oxenstierna vänder sig i graven över dessa imbecilla stollar. Dan Eliasson är chef över vår polismyndighet. Denna myndighet är inte politisk utan skall ovillkorligen vara helt neutral och enbart följa de av Riksdagen stiftade lagar. Så och med andra statliga verk och företag, politisk neutralitet skall råda.
Dan Eliasson är en antidemokrat ut i sina fingerspetsar. Han är yttrar sig som en syndikalist, en samhällsomstörtare som inget hellre vill än att rasera vårt land. Morgan Johansson visar samma ointresse för demokratin som Eliasson och resten av kommunistsyndikalisterna.
SÄPO borde syna dessa herrar i sömmarna men eftersom SÄPO numera sorterar direkt under regeringen är väl det bara en from förhoppning. Det är dessutom märkligt att SÄPO ganska nyligen omorganiserades till att styras av statsministern nu när till och med politikerna gör avsteg efter avsteg från den demokratiska linjen. Vad blir det härnäst, SÄPO tvingar ut SD ur Riksdagen med våld när partiet blir för stort? Givetvis påhejad av Dan Eliasson.
Om inte några andra sossar eller för den skull folk ur resten av sjuklövern förstår allvaret i denna antidemokratiska soppa är vi helt förlorade. Som det ser ut nu leds vi av ett gäng galenpannor som gör allt de förmår för att rasera det våra förfäder byggt upp.
Det är värre än så svitjod…dom är fullständigt medvetna om vad det är dom gör. De är inget annat än landsförrädare och folkförrädare av absolut värsta sort. Jag hoppas att de får sitt straff i det här livet eller i det andra..!!
Det är enbart hjärndöda Svenskar som kan ha förtroende för myndigheter och dess chefer.
Mycket bra skrivet, Janne. Ibland funderar jag på hur det kan komma sig att jag delar så mycket av det som skrivs på denna blogg. Själv har jag en ingång mer från företagarhållet. Har sett på nära håll hur sossarna med Olof Palme i spetsen agiterade så han hade fradga ur munnen mot de onda ”kapitalisterna”. I själva verket talade han om människor av kött och blod, varav många inte var onda utan hade haft en dröm och kämpat hårt hela sitt liv. Nu skulle minsann allt tas ifrån dem och ges, av rättviseskäl, till de sanna ägarna, de som var de som hade skapat allt, arbetarna.
Jag var oerhört negativ till den s.k. arbetarrörelsen från början p.g.a. av detta och blev ännu mer negativ när jag förstod att Marxismen och Internationalen inte var annat än en fantasi påhittat av judar för att föra fram deras intressen mot den rådande ordningen. Arbetarna gav de blanka f**n i.
På något sätt blev det en märklig vändning i allt till slut. När jag förstod att socialismen och marxismen hade samma grund som kapitalismen, insåg jag att striden i grunden aldrig varit mellan företagare och arbetare. Det blev en idé som användes för att splittra och att söndra.
Visst är det så att om du bakar en kaka kan den delas på olika sätt men om du istället fokuserar på att göra fler kakor kan alla bli nöjda.
Det har troligen aldrig varit så i Sverige att en ond fet företagare utnyttjat de stackars arbetarna. Det har sannolikt aldrig varit någon likgiltighet för om någon skadades eller om någon blev sjuk och inte längre kunde arbeta. Visst kan det ha funnits, men det troliga är att det var konkurrensen och tidens anda som präglade relationerna. Kanske var det ingen idyll men möjligen inte heller den motsättning som media och politiker sedan försökt blåsa upp, för att skapa konflikt och för att vinna politiska poänger.
Jag är 100% säker på att de flesta företagare mått dåligt när deras affärer inte varit så bra och de varit tvungna att avskeda. Jag är lika säker på att de flesta arbetare gått till jobbet trots att de varit sjuka för att de behövdes.
Idag tänker jag att det finns utrymme både för en omfattande välfärd och låga skatter som stimulerar företagande. Det krävs dock att svenska företagare och arbetare håller samman. Tyvärr har man idag kommit långt inom globaliseringen. Finns fortfarande grunden för en folklig solidaritet?
Som jag ser det skrämde den socialistiska vågen ”skiten” ur alla som hade företag och det banade vägen för att man till varje pris såg att minska de lokala fackens inflytande. Jag förstår det helt och fullt. Om du erbjuder strejk och konfiskering av ägandet, utan förhandling, så blir du till slut desperat. Öppna gränser tar i ett slag bort all kraft bakom dessa hot.
Så nu är vi här idag med globalismen. För en företagare är det bättre att köpa från Kina än att anställa svenskar i Sverige. I realiteten innebär det att företagarens egna barn kanske inte får något jobb men den fasansfulla utpressning som facket stod för på 70-talet kan få varje företagare att vilja sluta, så av två onda ting….men på köpet fick man också den judiska agendan om massinvandring och mångkultur som har skapat länder som ingen vill bo i.
Vad ska du med alla pengarna till om det inte finns möjlighet för dina barnbarn att gå hem från skolan utan att riskera att bli utsatt för våld?
Jag är helt säker på att de flesta företagare bryr sig enormt mycket om sina anställda och den ort de verkar, på samma sätt som arbetarna i grunden är mycket lojala om deras fack inte kapas av ”ja vi vet vilka”.
Varje land kan bli framgångsrikt om det finns 1% som är ärliga och företagsamma och driver saker framåt. Resten följer med. De 99% arbetar och bidrar men utan dessa 1% är det kört. Det var därför judarna dödade alla företagare, akademiker, präster och konstnärer i den s.k. Ryska Revolutionen. (det var en judisk revolution)
En bra väg framåt är att vi istället siktar på att alla ska få det lite bättre undan för undan. Vi jobbar tillsammans och målet är inte att allt ska gå till välfärden eller att allt ska gå till sänkta skatter. Vi kan göra båda samtidigt och skapa ett bra samhälle för alla i Sverige – tillsammans. Vi kan ha världens lägsta skatter OCH världens bästa välfärd. Det enda som krävs är att vi får ärliga och förnuftiga människor som styr landet och som sätter Sverige och svenskarna först. (oj vad jag hallucinerar nu, vilken drog är det :-))
För att det ska bli verklighet krävs det att det finns goda krafter inom samhällets alla områden och som styr in på den enda vettiga vägen, där alla är vinnare, istället för som idag, alla är förlorare.
Nationell solidaritet!
Precis mycket bra skrivet Kalle folkGEMENSKAP är ordet jag tycker att du ska stötta eller gå med i NMR lyssna gärna på radio nordfront varje fredag eller läs deras hemsida..redice radio är också bra samt motgift…bra nyhetskanaler där det som är krokigt rätas ut..!