Det svenska samhället är ju ett konsensusamhälle. Vi svenskar vill helst inte avvika från vad andra tycker och tänker, i varje fall inte offentligt. Således är det slående vilken partimässig samstämmighet som historiskt har rått inom invandringspolitiken – oavsett innebörden av denna samstämmighet.
Under efterkrigstiden, dvs på 1950- och 1960-talen, kunde det – jämfört med dagens godhetsretorik – låta anmärkningsvärt kärvt!
Ur Proposition 142:
”I ärende om uppehållstillstånd prövas inte bara utlänningens möjligheter att försörja sig här utan också hans personliga förhållanden i övrigt, bl.a. hans vilja att göra rätt för sig, hans möjligheter att anpassa sig i samhället och hans pålitlighet från säkerhetssynpunkt.
Sålunda vägras utlänning i regel tillstånd, om han visat sig arbetsovillig eller inte låtit anpassa sig till förhållandena här eller bedöms vara säkerhetsrisk.”
Utlänningslagstiftningen 1954 skrev beträffande utvisning:
”Utlänning kan enligt 29 paragrafen UtlL, utvisas om han
1. yrkesmässigt bedriver otukt eller eljest underlåter att efter förmåga söka försörja sig ärligt.
2. är hemfallen åt alkoholmissbruk och till följd därav är farlig för annans personliga säkerhet eller för ett grovt störande levnadssätt.
3. av tredska eller uppenbar vårdslöshet gång efter annan undandrar sig att uppfylla sina förpliktelser mot det allmänna eller mot enskild person.
4. under loppet av de senast förflutna fem åren blivit dömd utomlands för svårare brott eller utomlands avtjänat straff för sådant brott och det kan befaras att han kommer att fortsätta brottslig verksamhet här.”
På 1970-talet kom riksdagsbeslut om invandrares valfrihet beträffande anpassning, det skulle t.o.m. anslås skattemedel för att de skulle kunna odla sin egen kultur i Sverige. Samtidigt drogs ett intensivt och ihållande kampanjande igång mot etniska svenskar, för att bekämpa ”främlingsfientlighet och rasism”.
Efterhand har detta givit alltmer extrema resultat. Ett exempel på detta ges 0.45 in i denna kortfilm:
Föregivna flyktingar klagar på att mataffär och busshållplats kan ligga så långt bort som 20-25 minuters promenad, och de förväntar sig att svenska TV-tittare i Dalarna ska bli upprörda å deras vägnar!
Hur förklara, att de förväntade sig att denna argumentering skulle kunna ”gå hem”?
• Säger inte det något om vilka svenskar som de dittills hade mött?!
• Vilken lyxtillvaro har tidigare anlända landsmän till dem fått i Sverige?
Av filmen framgår också vad som hände när en svensk kommit dit och protesterat genom att banka på bussen och skrika åt låtsas-flyktingarna att återvända hem: han fick polisen efter sig!
Hursomhelst: utvecklingen visar hur debatt och opinionsläge i Sverige kan helt byta riktning, precis om ett fiskstim.
Kanske inte lika ögonblickligt, men ändå grundligt.
Det gav mig inspiration till en ny kortkort film:
Vågar vi hoppas på att nu förestår ett nytt paradigmskrift, i omvänd riktning, dvs åt rätt håll?
Klart är att det är skriande nödvändigt, och brådskande!
Något säger mig att i varje fall en opinionssvängning bland svenskar nu är på väg. En omsvängning såtillvida att vi åtminstone slutar acceptera försöken till skuldbeläggning av oss. Om vi blir fler som börjar våga tala med varandra om väsentligheter och ge uttryck för vad vi känner, då kan PARADIGMSKIFTET kanske äntligen komma.
PS1
Alice Teodorescu:
”Om det är som Sarnecki påstår, att vi i dag skördar resultatet av 20 års misslyckande, måste vi våga fråga oss varför ingen agerade när problemen var mindre och hur vi förhindrar att de växer sig ännu större? ”
PS2
Anne-Marie Lindgren:
FÖRNEKELSE ÄR INTE LÖSNINGEN
”Det har länge varit tabu att tala om det som kallas ‘volymen’ i migrationsfrågan.
Det vi nu med närmast brutal tydlighet upplever är att volymen inte går att bortse från.
Av hårdhänt praktiska skäl: ju fler migranter, desto större krav på fler bostäder, fler lärare, fler tolkar, mer tandvård, mer sjukvård, och så vidare.
Och när de där volymerna inte stämmer med varandra, och när volymen migranter ökar mycket snabbt samtidigt som de övriga volymerna tar mycket längre tid att bygga ut, då blir det problem. Rejält.”
PS3
Anne-Marie Lindgren
NYA SANNINGAR MÅSTE KUNNA DISKUTERAS
”…Det hade exempelvis varit rimligt att redovisa skälen till att avvisa kraven på skärpt gränskontroll.
För det finns åtminstone ett skäl som talar för kontroll. Nämligen att ett inte obetydligt antal nyanlända försvinner utan att någon vet vart. Att hålla koll på vilka som kommer in i landet, och vart de tar vägen, är högst rimligt. Och strider inte mot asylrätten.”
Mer
http://www.exponerat.net/folkets-demonstration-sergels-torg-1-11-2015/
https://toklandet.wordpress.com/2015/11/02/vad-man-aldrig-far-glomma/
http://www.vitbok.se/10/a.html#2
http://thoralf.bloggplatsen.se/2015/11/02/11209110-volymerna-maste-stoppas/
Filed under: debatt, extremism, film, historia, invandring | Tagged: extremism, film, historia, invandring | 23 Comments »
Jan Millds blogg 