Två moment kring Migrationspolitiska Uppgörelsen (MU) är intressanta:
1. SD utanför
Bakgrunden till överenskommelsen var ett totalt migrationspolitiskt haveri, till följd av den politik som bedrivits av sju riksdagspartier. Det åttonde partiet fick inte vara med i diskussionerna.
Sverigedemokraterna uteslöts konsekvent från deltagande – just det parti, det enda riksdagsparti med en politik som varit åtminstone i närheten av att kunna avvärja det haveri som inträffat.
Hur tänkte man här? Skulle SD bestraffas för sina ställningstaganden kring invandringspolitiken?
Eller ville man här dra en gräns, se till att sådana åtgärder som SD förespråkar inte fanns med i diskussionerna?
Hur seriöst kunde det bli? Vilka möjligheter fanns att med sådana förutsättningar nå en vettig överenskommelse?
2. Rop på hjälp!
Ett ständigt återkommande mantra i retoriken från svenska pk-politiker är ju att andra länder inom EU ska ”ta sitt ansvar” och göra som Sverige, dvs öppna för mottagande av extremt många migranter. Dessa maningar och förmaningar har dock inte givit resultat. Möjligen beroende på att politiker i andra länder känt ett ansvar för sina egna medborgare.
Med MU trappas dessa maningar upp till ett desperat nödrop – Sverige klarar inte situationen!
Nu önskar regeringen Löfven att andra länder ska ta emot även migranter som redan tagit sig till Sverige.
(I verkligheten kan det komma att gå åt rakt motsatt håll – från Finland kommer asylanter som mer ”tror på Sverige”…)
SvD, den 25/10 2015:
”Stefan Löfven lyfter särskilt fram den del i uppgörelsen som innebär att Sverige ska begära att likställas med Italien och Grekland, och därmed delta i EU:s omfördelning av människor som befinner sig på flykt.”
”– När frågan har kommit till mig om huruvida omfördelning ska kunna ske också från Sverige, då har jag sagt att det ska inte uteslutas.”
(SvD): ”Det innebär ju en total kursomläggning mot vad ni har sagt tidigare – det här handlar om att försöka få ut folk ur Sverige.
– De senaste fem-sex-sju veckorna har vi haft en dramatisk ökning, och det är vi är överens om att den situationen är inte hållbar. Så vi tar upp det här av två skäl – ett är att peka på de andra EU-ländernas ansvar. Det andra är att vi kan inte fortsätta att ta emot, på ett sådant sätt som vi vill, om det här antalet människor ska fortsätta komma. Det går inte.
Det är ju intressant att du formulerar dig så, för om det inte blir något EU-beslut om omfördelning från Sverige, då säger du: det här går inte längre. Det finns ett tak och en gräns?
– Precis, den här situationen håller inte.”
Löfven hänvisar alltså till Italien. Där är läget särskilt prekärt, redan av geografiska skäl, genom närheten till Afrika.
Här har dock Sverige medverkat till att förvärra situationen, genom att sända ned fartyget ”Poseidon” till Medelhavet. Genom insatser från ”den svenska kustbevakningen” har mer än 5.000 afrikaner transporterats över till Italien.
Det rör sig om godhetsambitioner, eller bara föregivna sådana, men effekterna blir ju allt annat än goda!
Det var i valrörelsen 2014 som moderatledaren och dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt aktualiserade parollen om Sverige som en ”humanitär stormakt”. Underförstått skulle vårt land moraliskt befinna sig på en nivå över andra länder.
Den reinfeldska manteln har sedan tagits över av Stefan Löfven.
Genomgående finns från de svenska pk-politikerna en benägenhet att mästra andra länder och proklamera Sverige som moraliskt överlägset. Inget av våra grannländer har där undgått en ”släng av sleven”. Redan detta vittnar, tycker jag, om dåliga attityder och problematiska egenskaper från svensk sida.
Till detta kommer nu insikten om att den svenska stormaktspolitiken nått vägs ände. Det står obönhörligen klart att man tog sig vatten över huvudet. Sverige går nu in i väggen, våra politiker klarar inte att hantera de problem som de har skapat. De är hjälplösa.
• Regeringen är handlingsförlamad, klarar inte ens att åstadkomma en gränskontroll.
• Det som i den s.k. blockpolitiken ska föreställa opposition klarar inte heller sin uppgift, vill uppenbarligen inte ta över regeringsmakten.
• Det svenska folket har dessvärre också – åtminstone hittills – visat sig oförmöget att märkbart reagera mot galenskaperna. I riksdagsvalet 2014 gav 87% sitt stöd åt Sjupartiet, enligt aktuella opinionsmätningar rör det sig fortfarande om en kvalificerad majoritet (över 70%).
Då återstår kanske bara att vända sig till andra länder om hjälp?
Stormakteriets facit står alltså klart: förnedring.
Först stora ord och tomma floskler utan ände, så plötsligt platt fall.
Men varför här inte löpa linan ut?
Logiken i detta blir ju att vi i Sverige inte klarar av att styra oss själva.
För en individ med problem att ta hand om sig själv kan det utses en ”god man”. Ibland kan det bli fråga om tvångsåtgärder, vederbörande ställs då under förmyndare.
Ska vi nu gå ut med en vädjan till våra nordiska grannländer, om att de tar oss under sitt beskydd?
För Danmark, Norge och Finland har Sverige utvecklats till en farlig granne – också de kan drabbas om vårt samhälle kollapsar.
På engelska finns uttrycket ”guardian angel”, skyddsängel.
Det inspirerade mig till detta montage:
PS1
Peter Harold:
”Det är svårt att bedöma om politikerna haft avsikter i denna riktning eller om det rör sig om ren inkompetens. … påpekat att fri invandring och välfärdsstat inte fungerar tillsammans. Och idag har vi i praktiken fri invandring, om än anmodad av det politiska etablissemangets handlingar, där ‘flyktingar’ kommer kunna stanna i landet trots nekad asyl…. och vi vet att staten kommer ordna så att även de som nekas asyl i Sverige nu skall kunna få en hygglig tillvaro på skattebetalarnas bekostnad tills de befunnit sig tillräckligt länge och får sitt uppehållstillstånd av detta skäl istället. Och för att möjliggöra detta måste staten höja skatterna och öka statsskulden.
Resultatet blir ett fördärv av vår nation som ingen kommer att tjäna på. Kanske är det bara månader kvar innan även jag får min tillvaro omkullkastad för att staten utnämnt sig till en humanitär stormakt.
Jag vill inte ha det så. Det vill inte många andra heller . Men ingen av oss tillåts stå där Cicero stod och avslöja maktetablissemanget och förmå dem att ta till sjappen för att rädda sina skinn. Istället har vi låtit välja Lucius Catilina till vår härskare att leda konspirationen mot sitt eget folk. Vi kan inte säga ifrån; vi vet inte vilka ord som ger verkan, och snart kommer vi vara förbjudna att yttra dem.”
PS2
Toklandet:
”Vad man måste göra för att åtminstone försöka åstadkomma något
Stäng gränserna omedelbart. Det måste vara prio 1! Med stäng menar jag inte bomma igen totalt utan att man ska kontrollera noga vilka som släpps in….
När man kommit ifatt så ska man vara tydlig med att man kommer att kontrollera ALLA som fått uppehållstillstånd de senaste åren under kaoset som rått sen Miljöpartiet blev inblandade …
Kontrollera alla ensamkommande barn mycket noga! Även de som fått uppehållstillstånd bakåt i tiden! Man ska absolut inte kunna ändra något i framtiden om man sagt att man är 17 år men i själva verket är 34. Kommer de fram att de ljugit så ska de utvisas omedelbart! Det är bedrägerier de sysslar med!…
Man måste ställa krav på de som kommer och vill bo i Sverige. Man måste kräva att de slänger allt det gamla dåliga åt skogen, det här är Sverige…”
PS3
Patrik Engellau:
”På teve hörde jag statsministern, upprepade gånger, säga att läget i migrationsfrågan nu är ‘ohållbart’.
En fördomsfri person skulle omedelbart dra slutsatsen att landets högste ledare mot bakgrund av en sådan insikt skulle föreslå ett antal extraordinära åtgärder mot det ‘ohållbara’ tillståndet. I ett normalt mänskligt samhälle går det väl knappt att föreställa sig att högsta chefen bedömer att de underlydandes livsbetingelser är ‘ohållbara’ och sedan underlåter att göra något meningsfullt åt saken.”
”‘Varje normalt funtad människa får en adrenalinkick och grips av beslutsamhet och handlingskraft när hon inser att något i hennes liv är ohållbart. Att i stället bli handlingsförlamad är närmast psykopatologiskt. Och likafullt blir Sveriges ledande politiker med statsministern i spetsen handlingsförlamade.
Vad skulle Löfven göra om hans sommarstuga stod i ljusan låga? Gå till grannen och be att få låna ett dricksglas vatten att slänga på branden?”
PS4
Johan Westerholm:
”Morgan Johanssons förehavanden borde granskas närmare. Han borde, i likhet med Anders Ygeman i polisens fall, sedan sensommaren ha fullständigt klart för sig vad som skulle ske. Informationen har hela tiden funnits i systemen de ansvarar för. Varför de inte agerade är något för antingen statsministern eller Konstitutionsutskottet att reda ut.
Nu ser vi en U-sväng ut i blåsippeplanteringen. Och vi måste ännu längre ut i den innan det kan vända. Tyvärr. Hade Löfven kunnat ha, och framför allt begripa, informationen i tid hade vi mjuklandat. Nu får vi hoppas att det kommer mera samt att det inte står ett träd i vägen innan vi kan ta oss upp igen.”
PS5
6mannen:
”Löfven tjattrar på om de som flyr för sina liv, över Medelhavet i en överlastad gummibåt. De flyr för sina liv, men när de nått stranden i Grekland eller Italien är flykten för livet över. Då inleds en annan flykt, mot något bättre. Det är det Löfven skulle stå och tjata om. De flyr vidare för att få ett bättre liv, vilket är en helt naturlig drivkraft. Men i den krassa verkligheten låter inte det lika bra som om Löfven skulle överge ‘Människor flyr för sina liv!’ för det mer korrekta ‘Människor flyr hit för ett bättre liv‘.
Politik och ärlighet går sällan hand i hand, och under Löfvens irrfärder på den politiska spelplanen så existerar inte de politiska ärligheten alls.”
PS6
PS7
Fnordspotting:
”‘Det här är människor som flyr för sina liv’. Så kommenterade Stefan Löfven i gårdagens Agenda de spänningar som uppstår i mindre samhällen där staten anlägger asylboenden.
Många av de människor han talade om har flytt för sina liv. Sedan dess har de emellertid passerat Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Slovenien, Österrike, Tyskland och ibland också Danmark. När de anländer till Sverige har de sedan länge befunnit sig i såväl fred som säkerhet, och deras asylrätt har till fullo respekterats i åtminstone två av de länder de passerat på vägen.”
”Genom att åberopa starkt känsloladdade argument försöker Stefan Löfven (och andra med honom) inte bara att vifta bort högst berättigad kritik mot vad som i själva verket är ett gigantiskt politiskt misslyckande. Vad mer är, de lägger sig därtill till med en falsk moralisk överlägsenhet när de bagatelliserar de ytterst kostsamma misstag som de själva gjort sig skyldiga till.
Det är emellertid inte bara Stefan Löfven som förtjänar kritik för gårdagens intervju. Agendas Anders Holmberg ställde inte Löfven till svars för talet om ‘människor som flyr för sina liv’. Ej heller fick Löfven svara på någon fråga om hur landet med i-ländernas sämsta integrationsresultat skall kunna hantera EU:s största asylmottagande.
Stefan Löfven slapp även att svara på några frågor om hur detta påverkar den svenska statsbudgeten . Han slapp förklara hur fler länder skall kunna ta ansvar ens om de vill, när det är den politik de svenska politikerna har tagit beslut om som lett till det abnorma trycket på Sverige.
Vad Stefan Löfven däremot avkrävdes svar om var varför Sveriges situation skulle vara så mycket värre än till exempel Libanons. Att Löfven inte förmådde ge ett sådant svar är i sig talande, men det centrala i sammanhanget är att jämförelsen inte är relevant.
De syrier som befinner sig i Libanon erbjuds inga permanenta uppehållstillstånd. De erbjuds inte sociala förmåner på samma villkor som landets egna medborgare, de erbjuds inte rösträtt i kommunalval, de erbjuds ingen retroaktiv föräldrapenning och de erbjuds ingen förtur i bostadskön.
Vad Libanon främst har gjort är att upplåta mark. Kostnaden för lägren betalas emellertid från annat håll och de syrier som befinner sig i dessa läger är inte i närheten av att åtnjuta samma rättigheter som landets egna medborgare. Situationen i Libanon går, kort sagt, inte att jämföra med situationen i Sverige. Vad Holmberg gjorde var att jämföra äpplen med päronsaft.
Anders Holmbergs fråga var därmed lika intellektuellt ohederlig som Löfvens tal om ‘människor som flyr för sina liv’. Att Löfven trots detta inte förmådde besvara frågan är i sig ett fattigdomsbevis, men framför allt sätter Löfvens svar och Holmbergs ytterst underliga val av frågor fingret på vilken bedrövligt låg nivå den svenska samhällsdebatten förs på.”
Mer
http://www.bgf.nu/startsida/bordet/antalet.html
https://janmilld.wordpress.com/sverige-behover-hjalp/
https://janmilld.wordpress.com/2014/11/26/underligt-ar-det/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6289265
http://www.aftonbladet.se/debatt/article11450153.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article21647404.ab
http://fnordspotting.blogspot.se/2015/10/nonsensfragor-och-nonsenssvar.html
http://www.svd.se/stefan-lofven-alla-forstar-att-atgarderna-inte-racker/om/flyktingkrisen-i-europa
http://avpixlat.info/2015/10/24/hogtrycksinvandring-flyktingfarkt-undergang/
http://ledarsidorna.se/2015/10/i-ett-ekorrhjul-av-halvsanningar/
http://www.folkbladet.se/opinion/det-har-racker-inte-langt-8749346.aspx
http://www.tino.us/2015/10/winter-is-coming/
http://jyllands-posten.dk/international/europa/ECE8152266/Gigant-regning-venter-svenskerne/
http://avpixlat.info/2015/10/26/moralisk-overmakt-och-svensk-nationell-narcissism/
https://www.efn.se/nyhetsrummet/nyhetsrummet-flyktingdebatt/
Filed under: demokrati, extremism, godhet, invandring, motstånd, pk, säkerhet | Tagged: extremism, invandring, motstånd, pk, säkerhet | 15 Comments »
Jan Millds blogg 