Tältläger för asylsökande.
Så lyder det senaste beskedet från regeringen Löfven.
Bara tillfälliga sådana, sägs det, men vad talar för att det verkligen blir så? Handläggningstiderna är redan långa, den kraftiga ökningen av asylsökande talar för att de kommer att ytterligare förlängas.
Sverige har vintrar och prognoser pekar dessutom mot att den nu förestående vintern kan bli en ovanligt kall sådan.
• Hur humant blir det då att låta människor bo i tält?
• Och hur ekonomiskt blir det – jämfört med om motsvarande tält istället hade funnits i Afrika, med sitt varmare klimat?
Ett förslag om detta – ”Safe Haven” – lanserades faktiskt inom EU år 2003. Men det stoppades – genom insatser från svenska politiker, inte minst partikollegor till Stefan Löfven.
Om en gemensam asylmottagning för EU längre söderut skrev jag tidigare i texten ”Karthago”.
Kolla även 4.10 in på denna film, om tolv fördelar med ett sådant system:
”Den senaste desperata åtgärden är att bygga tältläger. Alla andra bostäder är slut, idrotts- och gymnastiksalar fullbelagda med madrasser. Varenda madrass som står att uppbringa har tagits i bruk. Staten förfogar över 185 vinterbonade tält med plats för 1 000 asylsökande. Det räcker inte ens en dag. Fler tält ska beställas.”
”NYA HÖGERN kontra GAMLA HÖGERN”, blev titeln på Greg Johnsons bok, utgiven på svenska i år. Den består av ett 30-tal uppsatser.
En bok som jag nu har läst tre gånger – första gången med odelad entusiasm, sedan med mer av distans. Den rymmer dock många moment, värda att lyfta fram och med potential att bidraga till viktiga diskussioner.
Bokens väsentliga budskap är att:
• det finns olika människoraser • den vita rasen nu är under utplåning, dvs utsatt för ett folkmord • vi som vita bör försvara vår fortsatta existens • vi då måste känna en identitet som vita och förkasta skuldbeläggningen • denna skuldbeläggning utövas främst av judiska maktgrupper.
Försvar av vitas intressen är alltså centralt för Greg Johnson – vi måste ”ta vårt eget parti”.
Här ska komma en recension – om jag får kalla den så. Mestadels kommer texten kanske att utgöras av citat, sådant som jag funnit värt att återge. Klart står att det blir en så omfattande text, att jag ska dela upp den i åtminstone tre olika delar.
Låt mig börja med att återge en del ur det förord som skrivits av Kevin MacDonald:
”Målet är … inte en ’överhöghet’ som i vilket fall skulle vara anstötlig. Istället är ’det bästa sättet att garantera fred och välvilja mellan människor och att bevara den mänskliga rasliga, kulturella och religiösa mångfalden, att ge varje distinkt grupp ett hemland där den kan leva och utvecklas enligt sin egen distinkta natur och levnadsöde.’”
”… när vi väljer vår egen sida gör vi exakt vad rasliga/etniska grupper gjort sedan tidernas begynnelse. Ingen anklagar koreaner för ’koreansk överhöghet’ för att de anammat en politik med mål att vidmakthålla en koreansk demografisk och kulturell dominans. Och föreställ er de västerländska eliternas fasa inför ett förslag om att översvämma afrikanska länder med vita så att infödda afrikaner upphör som politisk majoritet.”
”Den politik som gör vita till minoritet i länder som de dominerat i hundratals eller (i Europas fall) tusentals år drivs inte av utopiska drömmar om en raslös framtid, utom bland lättlurade och kuvade vita. De icke-vita som så entusiastiskt hyllar den vita politiska och kulturella dominansens avtagande drivs av hat mot vita som folk och som kultur. Detta är ett huvudtema i mitt författarskap om det judiska inflytandet, …”
”Gregs essä ’Den moraliska faktorn’ behandlar den viktiga frågan om moralisk motivation, vilken jag tror utgör en aspekt av det som gör Väst unikt. … Araber ber inte om ursäkt för sina erövringar i Islams namn eller deras månghundraåriga roll i slaveriet och slavhandeln.”
”Vita är de enda människor som avskaffat slaveriet, och många av de aktörer och de allmänna stämningar som var så avgörande för den slutliga segern över slaveriet motiverades av moralisk idealism och särskild empati för slavarna. De gjorde sålunda trots mycket verkliga kostnader för många individer och samhället som helhet, och allt detta skedde innan den fientliga judiska elitens avancemang. Denna unika egenskap hos vita exploateras verkligen av judiska intellektuella i deras egna hatiska syften.”
Så jag håller med om att ’även om den vita nationalismen är politiskt meningsfull, kommer folk att motsätta sig den om de uppfattar den som omoralisk. Men de kommer att försätta berg för att upprätta vita hemländer om de uppfattar att det vore det rätta att göra.’ Vi måste vinna det moraliska slaget. Problemet är att ’vårt folk så överväldigande tror att vår sak är orättfärdig.’ Och ändå är det moraliska argumentet för vit överlevnad tydligt och övertygande. Vår själva överlevnad som folk och som kultur hotas. Som Greg påpekar ’är det rådande systemet inte bara antivitt, det är folkmordsartat antivitt.’”
”Alla har rättigheter och alla har intressen. Vitas intressen och rättigheter i egenskap av majoritet är inte mindre legitima än någon annans grupps motsvarande. Vita måste kasta den moraliska universalismens ideal över bord och ställa sig frågan om vad som är välgörande för vitas framtid.”
Vita är en utrotningshotad ras, menar Greg Johnson. Den nu pågående folkvandringen från Asien och Afrika ger honom uppenbart rätt.
”Vår ras är på en väg mot kulturell dekadens och demografisk tillbakagång”.
”Om dessa trender inte vänds kommer vita att försvinna som en distinkt ras.”
Tre grundläggande begrepp som återkommer i boken är ”metapolitik”, ”etnonationalism” och ”vit nationalism”.
Ur det inledande kapitlet:
”Metapolitik syftar på den politiska förändringens icke-politiska förutsättningar. Dessa omständigheter återfinns i två breda kategorier: (1) utbildning och (2) gemenskapsorganisering.
Utbildning syftar på skapandet och spridningen av en världsåskådning, en intellektuell bas för en ny politisk ordning.
Gemenskapsorganisering syftar på skapandet av en faktisk och fysiskt existerande gemenskap som lever enligt sin världsåskådning här och nu, och som tjänar som förtrupp och kärna till en förestående ny politisk ordning.
Tre grundläggande metapolitiska frågor behöver besvaras om vi på ett sammanhängande och övertygande sätt ska kunna lägga fram den vita nationalismens sak: identitet (vilka är vi, och vilka är inte vi?), moral (vilka är våra förpliktelser gentemot oss själva, vår ras och underrasliga grupper, samt andra raser?) och genomförbarhet (hur kan vi verkligen skapa den vita republiken?).
Etnonationalism är föreställningen att varje distinkt etnisk grupp bör åtnjuta politisk suveränitet och ett etniskt homogent hemland eller hemländer. Den motsatta ståndpunkten är mångkulturalism, som gör gällande att flera etniska grupper bör dela samma hemländer och regeringar.”
”Det är rätt och riktigt för vita att välja vår egen sida i dessa etniska konflikter. Mångkulturella, mångrasliga samhällen gör etnisk konflikt och hat till något oundvikligt. Etnisk konflikt kan bäst undvikas genom inrättandet av etniskt homogena hemländer åt alla folk. Därvid är det ett existentiellt imperativ – en fråga om liv och död – för vita att skapa eller bevara etniskt homogena hemländer.”
”Vit nationalism är en politisk filosofi som söker definiera nationell identitet i rasliga snarare än religiösa, kulturella eller doktrinära termer.”
Redan användning av begrepp som ”ras” och ”vit” kan ju i vårt pk-klimat resultera i en klassning som ”nazist”. Så här skriver Greg Johnson dock vidare:
”…revisionism om andra världskriget är i själva verket ett stickspår, för den ådra som tillåter terrorism, imperialism och folkmord är levande i nationalsocialismen idag. Den sentida nationalsocialisten William Pierce, … var villig att uppmuntra verklig terrorism, imperialism och folkmord i en skala som skulle få allt under 1900-talet att blekna i jämförelse.”
”Lyckligtvis är den hårda totalitarismen – och även den mjukaste formen av hård totalitarism – varken önskvärd eller nödvändig för att trygga vårt folks existens, så vi förkastar den.”
”Men vi förkastar inte deras politiska modell: Det etniskt och kulturellt homogena, hierarkiskt organiserade, organiska samhället. Vi vill ha en värld där varje enskilt folk har ett sådant hemland, även judarna.”
Bokens titel kan ju påkalla en begreppsdefinition.
Vad lägga in i begreppet ”höger”?
Ett viktigt moment är förkastandet av jämlikhet.
Ur den första uppsatsen:
”Den sanna högern, både i sina gamla och nya former, grundar sig på förkastandet av mänsklig jämlikhet som faktum och som norm. Den sanna högern omfamnar föreställningen att mänskligheten är och bör vara ojämlik, det vill säga differentierad. Män är olika kvinnor. Vuxna är olika barn. De förståndiga skiljer sig från de dåraktiga, de smarta från de dumma, de starka från de svaga och de vackra från de fula. Vi skiljer oss åt beträffande rastillhörighet, historia, språk, religion, nation, stam och kultur. Dessa skillnader spelar roll, och eftersom de spelar roll styrs allt i livet av verkliga hierarkier bestående av fakta och värderingar, inte av jämlikhetens hjärnspöke.
Den Nya högern och den gamla högern delar samma mål: ett samhälle som inte bara är hierarkiskt, utan även organiskt, en statskropp, ett rasligt och kulturellt homogent folk, ett folk som är av samma blod och lynne, ett folk som är politiskt organiserat och suveränt, och därmed kontrollerar sitt eget öde.
Vårt ideal är ett hierarkiskt samhälle fritt från exploatering och orättvisa, för det enda som rättfärdigar politisk ojämlikhet är statens och dess folks gemensamma väl, inte det styrande skiktets särintressen.”
Det ger ju mig något att ”bita i” – som vänstersosse har just ”jämlikhet” varit ett centralt honnörsord. Tre preciseringar eller åsiktsförskjutningar kan kännas mogna:
1. På envar ska ställas vissa krav.
2. Envar ska ges möjligheter att utvecklas.
3. Realistiska bedömningar ska göras av envars lämplighet för olika uppgifter. ”Rätt man på rätt plats”.
Hur skiljer sig den ”nya höger”, som GJ räknar sig till, från fascism och nationalsocialism? Där blir svaret:
”Den frågan är avgörande på grund av den intensiva stigmatisering dessa rörelser utsatts för sedan andra världskriget. Den nordamerikanska nya högern bygger likt den europeiska nya högern på förkastandet av fascistisk och nationalsocialistisk partipolitik, totalitarism, terrorism, imperialism och folkmord.”
Rimligen måste imperialism och folkmord fördömas inte bara utifrån taktiska hänsyn om ”stigmatisering”, utan framförallt utifrån egna politiska grundvärderingar.
Samtidigt förkastar GJ mångkulturen:
”Vi tror att raslig och kulturell mångfald inom samma samhälle oundvikligen leder till hat och våld, och att nationalismen är det mest praktiska sättet att garantera fred mellan folk.
Vi tror att alla folk bör ha suveräna hemländer där de kan leva enligt sina egna önskningar, fria från andra folks inblandning.
Vi tror att en sådan värld kan uppnås genom långsamma och humana program för territoriell delning och befolkningsomflyttning.
Vi tror att dessa mål kan förverkligas genom att påverka folks medvetande, det vill säga genom att övertyga tillräckligt många inflytelserika människor om att etnonationalismen ligger i allas intressen.
Att främja en politisk förändring genom att omdana medvetanden och kultur är det vi kallar metapolitik.”
”Den nordamerikanska nya högerns metapolitiska projekt är att utmana och ersätta de antivita föreställningarnas hegemoni i hela vår kultur och vårt politiska system. Hela den kulturella och politiska huvudfåran – inklusive varje nyans av den ’respektabla’ politiska skalan – behandlar vit rasmedvetenhet och självhävdelse som ondska. Vårt mål är att kritisera och förgöra denna konsensus och istället göra vit rasmedvetenhet och självhävdelse hegemoniska, så att vita intressen kommer att säkerställas oavsett vilket parti som vinner makten. Vårt mål är ett pluralistiskt vitt samhälle där det förekommer skilda meningar och diskussion i en hel rad frågor – men vit överlevnad kommer inte att vara bland dem.”
GJ vägrar att vidkännas den moraliska premissen om att vi som vita ska behöva huka pga vår hudfärg:
”Det är inget fel med vit rasism, nationalism och självhävdelse. Dessa står inte nödvändigtvis i strid med andra folks legitima intressen, och i de fall där våra intressen står i strid med deras är det fullständigt riktigt att ta vårt eget parti. Att angripa problemets moraliska dimension är som att hugga mot trädets stam, medan revisionismen är som att bara trimma grenarna.”
”Den deprimerande sanning som jag brottas med är att vår ras måste räddas trots sig själv och mot sin vilja. Ingen frisk organism behöver tillhandahållas ett moraliskt rättfärdigande för sin egen överlevnad. Men vita människor behöver det.”
När Greg Johnson argumenterar för ”vita hemländer” så sker det ju utifrån ett nordamerikanskt perspektiv. USA är större än Sverige och där kan man tänka sig Oregon-Montana eller hela nordvästra USA som områden, renodlat för vita.
Hur något motsvarande skulle kunna fungera för Sverige blir svårare att se. Områden norr om Dalälven? Ska odlingslandskap och kustvägar, stora städer och infrastruktur ges upp?
En annan aspekt är den moraliska. Ord som ”ras” och ”vit” har ju givits en så negativ laddning. Greg Johanssons tankegångar för mångas tankar till apartheid och segregation. Men egentligen:
Sverige under hela 1900-talet, var det inte ett land för etniska svenskar?
Vi hade gränskontroll och avgränsning genom både reglerad invandring och svenska medborgarskap. Det vi då hade var nog mer konsekvent och radikalt än det som Greg Johnson propagerar för. I detta ligger inget moraliskt tvivelaktigt!
De som propagerar för massinvandring har en grundsyn att alla människor i världen fritt ska kunna välja var i världen de vill bo. Den rätten måste tillkomma även oss svenskar. Vill vi bo bland andra svenskar, då ska vi ha den rätten och den möjligheten.
Som bekant är det en utveckling i rakt motsatt riktning som nu pågår. Inte bara denna turboinvandring – en konsekvens blir att varje kommun tvingas ”ta sitt ansvar”, dvs ta emot utlänningar i stora antal. Som statsminister Löfven deklarerat: ”ingen ska komma undan”.
Detta får följder även på individnivå. Som svenskar prackas vi på ”mångkultur” både i boende och andra sammanhang.
”Nya högern kontra Gamla högern” kan beställas från Logik förlag, där den kostar 199 kr.
PS
Låt mig avsluta denna bloggtext med att – starkt instämmande! – citera Karl-Olov Arnstberg:
”Och högst inom den vita rasen står den vite heterosexuelle mannen.
Är det någon som alla världens folk borde sätta på en piedestal, också de vita kvinnorna, så är det den vite mannen.”