Bränder, attentat och PK

Fredagsbiofilm 14 är nu klar – «BRÄNDER och bränder».

Ambitionen var att ta upp olika slags bränder: moskébränder och kyrkbränder, diskoteksbränder och skolbränder,  bilbränder och skogsbränder.

Detta ryms dock inte på 15 minuter, så först kommer här en del 1, fokuserande på moskébränder – anlagda eller inte.  Filmen tar också upp hot mot muslimer, verkliga och fejkade.

Fredagsbio 15 därpå får bli en uppföljande del 2, med  kyrkbränder  som avstamp.

Fredagsbio 14 blir en film om hyckleri och förljugenhet hos svenska massmedia.

En reflexion infinner sig också kring moralen hos en del muslimer i Sverige.

Branden i moskén i Eskilstuna den 25 december 2014 påstods omgående vara anlagd, resultat av ett attentat. Tio dagar senare erkändes att detta varit fel, branden hade uppstått genom en olyckshändelse.

Detta måste rimligen ha varit känt från första början av personer som frekventerade källarmoskén. Men man teg.  Vad betyder det, om inte en allvarlig ohederlighet?

Är det att visa muslimer respekt, om man inte vågar ställa några krav på dem? Jag menar tvärtom: behandlar man människor som otillräkneliga, då är det fråga om en djup  kränkning!

---

Många höll sig under de tio dagarna framme med slutsatser om främlingsfientlighet. Dit hörde framförallt Dagens Nyheters Peter Wolodarski.

Willy Silberstein, professionell jagare av antisemitism – verklig eller bara inbillad (mest det senare) – tvekade inte att peka finger mot Sverigedemokraterna.

---

Parallellerna till jultomteriet 2014 blir flera.

• Närmast i tiden ligger kluddandet av hakkors på ingångsdörrarna till Södermalmsmoskén i Stockholm i januari 2014.

I massmedia har det framställts som att det där skulle röra sig om ett «hatbrott», dvs  förövarna skulle ha varit «högerextremister».

Redan ett gram av ärlighet och nykter bedömning borde räckt för att kunna konstatera att inga nazister kan ha haft sådana svårigheter att få till ett hakkors rätt.

Polisen sades ha för avsikt att prioritera sökandet av gärningspersoner, men misslyckades sedan. Det borde  inte ha varit svårt att veta i vilka kretsar de skyldiga hade kunnat sökas: alldeles i närheten hade de ju lämnat en «antifa»-signatur, kluddat på samma sätt som de misslyckade hakkorsen.

---

• Nästa exempel är «hijabuppropet» i augusti 2013.

Detta baserades helt uppenbart på en påhittad incident,  med sedermera FI-aktivisten Foujan Rouzbeh från Iran som initiativtagare. En kvinna som en vecka efter det påstådda överfallet på nytt påstod sig ha blivit angripen. Inga vittnen, inga bevis och ingen gripen.

Med detta fabulerande kom hon tydligen undan – inga efterräkningar, inget ansvarsutkrävande.

---

• Hösten 1998  inträffade discoteksbranden i Göteborg, med över 60 dödsoffer och än många fler skadade.

Omedelbart kom rykten i omlopp om att denna brand skulle ha varit anlagd av skinnskallar.

Anlagd var den förvisso, men av fyra unga iranier.

Om detta har det talats mycket tyst – så tyst att många alltjämt lever kvar i föreställningen att skinnskallar skulle ha legat bakom denna brandkatastrof.

---

Problemet blir att med varje falsk mediapresentation ligger det sedan närmare tillhands för journalisterna att tolka nästa incident i denna – falska – mall av högerextremistiska attentat, som de själva har skapat. Mediafolket blir sin egen propagandas fångar.

Här kommer fredagsbio 14:

---

 

Läs mer

Fritös startade moskébranden i Eskilstuna

Fejkad moskévandalisering i Frankrike