• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Demokrati under attack

 goda

Om man själv anser sig ha rätt inom politiken, om man tycker sig företräda Det Goda och moraliskt mest högtstående – har man då anledning att låta meningsmotståndare komma till tals inom politiken?

Problemet är att dessa meningsmotståndare kanske kan se det på samma sätt – men utgående från andra fakta, kanske också med andra intressen i botten?

En grundidé med demokratin är att alla håller sig till vissa spelregler, som i princip ger  möjlighet för alla att komma till tals. Det blir sedan upp till varje medborgare och väljare att bedöma vilken sida som står för det mest rätta, kloka  och förnuftiga.

De politiskt korrekta tror sig företräda demokrati. När de därför motarbetar meningsmotståndare – även med antidemokratiska metoder – slår de i själva verket ett slag för demokrati. Som de själva ser saken.

svdll

Den här tankevurpan manifesterades av kulturminister Lena Liljeroth, då hon uttalade sig mot statligt tidskriftsstöd åt Nationell Idag eller Nya Tider. Mångfald i opinionsbildningen skulle befrämjas genom att endast en åsiktsriktning fick komma till tals.

forstaledet

Tidigare, på 1990-talet, var Vänsterpartiet inne på samma tanketråd i sin skrift ”Vänstern i första ledet”. Där pläderades för att man skulle hindra meningsmotståndare från att kunna hålla möten med åhörare.

Det rekommenderas även att riva ned ”rasisternas” affischer.

nolltolerans

Detta har sedan förtydligats av partiets ungdomsförbund ”Ung Vänster” på en affisch om ”nolltolerans”. Nolltolerans mot de ”intoleranta”, får vi förmoda.

(Som f.ö. en höjdare inom Röda Korset nyligen var inne på, resulterande i en för tidig död för en RK-frivillig).

Mötessabotagen har främst skett genom organiserat oljud, för att omöjliggöra kommunikation. Som erfarenheten visat har även kyrkan vid flera tillfällen deltagit i detta, genom klockringningar då SvP:s Stefan Jacobsson talat. Samma erfarenhet har SD-företrädare tvingats göra.


hatasd

”Brottsrubriceringen” kan alltså lyda ”rasism”.

Tidigare kopplades detta främst till att någon gav uttryck för vissa värderingar, kanske också ställde krav på vissa politiska åtgärder. Nu har det s.a.s. skett en expansion av begreppet, så att det kan innefatta redan anförandet av vissa faktauppgifter. Oavsett hur relevanta de är och oavsett hur väl de stämmer kan de avfärdas som just ”rasism” eller ”främlingsfientlighet”. Detta kommer  t ex  fram vid kritiken mot den DN-annons som Arnstberg/Sandelin fick in för sin bok ”Invandring och mörkläggning”.


Etiketteringar kan alltså resultera i inskränkt yttrandefrihet, som nedrivna affischer eller saboterade möten.

sjalvforsvar

De kan även resultera i fysiska angrepp, som misshandel eller hembesök med vandalisering. ”Senaste nytt” på den fronten är att ”antifascism” alltid är ”självförsvar”.


Det stannar inte vid att s.a.s. ta lagen i egna händer. I arsenalen ingår även lagstiftning och domstolar, med möjligheter till åtal och domar. Redan att skriva ett mejl till sin kommunpolitiker (S) kan resultera i detta, som en boende i Bunkeflostrand fick erfara år 2002.

Ett färskare exempel av samma karaktär gäller mannen som på Facebook tyckte att en muslimsk gudstjänst lät som en åsna med magont. Också han är nu åtalad.

addp

Hit hör också gatukonstnären Dan Park och alla åtal och domar mot honom.

Det får mig att tänka på Axel Danielsson, socialdemokratisk politiker och tidningsman. I slutet av 1800-talet sattes han i fängelse för vad han skrivit, kritiskt mot kyrka och kungahus. Med Dan Park har vi åter fått en svensk som pga åsiktsyttringar hamnat i fängelse. En politisk fånge.

park

Visst är Park ofta starkt provocerande, men varför ska han inte få vara det? Tål inte vi svenskar så mycket yttrandefrihet utan att börja löpa amok och slå ned andra människor? Lagen Hets mot folkgrupp är både skadlig och onödig. Den bör därför avskaffas!

Inkonsekvensen är också uppenbar. Utställningen Ecce Homo tilläts, utan hänsyn till om många kristna där kunde känna sig kränkta. Ett grövre och helt färskt exempel är vad som framgår av denna bild – ett direkt hot om våld, framfört av feminister vid ett SDU-möte.

eccehot


Inom två veckor har vi riksdagsval.

Den mentalitet och de attityder som röjs genom beredvilligheten att riva ned valaffischer för SD inger onda aningar. Särskilt i kombination med det svenska valsystemet, med de möjligheter till valfusk som det öppnar för.

Kan vi verkligen lita på att valet går rätt till? Kommer röstsammanräkningen att ske på ett hederligt sätt? Finns inte en risk för att valsedlar för både Sverigedemokraterna och Svenskarnas Parti kasseras på oklara grunder, eller bara försvinner? Kanske räcker det med ett påstående om att i kuvertet låg mer än en valsedel?


Så här blir jämförelsen mellan Sverige och våra nordiska grannländer i antalet asylsökande hittills i år:

asylanter

Fler söker sig till Sverige än till Danmark, Norge och Finland sammantaget!

Går vi till andel röster på invandringskritiska partier vid det senaste riksdagsvalet i respektive land blir bilden dock den rakt omvända!

nordenval

Jag tror inte att detta kan förklaras med valfusk, det rör sig nog främst om att indoktrineringen i Sverige är så extremt långt gången. Inte desto mindre kan det samtidigt utgöra en signal till vaksamhet.

För det första ligger det ju en logik i att om man tycker det är OK att riva ned valaffischer, gömma valsedlar och hindra medborgare att få ta del av invandringskritiska budskap, då kanske steget inte upplevs så långt att även fiffla med rösträkningen. Jag hyser inte något generellt förtroende för 7-klöverns företrädare.

För det andra har vi i Sverige ett på flera sätt dåligt valsystem. Det är både tungrott, dyrt och öppnar möjligheter till valfusk. Istället för olika valsedlar för varje parti att lägga i kuvert borde vi ha alla kandiderande partier och dess kandidater på en enda valsedel, att vika ihop och lägga i urnan.

Så har man i t ex Danmark.


Dessutom borde blankröster räknas, så att om tillräckligt många väljare  blankröstar, då ger det en tom stol  riksdagen.


ringare

Svenskarnas parti och Sverigedemokraterna förtjänar en stor eloge för sina insatser i valrörelsen. Med sitt agerande uppträder de båda till försvar för demokratiska fri- och rättigheter i Sverige!


Läs mer

Polisen och gatsten (Harold)

Vänsterns goda, fina hat (Arpi)

Glöm inte det goda, fina hatet (Neuding)

Det goda hatet (Birro)

Det goda hatet (Alfsson)

Det goda hatet från vänster (Boström)

Dan Park

Dan Park vitpixlar

Lagen om Hets mot folkgrupp