Osäkerhetspolitik

Invandringspolitiken är en ödesfråga för Sverige och svenskarna, men det finns  en fråga som är än viktigare. Det är säkerhetspolitiken, frågan om krig eller fred.

 abomb

Ändå är det inte en fråga för den pågående valrörelsen. Nu görs utspel och avges löften, aviseras om satsningar, osv – men om väsentligheter är det inte mycket som handlar.

Det känns bekant.

Så gick man ju tidigare tillväga beträffande svensk EU-anslutning enligt Lissabonfördraget och inskrivandet av ”mångkultur” i vår grundlag.


Steg för steg förs Sverige nu in i NATO – utan att svenska folket tillfrågas om saken, utan att de till riksdagen kandiderande partierna klargör sin hållning i frågan.

NATO-anslutningen återspeglas i ett antal åtgärder, sedan flera år tillbaka. Om detta har jag redan skrivit, i texten ”Sverige och NATO”.

Detta kan nu kompletteras med följande:

brez

USA:s Sverigeambassadör, Mark Brzezinski, har nyligen klargjort det lämpliga i att Sverige går med i NATO.

SvD den 27/4 2014:

Om Ryssland hotar Sverige kan vi inte räkna med någon hjälp från Nato eller USA. Ska Sverige kunna försvaras bör vi gå med i Nato.” 

”Beskedet från USA ses av flera initierade källor som SvD talat med som en kalldusch. I Sverige har det nämligen länge funnits en svensk uppfattning om att vi skyddas av Natos försvarsgarantier trots att vi inte är med i Nato. ”

”- Jag måste vara uppriktig och säga att Sverige varken garanteras skydd enligt Artikel 5, eller av något bilateralt säkerhetsavtal mellan våra bägge nationer, sade USA:s ambassadör Mark Brzezinski den 27 mars.”

 ”Sverige är idag partnerland till Nato eftersom vi är med i Partnerskap för fred.

– Att vara med i Partnerskap för fred och den möjliga avskräckningseffekt det kan ha garanterar er inget skydd mot Ryssland, slog ambassadören fast.

Det amerikanska budskapet är att Nato är som ett försäkringsbolag. Ska vi få hjälp måste försäkringen tecknas i förväg.”

Denna senare parallell håller ju inte långt. En försäkring utlöser inte en brand på det sätt som militärallianser erfarenhetsmässigt kan orsaka ökad spänning och en händelsekedja av hot och åtgärder som ingen kan kontrollera, med just en storbrand som slutlig konsekvens.

awacs

SvD den 30/4 2014:

”Unikt beslut om Natoflyg över Sverige

Regeringen tillåter försvarsalliansen Nato att flyga genom Sveriges luftrum med avancerade radar- och stridsledningsplan. Beslutet är det första i sitt slag. ”

”Natos plan kallas AWACS, vilket står för Airborne Warning & Control System. AWACS-planen har system för att övervaka luft- och sjöterritoriet minst 400 km bort. Normalt cirklar planen i en oval bana under sin spaning och kan vara i luften i elva timmar, utan lufttankning. ”

”Normalt ger regeringen bara tillstånd för passage för utländska militärplan för enstaka överflygningar. Eller också får ett utländskt militärplan flyga in och ut till en bestämd flygplats.

Detta är veterligen första gången som ett sådant här tillstånd ges för en hel rad passager. Än mindre har det getts sådana här tillstånd för AWACS. Inget hindrar att Natos stridsledningsplan vid passagerna kan spana även ifrån svenskt luftrum.

AWACS-planen är inte vilka plan som helst. De är en av de få militära resurser som Nato äger och driver gemensamt (normalt är förband i Nato nationella). Planen har alltså ett politiskt symbolvärde.”

gotland

SvD, den 26/8 2014:

NATOSTYRKA KAN FÅ AGERA I SVERIGE

”Sverige och Finland är inte medlemmar i Nato, men bägge länderna är nu redo att teckna avtal om att ta emot Nato-trupp. ”

”Sedan 1994 har Sverige och Finland bedrivit ett allt tätare officiellt samarbete med Nato inom alliansens Partnerskap för fred, PFF. Ett partnerland kan välja att ingå ett så kallat Host nation support med Nato, ett värdlandsavtal. Detta gör det enklare för Natos snabbinsatsstyrka, Nato Reaction Force, NRF, att både öva i Sverige och att komma hit under kriser.”

”…Det gäller transport genom land-, luft- eller sjöterritoriet till knutpunkter, hamnar eller flygfält. Därefter ska trupperna förflyttas fram till det tänkta insatsområdet. Sådant värdskap kräver att underhåll och logistik fungerar – från att ge trupperna mat till att leverera stridsammunition till frontförbanden.

Det finns en bred svensk politisk enighet bakom de allt närmare banden till Nato. Enligt den ensidiga så kallade solidaritetsklausul som gällt sedan 2007 ska Sverige ’inte förhålla sig passivt’ om olyckor, kriser och konflikter drabbar ett EU-land eller annat nordiskt land. ’Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt som Sverige drabbas’ har riksdagen slagit fast. I det gällande försvarsbeslutet från 2009 står att ’Sverige ska mot denna bakgrund både ha förmåga att ta emot och ge militärt stöd’.

Men för att få och ge militärt stöd så måste det ske en militär planering. Frågan fick våren 2013 ny aktualitet genom regeringens försvarsberedning där sju riksdagspartier (alla utom Vänstern) slog fast: ’Sverige ska utveckla förutsättningarna för att ge och att ta emot stöd, som också kan vara militärt. Försvarsmaktens samverkansförmåga med andra länder och organisationer bör därför utvecklas.’

Sommaren 2013 kom alliansen och Socialdemokraterna därefter överens om att Sverige ska öva med Natos snabbinsatsstyrka NRF. Sverige har från i år också förband anmälda till NRF:s reservstyrka. Försvarsmakten begärde därför i höstas att få teckna ett värdlandsavtal med Nato.

Inom regeringskansliet har UD och försvarsdepartementet varit drivande för att få fram ett värdlandsavtal.”

Vad ligger i förlängningen av detta:

• Blir Gotland en permanent NATO-bas?

• Blir Östersjön en mer militariserad zon?

Just i ett läge då USA och NATO är aggressivare än någonsin i Europa väljer Sverige att de facto göra sig till NATO-medlem!

Konsekvensen blir att i händelse av storkrig kommer vårt land inte att kunna stå utanför.  Sverige blir en självklar måltavla för ryska angrepp – något som annars inte skulle behöva vara fallet.

Den svenska neutraliteten under ww2 möjliggjorde också att en träffpunkt för underhandssamtal mellan de stridande parterna kom till stånd. Den rollen borde vi förvalta.

jb

Så här skriver Folkpartiets Jan Björklund (tillsammans med en finländsk partikollega) i SvD den 7/8 2014, under rubriken ”VÅRA LÄNDER HÖR HEMMA I NATO” :

”Demokratins väsen är att lösa konflikter genom dialog, inte med vapenmakt, men när demokratin hotas måste även demokratier kunna skydda sig, annars kommer auktoritära krafter att ta över.”

”Omvärldens förhållande till Ryssland är allt mera komplicerat och ansträngt efter annekteringen av Krim och händelserna i Ukraina. Övergreppet mot Ukraina och annekteringen av Krim visar att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål. Samtidigt har styret blivit allt mer auktoritärt, med statskontrollerade medier och regimen utmanar och hånar liberala värderingar som mångfald och tolerans. ”

”Steg för steg bygger den ryska ledningens propaganda upp förståelsen för regimens agerande. Europa står därmed inför en ny säkerhetspolitisk omgivning där sådant som vi inte längre trodde var möjligt plötsligt har blivit vardag igen.”

jk

I samma riktning gick ett riksdagsanförande från Sverigedemokraternas Julia Kronlid i mars 2014:

”Rysslands militära aggression gentemot Ukraina är oacceptabel … anser jag inte att Rysslands motiv till ett ingripande är försvarbara. Om man nu vill skydda den rysktalande befolkningen finns det mycket bättre vägar att gå än att ge mandat till ett militärt ingripande i Ukraina och med militärmakt ta kontrollen över Krimhalvön. På Krimhalvön är dessutom inte de rysktalande någon utsatt minoritet, utan de är i majoritet. Är det några som är i minoritet på Krimhalvön är det krimtatarerna. Ryssland har inget folkrättsligt mandat att inkräkta på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

Även om det, som jag tidigare nämnt, finns fog för kritik mot den nya regeringen i Kiev är det ju inte så att den rysktalande befolkningens existens i Ukraina är hotad. Oavsett vad man anser om vilka krav som ska ställas på Ukraina gällande ett EU-närmande, som jag får gå närmare in på i mitt nästa anförande, måste vägvalet ligga hos folket i Ukraina och inte vara upp till hot från Ryssland. Det är tydligt att Rysslands agerande är oacceptabelt och bör ge konsekvenser i form av olika sanktioner samtidigt som man försöker uppmana dem till diplomatiska lösningar och samtal med regeringen i Kiev i stället för ytterligare provokationer och aggressioner gentemot Ukraina.”

”På söndag ska det hållas en folkomröstning på Krimhalvön om de ska ansluta sig till Ryssland. Att utlysa en folkomröstning i en tid när Ryssland med militärmakt tagit kontroll över Krimhalvön anser vi inte vara legitimt. … Det kan inte vara rimligt att ha som praxis att på lösa grunder med militärmakt ta kontrollen över ett område för att skydda rysk befolkning och att detta område sedan ska tillhöra Ryssland. I denna situation bör vi tydligt visa vårt stöd för Ukrainas, våra baltiska grannländers, Georgiens och Moldaviens rätt till suveränitet och territoriell integritet. Fru talman!

Just med tanke på vad Rysslands agerande kan få för säkerhetspolitiska konsekvenser i vårt närområde har plötsligt flera partier i denna riksdag vaknat till och blivit försvarsvänliga. Sent ska syndaren vakna, säger jag då. Sverigedemokraterna har länge påpekat vikten av ökade försvarsanslag och vikten av ett existensförsvar.”

natoexpansion

Vad både Jan Björklund och Julia Kronlid, både Folkpartiet och Sverigedemokraterna – såväl som alla andra riksdagspartier och även svenska massmedia – missar är särskilt två viktiga moment:

I. 

NATO:s expansion österut, med många nya medlemsstater nära den ryska gränsen sedan Sovjetunionens kollaps 1991.

II.

Kuppen i Kiev, med en ledning som är starkt ryssfientlig.

Dessutom bortser man ifrån att i Ukraina finns en stor etnisk minoritet, på ca 8 miljoner ryssar. Dess intressen sammanfaller inte med vare sig Kievs eller Moskvas.


I princip finns två olika vägar till säkerhet:

A. Militär styrka. Man ska kunna avskräcka en motståndare från angrepp.

B. Förtroendeskapande åtgärder. Man strävar efter att andra inte ska känna sig hotade.

Med den senare utgångspunkten blir säkerhet något att bygga gemensamt.

Vad debatten här i väst bortser från är att också ryssar är människor.  Hur skulle vi själva reagera i deras situation?!

Egentligen borde det inte kräva mycket fantasi för att förstå, att ur rysk horisont framstår NATO-utvidgningen österut och kuppen i Kiev som något hotfullt. De åtgärder som ryssarna vidtagit kan ses som svar på detta.


Läs mer

DN:s krigshets mot Putin

Livräddande insatser

Tydlighet om Ukraina?

Rysk horisont

Sverige och NATO

Sverige sluter avtal med NATO

The Pentagon’s Strategy for World Dominance

Film

Folkförsvar

Jan Björklund – oneliner

 

8 svar

  1. Det var en lång svada av Kronlid. Blev hon månne instruerad av långsnabeln till detta efter att kameran stängts av? I dagens läge förordar jag snarare en allians med Ryssland. Om dom nu vill ha med oss att göra förstås. Men att USA allt mer börjar likna en polisstat gör att jag inte vill ha med dom att göra. Finns ju inget som säger att dom inte avlivar oliktänkande på svensk mark också.

    • Ja, vi kunde ju fråga Ryssland lite snällt om dom vill ha oss med, men jag misstänker att, i deras ögon påminner vi alltför mycket om Sodom och Gomorra.

  2. OT? Kollade på nätet den finlandssvenska Hufvudstadsbladet i morse:
    Finland och Sverige ingår nu ett ”försvarsfördrag” med Nato. Kan läsas på http://www.hbl.fi – Rör det sig om ett halvt steg mot NATO medlemskap?

  3. […] läste två ofta kloka bloggare; Helena Palena och Jan Milld angående krigsrisken som jag själv avhandlade år 2009-2010 därför att jag är utomlands […]

  4. Synd att inte Stellan Bojerud fick mer att säga till om i SD gällande försvars och säkerhetspolitiken.
    Föredrar Ryssland alla dagar i veckan före USA.

  5. Åttaklövern har uppenbarligen bestämt att vi, på allvar, nu ska överge neutralitetspolitiken utan att fråga väljarna. Min uppfattning är att vi skall stå helt oberoende av den ena eller andra sidan.

    Detta svassande för NATO kommer givetvis att leda till ett svenskt medlemskap, vilket man önskat i många år men inte kunnat för folkopinionen. Nu när man i princip lagt ner försvaret bortsett från några u-båtar och och flygplan, dyra leksaker för att hålla Wallenberg och de övriga långsnudorna på gott humör, kommer ett konstlat behov av att tillhöra NATO. Som man med propaganda ska få gemene man att gilla.

    Ett NATO-medlemskap för vår och Finlands del kommer att innebära att vår infrastruktur flygplatser, järnvägar, hamnar, elförsörjning m.m kommer att bli måltavla ifall att konflikten blossar upp till fullo. Detta kommer att bli vår olycka med många tiotusentals döda kanske fler. Finns det inga klarsynta och nyktra politiker kvar i Sveriges Riksdag?
    Vid ett storskaligt krig på kontinenten kommer vi inte att prioriteras när det gäller beskydd vi kommer nog allt att få klara oss bäst vi kan då det säkert finns andra viktigare mål att skydda.

    Denna galenskap kan inte fortsätta, våra älskade politiker vill uppenbarligen ta död på oss så fort som möjligt. Om inte på det ena sättet så på det andra…….

    • Det är minst 30 år sen det fanns politiker inom gammelpartierna som var vid sina sinnes fulla bruk. Jag vill också att Sverige är sk ”alliansfritt” men det kommer förmodligen inte att ske som under andra världskriget. Hade Sverige inte levererat malm och granit bla till Hitlertyskland hade även Sverige varit under naziflagg.

  6. […] värdlandsavtal och nära samarbete med NATO betraktas Sverige nu av Ryssland som en defacto-medlem i NATO. Det […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: