Lyssna på Göran Rosenberg 6.15 in i denna film.
Vad han där sade – redan på 90-talet – var att någon gräns för invandringen inte får sättas. I rosenbergsk anda har sedan politiken under regeringen Reinfeldt bedrivits.
• När SVT:s Agenda hösten 2012 dristade sig att ställa frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?” steg ett samfällt vrål av avsky ur pk-strupar från Skanstull till Slussen, Hornstull till Danvikstull.
Se denna film (ursäkta om jag där talar litet släpigt, men den var gjord hösten 2012, strax efter en stor skalloperation)
• ”Bakläxa” fick även invandringsminister Tobias Billström efter att ha använt ordet ”volymer”, därmed antydande att en gräns någonstans kan finnas för Sveriges kapacitet beträffande bidragsinvandring.
Sedan uttalade Billström något än mer ”graverande”. I en DN-intervju undslapp han sig: ”…att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.”
”Ett högoktanigt rasistiskt uttalande”, deklarerade sedan Malin Ullgren på DN:s kultursida.
Statsminister Fredrik Reinfeldt tog sin invandringsminister offentligt i örat, varpå denne pudlade och utlovade bättring.
Nu i eftermiddags hörde jag Tobias Billström i radion. Han pläderade för att kommuner ska ta emot fler ”flyktingar”. Flera gånger använde han ordkombinationen ”SOLIDARISKT ANSVARSTAGANDE”. Underförstått: en kommunlednings primära ansvar är inte gentemot kommunens egna invånare, utan gentemot utlänningar från fjärran länder.
Han efterlyste också mer av ”politisk vilja” att ta emot fler utlänningar. Men om denna vilja saknas, därför att en kommuns invånare och företrädare vill något annat än Billström och regeringen – ska inte den viljan då respekteras? Är inte just det, vad som är demokrati?
Flera gånger påpekade Billström också att det antal som nu var aktuellt skulle – utslaget på alla landets kommuner – betyda bara ”36” personer per kommun.
Vad han då bortser ifrån är två moment:
1. Det finns ett perspektiv bakåt. Många kommuner har redan tagit emot många utlänningar, ofta till ett högt pris både ekonomiskt och socialt.
2. Det finns ett perspektiv framåt. Ju fler Sverige tar emot, desto fler söker sig hit.
Thoralf Alfsson:
”Tänk om alla kunde räkna som migrationsminister Tobias Billström. Så enkelt allt skulle bli.
Om bara alla landets 290 kommuner tog emot 36 asylsökande var så skulle allt vara löst enligt Tobias Billström i eftermiddagens StudioEtt.
Orsaken är att Migrationsverket höjt sin huvudprognos med 10 000 asylsökande och det innebär bara 36 personer/kommun. Jag blir mörkrädd när jag lyssnat på migrationsministern! Migrationsverket har höjt sin prognos från 70 000 till 80 000 asylsökande och Tobias Billström pratar endast om dessa 10 000 som det ökat på ca 4 månader.
De första 70 000 var hade Billström tänkt göra av dem?
Var hade han tänkt göra av de drygt 60 000 anhöriginvandrarna som finns i prognosen?
Eller var skall kvotflyktingarna ta vägen?
Sedan får vi heller inte glömma arbetskraftsinvandringen av lågutbildade.
Summerar man ihop dessa grupper så pratar vi om upp emot 150 000 personer som skall ut i landets 290 kommuner. Jag kan försäkra Tobias Billström att det inte är 36 personer/kommun utan snarare är 150 000/290 = 517 personer/kommun.”
Över till Merith Wager, som än en gång kommit med en mycket bra text. Nu är hon ju litet löjlig med sin copyright, men jag dristar mig ändå att återge några citat:
”Under perioden januari-juni 2014 ökade antalet asylsökande till det lilla landet Sverige (9,5 miljoner invånare) med 70 procent. Alltså sjuttio procent!”
”Det blir intressant att höra var – om någonstans – gränsen går för den humanitära stormaktens generositet på asylområdet. Den går uppenbarligen inte vid katastrofhöga 90.000 asylsökande (budget: minst 20 miljarder kronor…), så var går den? 200.000 om året? En miljon om året? Vem ska betala? Har statsministern och andra politiker haft någon dialog med folket om var deras gräns går? Eller har gått.”
”Någon/några har hittat på att man inte ska ‘ställa grupper mot varandra’. Det ska man självklart göra och det görs också, hela tiden. Politikerna ställer ständigt äldre mot yngre, invandrade mot svenskar, arbetslösa mot icke arbetslösa etc. Så då kan vi också ställa bostadslösa svenskar mot hitkommande asylsökande. Svenskar som inte kan flytta hemifrån för att det inte finns bostäder medan bostäder ordnas åt helt nykomna som inte betalat en krona i skatt i landet. Fast det ska man inte tala så mycket om för ‘humanitet kan ju inte mätas i pengar’. Att tänka är dock inte förbjudet. Än. Men är det humanitet att låta landets folk – som väl nog folkrättsligt måste anses ha vissa rättigheter av hävd och långvarig tradition i sitt land – stå tillbaka och se för dem helt främmande människor ta över de bostäder som de trodde var till för dem?”
”Vilka är det ni anser att ni är ’humana’ mot, Sveriges regering och riksdag?”
DEN GRUNDLÄGGANDE FRÅGAN, som mer borde ställas, är:
varför kommer så många asylsökande till Sverige?
Arnstberg/Sandelin konstaterade i sin nya bok att andelen bifall ökat år från år:
Här ligger naturligtvis en anledning till att Sverige är så mycket mer populärt än andra länder. Man föredrar Sverige, eftersom chansen att få stanna här är som störst. Man behöver inte ens dokumentera sin identitet.
Och även om man skulle få avslag kan man stanna kvar, och åtnjuta sociala förmåner som överträffar vad landets egna invånare får ta del av. Det är klart att sådant lockar!
Den andra delen av frågan gäller antal asylsökande i stort, för Europa som helhet. En bidragande orsak är naturligtvis alla krigen. Är de helt ofrånkomliga, som några slags naturkatastrofer?
Nej, de är skapade av människor eller mäktiga grupperingar av människor. Expansionen av den nu aktuella ISIS i Irak och Syrien är ju till stor del en konsekvens av USA:s krigande och vapenleveranser, direkt eller via lierade.
Sverige borde höja sin röst mot den aggressiva USA-politiken.
Det skulle dock förutsätta en annan utrikesminister!
Filed under: ansvar, avsvenskning, bostad, demografi, demokrati, extremism, försvar, film, folkhem, godhet, invandring, kostnader, kultur, moderater, motstånd, propaganda, självutplåning, slapphet, svenskfientlighet | Tagged: demografi, demokrati, ekonomi, extremism, film, invandring, motstånd, propaganda | 11 Comments »