Ondskans imperium

USA-presidenten Ronald Reagan myntade ju begreppet ”Ondskans imperium”. Det skedde år 1983 och gällde alltså Sovjetunionen.

Talet finns i detta filmklipp. 4.15 in i talet använder Reagan begreppet ”Evil empire”, med ett resonemang om att kapprustningen inte grundade sig på något missförstånd.

Bakom detta ligger ju en logik, att om kommunismen och diktaturen försvann i Sovjetunionen, om satellitstaterna i Östeuropa släpptes fria, om Warszawapakten upplöstes – då skulle det vara en annan situation, med nya förutsättningar.

År 1991 inträffade just detta. Sovjetunionen kollapsade.

Två år tidigare – den 9 november 1989 – hade Berlinmuren öppnats.

Detta följdes av en överenskommelse om att Västtyskland och Östtyskland skulle få återförenas. Fördraget slöts i Moskva i september 1990, återföreningen skedde i oktober samma år.  I samma skede föll kommunistregimerna i de östeuropeiska länderna.

Warszawapakten upplöstes 1991.

Detta ger anledning till tre reflexioner och konstateranden:

1.

Varför upplöstes inte även NATO efter år 1991?

NATO har fortsatt att existera och fortsatt att rusta, trots att grunden för dess existens försvunnit.

Det finns inte längre någon kommunism i Europa att behöva försvara sig mot.  Ändå består NATO – varför?!

2.

I överenskommelsen om Tyskland låg att NATO åtminstone inte skulle expandera österut. Just detta var ändå just vad som skedde.  Inte bara gick tidigare satellitstater med,  utan även tre tidigare delrepubliker i Sovjetunionen.

Sedan 1991 har NATO fått inte mindre än 12 nya medlemsstater, och kommit  närmare den ryska gränsen. I några av de nya NATO-staterna installeras missiler, riktade mot Ryssland.

Under Kubakrisen 1962 kom USA och Sovjetunionen överens om att NATO-missiler skulle tas  bort från Turkiet. Nu har man missiler i Polen och Rumänien, som ju ligger närmare Moskva än vad Turkiet gör.

Ryssarna är naturligtvis oroliga för att NATO skaffar sig en förmåga att med ett överraskande anfall kunna slå ut Rysslands livsnerv innan Ryssland kan svara med ett motanfall – det som brukar kallas ”terrorbalans”.

 

 

Nya NATO-medlemmar efter år 1991 har blivit:

– 1999 Polen, Tjeckien, Ungern

– 2004 Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland, Litauen

– 2009 Albanien, Kroatien.

3.

Till detta kommer ett mycket aggressivt och krigiskt agerande.

a)  Först har vi Kuwaitkriget 1991,  Gulfkriget, det första kriget mot IRAK. ”Operation Ökenstorm” under president George Bush d.ä., som kunde gå igång genom en ambassadörsdotters lögnhistoria och falska tårar i amerikansk TV (hon utgav sig  för att vara sjuksköterska och i den rollen sett hur irakerna slitit nyfödda barn ur kuvöser).  Detta krig  pågick från den 2 augusti 1990 till den 28 februari 1991. Det bedrevs inte i NATO-regi, men fyra viktiga NATO-länder deltog: USA, Kanada, Storbritannien och Frankrike.

b)  I direkt NATO-regi bedrevs dock ett bombkrig i BOSNIEN 1995. ”Operation Deliberate Force” utfördes under september 1995 och riktade sig mot serbiska områden i Bosnien. 500 stridsflygplan från 15 länder utförde 3.400 bombuppdrag. Det skedde med FN-mandat. En förövning till nästa bombkrig.

c)  Nästa bombkrig – Kosovokriget – riktade sig mot SERBIEN 1999.  Kodnamn ”Operation Allied Force”. Bombandet inleddes den 24 mars och pågick fram till den 10 juni, pågick alltså i ca 2 1/2 månad. Infrastrukturen i Serbien – el- och vattenförsörjning, broar och kommunikationer – maldes ned.

Wikipedia:

”In the course of the campaign, NATO launched 2,300 missiles at 990 targets and dropped 14,000 bombs, including depleted uranium bombs and cluster munitions. Over 2,000 civilians were killed, including 88 children, and thousands more were injured. Over 200,000 ethnic Serbs were forced to leave their homeland in Kosovo. NATO airstrikes destroyed more than 300 schools, libraries, and over 20 hospitals.”

Kriget slutade med att Kosovo – en del av Serbien – rycktes loss för att bli en egen stat.

Bombandet 1999 hade skett utan FN-mandat. USA-president vid denna tid: Bill Clinton.

Diana Johnstone, i sin bok ”Dårarnas korståg”:

”Kosovokriget demonstrerade Natos vilja att agera utan tillåtelse från FN. Förenta Nationernas auktoritet ersattes av den moraliska auktoriteten hos en vag enhet kallad ’världssamfundet’.

Förenta Nationerna följer regler och procedurer; organisationen erbjuder potentiellt alla befolkningar och stater en röst i världens angelägenheter. I kontrast däremot är ’världssamfundet’ vagt till sin sammansättning och sitt sätt att agera.

Det innefattar inte automatiskt hela världen. Definierat med undflyende ’värderingar’ är ’världssamfundet’ mer som en engelsk gentlemannaklubb, vars medlemmar antas enligt outtalade kriterier som bara de själva behöver förstå. Rika och mäktiga förmodas medlemmarna ha en medfödd moralisk känsla för vad som är fel, och behöver ingen utomstående auktorisering för att utesluta och bestraffa dem som inte lever upp till dess krav.”

d)  Direkt efter WTC-dådet 2001 angreps AFGHANISTAN av USA. ”Operation Enduring Freedom”. Efter att talibanerna besegrats installerade FN en regering i Kabul.

”Besegrandet” av talibanerna var dock på intet sätt definitivt. Vad som följde blev ett utdraget krigande, där nära 50 länder, däribland samtliga NATO-länder, deltog med trupp på USA:s sida. ISAF-styrkan, som den kallas, var sanktionerad av FN:s säkerhetsråd, men räknades inte som ett fredsbevarande FN-uppdrag.

e)  Två år senare – 2003 – var det dags för det andra kriget i IRAK, nu med George W Bush jr som USA-president. USA startade kriget på egen hand, men gick snart ut med en begäran om hjälp från övriga NATO-länder. NATO har sedan ansvarat för träningen av den nya Bagdadregimens säkerhetsstyrkor.

f)  Sedan dröjde det ända till år 2011 innan ett nytt krig kom igång. Det var den flygförbudszon över LIBYEN som FN beslutat om och som av NATO förvandlades till ett halvårslångt flygburet bombkrig mot Al-Gathafis regim i Tripoli.

NATO:s generalsekreterare, Anders Fogh Rasmusen, hann bloda ned sina händer rejält.

g)  Samma år, 2011, påbörjades kriget i SYRIEN, mot Assadregimen i Damaskus. Rebellsidan stöds militärt av NATO-länderna USA och Turkiet, men inte av NATO som helhet. Kriget pågår ännu under år 2014.

h)  Till sist har vi UKRAINA. Kuppen i Kiev i februari 2014 drevs fram av USA, och hejades på av politiker från flera NATO- och EU-länder. Ett uppenbart syfte är att få med Ukraina som ytterligare en medlem i NATO.

Priset har för det ukrainska folket redan blivit högt, genom massakrer som den i Odessa i maj 2014 och kriget i Donetsk.

Samtidigt trappas arbetet upp för att få med både Sverige och Finland i NATO. Även Georgien står på listan över tilltänkta NATO-medlemmar.

På så vis fullbordas inringningen av Ryssland, så långt det bara är geografiskt möjligt.

NATO framstår mot denna bakgrund som ett mycket allvarligt samtida världsproblem, på flera sätt:

• NATO driver på en kapprustning och ett resursslöseri

• NATO skapar instabilitet och konflikter, orättvisor och lidande

• NATO ökar spänningar och därmed risken för ett nytt världskrig, dvs ett kärnvapenkrig.

Ronald Reagans formulering om ”Ondskans imperium” får genom NATO en ny aktualitet och en ny innebörd.

Läs/se mer:

Galne Gunnar om Ukraina

Ligger Israel vid Atlanten?

Livräddande insatser

Ombytta roller

Sverige och NATO

The Grand Chessboard

William Engdahl on the Ukraine

Fotomontage om Ukraina, pdf-fil