Ukraina – många reflexioner

Händelseutvecklingen kring Ukraina väcker många reflexioner.

A.

En parallell är naturligtvis 1914. Det världskrig som bröt ut för 100 år sedan smög igång, det ena gav det andra och ingen hade kontroll över hur det sedan eskalerade.

B.

En annan parallell är till Hitlers ”Machtübernahme” i Tyskland 1933. Lyckas man med våld få bort eller skrämma riksdagsledamöter ur motståndarlägret, då blir det inte svårt att sedan vinna majoritet och driva igenom önskade beslut i riksdagen. Den regering som nu bildats i Kiev representerar inte den rysktalande befolkningen i östra Ukraina.

C.

En tredje parallell är Nürnbergrättegångarna mot det besegrade Tyskland 1945-49, och hur segraren skriver historien. Bara tyskar skulle hållas ansvariga, trots att USA och England stått för det värsta våldet  genom sina flygbombningar. På motsvarande sätt vill de nya makthavarna i Kiev åtala den fördrivne presidenten för det försvarsvåld landets säkerhetsstyrkor utövat, mot gatstenar och brandbomber.

D.

En fjärde parallell är Cypernkonflikten på 60-talet. Grekcyprioterna drömde om  ”Enosis”, en förening med Grekland. Därvid blev öns befolkning av turkcyprioter i vägen, och etnisk rensning hamnade på agendan – i Ukraina utgörs mycket mer än 18% av ryssar.

E.

En femte reflexion gäller EU, USA och ”omvärlden”. Som dess tillskyndare hävdar tillkom EU för fredens skull. Ändå fanns höga politiker från olika EU-länder tidigt i Kiev och medverkade i demonstrationerna.  Samtidigt avlönade USA slagskämparna.

Var inte det att lägga sig i ett annat lands inre angelägenheter? Var inte det att skapa problem?

Kolla 7.15 in på denna film.

Eller 8.20 in på denna film.

Eller 5.20 in på denna.

F.

En sjätte reflexion gäller Sveriges beredskap. Hälften av våra livsmedel importeras. Leveranserna till mataffärerna rullar ”just-in-time”. Ett avbrott skulle märkas direkt, mycket snart kan det bli tomt på hyllorna.  Minskad oljetillförsel kan ge allvarliga störningar av transporter både till Sverige och inom Sverige.

G.

Slutligen reflekterar jag kring massmedias roll. Innan det sätts in militära vapen har ett informationskrig rasat. Det pågår nu för fullt och där medverkar svenska massmedia. Slagsidan är stark, mot ryssarna. Detta märks om man kan jämföra med RT-sändningar!

Låt mig här försöka nyansera den ensidiga mediabilden:

1.
Den valde presidenten, Janukovitj, avsattes med våld. Oppositionen nöjde sig inte med att invänta nya val.  Det var fråga om en statskupp, där demokratiska principer åsidosattes.

2.
Statskuppen genomfördes genom utländskt ingripande, där ingick i utlandet militärt drillade och väl beväpnade skaror, finansierade av USA.  Vissa av dem agerade med extrem brutalitet.

3.
Det finns en stor rysk minoritet i Ukraina. Den fruktar nu för sin säkerhet. Under loppet av två veckor har 140.000 ukrainaryssar sökt asyl i Ryssland.

4.
De ukrainaryska farhågorna saknar inte grund. Kuppmakarna har visat sig ha nära till våld.  Bland deras anhängare finns en intensiv och utbredd motvilja mot ryssar och allt ryskt.  De vill förbjuda ryska språket i Ukraina, liksom tillgång till ryska TV-sändningar.

5.
Ukraina har undertecknat icke-spridningsavtalet beträffande kärnvapen. En riksdagsledamot för Svoboda har ändå pläderat för att Ukraina ska skaffa sig kärnvapen.  Hur skulle Ukraina få fram de kärnvapnen?

6.
Krim – halvön längst ned vid Svarta Havet – har tillhört Ryssland alltsedan 1700-talet och fram till 1954. Majoriteten av befolkningen där är ryssar. På halvön finns den stora ryska flottbasen Sevastopol.

7.
Hur många gånger har inte USA ingripit i andra länder för att ”rädda amerikanska liv”, även då antalet amerikaner på plats varit begränsat och de kanske heller inte var särskilt hotade? I Ukraina rör det sig om många miljoner ryssar, och de är verkligen i ett utsatt läge.

Konflikten i Ukraina är skapad. Onödig.

Om demonstranterna istället för att med våld störta president Janukovitj hade inväntat allmänna val så skulle de ha kunnat avlägsna honom genom valsedlar och rösturnor – under förutsättning att de fått stöd från en majoritet av väljarna. Det är den demokratiska vägen.

Varför var man inte redo att invänta allmänna val? Är det inte anmärkningsvärt hur Carl Bildt, EU och ”omvärlden” plötsligt förträngt detta?

SVT:s nyhetsuppläsare har svårt att förstå Rysslands ingripande i Ukraina. Det har inte jag.  Vladimir Putin har åtminstone två tunga skäl att ingripa:

1. Ukraina har en stor rysk befolkning, som behöver skyddas.

2. Ukraina gränsar direkt till Ryssland. Med en antirysk regim i Ukraina blir risken stor att landets territorium upplåts för NATO-missiler.

Ukraina är en svår statsbildning – i stort sett kluven i två hälfter, efter etniska och politiska linjer. I princip finns två alternativa lösningar:

A. En federal modell, med långtgående garantier för minoriteter.  Utan missiler, riktade mot Ryssland.

B. En delning av landet.

Läs mer:

Blågult problemland

Fanflykt

Från  Ukraina till Tobias Hübinette

Paul Craig Roberts

Ukraina

Rysk befrielse?

Så djupt har Sverige nu sjunkit i ett kollektivt vansinne, att gränsen blir hårfin mellan skämt och allvar. Ja, ibland kan det rentav gå omlott. En tidigare text, ”Svenskt försvar”, är nog exempel på det senare.

Ställ Sverige under tvångsförvaltning av Ryssland eller Finland, Norge eller Danmark, Island eller Japan!

Vilketsomhelst av dessa alternativ vore förmodligen ett steg i rätt riktning, som en livboj till en drunknande!

Förra året fantiserade jag om en rysk invasion av Sverige.

Helt bra skulle det kanske inte bli för oss svenskar, men heller inte särskilt annorlunda mot hur vi har det idag:

”Klart är att ryska intressen skulle sättas före svenska.

Vi svenskar skulle riskera drabbas av olika typer av illabehandling och diskriminering.  Vi skulle sannolikt komma att bli som en andra klassens människor, tvingas erfara hur vårt land inte längre tillhörde oss.

• En omfattande invandring av ryssar skulle ske till Sverige. Kanske 100.000 per år, för att snart ha ackumulerats till mer än en miljon.

• I massmedia skulle ryssar dominera helt. De svenskar som släpptes fram skulle vara pålitligt ryssvänliga.

• Återkommande kampanjer i skolor, media och stora organisationer skulle handla om att bekämpa den påstått utbredda ‘rusofobin’ bland svenskar.

• Riksdagens partier skulle i en gemensam deklaration klargöra, att det var ryssar som byggt Sverige.

• En ny grundlag skulle slå fast att Sverige nu var ett befriat land.

• Den 6 juni skulle proklameras som ‘Befrielsedagen’, till hyllning av den ryska ockupationen.

• Nya lagar skulle stiftas, med särskilt hårda straff mot brott som drabbat ryssar.

• Misshandelsfall och våldtäkter med ryssar som förövare och svenskar som offer skulle visa sig vanliga, och straffen för de ryssar som ertappas blev mycket lindriga.

• Ekonomiskt skulle stora överföringar ske till ryssar. Medan svenskar måste slita från tidig morgon, med ofta långa arbetsresor, kunde ryssar få sin försörjning genom bidrag, från svenska skattebetalare. Kanske skulle detta komma att gälla så mycket som hälften av alla ryssar i Sverige.

• För äldre ryssar skulle inrättas ett särskilt befriarförsörjningsstöd, som var skattefritt och gav mer än vad svenska pensionärer kunde få.

• På bostadsmarknaden skulle ryssar ges förtur. Unga svenskar skulle tvingas bo kvar hos sina föräldrar eller skuldsätta sig för att komma över en egen bostad.

• Svenskar skulle få känna sig påpassade mot att ge uttryck för någon form av rysskritiskhet. Redan användning av ordet ‘ryss’ kunde leda till avsked från arbetet, uteslutning ur facket eller sänkta skolbetyg.”

Vad jag inte fick med i denna text var ytterligare ett moment, nämligen hur id-lösa ryssar kunde få gratis sjukvård och tandvård, medan svenskar där kan tvingas betala höga belopp.

Tilläggas kan också hur massmedia systematiskt mörkar kring de många misshandelsfallen. De ryska förövarna presenteras  som ”23-åringen”, ”Karlstadsbon”, osv samtidigt som eventuella bilder pixlas.