• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Folkupplysning

evtfs
Eftervalstabloiden ”Frågor för Sverige” trycktes i mycket stor upplaga – 150.000 ex –  och vi lyckades väl med spridningen, inte minst tack vare medverkan från många sverigedemokrater.

Sedan, inför 2013-tabloiden ”Lägg om kursen!”, hade många utdelare fallit ifrån. Signaler hade utgått från SD-ledningen: partiet har eget material att dela ut…

lokfs
Resultatet blev att vi inte hade så många utdelare anmälda inför tryckningen, och vågade därför inte satsa på en högre upplaga än 50.000 ex.

Nu gäller det vårtabloiden 2014, ”Våga bry dig!”.

vbsfs
Jämför den tabloiden, eller tidigare tabloider, med SD-foldern ”Vi är hela Sveriges parti” från 2013.

Jag vill påstå att där finns väsentliga skillnader!

SD-foldern har inte den folkbildande och klargörande ambition som tabloiderna har, den siktar framförallt till att motverka mediabilden av Sverigedemokraterna som ett farligt och extremt parti, att vinna över tveksamma väljare och att lova så mycket som möjligt åt så många som möjligt:

”Vi är ett parti med bred politik som syftar till att förbättra människors vardag för stora som för små, för män som för kvinnor och för såväl infödda svenskar som svenskar med invandrarbakgrund. I vårt Sverige lämnas ingen utanför.”

Kring invandringen hade SD-foldern detta att säga:

hum
”PARTIET FÖR EN HUMAN FLYKTINGPOLITIK


Politik med flyktingarnas bästa som utgångspunkt”

Detta blir problematiskt på två sätt:

1.

I mediapropagandan missbrukas ju begreppet ”flykting” konsekvent, så att varje utlänning som vill stanna i Sverige utnämns till ”flykting”.

Sverigedemokraterna använder här samma begrepp, utan att klargöra innebörden, utan att distansera sig från massmedias desinformation.

2.

I sak borde Sverigedemokraterna poängtera svenskarnas bästa, inte utlänningars bästa.

Tabloiderna har på ett helt annat sätt en opinionsbildande och folkupplysande ambition, eller hur?

Bedöm själv!

vbsfs

Nog är detta ett budskap som bör ut till svenska folket?!

Anmäl dig som tabloidutdelare!

jan.milld@telia.com

Vill du ge ekonomiskt stöd åt tabloidprojekten är det Opinionsbildarnas gironummer som gäller: plusgiro 688455-5 eller bankgiro 505-2295

bestall
Vårtabloiden lär dock inte vara tryckt förrän i mars-april.

Redan nu har Opinionsbildarna därför tillverkat på en 4-sidig A5-folder med samma namn som förra tabloiden – ”Lägg om kursen!”

Den kan tankas ned som pdf-fil här.

Den har också tryckts upp i en ganska stor upplaga, och kan beställas här, eller enligt nedan.

Tryckkostnaden bjuder Opinionsbildarna på – vad du får betala för blir  frakten.  Två viktgränser finns då att hålla sig under – 100 gram eller 2 000 gram:

• För 14 ex tar vi 14 kr.

• För ca 300 exemplar tar vi 75 kronor.

Kan beställas genom betalning till mitt plusgiro: 80 73 30 – 6 (Jan Milld)

 

jmkFör övrigt anser jag att Karthago…

Morgan är inte ensam

mj

Morgan Johansson (S) lämnar mig ingen ro. Jag tänker på hans uttalande från gårdagens bloggtext:

”I ena stund sprider Sverigedemokraterna hat mot invandrare, för att i nästa stund ställa sig helt oförstående till varifrån våldet kommer. Därför blir de inte trodda så länge de inte tar ansvar.”

Innebörden av vad s-riksdagsmannen säger blir ju att ingen kritik mot den förda invandringspolitiken kan få framföras, inte med ett pläderande för mer av restriktivitet. Kritik blir nämligen då liktydig med ”hat” mot invandrare och kan i förlängningen resultera i våldsdåd.

Till detta kommer en oklarhet om vilket våld Johansson syftar på i sitt uttalande. Det politiska våldet utövas ju av hatvänstern, inte av sverigedemokrater.  Gatuvåldet utövas till stor del av personer med invandrarbakgrund, så där blir det rimligare att hålla (S) och övriga sjuklövern ansvariga.

Det som särskilt stör mig är insikten om att Morgan Johansson inte var först med denna typ av tankegångar, han är alls inte ensam med ett sådant ställningstagande.

ja

Först har vi lasermannen, John Ausonius, (f.ö. själv andra generationens invandrare), som 1991-92 sköt 11 personer med utländskt utseende. I sin bok ”Lasermannen” lägger Gellert Tamas ett ansvar för dessa attentat på partiet Ny Demokrati och dess kritik mot invandringspolitiken.

arklov

Sedan har vi polismorden i Malexander i maj 1999. Förövaren där var Jackie Arklöv, adoptivbarn från Afrika. Även här ville man lägga en skuld på invandringskritiker, då Arklöv betecknat sig själv som nazist.

abb

Därefter morden på Utöya i juli 2011. Förövaren var Anders Behring Breivik, en norsk högerextremist. Bl.a. SVT-programmet ”Uppdrag Granskning” har där försökt göra gällande, att en koppling skulle finnas mellan Sverigedemokraterna och denne massmördare.

Kring detta har jag gjort denna film:

Formellt sett skulle invändningen/anklagelsen från Morgan Johansson och hans meningsfränder iofs kunna tolkas som att de visst kan acceptera kritik mot invandringspolitiken – den måste bara vara mer återhållsam och framföras på ett mjukare sätt än vad Sverigedemokraterna presterar.

Jag vill påstå att Sverigedemokraterna både i sina politiska krav och i sitt sätt att framföra sin invandringskritik redan är oerhört försiktiga. Skulle partiet vinnlägga sig om ytterligare försiktighet blir där inte mycket kvar av kritik och alternativ!

Till saken hör också att det nu går utför i ilfart för Sverige – vi skulle omedelbart behöva dra i nödbromsen!

broms

Varför har detta inte redan skett? Det beror på politiker som Morgan Johansson och opinionsbildare som Gellert Tamas, men framförallt på en dekadent journalistkår.

Där har Julia Caesar återigen skrivit mycket träffande:

jkar

”Allt oftare får jag samma känsla inför media, den närgånget kretsande dårhuskänslan av hot och smygande galenskap. Förnimmelsen av att allt förnuft har upphört att existera, alla fördämningar har brustit. Jag försöker sätta fingret på vad det var som var så skrämmande då, på det stora mentalsjukhuset, och som är lika skrämmande nu. Det är oberäkneligheten. Insikten att vad som helst kan hända, för all normalitet är upphävd, all anständighet har upphört, det finns inga referensramar som sätter gränser. Allting driver med vindarna, markkontakt noll. Det är bortom hopp. Bortom kommunikation. Media har en enorm makt – men tar inget ansvar för hur de använder den.”

”När jag betraktar mina kollegers prestationer kan jag känna deras – någras, inte allas – blodsmak i munnen. Det är känslan alldeles före det sammanbrott som måste komma, helt enkelt för att ett så gigantiskt svek inte kan fortgå i evighet. Till slut spricker hela skiten. Då ska jag gratulera mina kolleger.

”Många journalister trivs storartat som maktens lakejer. De rör sig som fisken i vattnet på partikongresser och presskonferenser, känner sig utvalda och upphöjda, putsar sin image med den politiska klassens falnande guldglans och tror att den ska vara för evigt. De släpper gärna fram sin inre Caligula och låter åsikts- och rasismpiskan vina över vanliga svenskar, trots en emellanåt flämtande insikt om att svenskar faktiskt är ett hyggligt och tolerant folk med ovanligt liten fallenhet för rasism.”

svt

”Det är en särskild sorg att se förfallet hos en yrkeskår man själv tillhör. En del av mig försöker förstå. En annan del känner förakt och avsky. De som skinande av självgodhet sitter i public service’s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt och mörklägger sanningen för svenska folket gör mig så illa berörd, så plågsamt generad på deras vägnar, att jag bara vid enstaka tillfällen orkar utsätta mig för att se dem. Hur kan de aktivt och medvetet medverka till att sänka sitt eget land? Hur står de ut med sig själva och sitt ständiga ljugande? På vilken klinik lät de operera bort sina samveten? Har de ingen skam? Finns det ingen gräns?

Men starkast är sorgen. Jag bär den ständigt inom mig. Det gör fruktansvärt ont att se en hel yrkeskår – min yrkeskår – svika så till den grad och gå som uppskruvade robotar, inte bara mot sin egen undergång utan också dra sitt land med sig i fallet. Utan journalisternas energiska medverkan hade politikerna aldrig kunnat genomdriva det mångkulturella samhällsexperimentet. Om journalisterna inte hade lagt locket tungt över alla försök till debatt hade massinvandringen aldrig varit politiskt genomförbar.”

Samtidigt har ju ett samhällsklimat och en situation nu skapats, då det kan vara svårt för enskilda personer – journalister eller politiker – att gå emot strömmen.

Jag tänker t ex på Susanna Popova, författare till boken ”Elitfeministerna”. Henne har vi inte hört mycket av sedan hon för några år sedan ”svor i kyrkan”. Kolla 11.55 in på denna film.

rasist

PS

När är en invandringskritik mjuk nog?

Uppenbarligen räcker det med av hovsamt anföra vissa faktauppgifter – som Arnstberg/Sandelin gjorde för sin bok i en DN-annons – för att rasismstämpeln ska plockas fram!

 

jmkFör övrigt anser jag att Karthago…