Första Världskriget

Var Första världskriget egentligen nödvändigt?

Hade det behövt hålla på så länge som i drygt fyra år?

Bakgrunden var ju en ekonomisk rivalitet och militär uppladdning i Europa, som pekade mot en urladdning. Med det system av allianser som fanns var det bäddat för att en konflikt skulle komma att omfatta nästan hela Europa.

• Å ena sidan Ententen: Storbritannien, Frankrike och Ryssland.

• Å andra sidan Trippelalliansen:  Tyskland, Österrike-Ungern och Italien.

Tyskland fruktade ett tvåfrontskrig och hade därför en utarbetad plan, ”Schlieffenplanen”, för att undgå detta. Kärnan i denna var att nå ett snabbt avgörande mot Frankrike genom att gå genom neutrala Belgien, innan Ryssland hann mobilisera.

Det behövdes sedan bara en tändande gnista, så skulle det ena ge det andra.

Gnistan kom ju i form av mordet på en österrikisk tronföljare i Sarajevo den 28 juni 1914.

– Mördaren var en serb, med påföljd att Österrike-Ungern ställde ultimatum på Serbien.

– Då detta inte tillgodosågs invaderades Serbien den 28 juli.

– Detta fick Ryssland att mobilisera den 30 juli.

– Vilket i sin tur gjorde att Tyskland den 1 augusti satte Schlieffenplanen i verket och invaderade Belgien och Frankrike.

Marschen mot Paris stoppades vid Marne och det blev ett ställningskrig i norra Frankrike, där båda sidor grävde ned sig i skyttegravar. Den ryska mobiliseringen hade gått snabbare än väntat, ryska trupper trängde in i Ostpreussen. Tyskland tvingades därigenom avvara stora styrkor för att möta detta. Ryssland led svåra nederlag vid  Tannenberg 1914 och Masuriska sjöarna 1915.

Dessa segrar mot ryssarna till trots gick inte kriget som tyskarna hade tänkt sig. Skyttegravarna på västfronten sträckte sig snart ända från Engelska kanalen till den schweiziska gränsen. Det skyttegravskrig som följde präglades av återkommande desperata anfall för att bryta dödläget, varvid soldater mejades ned av kulsprutor i tusental och åter tusental.  Bara i slaget vid Somme i juli 1916 förlorade vardera sidan över en halv miljon soldater i dödade eller sårade.  Ändå lyckades man förflytta fronten bara några mil – dödläget bestod.

På västfronten kom även olika typer av stridsgas till användning. Senapsgas användes första gången vid  Ypres den 12 juli 1917, av tyskarna. I april-maj samma år hade de använt klorgas.

Under mer än fyra år, till november 1918, skulle striderna pågå.

Till bilden hör också det tyska ubåtskriget på Atlanten. I februari 1917 förklarades detta ubåtskrig oinskränkt. Därmed drabbades all sjöfart på Storbritannien – även handelsfartyg sänktes, utan förvarning.

Det brittiska passagerarfartyget Lusitania hade sänkts i maj 1915. Fartyget exploderade av en enda torpedträff – det fraktade tydligen även ammunition från USA.

Den 6 april 1917 gick USA med i kriget, på Storbritanniens sida. Den vanliga förklaringen till detta i historieskrivningen är att den amerikanska opinionen blivit upprörd över sänkningen av Lusitania och andra fartyg, som krävt många amerikaners liv.

Det finns dock en annan förklaring, som ges av Benjamin Freedman i ett tal 1961.

Se 2 minuter in på denna film:

Kontentan i vad Benjamin Freedman säger är två moment:

1.

1916 erbjöd Tyskland Storbritannien en förhandlad fred. Detta skedde i en situation då tyska trupper fortfaarande stod inne i Frankrike. Under sommaren övervägde engelsmännen allvarligt detta förslag, eftersom man hade fastnat i skyttegravskriget och började lida brist på ammunition.

2.

I detta läge ingrep sionister, genom ett erbjudande till den brittiska regeringen. De skulle – genom sin kontroll över amerikanska massmedia – kunna förmå USA att gå med i kriget på brittisk sida. Tyskland skulle därigenom kunna besegras militärt.

Vad sionisterna krävde i utbyte var Palestina. Området hade vid den tidpunkten just kommit under brittisk kontroll.

Den brittiska regeringen nappade, med tre resultat:

a) I oktober 1916 gav den brittiska regeringen ett löfte om ett hem för judar i Palestina. Den mer officiella bekräftelsen på uppgörelsen kom i Balfourdeklarationen med den innebörden i november 1917.

b) I april 1917 gick USA med i kriget på brittisk sida, vilket fick fullt genomslag på hösten 1918 och som ledde till Tysklands kapitulation den 11 november samma år.

c) I Tyskland uppstod ”dolkstötslegenden”, om att tyska armén egentligen var obesegrad, men förråtts av judiska politiker. Se 7 minuter in på denna film.

Då är vi tillbaka vid kontrafaktiska historieresonemang.

ANTAG ATT den brittiska regeringen skulle ha antagit det tyska erbjudandet och att därmed en vapenvila nåtts under sommaren 1916.

• Då skulle Första Världskriget ha pågått mindre än hälften så länge som faktiskt skedde, i knappt 2 år istället för i drygt 4 år.

– Därigenom skulle flera miljoner soldater ha sluppit att dödas eller skadas.

– Senapsgasen skulle inte ha hunnit komma till användning.

– Det oinskränkta ubåtskriget från 1917 skulle också ha undgåtts.

• Då skulle  Versaillesfreden aldrig ha blivit till, med sin udd mot Tyskland.

– Därigenom skulle Adolf Hitler kanske aldrig ha kommit till makten

– Andra världskriget i Europa skulle förmodligen ha kunnat undvikas.

Läs mer

Aldrig mer krig

Freedman-filmen i sin helhet

För övrigt anser jag att Karthago…